Visa källa för Danmark

{{Olika betydelser}}
{{coord|56|N|11|E|display=title|type:country}}
{{landsfakta|
|namn=Kongeriget Danmark</big><br />Konungariket Danmark</big>
|genitiv=Danmarks
|flagga=Flag of Denmark.svg
|statsvapen=Royal coat of arms of Denmark.svg
|motto=Inget<br>([[Frederik X av Danmark|kungens]] valspråk) Forbundne, forpligtet, for Kongeriget Danmark <sup>1</sup>
|karta=EU-Denmark.svg
|världsdel=[[Europa]]
|statsskick=[[Parlamentarism|Parlamentarisk demokrati]] och <br />[[konstitutionell monarki]]
|språk=[[Danska]] <sup> 3</sup>
|a/t=t
|huvudstad=[[Köpenhamn]]
|störstastad=[[Köpenhamn]]
|statschef=[[Frederik X av Danmark|Frederik X]]
|sct=regenter
|sct2=Kung
|regeringschef=[[Mette Frederiksen]]
|nationalförsamling=[[Folketinget]]
|rct=statsministrar
|rct2=Statsminister
|area_rank=131:a
|area=42931
|area_%vatten=1,53&nbsp;%
|area_not=<ref>{{webbref | url = http://www.dst.dk/da/Statistik/emner/geografi-miljoe-og-energi/areal/areal-for-kommuner-og-regioner | titel = Areal for kommuner og regioner | utgivare = [[Danmarks Statistik]] | språk = danska | hämtdatum = 7 maj 2017 }}</ref>
|folkmängd_rank=111:e
|folkmängd=5941388
|folkmängd_år=2023
|folkmängd_not=<ref>{{webbref | url = http://statistikbanken.dk/statbank5a/SelectVarVal/Define.asp?Maintable=FOLK1A&PLanguage=0 | titel = FOLK1A: Folketal den 1. i kvartalet efter område, køn, alder og civilstand | verk = Statistikbanken | utgivare = [[Danmarks Statistik]] | språk = danska | hämtdatum = 16 maj 2023 }}</ref>
|befolkningstäthet_rank=63:e
|invånare/km2=auto
|högstapunkt=[[Møllehøj]]
|högstapunkt_meter=170,86
|störstasjö=[[Arresø]]
|störstasjö_yta=40
|längstaflod=[[Gudenå]]
|längstaflod_längd=158
|självständighet= &nbsp;
|självständighet_dekl=
|självständighet_erk=sedan [[700-talet]]
|bnp_rank=52:a
|bnp_totalt={{öka}} 432,5 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org">{{webbref |url=https://www.imf.org/en/Publications/WEO/weo-database/2023/April/weo-report?c=512,914,612,171,614,311,213,911,314,193,122,912,313,419,513,316,913,124,339,638,514,218,963,616,223,516,918,748,618,624,522,622,156,626,628,228,924,233,632,636,634,238,662,960,423,935,128,611,321,243,248,469,253,642,643,939,734,644,819,172,132,646,648,915,134,652,174,328,258,656,654,336,263,268,532,944,176,534,536,429,433,178,436,136,343,158,439,916,664,826,542,967,443,917,544,941,446,666,668,672,946,137,546,674,676,548,556,678,181,867,682,684,273,868,921,948,943,686,688,518,728,836,558,138,196,278,692,694,962,142,449,564,565,283,853,288,293,566,964,182,359,453,968,922,714,862,135,716,456,722,942,718,724,576,936,961,813,726,199,733,184,524,361,362,364,732,366,144,146,463,528,923,738,578,537,742,866,369,744,186,925,869,746,926,466,112,111,298,927,846,299,582,487,474,754,698,&s=NGDPD,&sy=2021&ey=2028&ssm=0&scsm=1&scc=0&ssd=1&ssc=0&sic=0&sort=country&ds=.&br=1 |titel=Download World Economic Outlook database: April 2023 |utgivare=[[Internationella valutafonden]] |språk=engelska | hämtdatum = 16 april 2023}}</ref>
|bnp/invånare={{öka}} 73 386 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_rank=38:e
|bnp_nominell_totalt={{öka}} 405,62 miljarder [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell/invånare={{öka}} 68 827 [[Amerikansk dollar|USD]]<ref name="imf.org"/>
|bnp_nominell_år=2023
|år=2023
|hdi = 0,948<ref name="hdirapport2022">{{webbref |url= https://hdr.undp.org/system/files/documents/global-report-document/hdr2021-22pdf_1.pdf |titel=Human Development Report 2021/2022 |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum=3 december 2022 |format={{pdf}} |sid=284-287|utgivare=United Nations Development Programme |språk=engelska}}</ref>
|hdi_rank =6:e
|hdi_år = 2021
|gini={{minska grön}} 27,0<ref>{{Webbref|url=https://ec.europa.eu/eurostat/databrowser/view/tessi190/default/table?lang=en|titel=Gini coefficient of equivalised disposable income - EU-SILC survey|hämtdatum=4 december 20322|utgivare=[[Eurostat]]|arkivurl=|arkivdatum=|språk=engelska}}</ref>
|gini_rank=
|gini_år=2021
|valuta=[[Dansk krona|dansk krone]]
|valutakod=DKK
|tidszon=[[Centraleuropeisk tid|CET]]
|utc_offset=+1
|sommartid=[[Centraleuropeisk tid|CEST]]
|sommartid_offset=+2
|nationaldag=[[5 juni]]
|nationalsång=''[[Der er et yndigt land]]''<sup> 2</sup><br>[[Fil:United States Navy Band - Der er et yndigt land.ogg]]
|kunglig_hymn= ''[[Kong Christian stod ved højen mast]]''<br>[[Fil:United States Navy Band - Kong Kristian stod ved højen mast.ogg]]
|nationalitetsmärke=DK
|landsnummer=45
|fotnot=<sup>1</sup>''Forbundne, forpligtet, for Kongeriget Danmark'' är antaget som kungens valspråk av Frederik X.

<sup>2</sup>Ej officiellt, men [[de facto]].

<sup>3</sup>Danska är de facto nationalspråk – det finns inget officiellt språk. På [[Färöarna]] är [[färöiska]] jämte danska officiellt språk, på [[Grönland]] är sedan 2009 enbart [[grönländska]] officiellt språk. [[Tyska]] är regionalt [[minoritetsspråk]].

<sup>4</sup>2 210 575,75 km² med Grönland och Färöarna
|bnp/invånare_rank=11:e|bnp_nominell/invånare_rank=9:e|kör_på=Höger}}
'''Danmark''' är en [[konstitutionell monarki]] i norra [[Europa]]. Danmark gränsar landfast till [[Tyskland]] i söder samt maritimt mot [[Sverige]] i öster och [[Norge]] i norr. Danmark, [[Färöarna]] och [[Grönland]] bildar tillsammans '''[[Konungariket Danmark]]''' ([[danska]]: ''Kongeriget Danmark'').<ref>{{bokref|titel=Utrikes namnbok: svenska myndigheter, organisationer, titlar, EU- och EG-organ, EU-titlar och länder på engelska, tyska, franska, spanska, finska och ryska|url=http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf|format={{PDF}}|utgåva=10., rev. uppl.|år=2015|utgivare=Utrikesdepartementet, Regeringskansliet|utgivningsort=Stockholm|sid=71}} {{Wayback|url=http://www.regeringen.se/4a3eb3/contentassets/e27ee47ea294461bbb0f39b68d31c540/utrikes_namnbok_10.e_reviderade_upplagan.pdf|date=20180127120617}}</ref> I Konungariket Danmark har Färöarna och Grönland utvecklat självstyre. Danmark är administrativt uppdelat i 5 [[Danmarks administrativa indelning|regioner]] och 98 [[Danmarks kommuner|kommuner]] sedan den [[1 januari]] [[2007]]. Danmark har cirka 5,9 miljoner invånare, varav en fjärdedel i huvudstaden [[Köpenhamn]]. 72 öar var bebodda den [[1 januari]] [[2008]].

Danmark är en [[Parlamentarism|parlamentarisk demokrati]] där regeringen skall ha det danska parlamentets, [[Folketinget]]s, förtroende för att få sitta kvar enligt grundlagen (Danmarks grundlag § 15).

