Visa källa för Kristian VIII av Danmark

{{Regent
 |             namn = Kristian VIII
 |             bild = Christianviiidenmark.jpg
 |         bildtext = Porträtt av kung Kristian från 1831.
 |       succession = [[Lista över Norges regenter|Kung av Norge]]
 |      företrädare = [[Fredrik VI av Danmark|Fredrik VI]]
 |     regeringstid = 17 maj–10 oktober 1814<br />({{Ålder i dagar|1814|5|17|1814|10|10}} dagar)
 |     efterträdare = [[Karl XIII|Karl II]]
 |      succession2 = [[Lista över Danmarks regenter|Kung av Danmark]]
 |     företrädare2 = [[Fredrik VI av Danmark|Fredrik VI]]
 |    regeringstid2 = 3 december 1839–20 januari 1848<br />({{Ålder i år och dagar|1839|12|3|1848|1|20}})
 |    efterträdare2 = [[Fredrik VII av Danmark|Fredrik VII]]
 |         kröning2 = [[Smörjelse]]: 28 juni 1840{{efn|Under det danska [[envälde]]ts tid (1660–1848) blev regenterna formellt inte [[kröning|krönta]], utan bara [[Smörjelse|smörjade]] ({{Lang-da|salvede}}) av [[kyrkan]], eftersom de ansågs ha fått sin makt av Gud och ingen människa hade rätt att placera kronan på deras huvuden. I dagligt tal kallades dock denna ceremonin också då för [[kröning]].<ref>{{Bokref|efternamn=Monrad Møller |förnamn=Anders |titel=Enevældens kroninger. Syv salvinger - ceremoniellet, teksterne og musikken |år=2012 |utgivningsort=Köpenhamn |utgivare=Forlaget Falcon |isbn=978-87-88802-29-0 |sid=7-8 |språk=da }}</ref>}}
 |        valspråk2 = Gud och fäderneslandet
 |              ätt = [[Huset Oldenburg]]
 |              far = [[Arvprins Fredrik av Danmark|Arvprins Fredrik]]
 |              mor = [[Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin]]
 |          gemåler = [[Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin]]<br />[[Karolina Amalia av Augustenborg]]
 |             barn = [[Fredrik VII av Danmark|Fredrik VII]]
 |     födelsedatum = 18 september 1786
 |     födelseplats = {{flagicon|Danmark}} [[Christiansborgs slott]] i [[Köpenhamn]], [[Danmark]]
 |        dödsdatum = 20 januari 1848<br />({{Ålder i år och dagar|1786|9|18|1848|1|20}})
 |        dödsplats = {{flagicon|Danmark}} [[Amalienborg]]s slott i [[Köpenhamn]], [[Danmark]]
 |     begravddatum = 29 februari 1848
 | begravningsplats = [[Roskilde domkyrka]]
|namnteckning=Signature of Christian VIII of Denmark.svg}}
'''Kristian VIII''' ({{lang-da|Christian 8.}}) född [[18 september]] [[1786]], död [[20 januari]] [[1848]], var [[kung av Danmark]] från [[1839]] fram till sin död. Han var vald [[kung av Norge]] från [[17 maj]] [[1814]]–[[10 oktober]] [[1814]] under namnet ''Kristian Fredrik''. 

Han var son till [[arvprins Fredrik av Danmark]] och [[Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin]]. 

Kristian var en mångsidig begåvning, intresserad av statsstyrsel, vetenskap och konst. 1806 gifte han sig med sin kusin Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin, men de skildes 1810 på grund av ömsesidig otrohet. Hans andra äktenskap med Karolina Amalia av Augustenborg 1815 blev lyckligt. 1813 blev han ståthållare i Norge.<ref name="ReferenceA">{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1933 |titel=[[Svensk uppslagsbok]]. Bd 16 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk Uppslagsbok AB |sid=48–49}}</ref>

