Visa källa för Malmö

{{Olika betydelser}}
{{Ortsfakta WD
|form              = [[Tätort]]{{·}}[[Centralort]]{{·}}[[Residensstad]]
|bild              = Malmö–flygbild 06 september 2014.jpg
|bildtext          = Flygbild över Malmö den 6 september 2014
|slogan            = Mångfald, möten, möjligheter
|landskap          = [[Skåne]]
|distrikt          = [[Malmö Sankt Johannes distrikt|Malmö Sankt Johannes]],<br>[[Malmö Sankt Pauli distrikt|Malmö Sankt Pauli]],<br>[[Malmö Sankt Petri distrikt|Malmö Sankt Petri]],<br>[[Kirsebergs distrikt|Kirseberg]],<br>[[Slottsstadens distrikt|Slottsstaden]],<br>[[Möllevångens distrikt|Möllevången]],<br>[[Sofielunds distrikt|Sofielund]],<br>[[Västra Skrävlinge distrikt|Västra Skrävlinge]],<br>[[Husie distrikt|Husie]], [[Eriksfälts distrikt|Eriksfält]],<br>[[Södra Sallerups distrikt|Södra Sallerup]],<br>[[Fosie distrikt|Fosie]], [[Kulladals distrikt|Kulladal]],<br>[[Hyllie distrikt|Hyllie]], [[Limhamns distrikt|Limhamn]],<br>[[Burlövs distrikt|Burlövs]], [[Bunkeflo distrikt|Bunkeflo]],<br>[[Oxie distrikt|Oxie]]
|grundades         = 1250-talet
|postort           = Malmö<br>Limhamn<br>Arlöv
|postnummer        = 21X XX
|riktnummer        = 040
|smeknamn=Parkernas stad 
}}
'''Malmö''' är Sveriges tredje största [[tätort]], och [[Norden]]s sjätte största med över 325&nbsp;000 invånare, huvudsakligen belägen i [[Malmö kommun]] i [[Skåne län]], men även innefattande [[Arlöv]] i [[Burlövs kommun]] och en mindre del i [[Lomma kommun]]. Malmödelen av tätorten utgör [[centralort]] i Malmö kommun, medan Arlöv utgör centralort i Burlövs kommun. Malmö är även residensstad i Skåne län. Malmö ingår i [[storstadsområde]]t [[Stormalmö]] och tillsammans med bland annat [[Köpenhamn]] i [[Öresundsregionen]], som med sina 4 miljoner invånare är Nordens befolkningsmässigt största [[Lista över europeiska samarbetsregioner|samarbetsregion]].  

Samhället ligger vid [[Öresund]] och finns omnämnt från 1100-talet och fick sina [[stadsprivilegier]] 1353. Staden har en rik industrihistoria med några av Skandinaviens största industrikoncerner som [[Kockums]], [[Skanska]] och [[Scania]], vilka haft en betydande roll i Malmös näringsliv. Idag karaktäriseras staden istället av många små och medelstora företag inom medicinteknik, logistik, IT, bygg- och fastighetsmarknad.<ref name="ref_1">{{Webbref|url=http://filer.skane.com/kommunrapporter/Kommunrapport_Malmo.html|titel=Region Skåne|hämtdatum=2018-08-27|arkivurl=https://web.archive.org/web/20180827110453/http://filer.skane.com/kommunrapporter/Kommunrapport_Malmo.html|arkivdatum=2018-08-27}}</ref> 

Historiskt har Malmö kallats ''Parkernas stad'' med grund i det stora antalet parkanläggningar som grundades under stadens expansionsfas tidigt nittonhundratal. Under senare expansion har grönområden inte alls prioriterats och 2022 ligger Malmö näst lägst bland större skånska tätorter vad gäller andel grönområden.<ref>{{tidningsref|titel= Parkernas stad är inte skånsk|url=http://www.sydsvenskan.se/malmo/parkernas-stad-ar-inte-skansk/|hämtdatum=26 oktober 2022|datum= 29 maj 2015}}</ref> Malmö betecknas som en världsstad av Globalization and World Cities Research Network, med rankingen Gamma.<ref>{{Webbref |url=https://www.lboro.ac.uk/microsites/geography/gawc/world2020t.html |titel=GaWC |hämtdatum=2022-10-26}}</ref>

== Etymologi ==
Namnet Malmö (belagt i formen ''Malmöghae'' cirka 1170) är en sammansättning av ''[[malm (stadsdel)|malm]]'' i betydelsen "sand" eller "grus" och pluralis ''högar'' av ordet ''hög''. Orten låg ursprungligen vid nuvarande [[Triangeln, Malmö|Triangelnområdet]] och avskars från [[Öresund]] av ett kuperat sand- och insjöområde. Namnet Malmö finns även på andra håll i landet med samma betydelse. Ordet ''malm'' är besläktat med ''mala'' och förekommer även som efterled, till exempel i stadsdelsnamn som [[Norrmalm]].<ref>{{Bokref/Svenskt ortnamnslexikon/2003}}</ref> En infödd invånare i Malmö kallas ''malmöit'' medan en inflyttad kallas ''malmöbo''. 

Namnet ''Malmö'' (uttal {{IPA-sv|²malːˌmøː||Sv-Malmö.ogg}}) uttalas på traditionell malmödialekt med ''-e'': ''Malme'' ({{IPA-uttal|²malme}}). Denna form uppkom enligt språkforskaren [[Ingemar Ingers]] redan vid medeltidens slut, och finns också belagd i skrift från 1550.<ref name="ingers">{{bokref |efternamn=Ingers |förnamn=Ingemar |titel=Ortnamn i Malmö 1 |år=1957 |utgivare=Malmö fornminnesförening |utgivningsort=Malmö |url=http://www.elbogen.nu/Skrifter_pdf/MaFo1957L.pdf |libris=330780 |sid=10–11 }}</ref>

== Historia ==
{{Huvudartikel|Malmös historia}}
[[Fil:Malmöhus slott 2.jpg|miniatyr|Malmöhus slott]]
[[File:18th century map of Malmö, Sweden.jpg|thumb|Karta över Malmö från 1790-talet]]
Malmö var under 1100-talet en kyrkby som låg på platsen för nuvarande [[Triangeln, Malmö|Triangeln]]. Vid mitten av 1200-talet anlades en stad vid kusten som övertog byns namn. Staden kan ha anlagts av den danske ärkebiskopen som en kommunikationsort mellan kyrkans stad [[Köpenhamn]] och [[Lund]]. Det rika fisket i [[Öresund]] bidrog till stadens mycket kraftiga expansion runt åren kring 1300. Malmö övertog mer och mer från Lund rollen som den viktigaste staden i [[Skåne]]. Under 1500-talet inföll stadens andra stora ekonomiska glansperiod.
[[Fil:1594 map of Elbogen.jpg|miniatyr|Malmö 1594.]]
[[Tunneln|Tunnelkomplexet]] vid Adelgatan och [[Sankt Petri kyrka, Malmö|Sankt Petrikyrkan]] från 1300-talet är de äldsta bevarade byggnaderna i Malmö. Därefter kommer en del 1400- och 1500-talshus i centrum. [[Malmöhus]] slott byggdes under denna period.

Under den så kallade [[Grevefejden]] 1534–1536 spelade Malmö en avgörande roll i försöken att få återinsatt den avhållne kungen [[Kristian II]]. Malmö förlorade kampen. Den nye kungen [[Kristian III av Danmark|Kristian III]] lät gräva en vallgrav runt slottet Malmöhus och uppkastade också slottets vallar samt uppförde fyra kraftiga kanontorn för slottets beskydd. Här inlades en stark garnison.

I samband med [[Roskildefreden]] 1658 hamnade staden utvecklingsmässigt i bakvattnet. Först i slutet av 1700-talet, när [[Frans Suell]] tog initiativet till att bygga en riktig [[Malmö hamn|hamn i Malmö]], började staden att återhämta sig för att sedan börja växa på allvar i mitten av 1800-talet.

Malmö blev sydlig ändstation åt [[Södra stambanan]], på grund av närheten till kontinentfärjorna och [[Köpenhamn]]. Det skedde ungefär samtidigt som utresevillkoren till [[Danmark]] lättades. En rad tullagar som införts i Skåne för att hindra handel och kontakt med Danmark upphörde vid denna tid. På 1860-talet passerade Malmö [[Norrköping]] som Sveriges tredje största stad.<ref>{{Webbref|url=http://urbanhistory.historia.su.se/cybercity/befolkning/index.htm |titel=CyberCity / Befolkningstal för hela Sverige |hämtdatum=20 juli 2014 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20150502125623/http://urbanhistory.historia.su.se/cybercity/befolkning/index.htm |arkivdatum=2 maj 2015 }}</ref> En lång tid därefter fanns en stark rivalitet mellan arbetarstäderna Malmö och Norrköping, vilket inte minst syntes när fotbollslagen möttes i [[Allsvenskan (fotboll)|Fotbollsallsvenskan]] på 1950-talet. 

[[Fil:Malmö Vy af Kungsparken (1890-1900).jpg|miniatyr|[[Kungsparken, Malmö|Kungsparken]] kring sekelskiftet 1900]]
I mitten av 1800-talet expanderade staden också utanför kanalerna, som dock behölls för rekreation och som vackert inslag i stadsbilden. Stadsdelar som [[Lugnet, Malmö|Lugnet]] och [[Rörsjöstaden]], avsedda för arbetarna respektive borgarna, började byggas.

