Visa källa för Mem

{{fotnoter|datum=2016-12}}
:{{Olika betydelser|Mem (olika betydelser)}}
[[Fil:Richard_Dawkins_Cooper_Union_Shankbone.jpg|miniatyr|[[Richard Dawkins]], som myntade begreppet mem.]]
'''Mem''', från engelska ''meme'' ({{IPA2|ˈmiːm}}) från [[grekiska]]ns ord för ''[[minne]]'', är en term myntad och ett begrepp skapat av [[Richard Dawkins]] 1976 i boken ''[[Den själviska genen]]'' (i synnerhet kapitel 11), samt vidareutvecklad i ''The Extended Phenotype. The Gene as the Unit of Selection'' (kapitel 6). Mem definieras i den senare (s. 290) som:

:"En ur [[kulturarv]]et utbruten enhet, hypotetiskt sett analog med en specifik [[gen]], och lydande under samma [[naturliga urval]] beroende av sina fördelar inom den egna [[fenotyp|idéfenotypen]] för sin överlevnad och utbredning i [[kulturmiljö]]n".{{anmärkning|"A unit of cultural inheritence, hypothesized as analogous to the particulate gene, and as naturally selected by virtue of its 'phenotypic' consequencies on its own survival and replication in the cultural environment".}}

Som exempel på mem gav Dawkins [[melodi]]er, [[slagord]] (''catch-phrases''), [[trosföreställning]]ar, [[klädmode]]n, sätt att tillverka [[krukor]] (''ways of making pots''), och teknologin bakom byggandet av [[valv]].

Efterföljande mem-forskare (se [[memetik]]) har ofta använt andra definitioner - såsom [[kognition]], eller idé, och bristen på en klar definition av vad ett mem är har möjligen orsakat viss osäkerhet även om begreppets vetenskapliga värde. De flesta definitioner har dock det gemensamt att memet anses som den minsta självreplikerande kulturenheten. Därmed gör den möjlig den kulturella "[[evolution]]" som är ett faktum bland människor och även flera andra djurarter. Memen anses alltså analoga med generna i att de är de minsta byggstenarna i var sin typ av evolution: den kulturella respektive den biologiska eller genetiska. Med "kulturell" menas i detta sammanhang typ av beteenden, som alltså liksom genernas uttryck i organismer utsätts för omvärldens [[selektionstryck]] och därmed nedärvs differentierat i relation till omvärlden. Genen nedärvs genom [[sexuell reproduktion]] eller [[Kloning|klonisk spridning]]. Memen nedärvs i efterföljande kultur främst genom klonisk spridning, dvs. vad vi kallar härmning, imitation och i nedärvd form [[tradition]], vana, sedvänja, institution, rutin, osv. (Sandberg 2000, Distin 2005).

== Grundläggande introduktion ==
Trots att [[memetik]]ens företrädare inte är helt överens om en definition av begreppet kan man grovt sett ringa in mem som vilken information som helst som kan kommuniceras från en hjärna till en annan, såsom tankar, idéer, kognitioner, [[teori]]er, praxis, vanor, sånger, danser och stämningar. Bland flera forskare (Sandberg 2000, 2007, Distin 2005) har man emellertid sökt att driva analogin med genen vidare och på det sättet reda ut vad memet egentligen är. Man kan till exempel anse att memet i sin "genotypiska" form utgörs av tankar, idéer, kognitioner och andra mentala representationer, medan memets "fenotypiska" form utgörs av den praxis, de beteenden och de handlingar dessa mem leder till hos "värden" under vissa givna omgivningsförhållanden.

Mem har evolutionen och [[det naturliga urvalet]] som grund på samma sätt som Darwins teorier om den biologiska evolutionen, med förutsättningarna att [[replikation]], [[mutation]], överlevnad och konkurrens påverkar dem. Till exempel kan en idé dö ut medan andra överlever, frodas och förändras - på gott och ont - genom modifikation. Men det är viktigt att observera att det inte bara är de mem som är gynnsammast för [[värd|sina bärare]] som överlever; snarare sprids de mem mest som replikerar sig effektivast, vilket gör att framgångsrika mem kan vara skadliga för sin värd. För att ta ett exempel, om en [[religion]] förmår sina bärare att offra sina liv för densamma, så är det bra för religionens spridning och överlevnad, men dåligt för den enskilda individen.

== Memens historia ==
Konceptet med idéer som sprider sig enligt genetiska regler förekommer innan Richard Dawkins bok ''Den själviska genen''. Redan [[Charles Darwin|Darwin]] var medveten om analogin när han antog begreppet "survival of the fittest" från [[Herbert Spencer]].