Landet gick 1973<ref>{{Webbref|titel=Danmark|url=https://europa.eu/european-union/about-eu/countries/member-countries/denmark_sv|verk=Europeiska Unionen|datum=2016-07-05|hämtdatum=2019-05-27|språk=en|efternamn=Anonymous}}</ref> med i [[Europeiska gemenskaperna]], vilken senare ombildades till [[Europeiska unionen]]. Färöarna valde dock att inte ansluta sig tillsammans med resten av Danmark, inklusive Grönland. Efter en folkomröstning utträdde Grönland ur EG 1985 på grund av dispyter om fiskerättigheter. Danmark är medlem i [[Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling]], [[Nato]], [[Förenta nationerna]] och många andra internationella organisationer, samt deltar i [[Schengensamarbetet]].

Namnet Danmark härstammar dels från den [[Germaner|germanska]] [[Etnisk grupp|folkgruppen]] [[daner]]na, som omnämns från [[500-talet]], dels från ett ord som betecknar gränsområde.

== Historia ==
{{Fördjupning2|Danmarks historia}}
[[Daner]] återfinns första gången i skriftliga källor från [[500-talet]] av [[Jordanes]] och [[Prokopios]]. Danerna var av allt att döma bosatta i nuvarande Danmark, som också skulle ha fått sitt namn efter dem. Stammens ursprung är dunkelt, och Jordanes påstående att den härstammar från [[svear]]na har inte något större källvärde. Första gången danskar och namnet Danmark nämns är i ärkebiskop [[Ansgar]]s brev, skrivet någon gång mellan åren 834 och 865, samt i påve [[Nicolaus I]]:s bulla år 864 som stadfäster Ansgar som ärkebiskop och missionär för danskar och svenskar.

Därnäst ses namnet Danmark i samband med att den anglosaxiske kungen [[Alfred den store]] slog tillbaka danska vikingar vid [[Edington, Wiltshire|Edington]] år [[885]], och 75 år senare är det belagt i Danmark på [[Jellingestenen]]. På vikingatiden skapade [[Knut den store]] ett välde runt [[Nordsjön]]. I det ingick stora delar av [[England]] och södra [[Norge]], men Knut den stores välde överlevde inte sin skapare med många år och dess sönderfall markerar också slutet på landets vikingatid. Under medeltiden var landet omfattande, bland annat erövrades delar av [[Baltikum]], [[Gotland]] och norra [[Tyskland]] under kungarna [[Valdemar Sejr]] och [[Valdemar Atterdag]] för det danska väldet.

År [[1397]] bildades [[Kalmarunionen]] av drottning [[Drottning Margareta|Margareta I]] och hennes fosterson [[Erik av Pommern]]. Detta första försök att ena Norden i ett enda sammanhållet rike föll inte väl ut, då unionen var måttligt populär framförallt i [[Sverige]], som också lämnade den med [[Gustav Vasa]]s trontillträde [[1523]]. I mitten av 1600-talet förlorade Danmark sin östra landsände [[Skåneland]] ([[Skåne]], [[Halland]] och [[Blekinge]]) till den nya stormakten Sverige. Från Kalmarunionens bildande fram till [[1814]] ingick också Norge i det danska väldet. Efter 1814 blev de norska områdena [[Färöarna]], [[Grönland]] och [[Island]] officiellt danska. Island blev en självständig republik 1944, och Grönland fick omfattande självstyre 1979.

== Geografi ==
{{Fördjupning2|Danmarks geografi}}
[[Fil:The Danish Commonwealth.gif|miniatyr|höger|Karta över Danmark, [[Färöarna]] och [[Grönland]].]]
Danmark ligger i [[Nordeuropa]], mellan haven [[Östersjön]] och [[Nordsjön]] och har landförbindelse med [[Tyskland]] i söder och med [[Sverige]] i öst via [[Öresundsförbindelsen]] samt havsgräns i norr till [[Norge]]. Kungariket omfattar geografiskt också två självstyrande områden, [[Färöarna]] och [[Grönland]].

Danmarks nordligaste punkt är [[Skagen]] (Skagens norra strand) vid 57° 45' 7" nordlig breddgrad, den sydligaste är [[Gedser]] (sydliga delen av [[Falster]]) vid 54° 33' 35" nordlig breddgrad, den västligaste är [[Blåvandshuks kommun|Blåvandshuk]] vid 8° 4' 22" östlig breddgrad och den östligaste är [[Østerskær]] vid 15° 11' 55" östlig breddgrad. Det är i skärgården [[Ertholmene]] 18&nbsp;kilometer nordöst om [[Bornholm]]. Från öst till väst är det 452&nbsp;km, från nord till syd 368&nbsp;km.

Danmark består geografiskt av den mellersta och norra delen av halvön [[Jylland]] och 443 namngivna [[Ö (landområde)|öar]] (1419 stycken över 100&nbsp;m² (2005)).<ref>{{webbref|url=http://www2.kms.dk/C1256AED004EA666/(AllDocsByDocId)/1D7EE8822587E667C1256AEF0030ABF6?open&page=strste&omr=KORT_DK_I_TAL |titel=Landet i tal&nbsp; — Største øer |hämtdatum=2007-07-14 |datum=2003-09-23 |utgivare=Kort & Matrikelstyrelsen |språk=danska }}{{död länk|datum=2017-04 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Av dessa är 72 bebodda (2008),<ref>Statistikbanken.dk/bef4</ref> där de största är [[Själland]], [[Vendsyssel-Thy]] och [[Fyn]]. Ön [[Bornholm]] är belägen något öst om resten av landet i [[Östersjön]]. Många av de större öarna är sammanbunda med broar; [[Öresundsförbindelsen]] sammanbinder Själland med [[Sverige]], [[Stora Bältbron]] sammanbinder Fyn med Själland och [[Lilla Bältbron (1970)|Lilla Bältbron]] sammanbinder Jylland med Fyn. [[Färja|Färjor]] eller små båtar sammanbinder med de mindre öarna. Största städerna är huvudstaden [[Köpenhamn]] (på Själland och [[Amager]]), [[Århus]], [[Ålborg]] och [[Esbjerg]] (på Jylland) och [[Odense]] (på Fyn).

Landet är förhållandevis platt med små höjder där medelhöjden över havet ligger på 31 m och den högsta naturliga punkten är [[Møllehøj]] som mäter 170,86 m. Andra höjder i samma område sydväst om Århus är [[Yding Skovhøj]] på 170,77 m och [[Ejer Bavnehøj]] på 170,35 m.<ref>{{Tidskriftsref |titel=Danmarks nye top |tidskrift=Aktuel Naturvidenskab |författare=Jørgen Dahlgaard |volym=2005 |nummer=1 |sid=2 |url=http://www.aktuelnat.au.dk/pdf05_1/an1top.pdf |format=[[Portable Document Format|PDF]] |hämtdatum=2007-02-03 |språk=danska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20061231210532/http://www.aktuelnat.au.dk/pdf05_1/an1top.pdf |arkivdatum=2006-12-31 }} {{Wayback|url=http://www.aktuelnat.au.dk/pdf05_1/an1top.pdf |date=20061231210532 }}</ref> Ytan för innanhavet är: 210&nbsp;km² (östra Danmark); 490&nbsp;km² (västra Danmark).

Danmark består av 443 namngivna öar vilket resulterar i en lång kustremsa, 7314&nbsp;km.<ref name='Natur&Miljö'>{{Webbref |url=http://denmark.dk/portal/page?_pageid=374,520337&_dad=portal&_schema=PORTAL |titel=Natur & Miljö |hämtdatum=2007-02-03 |verk=Denmark.dk |arkivurl=https://web.archive.org/web/20070403235436/http://denmark.dk/portal/page?_pageid=374,520337&_dad=portal&_schema=PORTAL |arkivdatum=2007-04-03 }}</ref> En cirkel som omger hela Danmarks yta skulle ha en omkrets på bara 742&nbsp;km. Andra kännetecken som visar det nära sambandet mellan land och hav är att ingen plats i Danmark är längre ifrån kusten än 52&nbsp;km. Den totala landytan kan inte exakt fastslås då havet konstant [[erosion|eroderar]] och lägger till material längst kusterna och på grund av mänskliga förbättringsprojekt för att motverka erosion. På den sydvästra kustremsan av Jylland är tidvattnets nivå mellan 1 och 2&nbsp;meter och tidvattensgränsen flyttas utåt och inåt på en 10&nbsp;kilometers sträcka.<ref>Nationalencyklopedin, (1990)</ref>
[[Fil:A Danish Perspective.jpg|vänster|miniatyr|Danmark och norra [[Tyskland]] sett från rymden.]]
Enligt [[Världsnaturfonden WWF|WWF]] kan Danmarks territorium delas in i två ekoregioner: den atlantiska blandade skogar och baltiska blandade skogar. Färöarna täcks av de boreala gräsmarkerna medan Grönland har ekoregionen Kalaallit Nunaat hög [[arktisk tundra]] och Kalaallit Nunaat låg arktisk tundra.