Kring sekelskiftet skedde stora kommunala satsningar, som tillkomsten av elektricitetsverk och ett nytt gasverk. Man elektrifierade hästspårvägen, byggde ut kloakverket och inrättade ett kommunalt slakthus. En stor höjdpunkt var ''[[Baltiska utställningen]]'' 1914, vilken hölls på platsen för nuvarande [[Pildammsparken]]. Inför utställningen skedde stora satsningar även i andra delar av staden. Spårvägsnätet utvidgades, nya broar byggdes och stenläggningen i gatorna gjordes om. Det byggdes nya hotell och andra byggnader och husfasader renoverades. Året därpå inkorporerades [[Limhamn]]s köping av Malmö stad.

På sommaren 1918 spreds [[spanska sjukan]] till staden och skördade 725 liv i tre vågor fram till 1921. Influensan spreds från [[Tyskland]] till Malmö.

Staden fortsatte att växa under mellankrigstiden, trots depression och näringslivskriser. Socialdemokraterna, med [[Nils Persson i Malmö|Nils Persson]] i spetsen, tog makten i [[stadsfullmäktige]] 1919, en position som de behöll fram till 1985. Under samma tid tillkom [[Bulltofta]] som blev stadens och Sveriges första riktiga flygplats.

[[Fil:Malmo-city hall.jpg|miniatyr|vänster|[[Malmö rådhus]]]]
[[Fil:Lilla-Torg-Malmo.jpg|miniatyr|vänster|[[Lilla torg, Malmö|Lilla Torg]] i Malmö]]
Efter [[andra världskriget]] kom nästa tillväxtboom, som varade fram till 1970-talet. På 1950-talet tillkom nya bostadsområden som [[Mellanheden]] och [[Augustenborg, Malmö|Augustenborg]], samtidigt som [[Simhallsbadet, Malmö|Simhallsbadet]] och [[Malmö Stadion]] byggdes. Något senare tillkom bostadsområdena [[Segevång]] och [[Lorensborg]]. På 1960-talet påbörjades uppförandet av flera stora bostadsområden som [[Videdal]], [[Söderkulla, Malmö|Söderkulla]] och [[Nydala, Malmö kommun|Nydala]]–[[Hermodsdal]]–[[Gullviksborg]]. Senare tillkom [[Rosengård]], [[Kroksbäck]], [[Lindängen]], [[Holma, Malmö|Holma]] och [[Lindeborg]] inom ramen för [[miljonprogrammet]]. En del av dessa storskaliga stadsdelar kom att kritiseras redan innan de färdigställts. Samtidigt genomfördes omfattande saneringar av äldre bebyggelse i centrala staden, då områden som [[Lugnet, Malmö|Lugnet]] revs. I [[Gamla staden, Malmö|Gamla staden]] uppfördes [[Caroli City]] och kvarteret Erik Menved. På 1960-talet tillkom även [[Kronprinsen]], som kan betraktas som dåtidens motsvarighet till [[Turning Torso]]. Det blev snabbt ett av Malmös populäraste områden trots att kritikerna avfärdade projektet redan på planeringsstadiet. Rivningarna fortsatte på olika håll i staden fram till början av 1990-talet och lämnade till att börja med obebyggda tomter efter sig.

Flertalet av de avrivna tomterna från saneringsperioden under 1960- och 1970-talen har bebyggts. I dag är höghus mer accepterat i Malmö. Staden har sedan 1800-talet haft gott om torn, [[kampanil]]er och industriella byggnadsverk som reser sig högt i skyarna på den annars så platta slätten.

Under 1970-talet drabbades Malmö av flera kriser. En utflyttningsvåg åderlät staden på tusentals personer varje år. Det var framförallt medelklassens barnfamiljer som sökte sig till nybyggda villaområden i [[Vellinge]], [[Staffanstorp]] och andra småkommuner utanför Malmö eftersom [[Malmö kommun]] inte upplät tillräckligt många byggklara tomter för villor utan prioriterade flerbostadsbyggen för att spara på den värdefulla marken. Samtidigt började [[Kockums varv]], som under 1970-talet var stadens största arbetsgivare, att skära ned på antalet anställda. Detta pågick fram till 1986 då den civila fartygsproduktionen helt upphörde. Även andra industrier som textilindustrin och kalk- och cementindustrin i [[Limhamn]] påbörjade en i många fall utdragen avvecklingsprocess. Denna näringslivskris varade omkring 1975–1995, med avbrott för "kasinoekonomin" i slutet av 1980-talet. Då byggdes bland annat Sheratonhotellet vid [[Triangeln, Malmö|Triangeln]] (sedermera [[Hilton Hotels|Hilton]], numera Scandic) med glashiss i 20 våningar. [[Saab-fabriken i Malmö]] byggdes på samma område där Kockums en gång hade legat. När fabriken väl var igång lades den ned efter att man gjort 200 bilar i testproduktion och Sverige drabbades av lågkonjunkturen 1991. Saab-fabriken ersattes av [[Malmömässan]].<ref>''[[Malmö stads historia]]'', band 1-8. Utgiven av Malmö stadsfullmäktige 1971–1994.</ref>

1990–1994 förvärrades krisen i Malmö. Vart fjärde arbetstillfälle försvann när mycket av det som fanns kvar av tillverkningsindustrin och bland annat kalkindustrin i Limhamn lades ned. Stadens befolkning ökade dock med tusentals nya invånare varje år under denna tid till följd av en kraftig invandring från främst [[Jugoslavien]], som befann sig i inbördeskrig.

Under 1995 påbörjades byggandet av [[Öresundsbron]], vilket gav arbetstillfällen i en byggbransch som hade drabbats hårt av byggkrisen i det tidiga 1990-talet. Samma år beslutades även att Malmö skulle få en från [[Lund]] fristående [[högskola]] med egna utbildningar. Vid samma tid bestämdes även att hålla en bomässa, Bo2000, som senare blev [[Bomässan Bo01|Bo01]], och att [[Kockumskranen]] skulle flytta från Malmö hamn. Under perioden 1994–2003 blev samtidigt staden fattigare räknat i invånarnas sjunkande skattekraft.<ref name="ssd_26juni2016">{{tidningsref|titel=Så blev Malmö en av Sveriges fattigaste städer|url=http://www.sydsvenskan.se/2016-06-26/sa-blev-malmo-fattigast-i-sverige|hämtdatum=26 juni 2016|tidning=[[Sydsvenskan]]|datum=26 juni 2016}}</ref>

2000 invigdes [[Öresundsbron]]. 2001 hölls Bo01, som blev början på en ny stadsdel, [[Västra hamnen]]. 2002 flyttades Kockumskranen till [[Sydkorea]]. Nedmonterandet av Kockumskranen blev symbolen för att det gamla "Arbetarmalmö" försvunnit. 2005 påbörjades byggandet av [[Citytunneln]] som öppnades för trafik den 12 december 2010.

Malmö blev Sveriges första Fairtrade City 2006 ([[Rättvis handel-stad]]). Under 2011 stod Malmö värd för världens femte internationella Fair Trade Towns-konferens.

[[Malmö högskola]] bildades 1 juli 1998. Basen var högskoleutbildningar som redan fanns i Malmö, och som tidigare anordnats av [[Lunds universitet]] eller av Malmö kommun, bland annat tandläkar-, lärar- och sjuksköterskeutbildningar. Högskolan, som sedan 2018 är ett [[universitet]],<ref>{{Webbref|url=http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/malmo-hogskola-blir-universitet/ |titel=Malmö högskola blir universitet - Regeringen.se |hämtdatum=2016-06-17 |datum=2016-06-17 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20160617073919/http://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2016/06/malmo-hogskola-blir-universitet/ |arkivdatum=2016-06-17 }}</ref> har varit viktigt för den tillväxt av arbetstillfällen (inom bland annat IT-sektorn) som skett de senaste årtiondena.
[[File:SCB Malmo taxable income as percentage of national average 1995 2016.png|thumb|SCB Malmö kommun skattekraft per invånare som andel av riksgenomsnittet 1995-2016]]
[[File:Socialstyrelsen ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) utbetalt i Malmö 2004-2015.png|thumb|Socialstyrelsen ekonomiskt bistånd (tidigare socialbidrag) utbetalt i Malmö 2004-2015]]

[[Flyktingkrisen]] vid mitten av 2010-talet innebar extrema påfrestningar för Malmö stad med emellanåt tusentals nyanlända asylsökande varje dygn. Andelen utrikes födda invånare har efter hand ökat markant, liksom inflyttningen från andra delar av Sverige och [[Öresundsregionen]], inte minst av studenter vid regionens många utbildningsinstitutioner. Det stora inflyttnings- och nativitetstalet har skapat allt större tryck på snabba nybyggnationer av skolor och förskolor.

=== Militärstaden ===
Staden har genom åren huserat ett flertal staber och [[Förband (militär)|förband]]. 
* [[Kronprinsens husarregemente]] (K&nbsp;7), var förlagda på Regementsgatan 52–54 åren 1897–1927. År 1960 revs hela området.
* [[Skånska luftvärnskåren]] (Lv&nbsp;4), förlades 1943 till Husie kyrkoväg och verkade där fram tills 1982, då förbandet omlokaliserades till [[Ystad]].
* [[Skånska flygflottiljen]] (F&nbsp;10), var förlagd på Bulltofta åren 1940–1945, då förbandet omlokaliserades till [[Ängelholm]].
* [[Malmö försvarsområde]] (Fo&nbsp;11), var förlagd vid Stora Nygatan och från 1982 även vid Husie kyrkoväg.
* [[Öresunds marindistrikt]] (MDÖ), var förlagda till Terminalgatan 18 fram till den 30 juni 2000.
* [[Södra militärdistriktet (Sverige)|Södra militärdistriktet]] (MD&nbsp;S), hade under åren 2000–2005 viss stabsverksamhet i staden.