== Födelse och familjebakgrund ==
[[File:Juel,_Jens_-_Prince_Frederick_of_Denmark_with_his_family.png|thumb|left|[[Arvprins Fredrik av Danmark|Arvprins Fredrik]] och [[Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin|Arvprinsessan Sofia Fredrika]] med sina tre äldsta barn. Prins Kristian Fredrik står bredvid arvprinsen. Målad av [[Jens Juel (konstnär)|Jens Juel]], [[1790]].]]
Prins Kristian Fredrik föddes mellan 10 och 11 på morgonen den 18 september 1786 på [[Christiansborgs slott]], [[danska kungahuset]]s huvudresidens på ön [[Slotsholmen]] i centrala [[Köpenhamn]].<ref name="kirkeboeger">{{webbref |url=http://www.historie-online.dk/special/daab/kirkeboeger.htm |hämtdatum=18 februari 2013 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150924030558/http://www.historie-online.dk/special/daab/kirkeboeger.htm |arkivdatum=24 september 2015 |titel=Kongelige i kirkebøgerne |utgivare=[[Dansk Historisk Fællesråd]] |verk=historie-online.dk}}</ref> Han var officiellt äldste son och äldsta överlevande barn till [[arvprins Fredrik av Danmark]] och [[Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin]].{{sfn|Thorsøe|1889|p=515}} Den nyfödde prinsen döptes den 28 september 1786 med namnen Kristian Fredrik i sin mors kammare på Christiansborgs slott av den kungliga hovpredikanten [[Christian Bastholm]].<ref name="kirkeboeger"/> Hans [[gudförälder|gudföräldrar]] var hans farbror kung [[Kristian VII av Danmark|Kristian VII]], hans farmor änkedrottning [[Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel|Juliane Marie]], hans kusiner kronprins [[Fredrik VI av Danmark|Fredrik VI]] och prinsessan [[Lovisa Augusta av Danmark|Lovisa Augusta]], och arvprins [[Fredrik Kristian II av Holstein-Augustenburg|Fredrik Kristian av Augustenburg]].<ref name="kirkeboeger"/>

I familjen var det dock allmänt erkänt att den mest troliga biologiska fadern var arvprinsens [[adjutant]] och [[hovchef]] Friedrich von Blücher, som också var far till Kristian Fredriks tre syskon.{{sfn|Dehn-Nielsen|1999|p=12}} I ett brev som [[Fredrik VI av Danmark|kronprins Frederik]] skrev 1805 till sin svåger [[Fredrik Kristian II av Holstein-Augustenburg|hertigen av Augustenburg]] nämner han således arvprinsens välvilja gentemot sin hovchef och skriver: {{Quote|... min onkel sætter alt for megen pris på skaberen af de fire, meget henrivende prinser og prinsesser til at ville sende ham bort.{{sfn|Dehn-Nielsen|1999|p=12}}}}När prins Kristian Fredrik föddes, var hans fars halvbror, [[Kristian VII av Danmark|Kristian VII]], [[Danmark-Norge]]s [[monark]], men på grund av kungens psykiska sjukdom kunde han inte själv leda regeringen. Från 1772 hade arvprins Frederik styrt landet tillsammans med sin mor, änkedrottning [[Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel|Juliana Maria]], och deras rådgivare [[Ove Høegh-Guldberg]]. 1784 hade dock kungens son, den unge kronprinsen Frederik (senare kung [[Fredrik VI av Danmark|Fredrik VI]]), tagit makten i en [[palatsrevolution]] och var nu den verklige härskaren. I hans barndom hade prins Kristian Fredriks familj till följd av dessa maktkamper ett ansträngt förhållande till kronprins Fredrik och hans familj, men efter hand normaliserades förhållandet mellan kungafamiljens två grenar.

== Uppväxt och utbildning ==
[[File:Principe Cristian Federico de Oldenburgo, futuro rey Cristian VIII de Dinamarca.png|thumb|left|Prins Kristian Fredrik. Målad av [[Jens Juel (konstnär)|Jens Juel]], [[1802]].]]
Prins Kristian Fredrik växte till en början upp med sina syskon i arvprinsparets våning på det storslagna [[Barocken|barockslottet]] Christiansborg mitt i Köpenhamn. Som [[residens|sommarresidens]] hade familjen det mindre och eleganta nöjeslottet [[Sorgenfri slott]], beläget vid den lilla [[flod]]en [[Mølleåen]] i [[Kongens Lyngby]] norr om [[Köpenhamn]], som arveprins Frederik köpte 1789. Året 1794 var ett händelserikt år för den unge prinsen och hans familj. I februari 1794 förstörde en brand Christiansborgs slott, och familjen tvingades flytta till [[Levetzaus palats]], en del av slottskomplexet [[Amalienborg]] i stadsdelen [[Frederiksstaden]] i [[Köpenhamn]]. Och i november, kort efter flytten, när prins Kristian Fredrik var åtta år, dog hans mamma, som var vid dålig hälsa, på Sorgenfri slott endast 36 år gammal.

