[ungesichtete Version][ungesichtete Version]
Inhalt gelöscht Inhalt hinzugefügt
K 54 Versionen von sv:Fredrika_Limnell importiert
Übersetzt aus dem Schwedischen
Zeile 1:
{{Faktamall biografi WD|bild=[[File:Fredrika Limnell 1.JPG|bildtext=thumb|Fredrika Limnell på 1860-talet.}}]]
'''Fredrika Limnell''' Svendbom, * [[14. Juli]] [[1816]] in [[Härnösand]], † [[12. September]] [[1892]] in [[Stockholm]] war eine schwedische [[Philanthropie|Philantropin]] und [[Frauenrechte|Frauenrechtlerin]]<ref>https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10390</ref>
[[File:Fredrika Limnell 2.JPG|thumb|Signerat porträttfoto av Fredrika Limnell.]]
'''Fredrika Limnell''' Svedbom, född ''Forssberg'', född 14 juli [[1816]] i [[Härnösand]], död [[1892]] i [[Stockholm]], var en [[filantrop]] som bidrog till [[kvinnorörelse]]ns utveckling.
 
== Biografi ==
Fredrika Limnell war die Tochter des Hochschullehrers Olof Fredrik Forssberg und der Catharina Margareta Svedbom. In erster Ehe war sie verheiratet mit ihrem Cousin, Per Erik Svedbom, Rektor an einer Grundschule in Stockholm und im letzten Lebensjahr Redaktor beim [[Aftonbladet]]. Sie hatten zwei Söhne, Vilhelm Svedbom und Erik, der an einer Funktionseinschränkung litt. Nachdem Ihr erster Gatte 1857 an Cholera verstarb, heiratete sie 1860 den den Bürochef der Schwedischen Eisenbahn, [[Carl Abraham Limnell]].
 
Fredrika Limnell var dotter till lektorn Olof Fredrik Forssberg och Catharina Margareta Svedbom. Första giftermålet 1842 var med kusinen [[Per Erik Svedbom]] (född januari 1811, död 7 oktober 1857 i kolera), rektor vid [[Nya Elementar]] i Stockholm och sista levnadsår redaktör för [[Aftonbladet]]. De fick två söner, [[Vilhelm Svedbom]], (1843–1904) och Erik (1855–), som hade en [[funktionsnedsättning]]. Hon gifte om sig 1860 med byråchefen vid SJ, [[Carl Limnell| Carl Abraham Limnell]] (född 5 februari 1823, död 3 juli 1882 i lunginflammation).
 
== FilantropenDie Philantropin Fredrika Limnell ==
Fredrika Limnell varwar filantropPhilantropin ochund upplätstellte sittihr hemHaus förfür samhällsnyttigageneinnützige insatser,Einsätze samtzur hjälpteVerfügung. Ebenso beteiligten sich [[Fredrika Bremer]] ochund [[prinsessanPrinzessin Eugénie]] medan derasihrer arbeteArbeit medzu socialasozialen frågorFragen. Fredrika Limnell komwurde Mitglied in sättmehreren attVereinigungen blidie medlemsich imit ender radVerbesserung föreningarder iLebensumstände sinvon strävanFrauen attbefasste förbättraund kvinnorswurde livsvillkorzu ocheiner blevder enzentralen avPesonen dein centralaeinem personernaNetzwerk ivon ettFrauen kvinnligtund ochMännern manligtdie nätverksich förfür kvinnosakenFrauenrechte einsetzten. BlandZu hennesihren närabesten vännerFreunde fannszählten bl.a.unter anderen [[Sophie Adlersparre]] (''Esselde''), [[Anna Hierta-Retzius]], [[Ebba Lind afvon Hageby]], [[Rosalie Olivecrona]], [[Eva Fryxell]], [[Pontus Wikner]] och [[Erik Gustaf Geijer]]s dotterTochter [[Agnes Hamilton]]. Limnell var aktiv vid bildandet av [[Fredrika-Bremer-förbundet]], då hon tillsammans med Sophie Adlersparre, [[Ellen Anckarsvärd]], [[Ellen Fries]], [[Hans Hildebrand]] och [[Gustaf Sjöberg (fil.dr)|Gustaf Sjöberg]] hösten 1884, medverkade till att utfärda och underteckna en inbjudan till personer, som kunde vara intresserade av en överläggning i frågan. Hon var också med i den provisoriska damkommittén, vid bildandet av svenska [[Röda Korset]] 1864–1865.
Limnell war Gründungsmitglied der Fredrika-Bremer-Vereinigung, wo sie im Herbst 1884 zusammen mit Sophie Adlersparre, Ellen Anckarsvärd, Ellen Fries, Hans Hildebrand und Gustaf Sjöberg die Gründungseinladung mitverfasste und unterschrieb. Sie war auch Mitglied des provisorischen Frauenaussusses zur Gründung des Schwedischen [[Nationale Rotkreuz- und Rothalbmond-Gesellschaft|Roten Kreuzes]] 1864–1865.
 