=== Klimat ===
Danmark ligger i den [[Tempererat klimat|tempererade zonen]] och [[klimat]]et är, på grund av vindarna, milt för breddgraden. Extrema väderförhållanden förekommer sällan då höga och branta [[berg]] saknas och ingen plats i landet ligger längre än 55 kilometer från kusten.

På grund av närheten till havet är temperaturskillnaderna mellan årstiderna förhållandevis små. Detsamma gäller också vanligen mellan olika orter. Under [[Vinter|vintrarna]] finns dock liten nord-sydlig temperaturskillnad, men denna är under 1 graders differens. Kallast vintertid är det vanligen längs den jylländska höjdryggen (med några toppar på över 170 m ö.h.). Det finns även en antydan till öst-västlig skillnad. Sålunda är sydvästra Jylland (kring [[Esbjerg]] och syd därom) Danmarks mildaste område vintertid med knappt 1 plusgrad i dygnsmedeltemperatur (detta är dock ej lika milt som längs södra Norges västkust kring [[Bergen]] och [[Stavanger]]). Vårens första värmeböljor får [[Bornholm]] (och vissa andra östvända kuster vid Östersjön) mindre nytta av, då [[Östersjön]]s ytvatten tar lång tid på sig för att värmas upp. Grundare hav och fjordar värms fortare upp. Och Nordsjöns ytvatten blir i allmänhet inte lika nedkylt som Östersjöns under vintern. Däremot kan Sønderjylland värmas upp rejält redan i april, om kontinenten är uppvärmd och vinden sydlig, eftersom vinden då inte behöver passera över hav (det är dock få dagar per år detta fenomen gynnar området).

I allmänhet är vintrarna milda och disiga (eller blåsiga) med enbart kortare perioder med [[snö]], oftast i [[februari]].

Stormar, inklusive [[snöstorm]]ar, kan slå till mycket kraftigt i det öppna och kustnära landskapet från oktober till februari. Medeltemperaturen för Köpenhamn under januari och februari är 0,0&nbsp;°C.<ref name="Danmarks klimat">{{Webbref|författare=Mogens Lerbech Jensen|år=2006|url=http://www.denmark.dk/portal/page?_pageid=374,520408&_dad=portal&_schema=PORTAL|titel=Klimat|verk=Denmark|utgivare=Gyldendal Leksikon|hämtdatum=2006 05 01|arkivurl=https://web.archive.org/web/20131203013546/http://denmark.dk/portal/page?_pageid=374,520408&_dad=portal&_schema=PORTAL|arkivdatum=2013-12-03}}</ref> 

På [[sommar]]en är det behagligt varmt med dagstemperaturer kring drygt +20 grader. Sommarnätterna är mörkare än i större delen av Sverige, men milda. Dygnsmedeltemperaturen för Köpenhamn ligger på +17 grader. Minst någon gång under [[sommar]]en kan temperaturer över 30 plusgrader uppmätas. Rekordet är 36,4 grader i [[Holstebro]], Jylland från den 10 augusti 1975.

På grund av de dominerande västliga- eller sydvästliga vindarna faller mycket [[nederbörd]] över landet. Danmark har i genomsnitt 170 regndagar per år (då det faller nederbörd ''någonstans'' i Danmark). Mest nederbörd faller perioden [[juli]]-[[november]], och minst nederbörd faller perioden [[april]]-[[juni]].<ref name="Danmarks klimat" />

Nederbörden sommartid kommer främst i form av [[Regn#Regnskur|skurar]].

Några få gånger har kylig luft från nordost tagit sig in över landet [[vinter]]tid, vilket gör att temperaturen i vissa undantagsfall kan sjunka ned till under 25 minusgrader, eller, i extrema fall, under -30 grader. Rekordet är 32 minusgrader.

Det blåser stadiga väst- och sydvästvindar året om, vilka är den viktigaste förklaringen till det milda klimatet. Det relativt flacka landskapet är även hårt ansatt av kraftiga vindar. Ibland kan kraftiga [[Orkanstyrka|orkanvindar]], främst vintertid, lamslå områden på grund av nedfallna träd och nedrivna elledningar.

=== Natur ===
Den ursprungliga [[lövfällande]] skogen som bildades bland annat av [[Björkar|björk]], [[ek]], [[Skogsalm|alm]] och [[lind]] blev avverkad under flera århundraden av mänsklig aktivitet. Vid början av 2000-talet var bara omkring 12 procent av landets yta täckt med skog eller trädgrupper. I Jylland planterades barrskogar med [[gran]] och [[Ädelgranssläktet|ädelgran]] i regioner som ursprungligen var [[hed]]områden. Det största sammanhängande skogsområde är [[Rold Skov]].<ref name="Pateman"/>

På grund av de nämnda förändringarna finns några djur som levde i Danmarks territorium inte kvar eller de blev mycket sällsynta, däribland [[brunbjörn]], [[varg]], [[Älgar|älg]] och under en längre tid [[vildsvin]]et. Det största landlevande däggdjuret i Danmark är [[kronhjort]]en. Dessutom förekommer olika [[fladdermöss]], [[fälthare]] och [[igelkott]] i större antal. I de danska havsområdena lever flera [[delfiner]], [[tumlare]] och [[sälar]].<ref name="Pateman"/>

Ungefär 300 olika fågelarter lever i landet eller besöker Danmark för längre tider under året. Särskilt fågelrika är kusterna och öarna. Typiska fåglar är [[hägrar]], [[svanar]] och [[vit stork]]. Under årets varma månader ökar antalet fjärilar betydligt. Flera av dessa flyttar hit från Medelhavsregionen.<ref name="Pateman"/>

Olika fiskar som [[torsk]], [[sill]] och [[rödspätta]] parningsleker i havet kring Danmark.<ref name="Pateman"/>

== Statsskick och politik ==
{{Fördjupning2|Danmarks statsskick}}
[[Fil:Christiansborg Slot.jpg|miniatyr|höger|Folketinget har sitt säte i [[Christiansborgs slott]] i Köpenhamn.]]
[[Fil:Folketingssalen-2006.jpg|miniatyr|höger|Folketingssalen inne i [[Christiansborgs slott]].]]
[[Fil:Police horses.jpg|miniatyr|höger|[[Ridande polis|Ridande]] [[Polisen i Danmark|polis]] utanför [[Amalienborg]].]]
Danmark är en [[konstitutionell monarki]] och dess [[Danmarks monarki|monark]] sedan 14 januari 2024 kung [[Frederik X av Danmark|Frederik X.]] I praktiken styrs dock landet av [[Danmarks statsminister]] och [[Danmarks regering|regeringen]] i kungens namn. Regeringen är ansvarig för sina handlingar inför den [[lagstiftande församling]]en [[Folketinget]] och ska ha [[parlamentarism|parlamentariskt stöd]] där. Sedan slutet av juni 2019 är [[Mette Frederiksen]] landets statsminister.

Val till [[Folketinget]] måste hållas vart fjärde år, men vanligen beslutar kungen på inrådan av statsministern om tidigare val innan dess. I praktiken är det statsministern ensam som bestämmer när det skall vara val till folketinget, och den enda begränsningen är att det skall ske inom fyra år efter förra valet. Begreppet [[nyval]] existerar inte i Danmark; varje val är ett ordinärt val som inleder en ny fyraårig mandatperiod. Detta system gör att valrörelsen ofta blir mycket kort, tre till fyra veckor från utlysandet av valet. Valen hålls vanligen på vardagar.

Den 1 november 2022 hölls [[Folketingsvalet i Danmark 2022|det senaste valet till Folketinget]]. Som en följd av valet ersattes den tidigare socialdemokratiska enpartiregeringen med en blocköverskridande koalition, [[regeringen Frederiksen II]], bestående av [[Socialdemokratiet]], [[Venstre (Danmark)|Venstre]] och [[Moderaterne]].

Om Folketinget lyckas genomföra en [[misstroendeförklaring]] mot [[regering]]en tvingas den avgå. Danmark styrs oftast av [[minoritetsregering]]ar.