Den militärhistoriska föreningen [[Malmöhusgardet]] strävar efter att på ett tidstroget sätt åskådliggöra Malmöhus slotts soldatliv på 1500-talet.<ref>{{Webbref |url=http://www.malmohusgardet.se/ |titel=Malmöhusgardets webbplats |hämtdatum=2019-08-13 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180624233838/http://www.malmohusgardet.se/ |arkivdatum=2018-06-24 }}</ref> Sedan 1958 finns även ''Kronprinsens Husarregementes Kamratförening och Minnestropp'' samt sedan 2007 finns även Husartroppen Malmö Militärkulturhistorisk förening för att på liknande sätt levandegöra minnet av Kronprinsens husarregemente med olika evenemang och aktiviteter i tidstrogna uniformer med mera.<ref>{{Webbref |url=http://www.husartroppen.nu/ |titel=Kronprinsens Husarregementes Kamratförening och Minnestropps webbplats |hämtdatum=2019-07-25 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190119204758/http://husartroppen.nu/ |arkivdatum=2019-01-19 }}</ref>

===Administrativa tillhörigheter===
[[Malmö stad (stadskommun)|Malmö stad]] ombildades vid [[kommunreformen 1862]] till en [[stadskommun]]. 1911 införlivades [[Västra Skrävlinge socken]]/landskommun, 1915 [[Limhamns köping]], 1931 [[Fosie socken]]/landskommun, 1952 [[Södra Sallerups socken]]/landskommun och 1967 [[Oxie landskommun]]. 1971 ombildades stadskommunen till Malmö kommun med Malmö som [[centralort]]. Tätorten växte 1965 samman med [[Arlöv]] i [[Burlövs kommun]].<ref>{{Bokref/Sveriges kommunindelning 1863–1993}}</ref> 

I kyrkligt hänseende var den ursprungliga stadsförsamlingen  [[Malmö Sankt Petri församling]]. 1683 utbröts Malmö Tyska församling (Malmö Caroli församling) som 1813 omdöptes till [[Malmö Karoli församling]] och som återuppgick 1949 i Malmö Sankt Petri församling (och delvis i [[Kirsebergs församling]]). [[Malmö Sankt Pauli församling]] bildades genom en utbrytning ur Malmö Karoli församling 1884. [[Malmö Sankt Johannes församling]] bildades genom en utbrytning ur Malmö Sankt Petri församling och delvis ur Malmö Sankt Pauli församling 1906. [[Möllevångens församling]] bildades 1949 genom utbrytningar ur Malmö Sankt Johannes församling och [[Västra Skrävlinge församling]]. [[Slottsstadens församling]] utbröts ur Malmö Sankt Petri församling 1969. Inkorporerade landskommuner bibehöll till dessa hörande församlingar. [[Eriksfälts församling]] bildades genom utbrytning ur [[Fosie församling]] 1969 och [[Sofielunds församling]] ur Västra Skrävlinge församling samma år. [[Kulladals församling]] bildades 1969 genom en utbrytning ur Fosie församling. [[Husie och Södra Sallerups församling]] samt [[Möllevången-Sofielunds församling]] bildades 2002 av fyra församlingarna.<ref>{{Fs-RSV}}</ref> 2014 sammanslogs de olika församlingarna till sex, Malmö S:t Petri, Malmö S:t Johannes, Limhamn, Fosie, Husie och Hyllie församlingar, alla ingående i [[Malmö pastorat]]. 

Orten ingick till 1971 i domkretsen för [[Malmö rådhusrätt]]. Sedan 1971 ingår Malmö i [[Malmö domsaga]].<ref>[[Elsa Trolle Önnerfors]]: [http://bebyggelseregistret.raa.se/bbr2/show/bilaga/showDokument.raa;jsessionid=0FFBD8B5DC13C48196EE0D85EC00D53E?dokumentId=21000001428539&thumbnail=false ''Domsagohistorik - Malmö tingsrätt'' (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)]</ref>

=== Befolkningsutveckling ===
{{Befolkningsutveckling
|namn   = Malmö
|från   = 1900
|till   = 2020
|ref    = <ref>{{Köpingsliknande samhällen|Malmö, med Limhamn och Sofielundshusen}}</ref>{{Stat/Sverige/Tätorter2015/Befolkning|ref}}
|fotnot = Sammanvuxen med [[Arlöv]] 1965.
|max    = 325069
| y2020 = 325069
| a2020 = 7833
|d1900  = 70095
|y1960  = 227601
|y1965  = 254180
|y1970  = 264588
|y1975  = 241191
|y1980  = 226960
|y1990  = 223663
|a1990  = 6816
|y1995  = 234599
|a1995  = 6921
|y2000  = 248520
|a2000  = 6934
|y2005  = 258020
|a2005  = 7176
|y2010  = 280415
|a2010  = 7681
|y2015  = 301706
|a2015  = 7706
|y2018  = 317245
|a2018  = 7705
}}

== Stadsdelar ==
Några av tätorten Malmös stadsdelar: 
{{Kolumner|antal=3}}

* [[Bellevue, Malmö|Bellevue]]
* [[Borgmästaregården]]
* [[Eriksfält]]
* [[Fosie]]
* [[Fridhem, Malmö|Fridhem]]
* [[Gamla Rosengård]]
* [[Gamla staden, Malmö|Gamla staden]]
* [[Heleneholm]]
* [[Holma, Malmö|Holma]]
* [[Husie]]
* [[Hyllie]]
* [[Höja]]
* [[Kirseberg]]
* [[Klagshamn]]
* [[Kroksbäck]]
* [[Kulladal]]
* [[Limhamn-Bunkeflo]]
* [[Lindeborg]]
* [[Lindängen]]
* [[Lorensborg]]
* [[Mellanheden]]
* [[Möllevången]]
* [[Nydala, Malmö|Nydala]]
* [[Oxie]]
* [[Ribersborg]]
* [[Rosengård]]
* [[Rönneholm, Malmö|Rönneholm]]
* [[Rörsjöstaden]]
* [[Segevång]]
* [[Sibbarp, Malmö kommun|Sibbarp]]
* [[Slottsstaden]]
* [[Sofielund, Malmö|Sofielund]]
* [[Söderkulla, Malmö|Söderkulla]]
* [[Toftanäs]]
* [[Värnhem]]
* [[Västra Hamnen]]
* [[Västra Sorgenfri]]
* [[Östra Sorgenfri]]

{{Kolumner-slut}}

Från 1996 till 30 april 2017 var Malmö indelat i [[kommundelsnämnd]]er, kallade ''stadsdelsfullmäktige'', senare ''stadsområdesnämnder'', med tillhörande förvaltningar för de kommunala tjänstemännen. Se vidare [[Malmö kommun#Stadsområden]].

== Bebyggelse==
{{Se även|Arkitektur i Malmö}}
(Siffrorna i parentes hänvisar till kartan här bredvid.)
[[Fil:Karta malmo.jpg|miniatyr|Sevärdheter i Malmö. Nummer hänvisar till texten]]
[[Fil:Apoteket Lejonet, Malmö.jpg|miniatyr|stående|[[Apoteket Lejonet, Malmö|Apoteket Lejonet]] vid [[Stortorget, Malmö|Stortorget]]]]
[[Fil:Kompanihuset, Malmö.jpg|miniatyr|stående|Kompanihuset.]]
[[Fil:Turning Torso 2.jpg|miniatyr|stående|Skyskrapan [[Turning Torso]]]]
[[Fil:Malmö City Library, Ljusets kalender.jpg|miniatyr|Malmö Stadsbibliotek i Slottsparken.]]
[[Fil:Casino-Cosmopol, Malmö, winter.jpg|miniatyr|[[Casino Cosmopol, Malmö|Casino Cosmopol]] i vinterskrud]]
[[Fil:Malmöfestivalen 2006.jpg|miniatyr|Malmöfestivalens norra entré vid Hamngatan.]]
[[Fil:Malmo 20161024 750A9803 (30471709690).jpg|miniatyr|stående|Malmös centrala delar i med [[Malmö Live]] i bakgrunden.]]
===1300-tal===
* [[Sankt Petri kyrka, Malmö|Sankt Petri kyrka]] (1), från [[1300-talet]]
* [[Tunneln]] (2) från tidigt [[1300-talet|1300-tal]]
* [[Dringenbergska gården]] (3) från 1300-talet
* [[Kalendehuset i Malmö]] vid Kalendegatan, från 1300-talet

===1400-tal===
* [[Krämarekapellet]] (4) från [[1460-talet]]
* [[Ärkebiskopsgården i Malmö|Ärkebiskopsgården]] (5) från 1400-talet
* [[Tegelkällaren i Malmö|Tegelkällaren]] (6) från sent 1300-tal–tidigt 1400-tal
* [[Malmö Latinskola]] grundades 1406 och fick sin första skolbyggnad invid Sankt Petri kyrka.