Prins Kristian Fredrik uppfostrades konservativt enligt riktlinjer fastställda av minister [[Ove Høegh-Guldberg]], som 1784 hade avsatts ur regeringen tillsammans med arvprinsen och änkedrottningen. Hans uppväxt präglades av en grundlig och brett utbildning där han träffade konstnärer och vetenskapsmän som var knutna till faderns hov. Han hade ärvt sin begåvade mors talang och redan i tidig ålder väcktes hans kärlek till  [[naturvetenskap]] och [[konst]] som kommer att följa honom hela livet. Hans älskvärdhet och vackra drag sägs ha gjort honom mycket populär i Köpenhamn.

Han [[konfirmation|konfirmerades]] den 22 maj 1803 i [[Frederiksbergs slott]]skyrka tillsammans med sina systrar prinsessan Juliane Sophie och prinsessan Louise Charlotte.{{sfn|Thorsøe|1889|p=516}} Ett och ett halvt år senare, den 7 december 1805, dog barnens far, arvprins Fredrik, vid 52 års ålder, och den då nittonårige prins Kristian Fredrik ärvde sin fars plats i [[tronföljd]]en och de två residensen, Levetzaus palats och Sorgenfri slott. När kung Christian VII dog den 13 mars 1808 blev kronprins Fredrik kung av Danmark och Norge, och eftersom den nye kungen fortfarande inte hade några söner, blev Kristian Fredrik därmed [[presumtiv tronföljare|tronföljare]].

== Första äktenskapet ==
[[File:Charlotte of Mecklenburg by Breda.jpg|thumb|[[Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin]]. Målad av [[Carl Frederik von Breda]], ca. 1806.]]
Under ett besök hos sin mammas familj i [[Mecklenburg]] vistades han vid sin farbrors hov i [[Schwerin]], där han blev kär i sin kusin [[Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin]]. Hon var det sjunde och yngsta överlevande barnet till den senare storhertigen [[Fredrik Frans I av Mecklenburg-Schwerin]] och [[Luise av Sachsen-Gotha-Altenburg (1756–1808)|Luise av Sachsen-Gotha]]. Charlotta Fredrika och Kristian Fredrik gifte sig den 21 juni 1806 i [[Ludwigslust]] i Mecklenburg.

Makarna slog sig först ner på [[Plöns slott|slottet]] i [[Plön]] i [[hertigdömet Holstein]]. Här födde Charlotte Fredrika den 8 april 1808 deras första barn, Christian Frederik, som dog samma dag som han föddes. Från 1808 bodde paret i Köpenhamn, där man bebodde Arvfurstens palats på [[Amalienborg]]. Här födde Charlotte Fredrika den 6 oktober 1808 parets enda överlevande barn, sonen Frederik Carl Christian, den blivande [[Fredrik VII av Danmark|Fredrik VII]].

Äktenskapet blev dock olyckligt. Charlotta Fredrika beskrivs som mycket vacker i ungdomen, men ansågs också mycket lynnig till humöret, vidlyftig, lättsinnig och [[mytoman]], egenskaper som senare sades gå igen hos hennes son, [[Fredrik VII av Danmark]] (1808-1863). 1809 uppdagades att prinsessan var inblandad i en kärleksaffär med den franske sångläraren [[Edouard du Puy]]. Resultatet blev omedelbar skilsmässa och Charlotta Fredrika förvisades till det lilla kungliga slottet i [[Horsens]] och blev förbjuden att träffa sin son. Det sägs att Kristian VIII livet igenom plågades av minnet av detta äktenskap.

== Norsk ståthållare och kung ==
[[File:Christian Frederik J. L. Lund.jpg|thumb|left|Prins Kristian Fredrik. Målad av [[Johan Ludvig Lund]], 1813.]]
I maj 1813 skickade Frederik VI tronföljaren, prins Kristian Fredrik, till Norge som ståthållare, i syfte att stärka den norska lojaliteten mot kronan, som hade lidit under Danmarks olyckliga förbund med Napoleon. När den nyblivne svenske [[kronprins]]en [[Karl XIV Johan|Karl Johan]] hösten 1813 invaderade [[Danmark]] och segrade, blev det vid [[freden i Kiel]] bestämt att kungen av helstaten [[Danmark-Norge]] skulle överlämna [[Norge]] till kungen av [[Sverige]] och att de båda länderna skulle ingå en union under svenskt styre. Kristian Fredrik, i egenskap av dansk ståthållare i Norge, vägrade dock att gå med på detta utan utropade istället i samband med ett stormansmöte i [[Eidsvoll]] 16 februari Norge som ett självständigt rike. En folkvald konstituerande församling inkallades och antog [[17 maj]] [[Eidsvollförfattningen]], Norges grundlag. 

