Hopp til innhold

Auguste Mariette: Forskjell mellom sideversjoner

Fra Wikipedia, den frie encyklopedi
Bla gjennom historikken interaktivt
← Forrige endringNeste endring →
Slettet innhold Innhold lagt til
VisuellWikitekst
mer oversettelse
mer oversettelse
Linje 8: Linje 8:
Mariette var lærer fra 1841 til 1848 ved Boulognes skole, samtidig som han engasjerte seg i noen små litterære og vitenskapelige virksomheter. Sistnevnte, som først dreide seg om klassisk [[arkeologi]], konsenterte seg så om [[egyptologi]]. En kiste med innskripter som var utstilt i Boulognes rådhus fanget tilfeldig Mariettes oppmerksomhet og førte til at han ble undersøkte den. Noe som førte til at han for alvor konsenterte seg om studiet av det gamle Egypt.
Mariette var lærer fra 1841 til 1848 ved Boulognes skole, samtidig som han engasjerte seg i noen små litterære og vitenskapelige virksomheter. Sistnevnte, som først dreide seg om klassisk [[arkeologi]], konsenterte seg så om [[egyptologi]]. En kiste med innskripter som var utstilt i Boulognes rådhus fanget tilfeldig Mariettes oppmerksomhet og førte til at han ble undersøkte den. Noe som førte til at han for alvor konsenterte seg om studiet av det gamle Egypt.


I 1848 kom han til [[Paris]] og ble kort tid etter ansatt som tjenstemann ved [[Louvre]]s egyptiske oldsakssamling. <!--I 1850 kom Mariette til [[Alexandria]] med statsunderstöd i ändamål att i de egyptiska klostren studera och om möjligt förvärva [[koptiske]] og [[syriske]] [[håndskrift]]er. Underhandlingarna därom drog ut på tiden, vilket medförde att Mariette, hellre än att vara sysslolös, nyttjade sin tvungna vistelse i [[Kairo]] till att studera omgivningarna av denna stad.-->
I 1848 kom han til [[Paris]] og ble kort tid etter ansatt som tjenstemann ved [[Louvre]]s egyptiske oldsakssamling. <!--I 1850 kom Mariette til [[Alexandria]] med statsunderstöd i ändamål att i de egyptiske klostre studere og om mulig anskaffe [[koptiske]] og [[syriske]] [[håndskrift]]er. Underhandlingarna därom drog ut på tiden, vilket medförde att Mariette, hellre än att vara sysslolös, nyttjade sin tvungna vistelse i [[Kairo]] till att studera omgivningarna av denna stad.-->


Mariette ledet fra 1850 utgravingene ved [[Memfis]], [[Abydos]] og [[Edfu]] i [[Egypt]]. I 1851 fant han det omfattende gravanlegget over [[Guden Apis|Apis]]-oksene. Fra 1858 var han leder for det arkeologiske arbeidet som de egyptiske styresmaktene selv stod bak.
Mariette ledet fra 1850 utgravingene ved [[Memfis]], [[Abydos]] og [[Edfu]] i [[Egypt]]. I 1851 fant han det omfattende gravanlegget over [[Guden Apis|Apis]]-oksene. Fra 1858 var han leder for det arkeologiske arbeidet som de egyptiske styresmaktene selv stod bak.
Linje 28: Linje 28:
[[Kategori:Franske egyptologer]]
[[Kategori:Franske egyptologer]]
<!--
<!--
År 1848 kom han till [[Paris]] och antogs där inom kort till tjänsteman vid [[Louvren]]s egyptiska fornsakssamling. År 1850 anlände Mariette till [[Alexandria]] med statsunderstöd i ändamål att i de egyptiska klostren studera och om möjligt förvärva [[koptiska]] och [[syriska]] [[handskrift]]er. Underhandlingarna därom drog ut på tiden, vilket medförde att Mariette, hellre än att vara sysslolös, nyttjade sin tvungna vistelse i [[Kairo]] till att studera omgivningarna av denna stad.