===1500-tal===
* [[Malmöhus slott]] (7) från [[1520-talet]] med konst-, natur- och historiskt museum, samt det intilliggande Tekniska museet
* [[Jörgen Kocks hus]] (8) vid Stortorget från [[1522]]–15[[1524|24]]
* [[Rosenvingeska huset]] (9) vid Västergatan från före [[1534]]
* [[Niels Kuntzes hus]] (10) vid Östergatan från [[1530-talet]]
* [[Kompanihuset]] (11) invid rådhuset från [[1539]]
* [[Malmö rådhus]] (12) vid Stortorget från [[1546]]
* [[Thottska huset]] (13) vid Östergatan från [[1558]]
* [[Residenset i Malmö|Residenset]] (14) vid Stortorget från sent [[1500-talet|1500-tal]]
* [[Flensburgska huset]] (15) vid [[Södergatan, Malmö|Södergatan]] från [[1596]]
* [[Lilla torg, Malmö|Lilla torg]] (16) från [[1590-talet]] med sina restauranger och uteserveringar

===1600-tal===
* [[Kvarteret S:t Gertrud]] (10) vid [[Östergatan]]
* [[Hedmanska gården]] (17) vid [[Lilla torg (Malmö)|Lilla torg]]
* [[Diedenska huset]] (18) vid Östergatan från [[1620-talet]]

===1700-tal===
* [[Annellska huset]] (19) vid Jacob Nilsgatan från [[1705]]
* [[Claus Mortensens hus]] (20) från 1600-talet
* [[Faxeska huset]] (21) vid [[Lilla torg (Malmö)|Lilla torg]] från [[1760-talet]]

===1800-tal===
* [[Caroli kyrka, Malmö|Caroli kyrka]] (22) från 1880-talet
* [[Malmö centralstation]], invigd 1856, ombyggd under 1900–2000-tal för bland annat [[Citytunneln]] 2010
* [[Sjöbergska magasinet]] (24) vid [[Humlegatan]] i [[Carolikvarteren]] från [[1860-talet]]
* [[Katrinetorps herrgård]] söder om city med sin vackra parkanläggning från [[1813]]
* [[Apoteket Lejonet, Malmö|Apoteket Lejonet]] (23) vid Stortorget från [[1890-talet]]
* [[Malmö Idrottsplats]], invigd 1896, hem för [[FC Rosengård (damfotboll)|FC Rosengård]]s allsvenska [[damfotboll]]slag och [[IFK Malmö FK|IFK Malmö Fotboll]]
* [[Folkets Park, Malmö|Folkets Park]], världens första allmänna [[folkpark]] från [[1891]] med kulturbyggnaden [[Moriska Paviljongen]] i [[orientalisk]] stil, danspalatset [[Amiralen]] med flera byggnader
* [[Hippodromen]], 1899 hypermodern [[cirkus]]- och [[teater]]byggnad, sedan 1994 Malmö stadsteaters nya huvudscen, Hipp
* [[Malmö latinskola|Latinskolan]] invigdes 1878 på dåvarande Rörsjömarken.

===1900-tal===
* [[Ribersborgs kallbadhus]], som invigdes [[1898]] och är öppet året runt
* [[Museispårvägen, Malmö|Museispårvägen]] i anslutning till Tekniska museet
* [[Malmö stadsbibliotek]] (25) med sina 3 byggnader: Slottet från [[1901]], samt nybyggda, prisbelönta Cylindern och [[Ljusets Kalender]] av [[Henning Larsen]] från [[1997]]
* [[Malmö Högskola]] med [[Orkanen (byggnad)|Orkanen]] med flera byggnader 
* [[Malmö stadsteater]], Intiman och [[Hippodromen|Hipp]]
* [[Malmö Opera]] (ursprungligen Malmö stadsteater) ritad av [[Sigurd Lewerentz]] (tillsammans med [[David Helldén]] och [[Erik Lallerstedt (arkitekt)|Erik Lallerstedt]]) från [[1944]]
* [[Nöjesteatern]], tidigare en av Malmö stadsteaters scener under namnet "Nya teatern"
* [[Malmö Konsthall]] ritad av [[Klas Anshelm]] från [[1974]]
* [[Malmö Konstmuseum]], beläget vid [[Malmöhus slott]]
* [[Malmö museum]], [[Kommendanthuset]], [[Teknikens och sjöfartens hus]] vid [[Malmöhus slott]]
* [[Malmö konserthus]], 1985–2015 hem för [[Malmö Symfoniorkester]]
* [[Malmö musikhögskola]]
* [[Malmö konsthögskola]]
* [[Möllevången, Malmö|Möllevången]] med sin torghandel, butiker och restauranger från hela världen
* [[Malmö stadion]], tidigare idrottsstadion för [[Malmö FF]] och [[Malmö Allmänna Idrottsförening]] från 1958
* [[Stadionområdet, Malmö|Stadionområdet]], Europas största idrottsområde med bland annat [[Stadion, Malmö|Stadion]], [[Malmö stadion]], [[Baltiska hallen]], [[Idrottsmuseet i Malmö|Idrottsmuseet]], [[Stadionmässan]] och [[Pingstkyrkan Europaporten]] samt skolanläggningar
* [[Simhallsbadet, Malmö|Simhallsbadet]] från 1956; åren 1988–2015 kallat [[Aq-va-kul]]
* [[Limhamns kalkbrott]] var en gång Europas största [[dagbrott]]. Det är 1&nbsp;600 meter långt, 800 meter brett och 60 meter djupt
* [[Fiskehoddorna]] intill Teknikens och Sjöfartens Hus där det säljs färsk fisk i gamla klassiska fiskehoddor
* [[Motorami-huset]] ett särpräglat exempel på 1950-talets arkitektur.
* [[Hotell Triangeln|Scandic Hotel Triangeln]], höghus vid [[Triangeln, Malmö|Triangeln]] tillsammans med [[Triangelns köpcentrum]]

===2000-tal===
* [[Öresundsbron]] från Lernacken till [[Köpenhamn]]
* [[Citytunneln]], järnvägstunnel under Malmö med [[Station Triangeln]], [[Station Hyllie]] och Malmö centralstation, invigd 2010
* [[Västra hamnen, Malmö|Västra hamnen]], namnet på stadsdelen som byggdes upp i och med [[Bomässan Bo01]]
* [[Turning Torso]], Sveriges och en av Europas högsta byggnader av [[Santiago Calatrava]] från [[2005]] samt [[Turning Torso Gallery]] från 2007 
* [[Kulturhuset Mazetti]], tidigare bland annat chokladfabrik för [[Mazetti]], sedan 2006 kulturhus med [[Teaterhögskolan i Malmö]], [[Bryggeriteatern]], [[Inkonst]] och övriga kulturverksamheter
* [[Malmö Arena]], [[ishockey]]- och evenemangsarena, hem för [[Malmö Redhawks]], invigd i [[Hyllievång]] 2008
* [[Stadion, Malmö|Stadion]], [[fotboll]]sstadion, sedan 2009 hem för [[Malmö FF]]
* [[Hyllievång]], nytt expanderande stadscentrum i södra Malmö med butiker, hotell, kontor, bostäder, [[Malmömässan]], Malmö Arena, [[Hylliebadet]], [[Hyllie vattentorn]] etc
* [[Emporia, Malmö|Emporia]], ett av Nordens största köpcentra med utpräglad arkitektur, invigt i [[Hyllievång]] 2012
* [[World Maritime University]], ny avancerad byggnad från 2015
* [[Malmö Live]], konsert-, hotell-, konferensanläggning från 2015

=== Religiösa byggnader ===
==== Svenska kyrkan ====
[[Fil:Sankt Petri kyrka, Malmö, mars 2015.jpg|miniatyr|stående|Sankt Petri kyrka i Malmö]]
[[Fil:Malmö synagoga 2.jpg|miniatyr|Malmö synagoga]]
[[Fil:Malmö Moske.jpg|miniatyr|Malmö moské]]
* [[Fosie kyrka]], 1896
* [[Helgeandskyrkan, Malmö]], 1962; avsakraliserades 2013
* [[Heliga Trefaldighetskyrkan, Malmö]], 1940-tal
* [[Husie kyrka]], 1857
* [[Hyllie kyrka]], 1985
* [[Kirsebergs kyrka]], 1928
* [[Sankta Maria kyrka, Malmö]], 1960-tal
* [[Sankt Andreas kyrka, Malmö]], 1959
* [[Sankt Johannes kyrka, Malmö]], 1903–1907
* [[Sankt Matteus kyrka, Malmö]], 1983
* [[Sankt Mikaels kyrka, Kulladal]], 1978
* [[Sankt Pauli kyrka, Malmö]], 1882
* [[Sankt Petri kyrka, Malmö]], 1300-tal
* [[Västra Skrävlinge kyrka]], 1860-tal
* [[Caroli kyrka, Malmö|Caroli Kyrka]], 1880; avsakraliserades 2011
* [[Östra kyrkogården, Malmö]]

* [[Betaniakyrkan]] ([[Evangeliska Fosterlandsstiftelsen|EFS]]), 1894
* [[Betlehemskyrkan, Malmö|Betlehemskyrkan]] ([[Evangelisk Luthersk Mission – Bibeltrogna Vänner|Evangelisk Luthersk Mission]])

==== Katolska kyrkan ====
* [[Vår Frälsares katolska församling|Vår Frälsares kyrka]]
* [[Sankta Maria i Rosengård katolska församling|Sankta Maria i Rosengårds kyrka]]