I tidskriften ''Journal of Memetics'' (numera inaktiv) har [[John Laurent]] föreslagit att termen mem är taget från verk av den relativt okände tyske biologen [[Richard Semon]] som [[1904]] publicerade boken ''Die Mneme'' som handlar om erfarenheter som liknar Dawkins tankar. Laurent har även föreslagit att roten till ordet 'mem' snarare kommer från ''μιμνήσκεσθαι'', det grekiska ordet för ''att minnas,'' snarare än, som Dawkins påstår, från roten ''μιμεισθαι'', gr. ''att imitera''.

[[Everett Rogers]] som startade idéspridningsforskningen 1962 menar att [[Gabriel Tarde]] redan 1890 satte upp "lagar för imitation" som förklarade hur människor bestämde sig för att imitera andras beteende.

Efter Dawkins har till exempel [[Francis Heylighen]] utvecklat kriterier för hur det naturliga urvalet påverkar mem, som möjligen kan testas i [[kvantitativ studie|kvantitativa studier]], och 2003 testade Klaas Chielens den teorin. Fler forskare anges i artikeln om [[memetik]].

== Introduktion till memetiken ==
[[Memetik]], forskningen som baserar sig på begreppet mem, anses fortfarande kontroversiellt bland icke-biologiskt skolade forskare. Området (som beskrivs utförligare i den separata artikeln [[memetik]]) startade i och med att Richard Dawkins försökte hitta paralleller till den minsta genetiska enheten som replikerade sig (genen) inom andra områden och insåg att tankar och idéer också är en "replikator" (memet). Datorers [[mjukvara]] skulle kunna vara en form av replikator som evolution så småningom skulle kunna skapa fantastiska saker med, antingen socialt, med [[öppen källkod]], eller genom [[algoritm]]er som utvecklar sig själva.

Memetiken tar koncept från evolutionsteorin och applicerar dem på mänsklig kultur. Dessutom används [[matematiska modeller]] för att försöka förklara många kontroversiella ämnen, såsom [[religion]], [[politik|politiska system]], politiska och ekonomiska [institutioner]. Men kritiker menar{{källa behövs||månad=2009-10}} att memetiken struntar i etablerade fakta i områden såsom [[sociologi]], [[kognitiv psykologi]], [[socialpsykologi]], etc, som är högst relevanta för drag som memetiken påstår sig göra och de metoder som memetiken använder. Flera studier har dock framgångsrikt utnyttjat memetik för empiriska studier (på statsvetenskapens och innovationsforskningens område av framför allt [[Mikael Sandberg (statsvetare)|Mikael Sandberg]]).

Begreppet ''memetisk association'' syftar på tanken att mem grupperar sig. Till exempel innehåller memet ''[[jeans]]'' mem för byxor, blixtlås, blå färg, bomullskläder, nitar, bälteshällor, och dubbla sömmar. På det sättet kan grupper av mem agera ''[[Symbiotisk|symbiotiskt]]'' (för att använda en annan biologisk metafor) på det sättet att de samarbetar för sitt gemensamma bästa.

Frasen ''memetisk förskjutning'' syftar på hur ett mem förändras medan det överförs från en människa till en annan. Den memetiska förskjutningen ökar när överföringen sker på ett obekvämt sätt. Väldigt få mem visar stor ''memetisk tröghet'' (när memet manifesterar sig på samma sätt och får samma effekt oavsett vem som skickar eller tar emot memet). Memetisk tröghet ökar när memet överförs tillsammans med någon [[minnesregel]] eller annat verktyg, såsom ett [[rim]], för att bevara [[minne]]t av hur memet såg ut innan överföringen.

Memetiker använder ofta den existerande biologiska term-floran för att skapa nya memetik-termer, genom att sätta ''mem''- istället för ''gen''-, till exempel [[mempool]] och [[memtyp]]. Detta är förmodligen ett av de viktigaste skälen till att memetiken inte absorberas eller accepteras till fullo i den icke-biologiskt skolade social- och samhällsvetenskapen.

== Se även ==
* [[Mediadrev]]
* [[Memetik]]
* [[Klintbergare]]
* [[Kollektivt medvetande]]
* [[Konstruktivism (filosofi)|Konstruktivism]]
* [[Internetfenomen]]
* [[Härmapa]] / [[Copycat]]
* [[Paradigm]] / [[paradigmskifte]]
* [[Pro da]]
* [[Retorik]]
* [[Socialdarwinism]]
* [[Symbiosism]]
* [[Trop (filosofi)|Trop]]
* [[Viralt fenomen]]