Därpå valdes Kristian Fredrik till norsk kung. Men utan utländskt stöd kunde inte den nya regimen i längden stå emot kronprins [[Karl XIV Johan|Karl Johans]] krav på Kieltraktatens uppfyllande, och fick efter [[Fälttåget mot Norge|svensk invasion]] i slutet av juli (Sveriges senaste krig) ge vika. Vid [[Konventionen i Moss]] den 14 augusti ingicks vapenstillestånd, och Kristian Fredrik gav samtycke till abdikation mot att Norge fick behålla sin grundlag i en personalunion med Sverige. Han abdikerade och lämnade landet den 10 oktober, efter att ha överlämnat regeringsmakten till [[Stortinget]]. Den 4 november 1814 antog Stortinget en reviderad författning som öppnade för [[svensk-norska unionen|unionen]] med Sverige, och [[Karl XIII]] (i Norge Karl II) valdes samma dag till norsk kung. Unionen med Sverige bestod till upplösningen [[1905]].

== Andra äktenskapet ==

[[Fil:Queen Caroline Amalie of Denmark as a young woman.jpg|thumb|[[Karolina Amalia av Augustenborg]] (1816).]]

Den besvikne prins Kristian Fredrik lämnade Norge den 10 oktober 1814 och återvände till Danmark. Efter ett försök att försona sig med sin första hustru förlovade han sig i december 1814 med prinsessan [[Karolina Amalia av Augustenborg]]. Hon var dotter till framlidne hertig [[Fredrik Kristian II av Holstein-Augustenburg|Fredrik Kristian II av Augustenborg]] och prinsessan [[Lovisa Augusta av Danmark]] och därmed barnbarn till drottning [[Karolina Matilda]] och [[Johann Friedrich Struensee]]. Paret gifte sig den 22 juni 1815 på [[Augustenborgs slott]] på ön [[Als (ö)|Als]] i [[Hertigdömet Slesvig]]. Detta andra äktenskap förblev barnlöst.<ref>{{webbref |författare=[[Claus Bjørn]] |titel=Caroline Amalie (1796 - 1881), Dansk Kvindebiografisk Leksikon | url=http://www.kvinfo.dk/side/597/bio/590/origin/170/ |utgivare=[[KVINFO]] }}</ref>

== Dansk kung ==

[[File:Christian VIII og Caroline Amalie i salvingsdragt.jpg|thumb|left|Christian VIII och drottning Karolina Amalias [[smörjelse]] den 28 juni 1840. Målad av [[Joseph-Désiré Court]], 1841.]]

Kristians förhållande till Fredrik VI var inte gott. 1819–1822 och 1838 anknöt han genom utlandsresor förbindelser med konservativa furstar och statsmän. Gentemot de liberala strömningarna och ständerinstitutionerna ställde han sig föga välvillig. 3 december 1839 besteg han tronen och avvisade strax oppositionens krav på en författningsändring, varemot han lovade - och genomförde - betydande förvaltningsreformer. Kommunalstyrelsen organiserades 1837-41, finanserna förbättrades, statsskulden nedbragtes med mera. 

Detta tillfredsställde dock inte den energiska och högröstade oppositionen, men med stöd av statsministern [[Poul Christian von Stemann]] tog kungen upp striden. Avgörande blev dock den olösliga motsättningen mellan danskt och tyskt. Själv heltigenom dansk men knappast fullt förtrogen med den sønderjyska danskhetens svåra ställning sökte Kristian med ärlig vilja till opartisk medling förgäves förena de stridande parterna. Hans försonande språkpolitik strandade på [[Peter Hiort Lorenzen]]s envisa hävdande av danskans formella likaberättigande från 1842 och hans försök att genom utnämning av [[Fredrik av Holstein-Augustenborg|Fredrik av Noer]] till ståthållare över hertigdömena samma år att skilja de augustenborgska bröderna åt slog fel. Förbittringen över kungens uppträdande gjorde oppositionen nationalliberal och mångdubblade dess styrka. 

Slutligen slog Kristian om: i det "öppna brevet" 8 juli 1846 uttalade han sig för en lösning av monarkins invecklade arvsföljdsförhållanden i utpräglat dansk anda, varigenom han delvis vann danskarna men skärpte den slesvig-holsteinska oppositionens motstånd. Under sina sista år övervägde han upphävande av enväldet, men dog före förverkligandet av dessa planer.<ref name="ReferenceA"/>

== Familj ==
Gift 1) 1806 med sin kusin [[Charlotta Fredrika av Mecklenburg-Schwerin]] (1784–1840) (skilda 1810)

'''Barn:'''
# [[Fredrik VII av Danmark]]. 