Wifstavarfs AB, Svedbom-Hellzéns Familienbetrieb, erwirtschaftete ansehnliche Gewinne, was Fredrika Limnell erlaubte, die Frauenbewegung großzügig zu unterstützen. Sie hatte nie eine öffentliche Position inne, unterstützte aber deren Arbeit wirtschaftlich, kulturell und sozial. Sie bestritt einen großen Teil Fredrika Bremers Reise von Italien nach Palästina. Im Hause [[Sophie Adlersparre]]s hörte sie die ersten Kapitel der [[Gösta Berling|Gösta Berling Saga]] und trug mit finanzieller Unterstützung dazu bei, dass [[Selma Lagerlöf]] das Werk vollenden konnte.
 
[[Wifstavarfs AB]], Svedbom-Hellzéns familjeföretag, gav god avkastning och därför kunde Fredrika Limnell frikostigt hjälpa kvinnorörelsen. Hon hade aldrig någon offentlig position, men stödde personligen ekonomiskt, kulturellt och socialt detta arbete. Hon bekostade en stor del av Fredrika Bremers resa från [[Italien]] till [[Palestina]]. Hemma hos [[Sophie Adlersparre]] hörde hon början till ''[[Gösta Berlings saga]]'' och bidrog därför med pengar, så att [[Selma Lagerlöf]] kunde avsluta boken.
 
== Villa Lyran ==
{{huvudartikelHauptartikel|Villa Lyran}}
[[Image:Lyran Bredäng Stockholm 2005-09-17.JPG|thumb|250px|Lyran är ett sommarnöje från 1867 vid [[Mälaren]].]]
Mit ihrem zweiten Mann [[Carl Limnell]] baute Fredrika Limnell 1867 eine exklusive Sommervilla im [[Schweizerstil]] mit Aussicht über den [[Mälaren]]. Das Haus liegt bei der damals sogenannten ''Leopolds Lyra'' im heutigen [[Stockholm]]er Stadtteil Bredäng. Dort, in der unbebauten Abgeschiedenheit, mischte sich damaliger Luxus mit zum Teil aussergewöhnlichen Konstruktionen, wie zum Beispiel dem Turmdach, das angehoben und abgesenkt werden konnte. In einer Waldlichtung stand, einer Theaterdekoration gleich, eine riesige, vergoldete Lyra aus behauenem Holz. Die Lyra wurde 1941 an derselben Stelle neu erbaut.
Med sin andra man [[Carl Limnell]] byggde Fredrika Limnell 1867 en mycket exklusiv sommarvilla i [[schweizerstil]] med utsikt över Mälaren, vid det som då kallades Leopolds lyra, där numera stadsdelen [[Bredäng]] i Stockholm ligger. Här ute i den då obebyggda ödemarken blandades 1800-talets lyx med en del märkliga konstruktioner, som att husets torntak kunde höjas och sänkas. I skogsgläntan tillyxades en jättelik förgylld lyra som en egendomlig teaterdekoration. En ny lyra uppfördes 1941 på samma plats. [http://web.archive.org/web/20100821090824/http://www.hjle.se/slott_gardar/a_fig11.jpg]
Das Ehepaar Limnell lud in den Sommermonaten die damalige Prominenz aus Literatur, Musik und bildender Kunst zu ihren Festen zu Ehren der Lyra (''Kolfej på lyra'') auf ihr Anwesen ein. [[Jenny Lind]], [[Gunnar Wennerberg]], [[Victoria Benedictsson]], der Dichter [[Carl Snoilsky]], [[Carl David af Wirsén]], der Komponist [[Emil Sjögren]], die Sängerin [[Kristina Nilsson|Kristina Nilsson de Casa Miranda]], [[Selma Lagerlöf]], [[Bjørnstjerne Bjørnson]] und [[Henrik Ibsen]] waren nur einige derer, die Lyra besuchten. Der Nobelpreisträger Henrik Ibsen schrieb im Gedicht ”Ballonbrev til en svensk dame” sogar eine Strophen über das Haus<ref>http://www.ibsen.net/index.gan?id=11124391&page=Ballonbrev%20til%20en%20svensk%20dame%20.html&subid=0</ref>.
 
