Carl Gustaf Qvarnström
Carl Gustaf Qvarnström | |
Född | 23 mars 1810[1][2][3] Jakob och Johannes[1], Sverige |
---|---|
Död | 5 mars 1867 (56 år) Klara församling[1][4], Sverige |
Begravd | Norra begravningsplatsen[5][6][7] kartor |
Medborgare i | Sverige[8] |
Sysselsättning | Skulptör[1][3], tecknare[1], universitetslärare |
Arbetsgivare | Kungliga Akademien för de fria konsterna |
Maka | Carolina Sophia Tiwander (g. 1859–)[1] |
Föräldrar | Erik Gustaf Qvarnström |
Redigera Wikidata |
Carl Gustaf Qvarnström, född 23 mars 1810 i Stockholm, död där 5 mars 1867, var en svensk skulptör och målare.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Carl Gustaf Qvarnström var son till Erik Gustaf Qvarnström, kammartjänare hos prinsessan Sofia Albertina, och hans hustru Margareta Christina Eklund. Han började vid elva års ålder i Konstakademiens principskola, där han vid tolv års ålder fick sin första utmärkelse. Några porträtt i svartkrita av de kungliga hade lett till att han fick understöd från olika håll. År 1824 deltog han med teckningar i akademiens utställning, uppflyttades i antik- och modellskolan, där Gustaf Erik Hasselgren och sedan Fredric Westin handledde honom. När Johan Niclas Byström 1829 kom hem från Italien, blev Qvarnström dennes lärjunge och övergav måleriet nästan helt. Som akademiens resestipendiat åkte han 1836 till Italien, där han stannade sex år, huvudsakligen i Rom.
År 1842 återkom Carl Gustaf Qvarnström till Stockholm och blev ledamot av akademien och 1843 vice professor. År 1852 blev han ordinarie professor och 1853 akademiläroverkets direktör. Under denna period gjorde han flera resor till Paris, München och Italien.
Carl Gustaf Qvarnströms konst var i många avseenden representativ för tidens smak och tendenser. Han tog intryck av Bengt Erland Fogelberg, i reliefen även av Bertel Thorvaldsen. Som lärare blev han högt ansedd. Under hans direktörstid och på hans initiativ bildades akademiens målarskola 1856, och från året därpå räknar landskapsskolan sin tillvaro. Flera av Qvarnströmss skisser och gipsmodeller till åtskilliga av hans verk finns på Nationalmuseum[9], Arkivet för dekorativ konst[10], Norrköpings konstmuseum[11], Tekniska museet[12], Livrustkammaren[13], Länsmuseet Gävleborg[14], Kulturen[15], Örebro läns museum[16], Nordiska museet[17], Malmö museer[18], Värmlands museum[19] och Kalmar läns museum[20].
Han var även en skicklig målare. Ett av hans kända verk är en romersk fältherre målad i olja 60x75 cm. Verket är signerat och daterat 1830 och kan specificeras som nyklassisistiskt i empir.
Verk i urval
[redigera | redigera wikitext]Målningar och teckningar
[redigera | redigera wikitext]- Epameinondas’ död (1829)
- Fritjofs lycka (1829)
- Ingeborgs klagan (1829)
Skulpturer
[redigera | redigera wikitext]- Skjutande Amor (1830)
- Nessos och Deianeira (1831)
- Årstiderna (fyra statyer, 1834)
- Dygnets stunder (Relief, 1841)
- Uller (1841)
- Idun (1843)
- 6 allegoriska figurer (1847)
- Esaias Tegnér (1849, Tegnérsplatsen i Lund)
- Hvilan i öknen (1851)
- Neapolitansk fiskargosse (i marmor, 1852)
- Flicka överraskad i badet (1855)
- Idun bortröfvad af jätten Tjasse i örnhamn (1856)
- Berzelius (1858, i Berzelii park, Stockholm)
- De fyra elementen (Relief, 1858)
- Carl Adolph Agardh (1859, gravmonument på Östra kyrkogården, Lund)
- Gustav Vasa (byst i brons, 1863, Vasaparken, Västerås)
- Gustav II Adolf (Riddarhuspalatset i Stockholm)
- Dagen och Natten (1860)
- Loke riktar pilen åt den blinde Höder (1863)
- Martyrerna (1866)
- Engelbrekt Engelbrektsson (1865, på Stortorget i Örebro)
- Valkyrjor föra en fallen kämpe till Valhall
- Carl Adolph Agardh (Byst, Akademiska Föreningens Konstsamling i Lund)
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Qvarnström, Carl Gustaf, 1904–1926.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f] Eva-Lena Bengtsson, Carl Gustaf Qvarnström, s. 574, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7464, läst: 28 december 2016.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 00135332.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] ”Uggleupplagan. 22. Possession - Retzia”, s. 791, läs online, läst: 20 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/11 (1862-1873), bildid: 00011152_00113, sida 155, död- och begravningsbok, s. 155, Nationell Arkivdatabas Referenskod: I a/11 SE/SSA/0010/F I a/11, läs onlineläs online, läst: 20 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Norra begravningsplatsen.se, läs online, läst: 29 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Qvarnström, CARL GUST., Svenskagravar.se, läs online, läst: 29 juni 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gravstensinventeringen, Sveriges Släktforskarförbund, Gravstensinventeringen: 317589?pid=1, läst: 20 mars 2023.[källa från Wikidata]
- ^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016.[källa från Wikidata]
- ^ ,Carl Gustav Qvarnström i Nationalmuseums samlingar
- ^ ”Skissernas museum”. Arkiverad från originalet den 22 februari 2020. https://web.archive.org/web/20200222102950/https://www.skissernasmuseum.se/samlingen/esaias-tegner-carl-gustav-qvarnstroem-1853/. Läst 22 februari 2020.
- ^ Norrköpings konstmuseum. (2000 ;). Norrköpings konstmuseum : katalog. Norrköpings konstmuseum. ISBN 91-88244-22-9. OCLC 186037488. https://www.worldcat.org/oclc/186037488. Läst 26 april 2020
- ^ Tekniska museet
- ^ Livrustkammaren
- ^ Länsmuseet Gävleborg
- ^ Kulturen i Lund
- ^ Örebro läns museum
- ^ Nordiska museet
- ^ Malmö museer
- ^ Värmlands museum
- ^ Kalmar läns museum
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Sohlman, August (1853). ”Carl Gustaf Qvarnström”. Svea folkkalender 1854: sid. 149–155. https://runeberg.org/svea/1854/0175.html. Libris 644440
- Eva-Lena Bengtsson: Carl Gustaf Qvarnström i Svenskt biografiskt lexikon (1995–1997)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Wikimedia Commons har media som rör Carl Gustaf Qvarnström.
|