„Fredrika Limnell“ – Versionsunterschied
[ungesichtete Version] | [ungesichtete Version] |
Inhalt gelöscht Inhalt hinzugefügt
K 54 Versionen von sv:Fredrika_Limnell importiert |
Übersetzt aus dem Schwedischen |
||
Zeile 1:
'''Fredrika Limnell''' Svendbom, * [[14. Juli]] [[1816]] in [[Härnösand]], † [[12. September]] [[1892]] in [[Stockholm]] war eine schwedische [[Philanthropie|Philantropin]] und [[Frauenrechte|Frauenrechtlerin]]<ref>https://sok.riksarkivet.se/sbl/Presentation.aspx?id=10390</ref>
[[File:Fredrika Limnell 2.JPG|thumb|Signerat porträttfoto av Fredrika Limnell.]]
== Biografi ==
Fredrika Limnell war die Tochter des Hochschullehrers Olof Fredrik Forssberg und der Catharina Margareta Svedbom. In erster Ehe war sie verheiratet mit ihrem Cousin, Per Erik Svedbom, Rektor an einer Grundschule in Stockholm und im letzten Lebensjahr Redaktor beim [[Aftonbladet]]. Sie hatten zwei Söhne, Vilhelm Svedbom und Erik, der an einer Funktionseinschränkung litt. Nachdem Ihr erster Gatte 1857 an Cholera verstarb, heiratete sie 1860 den den Bürochef der Schwedischen Eisenbahn, [[Carl Abraham Limnell]].
==
Fredrika Limnell
Limnell war Gründungsmitglied der Fredrika-Bremer-Vereinigung, wo sie im Herbst 1884 zusammen mit Sophie Adlersparre, Ellen Anckarsvärd, Ellen Fries, Hans Hildebrand und Gustaf Sjöberg die Gründungseinladung mitverfasste und unterschrieb. Sie war auch Mitglied des provisorischen Frauenaussusses zur Gründung des Schwedischen [[Nationale Rotkreuz- und Rothalbmond-Gesellschaft|Roten Kreuzes]] 1864–1865.
Wifstavarfs AB, Svedbom-Hellzéns Familienbetrieb, erwirtschaftete ansehnliche Gewinne, was Fredrika Limnell erlaubte, die Frauenbewegung großzügig zu unterstützen. Sie hatte nie eine öffentliche Position inne, unterstützte aber deren Arbeit wirtschaftlich, kulturell und sozial. Sie bestritt einen großen Teil Fredrika Bremers Reise von Italien nach Palästina. Im Hause [[Sophie Adlersparre]]s hörte sie die ersten Kapitel der [[Gösta Berling|Gösta Berling Saga]] und trug mit finanzieller Unterstützung dazu bei, dass [[Selma Lagerlöf]] das Werk vollenden konnte.
== Villa Lyran ==
{{
[[Image:Lyran Bredäng Stockholm 2005-09-17.JPG|thumb|250px|Lyran är ett sommarnöje från 1867 vid [[Mälaren]].]]
Mit ihrem zweiten Mann [[Carl Limnell]] baute Fredrika Limnell 1867 eine exklusive Sommervilla im [[Schweizerstil]] mit Aussicht über den [[Mälaren]]. Das Haus liegt bei der damals sogenannten ''Leopolds Lyra'' im heutigen [[Stockholm]]er Stadtteil Bredäng. Dort, in der unbebauten Abgeschiedenheit, mischte sich damaliger Luxus mit zum Teil aussergewöhnlichen Konstruktionen, wie zum Beispiel dem Turmdach, das angehoben und abgesenkt werden konnte. In einer Waldlichtung stand, einer Theaterdekoration gleich, eine riesige, vergoldete Lyra aus behauenem Holz. Die Lyra wurde 1941 an derselben Stelle neu erbaut.
Das Ehepaar Limnell lud in den Sommermonaten die damalige Prominenz aus Literatur, Musik und bildender Kunst zu ihren Festen zu Ehren der Lyra (''Kolfej på lyra'') auf ihr Anwesen ein. [[Jenny Lind]], [[Gunnar Wennerberg]], [[Victoria Benedictsson]], der Dichter [[Carl Snoilsky]], [[Carl David af Wirsén]], der Komponist [[Emil Sjögren]], die Sängerin [[Kristina Nilsson|Kristina Nilsson de Casa Miranda]], [[Selma Lagerlöf]], [[Bjørnstjerne Bjørnson]] und [[Henrik Ibsen]] waren nur einige derer, die Lyra besuchten. Der Nobelpreisträger Henrik Ibsen schrieb im Gedicht ”Ballonbrev til en svensk dame” sogar eine Strophen über das Haus<ref>http://www.ibsen.net/index.gan?id=11124391&page=Ballonbrev%20til%20en%20svensk%20dame%20.html&subid=0</ref>.
Zu diesen Anlässen soll Frederika Limnell aus dem noch unveröffentlichten Werk ''Vallfart och vandringsår'' des damals noch unbekannten [[Verner von Heidenstam]] vorgelesen haben. Lyran wurde so berühmt, dass sich sogar [[Oskar II. (Schweden)|Oscar II]]zu einem Besuch veranlassen ließ. Die Schriftstellerin [[Lotten Dahlgren]] auf Lyran und schrieb 1912 das Buch ''Lyran'' über das Leben in der Villa. Im Herbst und Winter stellten die Limnells ihren Salon im "Gustaf Horns palats", einem Wohnhaus an der Fredsgatan 2 in Stockholm, für ihre literarischen und musikalischen Zusammenkünfte zur Verfügung.
Heute befindet sich eine Konditorei mit Gastronomiebetrieb in dem Gebäude.
==
Fredrika Limnell
Durch ihr Engagement für die Rechte der Frau unterstützte Frederika Limnell unter anderem in aktiver oder finanzieller Form die folgenden Tätigkeiten:
*
*Der Ausbildungskurs für Frauen ''Lärokurs för fruntimmer''
*Söndags- och aftonskolor för flickor 1863 Sophie Adlersparre<ref>Aus: Ellen Key, En europeisk intellektuell</ref>
*Das Schreibbüro ''Renskrivningsbyrån'', 1864 Sofie Adlersparre<ref>Upp systrar, väpnen er!: kön och politik i svensk 1800-talsfeminism, S.85, Atlas Akademi, ISBN 9789173891486</ref>
*Der Ausbildungskurs für Frauen [[Jenny Rossanders Lärokurs för fruntimmer]], 1865
*Stockholms läsesalong 1867. Sophie Adlersparre<ref>Kvinnor och kvinnohistoria i Sverige: förteckning över bibliografier, S.80, Rosa Malmström, Göteborgs universitetsbibliotek, 1981,ISBN 185206229
*
[[File:Interiör från Fredrika och Carl Limnells hem Malmtorgsgatan 1.JPG|thumb|Interiör från Fredrika och Carl Limnells hem på Malmtorgsgatan 1 i Stockholm.]]
|