==== Frikyrkor ====
* [[Charisma]] och [[Christian City Church]]
* [[Frälsningsarmén Limhamn]] ([[Frälsningsarmén|FA]])
* [[Hyllie Park Kyrkan]] ([[EFK]])
* [[Immanuelskyrkan, Malmö|Immanuelskyrkan]] (EFK)
* [[Korskyrkan]] (EFK)
* [[Linné- och Wesleykyrkan i Limhamn]] ([[Equmeniakyrkan]]) 
* Malmö Bethel Missionary Baptist Church (Baptist)<ref>{{Webbref|url = https://www.facebook.com/malmobaptists?ref=aymt_homepage_panel|titel = Malmö Bethel Missionary Baptist Church|hämtdatum = 10 mars 2015}}</ref> 
* [[Malmö International Church]]
* [[Pingstkyrkan Europaporten]] ([[Pingströrelsen i Sverige|Pingst]])
* [[Stadionkyrkan]] (Equmeniakyrkan)
* [[Ulricedalskyrkan]] (Equmeniakyrkan)
* [[United Öresundskyrkan]] (Pingst)

==== Andra samfund ====
* [[Adventkyrkan, Malmö|Adventkyrkan]] ([[Adventistsamfundet]])
* [[Malmö Församling, Vikingagatan 88-90]] ([[Jesu Kristi kyrka av sista dagars heliga|LDS]])

==== Synagogor ====
* [[Malmö synagoga]], tidigt 1900-tal
* [[Egalitära Synagogan]]

==== Moskéer ====
*[[Moské]]byggnader med [[minaret]]er:
**[[Malmö moské]], 1984
**[[Mahmoodmoskén]], 2016
**[[Umm Al-Mu’minin Khadijah-moskén]], 2017<ref>{{Tidningsref|rubrik=Asking questions is the key to knowledge|url=http://www.gulf-times.com/story/546880/Asking-questions-is-the-key-to-knowledge|tidning=Gulf-Times|datum=2017-05-04|hämtdatum=2017-05-07|språk=ar}}</ref><ref>{{Webbref|url=http://www.qna.org.qa/en-us/News/17050317520055/Ministry-of-Awqaf-Opens-Largest-Mosque-in-Scandinavia|titel=Ministry of Awqaf Opens Largest Mosque in Scandinavia|hämtdatum=2017-05-07|efternamn=Agency|förnamn=Qatar News|verk=www.qna.org.qa|språk=en-US|arkivurl=https://web.archive.org/web/20170506222836/http://www.qna.org.qa/en-us/News/17050317520055/Ministry-of-Awqaf-Opens-Largest-Mosque-in-Scandinavia|arkivdatum=2017-05-06}}</ref>
*Ett flertal "källarmoskéer" 

=== Köpcenter ===
I centrala Malmö:
* [[Caroli City]]
* [[Hansa (köpcentrum)|Hansa]]
* [[Kronprinsen|Kronprinsen köpcenter]]
* [[Triangelns köpcentrum|Triangeln]]
* [[Entré Malmö|Entré]], under ombyggnad till "Malmö Plaza"
I utkanten eller utanför Malmö:
* [[Burlöv Center]]
* [[Jägersro Center]]
* [[Mobilia köpcentrum|Mobilia]]
* [[Svågertorp]]
* [[Emporia (köpcentrum)|Emporia]]

== Parker ==
[[Fil:Pildammsparken3.JPG|miniatyr|Parti från [[Pildammsparken]]]]
Malmö har länge ofta kallats "Parkernas stad" på grund av sina stora gamla parkanläggningar mitt i staden, men rent statistiskt har Malmö numera totalt näst minst grönyta i Sverige.<ref>{{tidningsref|titel= Parkernas stad är inte skånsk|url=http://www.sydsvenskan.se/malmo/parkernas-stad-ar-inte-skansk/|hämtdatum=29 maj 2015|datum= 29 maj 2015}}</ref><ref name="GTMA">{{bokref|förnamn=Tyke (redaktion)|efternamn=Tykesson|titel=Guide till Malmös arkitektur|utgivare=[[Arkitektur Förlag]]|år=2001}}</ref> Under 2010-talet har kraven på en ökad [[förtätning (stadsplanering)|förtätning]] av den ständiga nybyggnationen gjort att antalet grönytor tenderar att krympa än mer. 

Exempel på Malmös parker är:
* [[Beijers park]] – anlades [[1885]]
* [[Bulltoftaparken]] – Naturpark invigd på [[1980-talet]]
* [[Folkets Park, Malmö|Folkets park]] – En grön oas och en familjevänlig nöjespark, världens äldsta folkrörelsedrivna folkpark.
* [[Kroksbäcksparken]] – invigdes på [[1970-talet]]
* [[Kungsparken, Malmö|Kungsparken]] – Kung Oscars park, invigdes [[1872]]
* [[Käglingeparken]] – Naturområde i Malmös utkant
* [[Pildammsparken]] – anlades efter Baltiska utställningen [[1914]]
* [[Rönneholmsparken]] – omger Rönneholmsgården, byggd på 1800-talet
* [[Rörsjöparken]] – omger Rörsjöstaden, byggd på 1890-talet
* [[Scaniaparken]] – invigd på [[1990-talet]]
* [[Sibbarp, Malmö kommun|Sibbarps]] stora badpark – invigdes på [[1950-talet]]
* [[Slottsparken, Malmö|Slottsparken]] – bredvid [[Malmöhus|Malmöhus Slott]], invigdes [[1900]]
* [[Stapelbäddsparken]] – invigdes hösten [[2005]]
* [[Öresundsparken, Malmö|Öresundsparken]] – invigdes på [[1920-talet]]

== Kanalerna ==
[[Fil:Parkkanalen, Malmö.jpg|miniatyr|Parkkanalen]]
Runt om den äldsta delen av Malmö, med förgreningar till [[Malmöhus]] slott, finns "Malmö kanaler". Här förekommer rodd, kanot, vattencykeluthyrning etcetera. Kanalerna utgörs delvis av gamla [[vallgrav]]ar, medan Östra och Södra Förstadskanalerna anlades efter att stadens [[befästning]]sverk raserats i början av 1800-talet och staden därigenom utvidgats.

== Temalekplatser ==
[[Fil:temalekplats slottsparken.JPG|miniatyr|Lekplatsen i [[Slottsparken, Malmö|Slottsparken]] strax intill stadsbiblioteket har Sagor som tema.]]
Malmö har satsat på lekplatser med särskilda tema. I [[Västra Hamnen]] handlar det om ekologi, i [[Augustenborg, Malmö|Augustenborg]] om musik, i [[Slottsparken, Malmö|Slottsparken]]  om sagor, i [[Lindeborg]] om rymdfärder och i [[Pildammsparken]] om teater. Totalt finns ett 20-tal temalekplatser (2014). Malmö stad var först i landet med temalekplatser. De har väckt mycket intresse både nationellt och internationellt hos stadsplanerare och pedagoger. Lekplatserna har kostat cirka fem miljoner att bygga.

I en artikel i Sydsvenskan<ref>[https://web.archive.org/web/20100106215734/http://sydsvenskan.se/malmo/article449708/20-satt-att-leka-pa-i-Malmo.html 20 sätt att leka på i Malmö]</ref> berättar en lärare från Rönnens förskola att de har ett testteam, barn ur utegruppen, med vilka de åker runt och testar alla lekplatserna. Slutsatsen är att träd och grönt är viktigare än man tidigare trott och att gungor är lite överskattat.

Kartor som visar var man hittar de olika lekplatserna och vilket tema de har kan laddas ner från kommunens hemsida<ref>[https://web.archive.org/web/20091221050300/http://www.malmo.se/Medborgare/Idrott--fritid/Ung-Fritid/Lekplatser.html Lekplatser]</ref>.

Följande teman finns utöver de tre som nämnts: djungellekplats, hav- och strandlekplats, betonglekplats, rymdlekplats, fiskelekplats, cirkuslekplats, tillgänglighetslekplats, musiklekplats, vattenlekplats, djurlekplats, bondgårdslekplats, fruktlekplats, magilekplats, skogslekplats, sagolekplats, spindellekplats och slutligen rörelselekplats. Under 2010 byggdes en äventyrslekplats.

== Kommunikationer ==
[[Bild:Yttre ringvägen, Malmö.jpg|thumb|Yttre ringvägen vid Svågertorp, Malmö.]]

=== Vägar ===
Det går att komma till Malmö via [[E6]], [[E20]], [[E22]], [[E65]], [[Riksväg 11]] och [[Länsväg 101]]. [[E20]] går dessutom via [[Öresundsbron]] från [[Köpenhamn]]. [[E22]] från Malmö till [[Lund]] är Sveriges äldsta [[motorväg]] och invigdes 1953. Över huvud taget är området runt Malmö Sveriges motorvägstätaste.{{källa behövs|datum=2010-01-30}} ''[[Yttre ringvägen]]'' startar vid trafikplats Kronetorp södra och fortsätter som [[Öresundsförbindelsen]] (E20). ''[[Inre ringvägen]]'' byggdes på tidigt 1970-tal och startar vid trafikplats Sege vid Lundmotorvägen (numera länsväg). Därutöver finns radiellt ut/ingående motorvägar i riktning till/från Trelleborg (E6), Ystad (E65) och Staffanstorp (länsväg); samtliga dessa tre fungerar dessutom som förbindelse mellan Inre och Yttre ringvägen. Dessutom finns motorvägen från E6:an mot Malmö hamn (länsväg) vilken senare övergår till Inre ringvägen – det saknas dock cirka två kilometer för att få "hamnmotorvägen" att övergå till Inre ringvägen som sammanhållen motorväg.