Förutom fastlandet hör ön [[Grönland]] och ögruppen [[Färöarna]] till Danmark i ''[[Rigsfællesskabet]]''. Öarna är [[Autonomi|självstyrande]] i fråga om inrikespolitik.

Danmark är med i [[Europeiska unionen]], [[Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling]], [[Nato]] och [[Förenta nationerna]] samt flera andra internationella organisationer.

=== Medborgarskap ===
Ett danskt medborgarskap, ''statsborgerskap'', innebär plikter: [[värnplikt]], skatteplikt, undervisningsplikt<ref>{{Webbref|titel=Skola i Danmark - introduktion till danska skolsystemet|url=https://www.oresunddirekt.se/se/jag-vill-flytta-till-danmark/skola-och-barnomsorg/det-danska-skolsystemet|verk=Øresunddirekt|hämtdatum=2024-06-23|språk=sv}}</ref> samt plikt att deltaga som nämndeman i rätten. Medborgarskapet ger rätten att deltaga i offentliga val samt att bli vald till offentliga ämbeten eller att bli statsanställd.

Ett danskt medborgarskap kan förloras:
* om en dansk medborgare söker medborgarskap i ett annat land. Reglerna ändrades dock i september 2015 så att detta inte längre sker automatiskt.<ref>https://www.norden.org/no/info-norden/dansk-statsborgerskap</ref>
* i straffrättsliga domar under förutsättningen att den dömde har dubbelt medborgarskap, enligt en prejudicerande dom från [[Højesteret|Högsta domstolen i Danmark]] i juni 2016.<ref name="sr_8juni2016">{{webbref|titel= "Bokhandlaren i Brönshöj" utvisas och fråntas sitt danska medborgarskap|url=http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=83&artikel=6449483|utgivare=[[Sveriges Radio]]|hämtdatum=15 juli 2016}}</ref>

===Administrativ indelning===
{{Huvudartikel|Danmarks administrativa indelning}}
[[Fil:Denmark regions label.svg|280px|miniatyr|Danmarks nya indelning i regioner]]
Danmark var fram till den 31 december 2006 indelat i [[Danmarks historiska amt|13 amt]] (därutöver tre kommuner, som innehade samma uppgifter som amten). Dessa var i sin tur uppdelade i [[Danmarks kommuner|270 kommuner]] (2006).

Den [[1 januari]] [[2007]] genomfördes en ny administrativ reform som innebar att antalet kommuner reducerades till 98 genom sammanslagningar, samtidigt som de 13 amten avskaffades och ersattes av [[Danmarks administrativa indelning|fem regioner]]. Regionerna som alltså har ersatt amten, har inte övertagit amtens rätt att uppbära skatter utan är istället beroende huvudsakligen av statsbidrag (kring 70 procent), men delvis också kommunbidrag (kring 30 procent). Statsbidraget nämndes i 12 år från 2007-2018 på skattsedeln som ''Sundhedsbidrag''. Det var på 8 procent av inkomsten, undantaget avdrag. Från och med 2012 sänks bidraget med 1 procentenheter årligen tills det är borta från och med 2019. I stället ökas den vanliga inkomstskatten med 1 procentenheter årligen. 90 procent av regionernas budget är ämnad hälsosektorn. En omfattande nybyggnation av sjukhus med bättre geografisk lokalisering skall påbörjas.[https://web.archive.org/web/20061208092307/http://www.im.dk/imagesupload/dokument/Oversigt.kommunenavne.pdf][http://www.dst.dk/nytudg/11329]

==== Regioner efter antal invånare ====
* [[Region Hovedstaden]]
* [[Region Mittjylland]]
* [[Region Syddanmark]]
* [[Region Själland]]
* [[Region Nordjylland]]

=== Domstolsväsen ===
{{Fördjupning2|Danmarks domstolsväsen}}
Enligt [[Danmarks rikes grundlag|Danmarks grundlag]] är den [[Lagstiftande makt|lagstiftande]], [[Verkställande makt|verkställande]] och [[Dömande makt|dömande makten]] separerade, så att domstolarna – oberoende av statschef, parlament och regering – ansvarar för den dömande makten.<ref name=":0">{{Webbref|titel=Danmarks Riges Grundlov|url=https://www.retsinformation.dk/eli/lta/1953/169|datum=1953-05-06|hämtdatum=2024-06-04|utgivare=Statsministeriet|språk=da}}</ref> Det gäller [[Straffrätt|straffrättsliga]] ärenden så väl som [[tvistemål]] mellan personer, organisationer och myndigheter. Domstolarna prövar också [[Laglighetsprövning|lagligheten i myndighetsbeslut]] och att lagstiftningen överensstämmer med grundlagen och annan överordnad rätt såsom de [[Traktat|internationella konventioner]] Danmark skrivit under.<ref name=":1">{{Webbref|titel=Rolle og opgave|url=https://domstol.dk/om-os/maal-og-vaerdier/rolle-og-opgave/|verk=Danmarks Domstole|hämtdatum=2024-06-04|språk=da|datum=2023-08-08|utgivare=Domstolsstyrelsen}}</ref> Domstolarna avgör även [[Obeståndsrätt|exekutions- och obeståndsfrågor]], [[Arvsrätt|arvs-]] och [[Bodelning|bodelningsärenden]] samt är [[inskrivningsmyndighet]] för bland annat fastighets- och fordonsärenden.<ref name=":1" />

==== Domstolar och nämnder ====
Danmarks domstolar (''Danmarks Domstole'') består av de allmänna domstolarna och ett antal fristående nämnder, och styrs i huvudsak av Domstolsstyrelsen. Som allmänna domstolar räknas [[Højesteret]], [[Landsret|landsrätterna]], [[Byret|by- och kretsrätterna]] samt [[Sø- og Handelsretten]] och Tingslysningsretten.<ref name=":2" /><ref name=":3" /><ref name=":4" /> Då Danmark är medlem av [[Europeiska unionen|Europeiska Unionen (EU)]] och har skrivit under [[Europakonventionen|Europakonventionen om mänskliga rättigheter]] kan vissa fall även överklagas till [[EU-domstolen]] respektive [[Europadomstolen]].

Domstolsstyrelsen och flera fristående nämnder reglerar domstolsväsendets förutsättningar, domares utnämning och villkor.<ref>{{Webbref|titel=Domstolsstyrelsen|url=https://domstol.dk/om-os/domstolsstyrelsen/|verk=domstol.dk|hämtdatum=2024-06-04|språk=da|utgivare=Domstolsstyrelsen}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Dommerudnævnelsesrådet|url=https://domstol.dk/dommerudnaevnelsesraadet/om-dur/|verk=domstol.dk|hämtdatum=2024-06-04|språk=da|utgivare=Domstolsstyrelsen}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Bibeskæftigelsesnævnet|url=https://domstol.dk/bibeskaeftigelsesnaevnet/om-bibeskaeftigelsesnaevnet/|verk=domstol.dk|hämtdatum=2024-06-04|språk=da|utgivare=Domstolsstyrelsen}}</ref> Den särskilda överklagansrätten (''Den Særlige Klageret'') beslutar om resning, klagomål mot domares och andra domstolsjuristers tjänsteutövning, samt avskedande av domare, avskedande och förflyttning av övriga jurister samt avsättning av medlemmar i Domstolsstyrelsen.<ref>{{Webbref|titel=Den Særlige Klageret - Om Den Særlige Klageret|url=https://domstol.dk/densaerligeklageret/om-den-saerlige-klageret/|verk=domstol.dk|hämtdatum=2024-06-04|språk=da|utgivare=Domstolsstyrelsen}}</ref>

''Ungdomskriminalitetsnævnet'' beslutar om förebyggande insatser för barn och ungdomar i åldrarna 10–17 år som begår eller löper risk att begår brott.<ref>{{Webbref|titel=Ungdomskriminalitetsnævnet|url=https://domstol.dk/ungdomskriminalitetsnaevnet/om-ungdomskriminalitetsnaevnet/|verk=domstol.dk|hämtdatum=2024-06-04|språk=da|utgivare=Domstolsstyrelsen}}</ref> En fristående nämnd beslutar om [[prövningstillstånd]] vid överrätt samt hanterar överklagan av [[Rättshjälp|rättsstödsfrågor]].<ref>{{Webbref|titel=Procesbevillingsnævnet|url=https://domstol.dk/procesbevillingsnaevnet/om-procesbevillingsnaevnet/naevnets-arbejde/|verk=domstol.dk|hämtdatum=2024-06-04|språk=da|utgivare=Domstolsstyrelsen}}</ref>