Gift 2) 1815 med [[Karolina Amalia av Augustenborg]]. Barnlös.

==Antavla==
{{anfäder
| namn          = 1. '''Kung Kristian VIII''' 
| far           = 2. [[Arvprins Fredrik av Danmark|Arvprins Fredrik]]
| farfar        = 4. [[Fredrik V av Danmark|Kung Fredrik V]]
| farfarsfar    = 6. [[Kristian VI av Danmark|Kung Kristian VI]]
| farfarsfarfar =
| farfarsfarmor =
| farfarsmor    = 7. [[Sofia Magdalena av Brandenburg-Kulmbach]]
| farfarsmorfar =
| farfarsmormor =
| farmor        = 5. [[Juliana Maria av Braunschweig-Wolfenbüttel]]
| farmorsfar    = 10. [[Ferdinand Albrekt II av Braunschweig-Wolfenbüttel|Hertig Ferdinand Albrekt II av Braunschweig-Wolfenbüttel]]
| farmorsfarfar =
| farmorsfarmor =
| farmorsmor    = 11. [[Antoinette Amalie av Braunschweig-Wolffenbüttel]]
| farmorsmorfar =
| farmorsmormor =
| mor           = 3. [[Sofia Fredrika av Mecklenburg-Schwerin]]
| morfar        = 6. [[Arvprins Ludvig av Mecklenburg-Schwerin]]
| morfarsfar    = 12. [[Kristian Ludvig II av Mecklenburg-Schwerin|Hertig Kristian Ludvig II av Mecklenburg-Schwerin]]
| morfarsfarfar =
| morfarsfarmor =
| morfarsmor    = 13. [[Gustave Caroline av Mecklenburg-Strelitz]]
| morfarsmorfar =
| morfarsmormor =
| mormor        = 7. [[Charlotte Sophie av Sachsen-Coburg-Saalfeld]]
| mormorsfar    = 14. [[Frans Josias av Sachsen-Coburg-Saalfeld|Hertig Frans Josias av Sachsen-Coburg-Saalfeld]]
| mormorsfarfar =
| mormorsfarmor =
| mormorsmor    = 15. [[Anna Sophie av Schwarzburg-Rudolstadt]]
| mormorsmorfar =
| mormorsmormor =
}}

== Kommentarer ==
<references group="not" />

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Källor ===
* {{bokref |efternamn=Bramsen |förnamn=Bo |titel=Ferdinand og Caroline : en beretning om prinsen, der nødig ville være konge af Danmark |år=1985 |upplaga=4:e utgåvan |utgivare=Nordiske Landes Bogforlag |utgivningsort=[[Köpenhamn]] |isbn=8787439220 |språk=da}}
* {{bokref |efternamn=Busck |förnamn=Jens Gunni |titel=Christian 8. : konge af først Norge og siden Danmark |år=2016 |utgivare=Historika |utgivningsort=Köpenhamn |isbn=9788793229396 |språk=da}}
* {{bokref |efternamn=Dehn-Nielsen |förnamn=Henning |titel=Christian 8. : konge af Danmark, konge af Norge |år=1999 |utgivare=Sesam |utgivningsort=Köpenhamn |isbn=87-11-13191-8 |språk=da}}
* {{bokref |efternamn=Langslet |förnamn=Lars Roar |författarlänk=Lars Roar Langslet |titel=Christian Frederik : konge av Norge (1814), konge av Danmark (1839-48) |år=1999 |utgivare=[[Cappelen]] |utgivningsort=[[Oslo]] |isbn=87-00-38544-1 |språk=no}}
* Thorsøe, Alexander: {{runeberg.org|dbl|3|0517.html Christian VIII, Konge}}

== Externa länkar ==
* {{commonscat WD}}


{{Danmarks regenter}}
{{Norges regenter}}

{{auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Kristian 08}}
[[Kategori:Födda 1786]]
[[Kategori:Avlidna 1848]]
[[Kategori:Danmarks regenter]]
[[Kategori:Norges regenter]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Danska politiker under 1800-talet]]
[[Kategori:Mottagare av Serafimerorden]]
[[Kategori:Storkommendörer av Dannebrogorden]]