Trafikplatserna Petersborg, Fredriksborg, Sunnanå och Kronetorp södra är så kallade fullständiga [[motorvägskorsning]]ar av vilka det hösten 2009 endast finns 7 st i Sverige, och endast en utanför Skåne (i Gävle). Sedan tillkomsten av Yttre ringvägen har problemen på Inre ringvägen avhjälpts genom att nästan all genomgående lastbilstrafik (som är västra Skånes största trafikproblem)<ref name="vägverket syd">vägverket syd</ref> avlägsnats. Problemen E6 norr om Kronetorp södra (förbi Lund) och infarten till staden från Lundmotorvägen är numera de största trafikproblemen.<ref name="vägverket syd"/>. Angående källor se även länken om motorvägskorsningar.

=== Lokaltrafik ===
{{Huvudartikel|Malmö stads spårvägar}}
{{Huvudartikel|Malmös stadsbussar}}
[[Lokaltrafik]]en i Malmö startade [[1887]] i form av [[hästspårväg]]strafik, vilken drevs av det privatägda [[Malmö Spårvägs AB]]. Den första linjen sträckte sig från Hamnen via [[Stortorget, Malmö|Stortorget]] och [[Gustav Adolfs torg, Malmö|Gustav Adolfs torg]] till [[Södervärn]]. 1890 invigdes en ny sträcka från Stortorget via [[Drottningtorget, Malmö|Drottningtorget]] till [[Värnhemstorget|Värnhem]] och fyra år senare utbyggdes denna linje till [[Östervärns station#Gamla Östervärns station|Östervärns järnvägsstation]]. Hästspårvagnarna var gula. 1898 kompletterades hästspårvägstrafiken med en [[hästomnibus]]linje mellan Stortorget och [[Fridhem, Malmö|Fridhem]] vilken drevs av [[Malmö Omnibus AB]].

1905 kommunaliserades spårvägen och [[Malmö stads spårvägar]] (MSS) bildades. MSS började omedelbart förbereda övergången till elektrisk drift. I februari 1907 togs de sista hästspårvagnarna ur trafik och i september samma år hade man färdigställt följande linjenät:

* Linje 1: Lundavägen–[[Gustav Adolfs torg, Malmö|Gustav Adolfs torg]]–Södervärn
* Linje 2: Hamnen–Gustav Adolfs torg–Ystadsvägen
* Linje 3: Ringlinjen
* Linje 4: [[Möllevången]]–Gustav Adolfs torg–Fridhem

Dessa linjer trafikerades med gröna spårvagnar, och tillkomsten av linje 4 innebar också att [[hästomnibus]]trafiken upphörde. Linjenätet utbyggdes efterhand och spårvägstrafiken nådde sin största utsträckning under tidigare delen av 1930-talet. Då fanns följande linjer:

* Linje 1: Lundavägen–[[Gustav Adolfs torg, Malmö|Gustav Adolfs torg]]–[[Rosengårdsstaden]]
* Linje 2: Hamnen–Gustav Adolfs torg–Ystadsvägen
* Linje 3: Ringlinjen
* Linje 4: Gustav Adolfs torg–[[Limhamn]]
* Linje 6: [[Värnhemstorget|Värnhem]]–[[Hohög]]
* Linje 7: Schougens bro–Frihamnen.

1929 hade dock MSS börjat driva busstrafik och efterhand kom spårvägslinjerna att försvinna och ersättas av busstrafik, samtidigt som nya busslinjer tillkom. Linje 2 nedlades 1936 följt av linjerna 6 och 7 1949. 1957 nedlades linje 1 på sträckan Gustav Adolfs torg–Lundavägen och 1964 ersattes spårvagnarna på linje 3 av bussar. Vid [[högertrafikomläggningen]] 1967 upphörde den återstående delen av linje 1 (Gustav Adolfs torg–Rosengårdsstaden) och därefter återstod endast spårvägstrafiken på linje 4, vilken upphörde 1973. 1971 hade också MSS ändrat namn till [[Malmö Lokaltrafik]] (ML), som således från 1973 bedrev all trafik med bussar.

Sommaren 2005 förändrades [[Malmös stadsbusslinjenät]] genomgripande. De nya busslinjerna följer delvis samma sträckningar spårvägslinjerna en gång gjorde.

Trafikansvaret ligger numera hos [[Skånetrafiken]], för vilket det privata bussföretaget Nobina kör. Stadsbussarna är gröna i Malmö liksom i andra städer i [[Skåne]]. För regiontrafiken finns det gula bussar som går till de flesta orter inom sydvästra Skåne. Öresundstågen och Pågatågen tillsammans med Skånetrafikens bussar utgör tillsammans ett stort trafiknät över Skåne.

=== Järnvägar ===
[[Fil:Malmö C, spår 7.jpg|miniatyr|Ett [[Öresundståg]] av typen [[X31]] på [[Malmö centralstation]], 2016]]
[[Fil:Öresundsbron i solnedgång 2.jpg|miniatyr|[[Öresundsbron]], som är både bil- och järnvägsbro, förbinder Malmö med [[Köpenhamn]]. Brons fäste ligger på [[Lernacken]] i sydvästra Malmö.]]
Malmö är en viktig [[järnvägsknut]] och staden utgör den södra ändpunkten för [[Södra stambanan]]. Från [[Malmö centralstation]] avgår interregionala tåg, [[Öresundståg]] till [[Köpenhamn]], [[Kalmar]], [[Göteborg]] och [[Karlskrona]], [[SJ]], främst [[X 2000]], till [[Stockholm]] och [[Göteborg]] samt   [[Snälltåget]] till Stockholm och säsongsvis [[Duved]], samt sommartid (och vissa andra tider på året) till [[Berlin]].

Genom Öresundsförbindelsen är tågtrafiken tät till [[Danmark]] med tre tåg varje timme till Köpenhamn under dagtid och ett tåg i timmen nattetid. Även den lokala tågtrafiken till övriga Skåne från Malmö är tät. Lokala linjer inom Skåne från Malmö C är (2017) Malmö–Kristianstad, Malmö–Helsingborg–Ängelholm via Landskrona, Malmö–Helsingborg via Teckomatorp, Malmö–Trelleborg samt Malmö–Ystad–Simrishamn. Dessa linjer trafikeras oftast av [[Pågatågen]].

[[Järnväg]]en till [[Lund]] öppnades den 1 december 1856. Den blev, skulle det visa sig, en katalysator för stadens långvariga uppsving. 

År 2005 påbörjades arbetet med [[Citytunneln]] i staden. Den blev klar 2010. Tunneln har medfört att tåg kan passera Malmö utan att behöva vända. Två nya stationer byggdes, en underjordisk vid [[Triangelns station|Triangeln]] och en i [[Hyllie station|Hyllie]]. Den äldre banhallen, en [[säckstation]], används för t.ex. tåg norrifrån med Malmö C som slutstation.

=== "Malmöloopen" ===
Inom Malmö tätort fanns sedan 2011 fem järnvägsstationer och sedan 2018 finns nio. [[Malmö centralstation]] är den station där alla passerande tåg stannar. På [[Hyllie station|Hyllie]] och [[Triangelns station]] stannar både Öresundståg och Pågatåg. I [[Burlövs station|Burlövs]], Oxie station och [[Svågertorps station]] stannar bara Pågatåg. Stationerna [[Persborg, Malmö|Persborg]], Nya stationen som blev färdigställd 2018 Rosengårds station och Östervärn ligger på [[Kontinentalbanan]], och här öppnades en lokal stadsringlinje i december 2018, med stationerna Malmö C (nedre)–Triangeln–Hyllie–Malmö Syd/Svågertorp–Persborg–Rosengård–Östervärn–Malmö C (övre).<ref>{{Webbref |url=https://www.skanetrafiken.se/tidtabeller/Tag/191215_201212/Tag_11_191215_201212.pdf |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2020-07-19 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20191222121925/https://www.skanetrafiken.se/tidtabeller/Tag/191215_201212/Tag_11_191215_201212.pdf |arkivdatum=2019-12-22 }}</ref> Turtätheten Malmö C–Hyllie är stor, något mindre till Svågertorp, och från denna station tillbaka till banans slut råder 30-minuterstrafik.