==== Domstolsindelning ====
Sedan 1 januari 2007 är Danmark indelat i 24 rättskretsar (''byretskredse''), därtill en rättskrets för Färöarna, fyra rättkretsar och en riksövergripande domstol för Grönland, tre landsrätter och två specialdomstolar.<ref>{{Webbref|titel=Domstolsreformen|url=https://denstoredanske.lex.dk/Domstolsreformen|verk=Den Store Danske|datum=2021-04-29|hämtdatum=2024-06-04|språk=da|författare=Skat Rørdam, Julie}}</ref>
{| class="wikitable"
|+
![[Byrett|Byretskredse]]
(första instans)
![[Landsret]]
(andra instans)
![[Højesteret]]
(sista instans)
|-
|[[Københavns Byret]]
| rowspan="14" |[[Østre Landsret]]
| rowspan="24" |[[Højesteret]]
|-
|Retten i Glostrup
|-
|Retten i Helsingør
|-
|Retten i Hillerød
|-
|Retten i Holbæk
|-
|Retten i Lyngby
|-
|Retten i Nykøbing Falster
|-
|Retten i Næstved
|-
|Retten i Odense
|-
|Retten i Roskilde
|-
|Retten i Svendborg
|-
|Retten i Sønderborg
|-
|Retten på Frederiksberg
|-
|Retten på Bornholm
|-
|Retten i Aalborg
| rowspan="10" |[[Vestre Landsret]]
|-
|Retten i Aarhus
|-
|Retten i Esbjerg
|-
|Retten i Herning
|-
|Retten i Hjørring
|-
|Retten i Holstebro
|-
|Retten i Horsens
|-
|Retten i Kolding
|-
|Retten i Randers
|-
|Retten i Viborg
|-
!Övriga allmänna domstolar
(första instans)
![[Landsret]]
(andra instans)
![[Højesteret]]
(sista instans)
|-
|Retten på Færøerne
|[[Østre Landsret]]
| rowspan="9" |[[Højesteret]]
|-
|Kujalleq Kredsret
| rowspan="5" |[[Grønlands Landsret]]
|-
|Qaasuitsoq Kredsret
|-
|Qeqqa Kredsret
|-
|Sermersooq Kredsret
|-
|Retten i Grønland
|-
|[[Sø- og Handelsretten]]{{Anmärkning|name="Ärenden"|Ärenden som avgörs vid skiftesavdelningen överklagas till Østre Landsret; övriga ärenden överklagas till Højesteret.}}
|[[Østre Landsret]]
|-
| colspan="2" |Sø- og Handelsretten{{Anmärkning|name="Ärenden"}}
|-
|Tingslysningsretten
|[[Vestre Landsret]]
|-
!Noter:
! colspan="2" |<ref name=":0" /><ref name=":2">{{Webbref|titel=Bekendtgørelse af lov om rettens pleje|url=https://www.retsinformation.dk/eli/lta/2021/1835|datum=2021-09-15|hämtdatum=2024-06-04|utgivare=Justitsministeriet|språk=da}}</ref><ref name=":3">{{Webbref|titel=Lov om ændring af lov for Færøerne om rettens pleje og forskellige andre love|url=https://www.retsinformation.dk/eli/lta/2009/505|datum=2009-12-06|hämtdatum=2024-06-04|utgivare=Justitsministeriet|språk=da}}</ref><ref name=":4">{{Webbref|titel=Bekendtgørelse af retsplejelov for Grønland|datum=2016-12-16|hämtdatum=2024-06-04|url=https://www.retsinformation.dk/eli/lta/2023/1186/Pdf|format=pdf|utgivare=Justitieministeriet|språk=da}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Det grønlandske justitsområde|url=https://denstoredanske.lex.dk/Det_gr%C3%B8nlandske_justitsomr%C3%A5de|verk=Den Store Danske|datum=2024-01-10|hämtdatum=2024-06-04|språk=da|efternamn=Røjle Bruun|förnamn=Matias}}</ref>
|}

=== Försvar ===
[[Fil:Royalguards copenhagen pazdziora.JPG|miniatyr|''[[Den Kongelige Livgarde]]''.]]
[[Fil:L16 HDMS Absalon - 20070902.jpg|miniatyr|[[HDMS Absalon (L16)|HMDS Absalon]] vid kaj i Köpenhamn.]]{{Se även|Militära grader i Danmark}}
[[Danmarks försvarsmakt]] består av ''[[Danmarks armé|Hæren]]'' (armé), ''Hjemmeværnet'' (hemvärn), ''[[Danmarks flotta|Søværnet]]'' (marin) och ''[[Danmarks flygvapen|Flyvevåbnet]]'' (flygvapen) och styrs av en [[Danmarks försvarschef|försvarschef]] som är underställd [[Danmarks försvarsminister|försvarsministern]].

Det danska försvaret byggdes upp från grunden efter den tyska ockupationen under [[andra världskriget]]. Danmark fick hjälp av USA och andra allierade i [[Nato]], och därför bestod mycket av den danska arméns materiel av utrustning som de allierade hade tillverkat under kriget. Först omkring 1950 började försvaret att nå den storlek som krävdes från Natos sida i alliansen mot [[östblocket]]. Däremot låg försvarsmaktens storlek under hela [[kalla kriget]] i underkant jämfört med Natos önskemål.

2004 fattade den dåvarande borgerliga regeringen tillsammans med [[Socialdemokratiet|Socialdemokraterne]], [[Radikale Venstre]] och [[Dansk Folkeparti]] ett försvarsbeslut som skulle reformera det danska försvaret efter försvarspolitikens nya villkor. Avsaknaden av ett verkligt militärt hot har gjort att det gamla mobiliseringsförsvaret ska avskaffas, till förmån för en insatsberedskap där danska styrkor under FN:s eller Natos ledning kan verka i oroliga regioner, antingen som fredsbevarande styrkor eller i regelrätta militära operationer.

Sedan 1992 har 25 000 danska soldater stridit utomlands. Av dessa har 49 stupat i direkt samband med kriget.

== Ekonomi ==
{{Fördjupning2|Danmarks ekonomi}}
[[Fil:Kornmark.jpg|miniatyr|Danskt [[vete]]fält]]
Danmark är en [[marknadsekonomi]] med ett högteknologiskt jordbruk, modern industri [källa behövs], hög välfärd och en bra levnadsstandard [källa behövs], en stabil valuta [källa behövs] och ett stort beroende av handel med utlandet. Danmark är en nettoexportör av mat och energi, och har en bra [[betalningsbalans]].

68 procent av den danska arbetskraften är medlemmar i [[fackförening]]ar (2015),<ref>Kjellberg, Anders och Ibsen, Christian Lyhne [https://lup.lub.lu.se/search/ws/files/21682547/Kjellberg_og_Ibsen_2016_ur_Due_og_Madsen.pdf "Attacks on union organizing: Reversible and irreversible changes to the Ghent-systems in Sweden and Denmark"] i Trine Pernille Larsen och Anna Ilsøe (eds.)(2016) ''Den Danske Model set udefra - komparative perspektiver på dansk arbejdsmarkedsregulering''. København: Jurist- og Økonomforbundets Forlag, sid. 292</ref> och förhållandet mellan fackföreningarna och arbetsgivarna bygger på ett bra samarbete, då fackföreningarna har en daglig roll i att sköta arbetsplatserna, och deras representanter ofta sitter i de stora företagens styrelser. Lön och arbetstider förhandlas fram mellan fackföreningar och arbetsgivare, med minimal statlig inblandning. Arbetslösheten 2008 (juli) var 1,6 % (44&nbsp;000&nbsp;personer), en nedgång med 1&nbsp;800 jämfört med juni 2008.<ref>{{webbref |url=http://www.dst.dk/pukora/epub/Nyt/2008/NR367.pdf |titel=Ledigheden er faldet 36 måneder i træk |hämtdatum= |format= |verk= }} (28. august 2008)</ref> Den nya beräkningen inkluderar exempelvis inte arbetslösa på semester. Enligt Eurostat var arbetslösheten 7 % i januari 2014.<ref>{{webbref |url=https://www.google.se/publicdata/explore?ds=z8o7pt6rd5uqa6_&met_y=unemployment_rate&idim=country:dk&fdim_y=seasonality:sa&dl=sv&hl=sv&q=danmark%20arbetsl%C3%B6shet|titel=Arbetslösheten i Europa (per månad)|hämtdatum= |format= |verk= }}</ref> Arbetslösheten väntas uppgå till 65&nbsp;000 år 2015 efter den gamla metoden; antal personer med anknytning till arbetsmarknaden växer med 10&nbsp;000 till sammanlagt 2&nbsp;860&nbsp;000 och antalet heltidsarbetsplatser med 70&nbsp;000 till 2&nbsp;790&nbsp;000.