Fredrika Limnell och hennes man samlade här dåtidens litterära, musikaliska och konstnärliga celebriteter för "Kolifej på Lyran" när de bodde där mellan maj och september. [[Jenny Lind]], [[Gunnar Wennerberg]], [[Victoria Benedictsson]], [[Carl Snoilsky]], [[Carl David af Wirsén]], [[Emil Sjögren]], [[Kristina Nilsson]] de Casa Miranda och [[Henrik Ibsen]] var några bland gästerna som någon gång besökt Lyran. Nobelpristagaren [[Ibsen]] skrev till och med några strofer om huset i "Ballonbrev til en svensk dame": ''....hvad med hånden og med munden jeg på ”Lyran” sidste kvelden både lovade og besvor, – nemlig: med et skrevet ord ta betale lidt på gaelden''.[http://209.85.135.104/search?q=cache:Er7zkb_B4nIJ:www.lansmuseum.a.se/skolan/platsidentitet/2003/nr/jonas.pdf+carl+limnell&hl=sv&ct=clnk&cd=2&gl=se]
 
Zu diesen Anlässen soll Frederika Limnell aus dem noch unveröffentlichten Werk ''Vallfart och vandringsår'' des damals noch unbekannten [[Verner von Heidenstam]] vorgelesen haben. Lyran wurde so berühmt, dass sich sogar [[Oskar II. (Schweden)|Oscar II]]zu einem Besuch veranlassen ließ. Die Schriftstellerin [[Lotten Dahlgren]] auf Lyran und schrieb 1912 das Buch ''Lyran'' über das Leben in der Villa. Im Herbst und Winter stellten die Limnells ihren Salon im "Gustaf Horns palats", einem Wohnhaus an der Fredsgatan 2 in Stockholm, für ihre literarischen und musikalischen Zusammenkünfte zur Verfügung.
Här läste Fredrika Limnell ur den då okände [[Verner von Heidenstam]]s "Vallfart och välfärdsår" innan den gavs ut. Lyran blev så omtalad, att även [[Oscar II]] kände sig manad till ett besök. Författarinnan [[Lotten Dahlgren]] var ofta här och skrev 1912 en bok om livet i villan, med namnet "Lyran". När hösten kom använde paret Limnell sin stora salong i bostaden, i [[Gustav Horns palats]], för liknande litterära och musikaliska sammankomster. Lyran ärvdes av sonen i hennes första gifte, direktören för musikkonservatoriet dr Wilhelm Svedbom. Numera finns det ett konditori i villan, med namnet "Konditori Lyran".
Heute befindet sich eine Konditorei mit Gastronomiebetrieb in dem Gebäude.
 
== ÖvrigaWeitere engagemangTätigkeiten ==
Fredrika Limnell varwar vicevon ordförande1874 ibis [[Eugeniahemmet]]1892 1874-92.stellvertretende HonVorsitzende vardes engageradwohltätigen iPflegeheims arbetet''Eugeniahemet''. Sie engagierte sich in medder [[''Föreningen för gift kvinnas äganderätt]]'', ocheiner iVereinigung [[die sich für die Rechte verheirateter Frauen einsetzte und in der ''Föreningen för sinnesslöa barns vård]]'', einer Vereinigung für die Pflege von Kindern mit geisigen oder körperlichen Einschränkungen.
 
Durch ihr Engagement für die Rechte der Frau unterstützte Frederika Limnell unter anderem in aktiver oder finanzieller Form die folgenden Tätigkeiten:
Genom sitt engagemang för kvinnors rättigheter kom Fredrika Limnell att vara bland dem som engagerade sig och hjälpte till att finansiera bl.a. följande verksamheter:
 
*[[Die Frauenzeitschrift ''Tidskrift för Hemmet]]'', 1859 Sophie Adlersparre
*Der Ausbildungskurs für Frauen ''Lärokurs för fruntimmer''
*[[Lärokurs för fruntimmer]] (föregångare till [[Högre lärarinneseminariet]]) 1859 Per Adam Siljeström
*Söndags- och aftonskolor för flickor 1863 Sophie Adlersparre<ref>Aus: Ellen Key, En europeisk intellektuell</ref>
*Das Schreibbüro ''Renskrivningsbyrån'', 1864 Sofie Adlersparre<ref>Upp systrar, väpnen er!: kön och politik i svensk 1800-talsfeminism, S.85, Atlas Akademi, ISBN 9789173891486</ref>
*Der Ausbildungskurs für Frauen [[Jenny Rossanders Lärokurs för fruntimmer]], 1865
*Stockholms läsesalong 1867. Sophie Adlersparre<ref>Kvinnor och kvinnohistoria i Sverige: förteckning över bibliografier, S.80, Rosa Malmström, Göteborgs universitetsbibliotek, 1981,ISBN 185206229
*[[Frederika-Bremer-Vereinigung ''Fredrika-Bremer-förbundet]]'' ab 1884 Flera
[[File:Interiör från Fredrika och Carl Limnells hem Malmtorgsgatan 1.JPG|thumb|Interiör från Fredrika och Carl Limnells hem på Malmtorgsgatan 1 i Stockholm.]]