=== Flyg ===
Cirka 28&nbsp;km från centrala Malmö, i [[Svedala kommun]], ligger [[Malmö Airport]], även känd som Sturups flygplats. Reguljärtrafiken trafikerar inrikes och utrikes och chartertrafik trafikerar semesterorter.<ref>{{Webbref|titel=Fakta om flygplatsen {{!}} Malmö Airport |url=http://www.swedavia.se/malmo/om-malmo-airport/om-flygplatsen/fakta-om-flygplatsen/ |verk=www.swedavia.se |hämtdatum=2015-11-17 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20151118072129/http://www.swedavia.se/malmo/om-malmo-airport/om-flygplatsen/fakta-om-flygplatsen/ |arkivdatum=2015-11-18 }}</ref>

För utrikesflyg är Köpenhamns flygplats [[Kastrup]] den mest använda och nås med [[Öresundståg]] inom 20 minuter från [[Malmö C]].<ref>{{webbref|titel=Catchment area|url=https://www.cph.dk/en/about-cph/b2b/airline-sales/Catchment-Area/|utgivare=Københavns Lufthavne A/S|hämtdatum=3 augusti 2015|arkivurl=https://web.archive.org/web/20150630023116/http://www.cph.dk/en/about-cph/b2b/airline-sales/Catchment-Area/|arkivdatum=2015-06-30}}</ref>

=== Båttrafik ===
Det går dagliga lastbilsfärjor till [[Travemünde]]. Innan [[Öresundsbron]] byggdes fanns betydande båttrafik till [[Danmark]]; bilfärjor från [[Limhamn]] och [[svävare]], en sorts fartyg på luftkuddar, mellan [[Malmö hamn]] och en hamn vid Kastrups flygplats som passagerare på väg till Kastrup kunde använda.{{Källa behövs|datum=2014-12}}

=== Cykel ===
Biltrafiken har under lång tid varit ett prioriterat trafikslag,<ref>{{Webbref | titel = Malmö stads åtgärdsprogram mot buller 2009-2013| url = http://www.malmo.se/download/18.4d147ba1286e5bcbb4800049435/Åtgärdsprogram+mot+buller.pdf| hämtdatum = 2011-12-28| utgivare = Malmö kommun, Miljöförvaltningen}}</ref> men enligt kommunen är Malmö en cykelstad.<ref>[https://web.archive.org/web/20130927174947/http://www.malmo.se/download/18.5d8108001222c393c008000142049/fb06_cykelstaden.pdf]</ref> Det finns 410&nbsp;km cykelvägar och 30 % av resorna i Malmö sker med cykel.<ref>[http://www.malmo.se/Medborgare/Stadsplanering--trafik/Trafik--hallbart-resande/Gang--och-cykeltrafik.html Gång- och cykeltrafik i Malmö] {{Wayback|url=http://www.malmo.se/Medborgare/Stadsplanering--trafik/Trafik--hallbart-resande/Gang--och-cykeltrafik.html |date=20091215151743 }}</ref> År 2013 blev Malmö utsedd till världens sjunde bästa cykelstad enligt The Copenhagenize Index 2013, som listat de mest cykelvänliga städerna i världen. I motiveringen nämns Malmös kontinuerliga och stora cykelsatsningar, i form av bland annat kampanjen ”Inga löjliga bilresor” och namngivning av cykelstråk som gör det lättare för cyklister att hitta.<ref>{{webbref|url=http://copenhagenize.eu/index/09.html |titel=Arkiverade kopian |hämtdatum=2013-05-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20130503090334/http://copenhagenize.eu/index/09.html |arkivdatum=2013-05-03 }}</ref>

En undersökning har visat att Malmö under 2006–2007 var Sveriges farligaste cykelstad. Malmö hade då fler omkomna och skadade cyklister än vad Göteborg och Linköping hade tillsammans.<ref>{{tidningsref|url=https://www.expressen.se/kvallsposten/malmo-ar-den-farligaste-cykelstaden-i-sverige/|rubrik=Malmö är den farligaste cykelstaden i Sverige|tidning=[[Kvällsposten]]|datum=2007-07-25}}</ref>

=== Tunnelbana ===
Eftersom Malmös befolkning växer snabbt finns det lokala planer på att ansluta staden till [[Köpenhamns Metro|Köpenhamns tunnelbana]] och, i förlängningen, bygga ett lokalt [[tunnelbanesystem]]. Planerna har funnits sedan 2010-talet och har blivit aktuellt i takt med att Öresundsbrons kapacitet inte längre projiceras räcka till efter att [[Fehmarn Bält-förbindelsen]] tas i bruk 2029.<ref>{{Webbref| titel = Frågan är inte om, utan mer när det blir en Öresundsmetro| url = https://malmo.se/Aktuellt/Artiklar-Malmo-stad/2022-05-31-Fragan-ar-inte-om-utan-mer-nar-det-blir-en-Oresundsmetro.html| hämtdatum = 2023-02-11| utgivare = Malmö stad| arkivurl = https://web.archive.org/web/20221203232635/https://malmo.se/Aktuellt/Artiklar-Malmo-stad/2022-05-31-Fragan-ar-inte-om-utan-mer-nar-det-blir-en-Oresundsmetro.html| arkivdatum = 2022-12-03}}</ref>

Staden utreder (2023) tunnelbanans dragning samt placeringar av tunnelbanestationer. Politiskt har det beslutats om att kunna ansluta Malmö till Köpenhamns Metro.<ref>{{Webbref | titel = Öresundsmetrons stationer i Malmö utreds| url = https://www.mynewsdesk.com/se/malmo/pressreleases/oeresundsmetrons-straeckning-i-malmoe-ska-utredas-3202681?fbclid=IwAR05pL6mxYmmRRRSGWsoC2Xu-Z8jOi7m5E2ZR5okKpeXFPdQR-DR8RrYYEw| hämtdatum = 2023-02-11| utgivare = Malmö stad, pressmeddelande}}</ref> Köpenhamn har valt att undvika dragningar som försvårar en sådan anslutning, men i övrigt är planeringen svensk. Skulle anslutningen till Köpenhamn förverkligas skapas världens första internationella tunnelbana.<ref>{{Webbref| titel = Danskt beslut öppnar för en Öresundsmetro| url = https://malmo.se/Oresundsmetron/Aktuella-nyheter-om-Oresundsmetron/Artiklar-Ometron/2023-02-10-Danskt-beslut-oppnar-for-en-Oresundsmetro.html| hämtdatum = 2023-02-11| utgivare = Malmö stad| arkivurl = https://web.archive.org/web/20230210082336/https://malmo.se/Oresundsmetron/Aktuella-nyheter-om-Oresundsmetron/Artiklar-Ometron/2023-02-10-Danskt-beslut-oppnar-for-en-Oresundsmetro.html| arkivdatum = 2023-02-10}}</ref>

== Näringsliv ==
[[Fil:MercedesMalmoe.JPG|miniatyr|[[Mercedes-Benz]] nya skandinaviska huvudkontor i Malmö]]
Den tunga [[industri]]n har tidigare varit betydande för Malmö. Till exempel har svensk gjuterinäring varit koncentrerad till Skåne och Malmöregionen.<ref>{{Bokref |titel=Sjuttio år 1893–1963|efternamn=Larsson |förnamn=Ulf |författarlänk= |medförfattare= |år=1963 |utgivare=Svenska gjutareförbundet |utgivningsort=Stockholm |sid=20 }}</ref> Bland annat [[Skeppsvarv|varv]]sindustrin och [[Kockums AB|Kockums]] har varit en central del i Malmös näringsliv. I dag är situationen annorlunda.

Malmö är mitt uppe i en förvandling från industri- till kunskapsstad. Näringslivet karakteriseras inte längre av ett fåtal stora företag utan av många små och medelstora. Privata tjänsteföretag är den sektor som växer snabbast. Starka sektorer i Malmö är [[logistik]], [[Detaljhandel|detalj-]] och [[partihandel]] samt bygg- och fastighetsmarknad. Det kunskapsintensiva företagandet i Malmö omfattar flera välrenommerade företag inom [[Bioteknik|bio-]] och [[medicinteknik]], [[miljöteknik]], [[IT]] och digitala media. Dataspelsindustrin växer snabbt i staden. Nyföretagandet är generellt på en högre nivå än både Skåne och riket.<ref name="ref_1"/>

Malmö har haft en av de starkaste sysselsättningsökningarna i Sverige under perioden 1998–2016<ref name="ref_1"/>, men många av jobben tillfaller personer som bor i Malmös kranskommuner. De mer familjevänliga kranskommunerna är samtidigt en viktig faktor för Malmös dragningskraft på högutbildad arbetskraft som i sin tur lockar många huvudkontor till staden. Malmö har dock alltjämt högre arbetslöshet än riksgenomsnittet. 

=== Industrihistoria ===
Historiska industrier:
{|
|-----
| valign="top" width=33% |
* [[Kockums|Kockums Mekaniska Verkstads AB]]
* [[AB Skånska Cementgjuteriet]] (Skanska)
* [[Skånska Cement AB]]
* [[Malmö Yllefabriks AB]]
* [[AB Malmö strumpfabrik]]
* [[Manufaktur AB]]
* [[Addo]]
* [[AB Järnmontering]]
* [[Maskinfabriksaktiebolaget Scania]] ([[Scania]])
| valign="top" width=33% |
* [[Mazetti|Malmö Choklad & Konfektfabriks Aktiebolag]] ([[Mazetti]])
* [[AB J C Ljungmans Plåt- och Järnindustri]] ([[Dresser Wayne]])
* [[Frans Suells tobaksfabrik]] ([[Tobaksmonopolet]])
* [[Malmö förenade bryggerier]]
* [[AB Tripasin]]
* [[Ferrosan]]
* [[PLM AB|PLM]]
* [[Slagthuset|Malmö Stads Offentliga Slakthus]]
* [[Elektriska AB Chr Bergh & Co]] (Cebe)
|}

I Malmö fanns 1820 tre tobaksfabriker. Störst och äldst var Suells tobaksfabrik, som grundades 1726. Den var fortfarande en av Sveriges största 1981. I 186 år ägdes den av familjerna [[Suell]] och [[Kockum (släkt)|Kockum]]. De flesta tobaksarbetarna var kvinnor och barn, 1839 var två tredjedelar barn. Det tillverkades cigarrer, spunnen och kardustobak samt snus.

Liksom svärfadern Erenst Hindrich Stein, som i många år drev tobaksfabrik, skaffade sig [[Frans Suell]] den äldre den 26 juli 1726 kungligt privilegium att driva en "tobaksmanufaktur", samma dag som handelsmannen David Sölscher och konsorter skaffade sig ett liknande privilegium. Suell drev sin tobaksfabrik i sin fastighet på Adelgatan. Omkring 1739 sammanslogs Suells fabrik med den sölscherska och 1741 med handelsmannen Mathias Morsings fabrik.