Besöken i det gamla [[Memfis]] [[nekropol]], som var förenade med [[grävning]]ar, ledde honom till en upptäckt, som blev av den största betydelse såväl för hans egen framtid som för egyptologin. Han lyckades nämligen återfinna det av [[Strabon]] beskrivna ''[[Serapeum]]'' vid Memfis, och nu blev det inte längre fråga om att fullfölja missionens ursprungliga ändamål. Kostnaderna för den storartade utgrävningen av Serapeum bestreds i väsentlig mån av franska staten, och i slutet av 1852 var Serapeum fullständigt undersökt.
Besöken i det gamla [[Memfis]] [[nekropol]], som var förenade med [[grävning]]ar, ledde honom till en upptäckt, som blev av den största betydelse såväl för hans egen framtid som för egyptologin. Han lyckades nämligen återfinna det av [[Strabon]] beskrivna ''[[Serapeum]]'' vid Memfis, och nu blev det inte längre fråga om att fullfölja missionens ursprungliga ändamål. Kostnaderna för den storartade utgrävningen av Serapeum bestreds i väsentlig mån av franska staten, och i slutet av 1852 var Serapeum fullständigt undersökt.


[[Fil:Auguste Mariette statue, Boulogne-sur-Mer.jpg|miniatyr|vänster|Auguste Mariettes staty i Boulogne-sur-Mer.]]
[[Fil:Auguste Mariette statue, Boulogne-sur-Mer.jpg|miniatyr|vänster|Auguste Mariettes statue i Boulogne-sur-Mer.]]
År 1853 upptäckte Mariette (med understöd av [[Honoré Théodoric d'Albert de Luynes|hertig de Luynes]]) [[Sfinxen i Giza|sfinxens]] vid [[Gise]] gamla [[tempel]]. Åren 1854–1858 var han som "conservateur adjoint" vid Louvren sysselsatt med att ordna den väldiga fornsakssamling, vilken som en frukt av hans grävningar kommit franska nationalgalleriet till godo. År 1858 begav han sig åter till Egypten, dit Frankrikes vän [[Said pascha]] kallat honom.
I 1853 oppdaget Mariette (med støtte fra [[Honoré Théodoric d'Albert de Luynes|hertig de Luynes]]) [[Sfinxen i Giza|sfinxens]] ved [[Gise]] gamle [[tempel]]. I årene 1854–1858 var han som "conservateur adjoint" vwd Louvre sysselsatt med att ordna den väldiga fornsakssamling, vilken som en frukt av hans grävningar kommit franska nationalgalleriet till godo. År 1858 begav han sig åter til Egypt, dit Frankrikes vän [[Said pascha]] kallat honom.


Åt Mariette anförtroddes högsta ledningen och anordningen av de storartade grävningar, som denne furste önskade låta verkställa över hela Egypten. Planen till ett museum, ämnat till förvaringsrum för de uppgrävda fornsakerna, utkastades, och tomt anskaffades för samlingarnas provisoriska uppställning i Bulak, Kairos hamnstad. Sin återstående levnad kan Mariette sägas ha tillbragt huvudsakligen i Egypten, där han på olika punkter av landet företog grävningar, stundom utan framgång, men dock alltid i överensstämmelse med en på förhand uppgjord plan.
Åt Mariette anförtroddes högsta ledningen och anordningen av de storartade grävningar, som denne furste önskade låta verkställa över hela Egypten. Planen till ett museum, ämnat till förvaringsrum för de uppgrävda fornsakerna, utkastades, och tomt anskaffades för samlingarnas provisoriska uppställning i Bulak, Kairos hamnstad. Sin återstående levnad kan Mariette sägas ha tillbragt huvudsakligen i Egypten, där han på olika punkter av landet företog grävningar, stundom utan framgång, men dock alltid i överensstämmelse med en på förhand uppgjord plan.


Hans stoft vilar i Bulakmuseets [[trädgård]], där en präktig vård, vartill medlen anskaffats genom offentlig subskription, bevarar hans minne. Även hans fädernestad har rest honom en stod. Mariette var bland annat ledamot av [[Institut de France|Franska institutet]] och fick titeln ''[[pascha]]''.
Hans stoft vilar i Bulakmuseets hage, där en präktig vård, vartill medlen anskaffats genom offentlig subskription, bevarar hans minne. Även hans fädernestad har rest honom en stod. Mariette var bland annat ledamot av [[Institut de France|Franska institutet]] og fikk tittelen ''[[pasche]]''.


