Ingefära

-
Ingefära härstammar ursprungligen från Sydostasien och användes i Indien och Kina långt innan man gjorde skriftliga anteckningar om rotens läkekrafter.

Från Asien kom plantan för ca 2000 år som handelsvara till grekerna och romarna. Arabiska handlare kontrollerade i flera århundrade ingefärsmarknaden. På 1300- och 1400-talet kostade ett halvt kilo ingefära lika mycket som ett får. Därmed var roten en lyxvara. På medeltiden blev det brukligt att krydda sötsaker med ingefära. Quen Elizabeth I anses vara uppfinnaren av "Gingerbread man", en med ingefära kryddad pepparkaka som gärna serveras på festligheter. Numera är roten inte så dyr så att vi alla kan njuta av dess omfattande läkande krafter.




I en studie vid University of Texas har man hittills identifierad mer än 400 ämnen i ingefäraroten. Gingeroler och shogaoler, som räknas till huvudämnena, finns i en trögflytande balsam som bl a består av eteriska oljor. Dessa verkar inflamationshämmande, är antioxidativa och vidgar blodkärlen. Om man torkar roten eller kokar den så uppstår nya ämnen, framför allt från gingerolerna,  så att verkan förändras. När man torkar roten omvandlas 6-gingerol till ämnet 6-shogoal. Laboratoriestudier har visat att 6-shogoal minskar fortskridandet av Alzheimer och hämmar växandet av cancerceller ( t ex vid gastrointestinaler tumörer, bröstcancer och levercancer.. Det betyder givetvis inte att man enkelt kan kurera cancer eller andra svåra sjukdomar, men ingefära har en förebyggande verkan. Även ämnet zingeron framträder först efter torkning eller kokning av ingefäraroten.

Många tycker kanske att det är bäst att skala ingefäran, eftersom skalet smakar en aning beskt. Men det är direkt under skalet de verksamma ämnen finns.

Enligt en studie "State of the World's Plants" i vilken 128 forskare från tolv länder deltog, så används världen över minst 30.000 växtarter som medicinalväxter. Av dessa är dock endast 16 procent nämnda i medicinska skriver. Många av dessa är inte ens tillåtna som medicinalväxt. Ingefäran räknas till denna läkande minderhet och förklarades av Herbal Medicinal Product Committee som "allmänt medicinskt erkänd" och utnämndes 2018  till årets läkeväxt. 
För följande användningsområden gäller ingefära hittills som säker:
  • förbyggande vid illamående och kräkningar vid resor
  • behandling av lätta krampaktiga mag/tarmbesvär
Detta betyder givetsvis inte att ingefäraroten inte kan vara till hjälp vida andra besvär, utan att genomförda kliniska studier ännu inte kunde styrka dess verkan tillräckligt,

Baserat på en studie vid Sultan Qaboos University  används ingefära i den traditionella medicinen för t ex följande:


  • alla sorts smärtor
  • kronisk hosta
  • feber
  • graviditetsillamående
  • migrän
  • reumatiska ledbesvär som artrit och artros
  • stukningar
  • kramper
  • matsmältningsbesvär som diare och förstoppning
  • infektionsjukdomar
  • högt blodtryck
  • demens
Drick gärna ett glas ingefärssaft varje dag. Gott och läskande som du kan göra själv:

Alkoholfri drink med ingefära och lime recept

Skiva ca 2 cm ingefära och koka i en liter vatten i 10 minuter. Låt svalna, sila och tillsätt en halv citron och honung efter smak.



Populära inlägg i den här bloggen

Kirskål - inte bara ogräs

-
Bild
Kirskål (Aegopodim podagraria)  Namnet Aegopodium kommer från grekiskan och aigeos (getter) eftersom bladen påminner om en getfot. I århundraden har växten använts mot reumatism och gikt. Den kan bli mellan 30 och 100 cm hög. I juni, juli får den oansenliga vita blommor. Kirskål finns i nästan hela Europa och den föredrar skuggiga lägen. Den gör sig bra som undervegetation till häckar men måste hållas efter. Idag ser vi kirskål nästan bara som obarmhärtigt ogräs som sprider sig snabbt. Kirskål är svår att få bukt med och det man kan göra är att täcka ytan med markduk och kväva. Men kirskål är inte bara ogräs. Som nämnts ovan motverkar den urinslyra och förebygger samt lindrar gikt och reumatism. Den innehåller mycket vitaminer framför allt C, men även mineraler som kalium, järn och karotin . Bladen kan ätas som de är i sallader, användas som spenat och göra pesto av istället för basilika. Stjälken ska inte användas eftersom den smakar beskt. Smaken påminner om spenat oc...
Läs mer

Havrekligröt

-
Bild
Fattigmansmat, bukfyllnad! Det låter trist! Hästfoder säger många. Havregrynsgröt har man ätit i alla tider och visst var det fattigmansmat som gjorde att man överlevde i nödår. På medeltiden använde man havre för att brygga öl. Vi vet alla att Gunde Svan laddade med gröt innan sina lopp! Numera är havregrynen förpreparerade så att de har kortare koktid, för alla har ju bråttom. Att stå vid spisen i 15 minuter och röra i gröt, vem har tid med det. Nu går det snabbt på några minuter och i micron är gröten klar innan man blinkar. Jag måste erkänna att jag inte är någon direkt vän med havregrynsgröt. Tycker den växer i munnen! Däremot så tycker jag om gröt av HAVREKLI . Låt oss därför titta närmare på havrekli. Havreki låter ännu tristare havregryn och man kommer att tänka på hästar. Men havrekli är ett livsmedel som det lönar sig att titta närmare på. Dessutom växer havre runt omkring oss och behöver inte importeras från andra delar i världen. Vad är då havrekli? Havrekli består av fröpl...
Läs mer

Sviskon

-
Bild
Vad är sviskon brukar folk fråga mig. Enkelt svar: en sorts plommon men ändå avsevärd skillnad. Jag blev glad när jag hittade "sviskon" hos Lidl. Skillnaden mellan sviskon och plommon är att sviskon har fastare fruktkött, kärnana är lätt att ur och de behåller formen om man kokar dom. Zwetschgenkuchen (Zwetschgen = sviskon) är en typisk bakverk i södra Tyskland och Österrike när sviskonen är mogna. Man kan få Zwetschgenkuchen på nästan alla caféer och på konditorier. Man kan också göra den själv. Som barn plockade vi sviskon direkt från trädet och våra mammor gjorde Zwetschgenkuchen. Klart att många sviskon åkte in i munnen medan vi plockade och det resulterade många gånger i ont i magen.
Läs mer