== Källor och exempel på litteratur inom området memetik ==

*Blackmore, S (1999) ''The Meme Machine'', Oxford University Press, Oxford
*Campbell, D T (1965) ''Variation and selective retention in socio-cultural evolution''. I Barringer, H, Blanksten, G I and Mack, R W, ''Social Change in Developing Areas. A Reinterpretation of Evolutionary Theory'', Schemkman, Cambridge
*Brodie, R (1996), ''Virus of the Mind. The New Science of the Meme''. Seattle, Integral Press
*Cloak, F T (1973) ''Elementary self-replicating instruction and their works: Toward a radical reconstruction of general anthropology through a general theory of natural selection'', uppstats presenterad vid Ninth International Congress of Anthropological and Ethnographical Sciences
*Cloak, F T (1976) ''Is Cultural Ethology Possible.'' Human Ecology 3(3): 161-181
*Dawkins, R (1976) ''The Selfish Gene''. Oxford University Press, Oxford
*Dawkins, R (1982) ''The Extended Phenotype. The Gene as the Unit of Selection.'' Freeman & Co, Oxford
*Dennett, D C (1991) ''Darwin’s Dangerous Idea. Evolution and The Meanings of Life.'' Simon & Schuster, New York
*Dennett, D C (1996) ''Kinds of Minds. Towards an Understanding of Consciousness.'' London, Weidenfeld & Nicolson
*Distin, K. (2005), ''The Selfish Meme. A Critical Reassessment.'' Cambridge, Cambridge University Press
*Hull, D L (1982) ''The Naked Meme.'' I: Plotkin, H C (ed.) ''Learning, Development, and Culture: Essays in Evolutionary Epistemology.'' John Wiley, New York
*Hull, D L (2001) ''Science and Selection: Essays on Biological Evolution and the Philosophy of Science'', Cambridge University Press, Cambridge
*Langton, J (1979) ''Darwinism and the Behavioral Theory of Sociocultural Evolution: An Analysis'', American Journal of Sociology. 85, 2: 288-309
*Lynch, A (1996) ''Thought Contagion. How Belief Spreads Through Society.'' Basic Books, New York
*Plotkin,  H (1994) ''Darwin Machines and the Nature of Knowledge.'' Harvard University Press, Cambridge
*Sandberg, M (2000) ''De politiska och ekonomiska uttrycksarternas uppkomst genom institutionell selektion: några steg mot en evolutionär politisk ekonomi.'' Statsvetenskaplig tidskrift, 103, 2: 115-148
*Sandberg, M (2004) ''Hybridvetenskap och innovation: något för statsvetenskapen?'' Bokkapitel i ''Tvärvetenskap: Fält, perspektiv, metod'', Fredrik Sunnemark och [[Martin Åberg (historiker)|Martin Åberg]] (red.), Studentlitteratur (2004), ss. 59-84
*Sandberg, M (2006, 2007) ''The Evolution of IT Innovations in Swedish Organizations: A Darwinian Critique of ‘Lamarckian’ Institutional Economics'', Journal of Evolutionary Economics (on-line 2006, i tryck 2007)
*Sandberg, M (2017) ''Samhällets rörelselag. Marx, Darwin och statsvetenskapens politisering'' (Universus)

==Noter==
<references group="not"/>

== Externa länkar ==
* [http://www.rubinghscience.org/memetics/dawkinsmemes.html Dawkins kap 11 i The Selfish Gene]
* [http://www.theselfishmeme.co.uk/ Distins The Selfish Meme]
* [http://www.simonyi.ox.ac.uk/dawkins/WorldOfDawkins-archive/index.shtml Richard Dawkins värld]
* [http://socio.ch/evo/index_evo.htm Sociologiska institutet i Zürich: om sociokulturell evolution]
* [http://www.memecentral.com/ Brodies memcentral]
* [http://pespmc1.vub.ac.be/Papers/PapersFH2.html Francis Heylighens publikationer]
* [http://www.springerlink.com/content/q442170736jw3mr0/ Om politiska röstningsmemer]
* [http://www.ing.unlp.edu.ar/cetad/mos/memetic_home.html En gammal konferenslänk med en massa tekniska papper om memetiska algoritmer]
* [http://cscs.umich.edu/~crshalizi/notebooks/memes.html Några anteckningar från Axelrods institut i Ann Arbor, Michigan]
* [http://pespmc1.vub.ac.be/MEMIN.html Principia Cyberneticas mem-sajt] {{en ikon}}
* [http://users.lycaeum.org/~sputnik/Memetics/index.html Memetiska webbpublicerade papper]
* [https://evolutionarypoliticalscience.wordpress.com/ Samhällets rörelselag. Bloggen om Mikael Sandbergs bok]
* [http://www.susanblackmore.co.uk/memetics/ Susanne Blackmores mem-sajt] {{en ikon}}
* [http://www.socresonline.org.uk/3/4/6.html The Selectionist Paradigm: More Implications for Sociology], ett paper av Paul Marsden


[[Kategori:Termer inom psykologi]]
[[Kategori:Termer inom kunskapsteori]]
[[Kategori:Kulturvetenskap]]