De främsta av Mariette delvis eller fullständigt uppgrävda fornegyptiska minnesmärkena eller ruinsamlingarna – näst Serapeum, vilket räknas som på en gång hans vackraste fynd och en av de mest storartade arkeologiska upptäckterna under [[1800-talet]] – är templen i [[Edfu]], i [[Dendera]], i [[Abydos, Egypten|Abydos]], åtskilliga av det gamla [[Thebe, Egypten|Tebe]]s helgedomar, särskilt de i [[Medinet Habu]] och [[Deir-el-Baheri]], en stor del av det forna Memfis nu kända gravar vid [[Sakkara]] och Gise samt det forna [[Tanis]] (Sân).
De fremste av Mariette delvise eller fullstendige oppgravde fornegyptiska minnesmärkena eller ruinsamlingene – näst Serapeum, vilket räknas som på en gång hans vackraste fynd och en av de mest storartade arkeologiska upptäckterna under [[1800-talet]] – er templene i [[Edfu]], i [[Dendera]], i [[Abydos, Egypt|Abydos]], åtskilliga av det gamla [[Thebe, Egypt|Tebe]]s helgedomar, särskilt de i [[Medinet Habu]] og [[Deir-el-Baheri]], en stor del av det forna Memfis nu kända gravar ved [[Sakkara]] og Gise samt det forna [[Tanis]] (Sân).


En mängd smärre [[fornlämningar]], [[stele]]r, likkistor, statyer, figuriner, prydnads- och [[husgeråd]]ssaker, [[papyrer]] och så vidare bragtes även vid dessa grävningar i dagen och bildade huvudstommen i det av Mariette grundlagda storartade egyptiska museet i Kairo. Som forskare uträttade Mariette långt mindre än som upptäckare, och likväl efterlämnade han ett högst betydande litterärt bagage, bestående huvudsakligen av undersökningar i egyptisk arkeologi samt väldiga publikationer av inskrifter och bilder, hämtade från de ruincentra han genom grävning gjort tillgängliga för forskningen.
En mängd smärre [[fornlämningar]], [[stele]]r, likkistor, statyer, figuriner, prydnads- och [[husgeråd]]ssaker, [[papyrer]] och så vidare bragtes även vid dessa grävningar i dagen och bildade huvudstommen i det av Mariette grundlagda storartade egyptiske museet i Kairo. Som forskare uträttade Mariette långt mindre än som upptäckare, och likväl efterlämnade han ett högst betydande litterärt bagage, bestående huvudsakligen av undersökningar i egyptisk arkeologi samt väldiga publikationer av inskrifter och bilder, hämtade från de ruincentra han genom grävning gjort tillgängliga för forskningen.


Mariettes huvudverk är ''Le Serapeum de Memphis'' (1857–1882), vars utgivning avslutades av [[Gaston Maspero]], ''Abydos'' (3 band, 1870–1880), ''Dendera'' (6 band, 1870–1876), ''Karnak'' (1875), ''Deir-el-Baheri'' (1877) och ''Les papyrus égyptiens du Musée de Boulaq'' (3 band, 1871–1877). Hans efterlämnade papper inköptes av franska staten, med vars understöd delar av materialet utgavs. [[Postumt]] utkom exempelvis ''Les Mastabas de l'ancien empire'' (1882–1886).-->
Mariettes hovedverk er ''Le Serapeum de Memphis'' (1857–1882), hvor de siste utgivelsene ble utgitt av [[Gaston Maspero]], ''Abydos'' (3 bind, 1870–1880), ''Dendera'' (6 bind, 1870–1876), ''Karnak'' (1875), ''Deir-el-Baheri'' (1877) og ''Les papyrus égyptiens du Musée de Boulaq'' (3 bind, 1871–1877). Hans etterlatte papier ble innkjøpt av den franske staten og deler av materialet ble også utgitt med statlig støtte. [[Posthumt]] utkom for eksempel ''Les Mastabas de l'ancien empire'' (1882–1886).-->

