Syul

Zɣ Wikipedia
Aller à la navigation Aller à la recherche
Syul
capitale nationale
Asakud n ussrsl nɣ isllwi6 Yunyu 1395 Snfl
Pseudonyme首爾 Snfl
Ism amaddud서울특별시 Snfl
Ism ɣ tutlayt taẓuṛant서울 Snfl
Transcription APIsʰʌul Snfl
Nommé(e) en référence àcapitale Snfl
Gentilé서울 시민, Seoulite, Séoulien, Séoulienne, Seulano Snfl
Tutlayt tamaddutcoréen Snfl
TamnẓawtAsya Snfl
TamazirtKurya n iffus Snfl
Tamaẓunt nKurya n iffus Snfl
TamaẓuntJung-gu Snfl
Asdɣr amssugurKurya n iffus Snfl
Agmmaḍ akudanUTC+09:00 Snfl
LieuRégion de la capitale de Séoul Snfl
Enclavé dansGyeonggi Snfl
Ismlan ijɣrafiyn37°33′36″N 126°59′24″E Snfl
Poste occupé par le chef de l'exécutifmaire de Séoul Snfl
Chef ou cheffe de l'exécutifOh Se-hoon Snfl
Tanbaḍt tamzzgartGouvernement métropolitain de Séoul Snfl
Assemblée délibéranteconseil municipal de Séoul Snfl
Membre deréseau des villes créatives UNESCO, World Tourism Cities Federation Snfl
Idra iwtta dGyeonggi, Incheon Snfl
RemplaceKeijō Snfl
Tutlayt ittusmrasncoréen Snfl
Présent dans l'œuvreCivilization V, Avengers : L'Ère d'Ultron, Cloud Atlas, Colossal Snfl
Asit amaddudhttp://www.seoul.go.kr, http://english.seoul.go.kr/ Snfl
Ablug amaddudhttps://blog.naver.com/haechiseoul Snfl
URL de syndication de contenuhttp://www.seoul.go.kr/main/rss.xml Snfl
HashtagSeoul, 서울 Snfl
Symbole officielGinkgo biloba, Forsythia, pie bavarde Snfl
Caractérisé parville prédominante Snfl
Histoirehistoire de Séoul, timeline of Seoul Snfl
Catégorie liéeCategory:Seoul-related lists Snfl
Portail open dataPublic data for all Seoul citizens Snfl
Économie du sujeteconomy of Seoul Snfl
Date de première mention écrite4e siècle av. J.⁠-⁠C. Snfl
Catégorie pour la citoyenneté d'honneur de l'entitéCategory:Honorary citizens of Seoul Snfl
Catégorie pour cartes géographiquesCategory:Maps of Seoul Snfl
Carte

Syul, niɣ d s ma igan amaddud Tiɣrmt Tamaynut n Syul, tga tamaẓunt d tɣrmt akkʷ imqqurn ɣ Kuria n Iffus. Tamnaḍt n Syul, a ɣ tlla tmazirt n Jyunggi d tɣrmt n Incheon, tuman tga tis kkuẓt ɣ umaḍal ɣ tdmsa tamiṭṛubulitant ɣ usggʷas n 2014, tiɣrdin n Tokyo d Nyuyurk d Los Angeles, tamu uggar n uzgn n imzdaɣn n Kurya n Iffus. Mqqar lkmn imzdaɣn n Syul 10 mlyun, ssntin ad ttidrusn sɣ 2014, llan ɣilad 9.97 mlyun ɣ 2020. Syul tga adɣar n tnbaḍt n Kurya n Iffus.

Amzruy

[ssnfl | Snfl asagm]

Amzruy n Syul ikka d tiɣrdin n usggʷas 18 dat n tlalit n Lmasih, lliɣ tt inn tssrsl tamtti n Baekje igan yat sɣ kraḍt tgldiwin n Kurya. Ɣ wakud n tgldit n Joseon, tettyawmla Syul is tga tamaẓunt tamaddudt n tmazirt, ifrg tt ugadir n Syul. Ɣ zikk tasut tis 20, tettyamaẓ Syul ɣ ufus n Ujabun, tettyawsmma "Jyugsyung." ɣ yan wakud, Imnɣi icddan n Kurya imgr id iman ur d imikk, tiɣrmt ad tnnstm nit. Macc, sɣ wussan ann tssn tɣrmt yan wallas ifdudin n tbnnayt nns, d yan usɣrm immrarn.