Den danska regeringen har lyckats mer än väl med att nå de ekonomiska mål som krävs för att delta i [[Ekonomiska och monetära unionen|EMU]]:s tredje fas, det vill säga att delta i valutasamarbetet. Dock röstade de danska medborgarna i september 2000 nej till att införa euron. Den danska valutan är däremot ändå knuten till euron.

Förutom betydande olje- och gasfyndigheter i [[Nordsjön]] har Danmark nästan inga råvaror. Landet är självförsörjande med sand, lera, grus, salt, kalksten och krita. År 1970 hittade man olja och gas i den danska delen av [[Nordsjön]] och Danmark är en nettoexportör av olja och naturgas med en oljeproduktion på 376&nbsp;900&nbsp;fat/dag (2003) och en oljeförbrukning på 188&nbsp;300&nbsp;fat/dag (2003).<ref>{{Webbref|titel=EIA - International Energy Data and Analysis for Denmark|url=http://tonto.eia.doe.gov/country/country_energy_data.cfm?fips=DA|verk=web.archive.org|datum=2010-03-04|hämtdatum=2023-04-13|arkivurl=https://web.archive.org/web/20100304094837/http://tonto.eia.doe.gov/country/country_energy_data.cfm?fips=DA|arkivdatum=2010-03-04}}</ref>

[[Visitdenmark]] är dansk [[turism]]s officiella turistorganisation. Huvudkontoret ligger i [[Köpenhamn]]. I [[Stockholm]] finns ett av de större utlandskontoren, med 9 personer som har till uppgift att få svenskarna att välja Danmark för sina semesterresor eller möten.

== Samfärdsel ==
{{Källor avsnitt|datum=2024-11}}

=== Kastrup – Köpenhamns flygplats ===
[[Fil:KastrupAirport Panorama.jpg|miniatyr|Kastrup]]
I [[Köpenhamn]] finns den interkontinentala [[flygplats]]en [[Kastrup]], Nordens mest trafikerade, med över 29 milj passagerare/år,<ref>{{webbref |titel=Benchmarks |url=http://www.cph.dk/cph/dk/b2b/flyselskaber/benchmarks.htm |utgivare=CPH |arkivurl=https://web.archive.org/web/20100813164459/http://www.cph.dk/CPH/DK/B2B/Flyselskaber/Benchmarks.htm |arkivdatum=2010-08-13 }}</ref> belägen ca sju kilometer från stadens centrum och helt nära [[Öresundsförbindelsen|Öresundsbrons]] fäste. Att höjden över havet är försumbar, omgivande terräng flack och banorna långa och välutrustade gör att Kastrup räknas till de säkraste flygplatserna i världen. Det finns tre [[Landningsbana|banor]]: 04L/22R, 04R/22L samt 12/30. Bana 22L är utrustad med landningssystemet ''[[Instrumentlandningssystem|Instrument Landing System]] (ILS kategori 3),'' vilket innebär att flygplan (med rätt utrustning ombord) kan landa även om sikten är noll meter.

Många av passagerarna är från södra [[Sverige]]. Detta beror på att [[Öresundsbron]] ger bekväma anslutningar. Ett stort antal flygbolag har linjer till Kastrup; dominerande är [[Scandinavian Airlines|SAS]], vars trafik utgår härifrån. De två största av flygplatsens tre terminaler är avsedda för internationell trafik. En fjärde terminal var planerad att byggas men planerna lades i malpåse 2013.<ref>{{webbref |url=http://www.business.dk/transport/koebenhavns-lufthavn-dropper-ny-terminal |titel=Kobenhavns lufthavn dropper ny terminal |arkivurl= |arkivdatum= |hämtdatum= 27 maj 2015|datum=9 oktober 2013|utgivare=Berlingske Media |språk=danska }}</ref> Under dagtid avgår ett flygplan varannan minut.

Kastrup har både en tunnelbanestation, varifrån man snabbt kan ta sig till Köpenhamns centrum, och en underjordisk järnvägsstation med bland annat direkttågförbindelser till hela södra och västra Sverige samt till [[Helsingör]] via Köpenhamns centrum.

=== Andra flygplatser ===
[[Billund]] nära Vejle och [[Legoland]] är Jyllands största flygplats. Det finns även ett antal mindre trafikflygplatser i Danmark, bland annat i [[Ålborg]], [[Århus]] och [[Roskilde]] samt på [[Bornholm]].

=== Järnvägar ===
{{huvudartikel|Järnväg i Danmark}}
[[Fil:Night-koebenhavn.jpg|höger|miniatyr|[[Københavns Hovedbanegård|Hovedbanegården]] i Köpenhamn.]]
[[Järnväg]]arna är förhållandevis väl utbyggda i Danmark. Järnvägsnätet når ut till de flesta delar av landet och banstandarden är relativt hög. Landskapet har medgivit anläggandet av raka banor, då problem som berg och sjöar saknas. Öarna har knutits samman först med [[Tågfärja|tågfärjor]] vilka efter hand ersatts med broar. 
Det har även funnits järnväg på [[Bornholm]].

;Diesel eller elektrifiering
Dock är få linjer elektrifierade, och Danmark ligger i detta avseende långt efter övriga Europa. Före 1990-talet var det endast [[Köpenhamns S-tåg]] som var elektrifierat. I samband med, och strax före, invigningen av [[Stora Bältbron]] invigdes de första elektrifierade banorna. (Att en sträcka är elektrifierad innebär dock inte att all trafik på banan körs med elektriska tåg). Möjlighet att köra elektriska tåg finns på sträckorna Helsingör-Köpenhamn, Köpenhamn-Kastrup-Malmö och vidare, Köpenhamn-Ringsted-Odense-Fredericia-Padborg-Flensburg och vidare i Tyskland, samt sträckan Sønderborg-Tinglev och Fredericia-Vejle.

En ny järnväg för hög hastighet (250&nbsp;km/h) har byggts mellan Köpenhamn och [[Ringsted]], inför den kommande [[Fehmarn Bält]]bron till [[Tyskland]]. Banan har en mellanstation, ''Køge Nord'', strax nordväst om [[Køge]] (för byte till S-tåg och regionaltåg mot Roskilde). Banan öppnades 2019.

;Huvudlinjer
*[[Köpenhamn]] – [[Köpenhamns flygplats]] – [[Sverige]]
*Köpenhamn – [[Odense]] - [[Fredericia]] – [[Århus]] – [[Ålborg]]
*Köpenhamn – Odense - [[Kolding]] – [[Esbjerg]]
*Köpenhamn – Odense - Kolding – [[Sønderborg]]/ – Padborg – Tyskland
*Köpenhamn – [[Nykøbing Falster]] 

[[Nattåg]]strafiken från Köpenhamn har upphört. Däremot finns det nattåg som går mellan Sverige och Tyskland som passerar genom Danmark.

Tågen går nästan uteslutande efter fasta minuttal. Frånsett de minsta lokalbanorna, vilka oftast är ägda av regionerna, så äger [[Banedanmark]] själva järnvägsnätet, medan [[DSB]] sköter persontågen utom på några linjer med upphandlad trafik. Tågtyper under DSB är ''[[Köpenhamns Re-tåg]]'' ([[regionaltåg]]), vilka stannar på alla stationer, ''[[Intercity]]'' som stannar i städer samt ''IC-lyn'' (lyn&nbsp;=&nbsp;blixt), som bara stannar i större städer. [[Skånetrafiken]] ansvarar för [[Öresundståg]]en även inom Danmark. 
[[SJ]] kör [[X 2000|X2000]]-tåg till [[Stockholm]]. Tåg till Hamburg går via Fyn-Jylland.

=== Motorvägar ===
Sedan sent 1960-tal har Danmark byggt upp ett motorvägsnät, från Hirtshals och Frederikshavn i norr till Rödby (på Lolland) och Padborg (på Jylland) i söder liksom från Esbjerg i väster till Köpenhamn och Helsingör i öster. [[Motorväg]]snätet är sammankopplat med det svenska över Öresundsbron och det tyska vid Padborg.