Sideversjonen fra 8. nov. 2020 kl. 12:25

Auguste Mariette
Auguste Mariette ca. 1861, fotografi av Félix Nadar
FødtFrançois Auguste Ferdinand Mariette
11. feb. 1821[1][2][3][4]Rediger på Wikidata
Boulogne-sur-Mer[3][2]
Død18. jan. 1881[5][6][7]Rediger på Wikidata (59 år)
Kairo[3][2]
BeskjeftigelseEgyptolog, arkeolog, kurator, skribent Rediger på Wikidata
Embete
  • Museumsdirektør (1858–)
  • direktør (1858–)
  • kurator (1855–) Rediger på Wikidata
NasjonalitetFrankrike[8]
GravlagtKairo
Medlem av
9 oppføringer
Académie des inscriptions et belles-lettres (1878–1881) (ordinær medlem)[9][10][11]
Accademia delle Scienze di Torino (1857–)[12][3]
Société nationale des Antiquaires de France (1856–)[13]
Academia Imperial de Belas Artes (Brazil) (1857–) (korresponderende medlem)[14]
Académie des inscriptions et belles-lettres (1863–) (korresponderende medlem)[15]
Académie royale des sciences, des lettres et des beaux-arts de Belgique (1870–) (utanlandsk medlem)[16]
Royal Institute of British Architects (korresponderende medlem)[17]
Société nationale des Antiquaires de France (1878–) (æresmedlem)[18]
Royal Academy of Archaeology of Belgium (1879–) (æresmedlem)[19]
UtmerkelserRidder av Sankt Mauritius' og Sankt Lasarus' orden (1857–)[20]
2. klasse av Den røde ørns orden (1867–)[21]
Kommandør av Æreslegionen (1867–)[22]
Kommandør av Italias kroneorden (1870–)[23]
Kommandørkors med stjerne av Frans Josef-ordenen (1873–)[24]
Signatur
Auguste Mariettes signatur
Auguste Mariette på Commons
Auguste Mariettes byste i Louvre

Auguste Ferdinand-François Mariette (født 11. februar 1821 i Boulogne-sur-Mer, død 18. januar 1881 i Boulaq i Kairo) var en fransk egyptolog og arkeolog.[25]

Mariette var lærer fra 1841 til 1848 ved Boulognes skole, samtidig som han engasjerte seg i noen små litterære og vitenskapelige virksomheter. Sistnevnte, som først dreide seg om klassisk arkeologi, konsenterte seg så om egyptologi. En kiste med innskripter som var utstilt i Boulognes rådhus fanget tilfeldig Mariettes oppmerksomhet og førte til at han ble undersøkte den. Noe som førte til at han for alvor konsenterte seg om studiet av det gamle Egypt.

I 1848 kom han til Paris og ble kort tid etter ansatt som tjenstemann ved Louvres egyptiske oldsakssamling.

Mariette ledet fra 1850 utgravingene ved Memfis, Abydos og Edfu i Egypt. I 1851 fant han det omfattende gravanlegget over Apis-oksene. Fra 1858 var han leder for det arkeologiske arbeidet som de egyptiske styresmaktene selv stod bak.

Samlingen av de funnsakene som Mariette gjorde, danner grunnlaget for det store al-Antikhane-museet i Kairo. Mariette skrev tekstutkastet til Giuseppe Verdi sin opera Aïda, et verk som ble uroppført i Kairo i 1871.

Mariette døde i Boulaq i Kairo, nær 60 år gammel.

Referanser

  1. ^ Encyclopædia Britannica Online, oppført som Auguste Mariette, Encyclopædia Britannica Online-ID biography/Auguste-Mariette, besøkt 9. oktober 2017[Hentet fra Wikidata]
  2. ^ a b c Archivio Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID 13785, besøkt 3. desember 2020[Hentet fra Wikidata]
  3. ^ a b c d www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino ID auguste-mariette, besøkt 1. desember 2020[Hentet fra Wikidata]
  4. ^ GeneaStar, oppført som Auguste Mariette, GeneaStar person-ID mariettef[Hentet fra Wikidata]
  5. ^ Autorités BnF, BNF-ID 12213258k[Hentet fra Wikidata]
  6. ^ annuaire prosopographique: la France savante, CTHS person-ID 101932[Hentet fra Wikidata]
  7. ^ www.accademiadellescienze.it, Accademia delle Scienze di Torino ID auguste-mariette[Hentet fra Wikidata]
  8. ^ RKDartists, RKD kunstner-ID 400781, besøkt 25. juni 2020[Hentet fra Wikidata]
  9. ^ aibl.fr, besøkt 3. april 2023[Hentet fra Wikidata]
  10. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  11. ^ www.aibl.fr, Académie des Inscriptions et Belles-Lettres member ID auguste-mariette[Hentet fra Wikidata]
  12. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  13. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  14. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  15. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  16. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  17. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  18. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  19. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  20. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  21. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  22. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  23. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  24. ^ gallica.bnf.fr[Hentet fra Wikidata]
  25. ^ (no) «Auguste Ferdinand-François Mariette» i Store norske leksikon

Kilder

Hentet fra «https://no.wikipedia.org/w/index.php?title=Auguste_Mariette&oldid=20892224»