Tadamsa

[ssnfl | Snfl asagm]

Syul tga tiɣrmt akkʷ ittyawzdaɣn ɣ Asya, d tis snat ɣ umaḍal s tudrt ifulkin sɣ dar Arcadis ɣ 2015 d yan GDP per capita (PPP) s ma yaẓn i 40,000 n idular. Gis 15 n tdrawin mqqurnin imaḍlann s wayda, zun d Samsung, LG, d Hyundai, lan ansa nnsn ɣ Tmnaḍt taẓṛfant n Syul, gis issal itiknulujiyn imagrn, zun d Gangnam d Digital Media City. Syul tumẓ taskflt tis sat ɣ Global Power City Index d Global Financial Centres Index, tga yan sɣ smmus idɣarn zwarnin da isnubgn igrawn imaḍlann. Tiɣrmt tsnubg ula igitn mqqurnin zun d urarn n Wasya n 1986, d wurarn n unbdu n 1988, d G20 d ccayf n Syul n 2010.

Tiɣrmt

[ssnfl | Snfl asagm]

Syul tucka d ɣ yan udɣar adraran ɣ llan isuyas iwrarann, s udrar n Buxan illan ɣ yir n iẓẓlmḍ. Ɣ ugns n Syul llan smmust n idɣarn kcmnin ɣ UNESCO taysi n umaḍal: Ibrgmmi n Cangdyuk d ugadir n Hwasyung d uẓallu n yungmyu, Namhansanseong, d iṣmḍal Igldann n tgldit n Jusyung. Ɣilad, Syul tssugga yan usfdudi ɣ tuṣka tatrart, s idɣarn imaynutn zun d agʷddim n N Syul , 63 Bwildin, agʷddim n Lotte World Tower, asarag n Dongdaemun Design, Lotte World, agʷddim n tsbbabt, COEX, IFC Sywul, d Parc1. Syul ittyawfka as ism n "tmaẓunt tamaḍalnt n udiẓayn" ɣ usggʷas 2010... Tg daɣ tɣrmt ann yan issl anamur i uẓawan d ufjjij, d tmaguri n tdlsa, da d iḍin K-pop d Korean Wave (Taḍḍinga takurit) s tussna tamaḍlant.

Aẓuṛ n ism

[ssnfl | Snfl asagm]

S tmyurt, Syul (서울) tga yan wawal agmazir, n tkurit (innzray d win tkurit tasininit) ism ad ar hlli isnamk "tiɣrmt tamaẓunt." Ɣayad af, ɣ uzmz n tgldit n Joseon, tiɣrmt tamaẓunt ifrgn n Hansyung (한성; 漢城) ar as ttinin mddn Syul. S ussmrs ittyawmyarn, imsfrawsn (Lmubaccirin) n ifransiyn ar ttinin i tmaẓunt n Joseon *Séoul* (/se.ul/) ɣ warratn nnsn, mayann af tettyara ɣassad *Seoul* s iskkiln ilatiniyn ɣ tutlayin yaḍnin

Dffir Imɣi Amaḍlan wis sin d tidrfit n Kurya, tiɣrmt taɣ ism nns n ɣilad.

Tunnunt

[ssnfl | Snfl asagm]

Taykwandu ad igan tunnunt tagmazirt n Kurya, Syul ar dars tsnubg Kukkiwun, da daɣ ittyawssann ula s ism n World Taekwondo Federation (WTF), asntl imqqurn n tunnunt ad n Taykwandu ɣ umaḍal.

Igitn Imaḍlann

[ssnfl | Snfl asagm]

Syul tsnmala Urarn n Wasya ɣ 1986, Urarn n Unbdu n 1988 d Paralympics n Unbdu n 1988. Tg yat sɣ tɣrmiwin da snubgnin Alkas n Umaḍal n FIFA n 2002 (s ma igan gud, Abaraz n Umaḍal n Syul isnmala unmuggar n uṛẓẓum).

Tisuɣal

[ssnfl | Snfl asagm]