=== Övrigt vägnät ===
Även övriga vägnätet är förhållandevis bra utbyggt och vägarna är bra underhållna. Även de mindre vägarna är i gott skick. Danska landsvägar är dock förhållandevis ofta smala och många gånger går de genom samhällena. Det finns många sträckor främst av det äldre vägnätet som är nära nog "spikraka" åtskilliga mil. Ett bra exempel på detta är gamla huvudvägen från Köpenhamnsområdet söderut mot Falster. Tillsammans med det flacka landskapet är den danska geografin präglad av öar samt på Jylland även av fjordar. Antalet broar och tunnlar är därför stort. Inrikes färjetrafik är fortfarande av stor betydelse inte bara till brolösa öar utan även på andra sträckor. Dubbade vinterdäck tillåtna i Danmark men används bara i ringa omfattning.

== Demografi ==
{{Fördjupning2|Danmarks demografi}}

Danmark har ca 5,8 miljoner invånare varav knappt en fjärdedel bor i [[Storköpenhamn]]. Omkring en tredjedel av landets befolkning bor inom ''[[Huvudstadsregionen (Danmark)|Hovedstadsregionen]]'' (inte att förväxla med den nya "Region Hovedstaden"). Av 5&nbsp;475&nbsp;791 invånare (2008) bodde 3&nbsp;010&nbsp;443 väster om [[Stora Bält]] på en 32&nbsp;772&nbsp;km² stor landyta (befolkningstäthet: 91 per km²), 2&nbsp;465&nbsp;348 (45%) bodde på en 9&nbsp;622&nbsp;km² stor landyta (befolkningstäthet: 256 per km²) i [[Östdanmark|Østdanmark]].

År 2007 var 91,1% av Danmarks befolkning av danskt ursprung. Många utländska personer med europeisk bakgrund kommer från [[Sverige]], [[Tyskland]], [[Polen]], [[Island]], f.d [[Jugoslavien]] och [[Norge]]. Många personer med icke-europeiskt ursprung kommer från [[Irak]], [[Libanon]], [[Pakistan]], [[Somalia]] och [[Turkiet]].<ref name='Etnisk statistik i Danmark'>{{Webbref|url=http://www.dst.dk/pukora/epub/Nyt/2007/NR214_1.pdf |titel=Etnisk statistik i Danmark |datum=2008-09-21 |verk=dstk.dk }}</ref>

{{Danmarks största städer}}

=== Språk ===
Danmarks nationalspråk är [[danska]], som är ett [[Indoeuropeiska språk|indoeuropeiskt]], [[Germanska språk|germanskt]] och [[Nordiska språk|nordiskt språk]]. Det danska språket är således närmast släkt med svenska, norska, färöiska och isländska. Danskan är så nära besläktad med svenska och norska att talare av språken utan större svårigheter kan förstå varandra. De tre språken bildar ett skandinaviskt [[dialektkontinuum]].

Det finns inget officiellt språk, men danska är lagstadgat som rättsspråk (i [[Rättegångsbalken|rättegångslagen]]) och sedan [[1997]] gäller också en rättskrivningslag som förpliktigar offentliga myndigheter att använda officiell dansk [[Ortografi|rättstavning]]. I de självstyrande områdena [[Färöarna]] och [[Grönland]] gäller jämte danska [[färöiska]] respektive [[grönländska]] som officiella språk. Den [[Tyskar|tyska]] minoriteten i södra Jylland har ett eget skolsystem och andra institutioner där [[tyska]] används.

Invandrarspråken är främst [[turkiska]], [[urdu]], [[arabiska]] och [[somaliska]].

=== Religion ===
==== Kristna ====
[[Fil:Roskilde-domkirke-2003-nord.jpg|miniatyr|[[Roskilde domkyrka]].]]
72,1 procent av befolkningen tillhör [[Danska folkkyrkan|Den Danske Folkekirke]] som har en särskild rättslig status.<ref>[https://www.folkekirken.dk/om-folkekirken/folkekirken-i-tal/medlemmer Folkekirkens medlemmer] Folkekirken</ref> I grundlagens artikel 4 står att "Den [[Lutherdom|evangelisk-lutherska]] kyrkan är den danska folkkyrkan och understöds som sådan av staten".<ref>{{webbref |url=http://www.km.dk/kirkestatistik.html |titel=Kirkeministeriet |hämtdatum= |format= |verk= |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080510071000/http://www.km.dk/kirkestatistik.html |arkivdatum=2008-05-10 }}</ref> Statschefen skall enligt lag tillhöra folkkyrkan och kyrkoministern är kyrkans högste administrative ledare.

[[Danske Kirkers Råd]] är den bredaste och största (kristet) ekumeniska organisationen i Danmark.

==== Trossamfund ====
Följande [[Registrerat trossamfund|registrerade trossamfund]] har, genom kunglig tillkännagivelse, fått rätt att utföra kyrkliga handlingar med civilrättslig giltighet (vigslar m.m.): [[Baptistkirken i Danmark|Danska Baptistsamfundet]], Metodistkyrkan, Mosaiska trossamfundet, [[Norska kyrkan]]s församling i Kong Haakons Kirke i Köpenhamn, Reformerta kyrkan i Fredericia, [[Romersk-katolska kyrkan]] med omkring 35&nbsp;000 medlemmar (0,6 procent), [[Gudsmoders Beskyttelse|Rysk-ortodoxa kyrkan]] i Köpenhamn, St. Alban's English Church i Köpenhamn, Svenska Gustafsförsamlingen i Köpenhamn och Tysk-reformerta församlingen i Köpenhamn.

Sedan den nya äktenskapslagen 1970 registreras inte fler trossamfund. Istället stadgas (i § 16) att präster och andra andliga ledare inom ett "egentligt" trossamfund kan få vigselrätt. År 1999 utgav Kirkeministeriet riktlinjer för vilka kriterier som bör uppfyllas av sådana egentliga trossamfund. Dessa samfund får, förutom vigselrätt, skattebefrielse och rätt att anlägga egen begravningsplats. Trossamfund som erhållit dylikt godkännande är: [[Apostolsk Kirke]], [[asatro]]ende, [[Bahá'í]], [[Evangelisk Frikirke Danmark]], [[Frälsningsarmén]], [[Hinduism|hinduismen]], [[islam]] (över 3 procent av invånarna), [[Jehovas vittnen]], [[Jesu Kristi Kyrka av Sista Dagars Heliga]], [[Koptisk-ortodoxa kyrkan]], [[Pingströrelsen i Danmark|Pingströrelsen]], [[sikher]], [[Sjundedagsadventisterna|sjundedagsadventister]] och flera andra.<ref>{{webbref|url=http://www.religion.dk/artikel/155448:Spoerg-om-kristendom--De-kristne-i-statistikken|titel=De kristne i statistikken|hämtdatum=|format=|verk=|arkivurl=https://web.archive.org/web/20120116233052/http://www.religion.dk/artikel/155448:Spoerg-om-kristendom--De-kristne-i-statistikken|arkivdatum=2012-01-16}}</ref>

=== Jämställdhet och minoriteter ===
{{Se även|Invandring till Danmark}}
Som i många andra länder kan den danska kvinnorörelsen historiskt uppdelas i en tidig period i början av 1900-talet som stred för rösträtt och erkännande av husligt arbete, och en senare period under 1960–1970-talet som krävde fri abort och att alla kvinnor borde gå på arbetsmarknaden. I jämställdhetsindex 2013 från [[Europeiska jämställdhetsinstitutet]] (EIGE) ligger Danmark på andra plats i EU, efter Sverige.<ref>[http://www.altinget.dk/artikel/danmark-faar-topplacering-i-ligestilling-i-eu Danmark får topplacering i ligestilling i EU], Altinget, 13 juni 2013</ref> I [[Gender Inequality Index]] från UNDP ligger Danmark på 4:e plats efter Slovenien, Schweiz och Tyskland. 1976 infördes en lag om lika lön mellan män och kvinnor. Lönegapet mellan män och kvinnor i jämförbara jobb är fortfarande 4-7 procent.<ref>[https://www.dr.dk/nyheder/kultur/historie/40-aar-efter-ligeloen-til-maend-og-kvinder-er-stadig-tabu 40 år efter: Ligeløn til mænd og kvinder er stadig tabu], Danmarks Radio, 4 feb 2016</ref> Sedan 2012 är statsliga och privata företag förpliktade att definiera en politik för att öka antalet kvinnor i beslutsorgan.<ref>[http://politiken.dk/indland/politik/ECE1842983/folketinget-vedtager-model-for-flere-kvinder-i-bestyrelser/ Folketinget vedtager model for flere kvinder i bestyrelser], Politiken, 14 dec 2012</ref> I den offentliga debatten diskuteras ofta lönegapet, villkoren för kvinnor bland invandrare, balansen mellan jämställdhet, [[könsaktivism]] och [[politisk korrekthet]] (som ibland jämförs med den svenska situationen), diskriminering av män i kvinnojobb och villkoren för pojkar gentemot flickor i skolan.

Danmark strök officiellt homosexualitet från listan över sjukdomar 1981 och införde som världens första land [[registrerat partnerskap]] 1989. Sedan 2012 finns [[samkönat äktenskap]], även i Folkekirken och de trosgemenskaper som har valt att erbjuda detta. Hälsoministern har planerat att stryka transsexualitet från sjukdomslistan 1 januari 2017.<ref>[http://politiken.dk/indland/ECE3201391/danmark-vil-slette-transkoennede-fra-sygdomsliste/ Danmark vil slette transkønnede fra sygdomsliste], Politiken, 17 maj 2016</ref> Sedan 2009 finns möjlighet för könsneutral definition i pass och sedan 2012 juridiskt [[Könsbekräftande vård|könsbyte]] genom ändring av personnummer.

== Kultur ==
Danmarks [[kultur]] är sammanflätad med [[Sverige]]s, inte minst därför att väsentliga delar av Sverige ([[Skåne]], [[Halland]], [[Blekinge]]) var viktiga danska områden fram till mitten av [[1600-talet]]. Dessutom är danskar och svenskar folk med ett gemensamt ursprung som talar nära besläktade språk. Men samtidigt har Danmark i hög grad påverkats av sitt kontinentala läge, särskilt närheten till [[Tyskland]] och [[Nederländerna]].

Danmark blev officiellt kristet omkring år [[960]] och fick därmed på allvar del i den samtida europeiska konsten och arkitekturen. De första [[Kyrka|kyrkorna]] var [[Stavkyrka|stavkyrkor]], men snart byggdes kyrkor i sten efter europeiskt mönster. Domkyrkorna i [[Ribe]] och [[Viborg, Danmark|Viborg]] började uppföras i [[gråsten]] omkring 1100. [[Lunds domkyrka|Domkyrkan i Lund]] (Danmarks första ärkebiskopssäte år 1104) – byggdes i [[sandsten]] efter tysk förebild (tegel).<ref name="Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon">Alla Världens Länder 2000 Bonnier Lexikon</ref>

=== Television ===
[[Fil:DR MB 314 left.jpg|höger|miniatyr|En av DR:s bilar.]]
Danmark beslutade sig för att satsa på [[television]] redan 1949/50, och reguljära sändningar startade 1953. Sändningarna spillde över till Sverige, vilket var en viktig faktor när Sverige till sist införde [[Television|TV]]. Länge hade ''[[Danmarks Radio]]'' monopol och sände endast en kanal. Färg-TV kom runt 1970, men först 1980 sändes nyheterna (TV-Avisen) i färg. 1988 införde Danmark tillstånd att konkurrera med Danmarks Radio - först ut var Kanal 2, som enbart sände i Köpenhamnsområdet. Fart på den marksända konkurrensen blev det dock inte förrän staten införde en reklamfinansierad konkurrent till Danmarks Radio året efter, 1989, då [[TV 2 (Danmark)|TV2]] startade rikstäckande sändningar från [[Odense]], som också innehöll 30 minuters regional TV över hela landet.

Den 1 oktober 2009 gick Danmark över till ''[[digital TV]]'', i motsats till Sverige sänds flertalet [[Multiplexer|MUX]]:ar [[MPEG-4]]-kodade, vilket gör att [[HDTV]] nu kan tas in av alla som bara har en vanlig [[Ultrahög frekvens|UHF]]-antenn för [[DVB-T]]-teknik (det vill säga eventuella analoga filter på äldre UHF antenner kan behöva tas bort). För de flesta räcker det med en bordsantenn. I Köpenhamnsområdet är följande kanaler mottagbara via antenn (TV-licens fungerar som i Sverige): DR1, DR2, DR HD, DR K, DR Update (nyheter), Kanal København, Hovedstadskanalen, TV2-Lorry samt en "provkanal" och en teckentolkningskanal. Dessa kanaler kan också tas in antingen med bordsantenn eller takantenn enligt ovan i större delen av Skåne samt eventuellt i Laholm-Halmstadstrakten.

Dessutom finns ett utbud med kabel-TV och betalkanaler likt bland annat Sverige. TV3, TV3+ och TV3 Puls ingår i samma koncern som svenska TV3, MTG. Kanal 4, Kanal 5 ,The Voice TV och 6'eren tillhör SBS TV som i Sverige också driver Kanal 5 och Kanal 9, SBS driver även flertalet reklamradio kanaler såsom Nova FM, Radio 100, Radio soft och The Voice. För mottagning från satelliter med parabolantenn gäller givetvis samma som för Sverige, så att till exempel invandrare kan ofta ta in sitt hemlands TV.

I Köpenhamnsområdet kan danskar ta in marksänd svensk TV och i landets södra delar kan man ta in tysk TV. Under tiden [[Östtyskland]] existerade kunde man på vissa platser ta in tre västtyska (ARD, ZDF, N3) och två östtyska kanaler. Av danska TV-sändare finns två stycken hjälpsändare placerade utanför Danmark. En i tyska [[Flensburg]] och en i [[Landskrona]].

=== Sport ===
[[Fotboll]], [[cykel]], [[simning]], [[badminton]] och [[handboll]] är populära sporter. Danmark har även nått stora framgångar i [[Bågskytte (sportgren)|bågskytte]] och [[segling]]. Det spelas även mer biljard än i Sverige, och man har nått framgångar i trevallars [[Carambole (biljard)|carambole]] vid flera tillfällen. Även amerikansk fotboll har växt fram mycket de senaste åren. Danmark har även en av världens bästa tennisspelare på damsidan, [[Caroline Wozniacki]].

== Internationella rankningar ==
{| class="wikitable"
|-
! Organisation
! Undersökning
! Rankning
|-
| [[Heritage Foundation]]/''[[The Wall Street Journal]]''
| [https://www.heritage.org/index/country/denmark Index of Economic Freedom 2019]
| 8 av 180
|-
| [[Reportrar utan gränser]]
| [https://rsf.org/en/denmark Pressfrihetsindex 2020]
| 3 av 180
|-
| [[Transparency International]]
| [https://www.transparency.org/cpi2018 Corruption index 2019]
| 1 av 180
|-
| [[FN:s utvecklingsprogram]]
| [http://hdr.undp.org/sites/default/files/hdr2019.pdf Human Development Index 2018]
| 11 av 189
|}

== Se även ==
* [[Danmarks kulturkanon]]
* [[Danska köket]]
* [[Lista över Danmarks regenter]]
* [[Dannebrogen]]
* [[Danmarks ambassad i Stockholm]]

==Kommentarer==
{{Anmärkningslista}}

== Referenser ==
<references>
<ref name="Pateman">{{Bokref |titel=Denmark |efternamn=Pateman |förnamn=Robert |år=2006 |utgivare=Marshall Cavendish |isbn=978-0-7614-2024-8 |sid=10 |kapitel=Flora and Fauna |kapitelurl=https://books.google.se/books?id=xxt_UYpPvMUC&lpg=PA10&dq=Denmark%20fauna&hl=sv&pg=PA10#v=onepage&q&f=false }}</ref>
</references>

== Externa länkar ==
* [https://web.archive.org/web/20070610043555/http://www.im.dk//imagesupload/dokument/Oversigt.kommunenavne.pdf Översikt över 65 nya kommuners namn (av de sammanlagt 98 nya kommunerna)], Indenrigs- og Sundhedsministeriet. {{språkikon|da}}
* [https://web.archive.org/web/20071011050224/http://kommune.eniro.dk/danmarkskort/ Kommun- och regionkarta med namn (Eniro)] {{språkikon|da}}
* [http://kort.krak.dk/borgerdk.kortsoegning/imapDKbig.asp Kommunsökkarta (Krak)] {{språkikon|da}}

{{Systerlänkar}}
{{Danmark}}
{{Navigeringsmallar Danmark}}
{{auktoritetsdata}}
[[Kategori:Danmark| ]]
[[Kategori:Europas länder]]
[[Kategori:Europeiska unionens medlemsstater]]
[[Kategori:Norden]]
[[Kategori:Monarkier]]