Tobaksfabriken övertogs av [[Niclas Suell]] i mitten av 1740-talet. Då Niclas Suell dog köptes fabriken av Henrik Falkman och 1771 blev [[Frans Suell]] den yngre delägare.

[[Lorens Kockum]], som var gift med Suells dotter, hade tagit över tobaksfabriken 1821. Då han dog 1825 övertogs den av [[Frans Henrik Kockum den äldre|Frans Henrik Kockum]], endast 22 år gammal. Efter Frans Suells död 1817 hade fabriken skötts några år för dödsboets räkning, men under Lorens Kockums chefskap 1821–1825 hade fabriksrörelsen gått alltmer tillbaka. För fabrikens skötsel förskaffade sig Frans Henrik Kockum den 16 oktober 1826 Kommerskollegiums tillstånd att i Malmö driva tobaks- och snusfabrik. Fabriken blomstrade upp på nytt och gick stadigt framåt. F H Kockums Tobaksfabrik blev aktiebolag 1866, disponenter blev L P och F H Kockum, fabriken låg sedan 1874 på hörnet av Väster- och Mäster Johansgatorna.

== Utbildning ==
Malmö högskola som startade 1998 har vuxit kraftigt under 1990- och 2000-talen. År 2018 fick högskolan universitetsstatus och blev [[Malmö universitet]]. Antalet studerande 2013/2014 var cirka 24&nbsp;000.<ref>Malmö högskolas webbplats (2013/2014): [http://mah.se/Om-Malmo-hogskola/fakta-statistik/Hogskolan-i-korthet ”Högskolan i korthet”] {{Wayback|url=http://mah.se/Om-Malmo-hogskola/fakta-statistik/Hogskolan-i-korthet |date=20141101151522 }}</ref> Innan högskolan öppnade var universiteten i [[Lunds universitet|Lund]] och [[Köpenhamns universitet|Köpenhamn]] de närmaste lärosätena med ett bredare utbud av högre utbildning. Vissa högre utbildningar har dock bedrivits länge i Malmö, bland annat finns en tandvårdshögskola, en lärarhögskola samt [[World Maritime University]].

För närvarande, 2023, finns 14 kommunala gymnasieskolor och 65 grundskolor. Till detta kommer ett antal folkhögskolor, friskolor och fristående gymnasieskolor. Ett diagnostiskt prov gjort 2011 av Malmös gymnasieelever i årskurs ett visar att var tredje elev kan för dålig svenska och har behov av stödåtgärder. Utöver det visade provet att Malmö har oproportionerligt låg andel toppresterande elever.<ref>{{webbref|efternamn=Ivarsson |förnamn=Dan |titel=Var tredje Malmöelev klarar inte gymnasiets svensktest |url=http://www.sydsvenskan.se/malmo/article131499.ece |verk=Sydsvenskan.se |hämtdatum=10 september 2011 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20111021072126/http://www.sydsvenskan.se/malmo/article131499.ece |arkivdatum=21 oktober 2011 }}</ref> Under perioden 1996 till 2009 hade Malmö med 167 näst flest [[Mordbrand#anlagda skolbränder|anlagda skolbränder]] i landet efter Göteborg.<ref name="svt_1april2010">{{webbref|titel=Näst flest anlagda skolbränder i Malmö |url=http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/nast-flest-anlagda-skolbrander-i-malmo |verk=[[Sydnytt]] 1 april 2010 |utgivare=[[Sveriges Television]] |hämtdatum=24 juni 2014 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140819095308/http://www.svt.se/nyheter/regionalt/sydnytt/nast-flest-anlagda-skolbrander-i-malmo |arkivdatum=19 augusti 2014 }}</ref> Malmö kommun låg på 144:e plats av landets 290 kommuner i 2020 års Bästa skolkommun.<ref>{{Webbref|titel=Bästa skolkommun 2020 – resultat för Malmö|url=https://www.lararforbundet.se/basta-skolkommun/2020/malmo|verk=www.lararforbundet.se|hämtdatum=2021-10-12|arkivurl=https://web.archive.org/web/20211029171316/https://www.lararforbundet.se/basta-skolkommun/2020/malmo|arkivdatum=2021-10-29}}</ref>

Exempel på grundskolor i Malmö är [[Apelgårdsskolan]], [[Geijerskolan]], [[Johannesskolan]], [[Kryddgårdsskolan]] och [[Rosengårdsskolan]].

== Kultur och nöje ==
=== Kultur ===
* [[Malmö Live]], nytt konserthuskomplex, invigt sommaren 2015.
* [[Malmö opera och musikteater]] visar opera, operett och musikal.
* [[Malmö symfoniorkester]] hade 1985–2015 sin hemvist i [[Malmö konserthus]], men finns sedan sommaren 2015 i det nybyggda [[Malmö Live]].
* [[Malmö Stadsteater]] disponerar tre scener, [[Hippodromen|Hipp]], Intiman och Studion.
* [[Malmö Museer]] innefattar bland annat [[Malmö museum]] och [[Malmö konstmuseum]] på [[Malmöhus slott]], samt [[Teknikens och sjöfartens hus]], [[Kommendanthuset]] och [[Slottsmöllan, Malmö|Slottsmöllan]] i dess omgivning, dessutom [[Ebbas hus]] och [[Wowragården]]. 
* [[Skånes Dansteater]] (Sveriges största fristående dansinstitution) har sin hemmascen i Västra Hamnen
* [[Malmö stadsbibliotek]] (benämnt som "Europas femte främsta bibliotek")<ref>[http://www.buzzfeed.com/jamiejones/libraries-all-book-lovers-will-want-to-visit?utm_term=.cxyl2EeX4#.tdV9O1Vvd BuzzFeed 7 april 2015, "25 incredible European libraries  you want to visit before you die"]</ref>

==== Konst ====
* [[Malmö konsthall]], med inriktning på internationell [[samtidskonst|samtida konst]]
* [[Malmö konstmuseum]], beläget på Malmöhus slott, har en av landets största samlingar av 1900-talskonst.
* [[Moderna museet Malmö]], en del av statliga [[Moderna museet]]
*Skånes konstförening, med inriktning på nordisk och internationell samtidskonst, bildades redan 1904 

=== Nöje ===
* Restaurang Kungsparken byggdes 2001 om till [[Casino Cosmopol, Malmö]]. Staden fick därmed ett av Sveriges fyra statliga kasinon. Casinot lades ned 2024.
* [[Folkets Park, Malmö|Folkets Park]] är världens äldsta folkrörelseägda folkpark. Fram till 2013 fanns där bland annat [[Axels Tivoli]] med ett av norra Europas högsta [[pariserhjul]] med sina 45 meter tills [[Liseberg]] byggde sitt "Göteborgshjul" på 60 meter. 2013 beslutade kommunledningen att ändra parkens inriktning, ett ännu oklart projekt under projektering. I övrigt har folkparken ett science center ([[Cool Minds]]), ett terrarium ([[Malmö Reptilcenter]]), dansstället [[Amiralen]], restaurang [[Far i Hatten]], [[Nöjesteatern]], [[minigolf]]banor med mera.
* [[Hylliebadet]], som invigdes den 15 augusti 2015, har bland annat en 50-metersbassäng, undervisningsbassänger, en familjedel med vattenrutschkanor, gym, relaxavdelning, bastur och café.<ref>[http://malmo.se/Kultur--fritid/Idrott--fritid/Bad--simhallar/Hylliebadet/Om-badhuset.html Om badhuset.] {{Wayback|url=http://malmo.se/Kultur--fritid/Idrott--fritid/Bad--simhallar/Hylliebadet/Om-badhuset.html |date=20160219122316 }} Malmö stad. Läst 23 augusti 2015.</ref>
* Malmö har sex [[biograf]]er. [[SF Bio|Filmstaden]] driver tre: ''Storgatan'', ''Entré'' samt [[Royal, Malmö|''Royal'']],<ref>{{Webbref|url=https://www.filmstaden.se/biografer/|titel=Filmstaden Biografer|hämtdatum=2024-02-25}}</ref> där den sistnämnda har Sveriges största filmduk. Biograferna [[Spegeln, Malmö|Spegeln]] och [[Panora]] är båda inriktade på kvalitetsfilm. Slutligen driver Nordisk Film en biograf på Mobilia.<ref>{{Webbref|titel=Malmö {{!}} Nordisk Film Bio|url=https://www.nfbio.se/biograf/malmo?city=malmo|verk=www.nfbio.se|datum=2024-02-25|hämtdatum=2024-02-25|språk=sv}}</ref>
* I city vid och kring Lilla torg finns ett antal populära och trendiga restauranger samt barer.

=== Mat och dryck ===
Malmö har fler än 1000 restauranger, kaféer och barer.<ref>{{Webbref|url=http://blogg.sydsvenskan.se/dygnetrunt/2016/04/02/malmos-krogvarld-nastan-fordubblad-pa-tio-ar/|titel=Så har Malmös krogvärld ökat på tio år|hämtdatum=2016-04-04|verk=sydsvenskan.se|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160406024733/http://blogg.sydsvenskan.se/dygnetrunt/2016/04/02/malmos-krogvarld-nastan-fordubblad-pa-tio-ar/|arkivdatum=2016-04-06}}</ref>

==Evenemang==
=== Återkommande evenemang ===
[[Bild:Molly Sandén på Malmöfestivalen 2018 08.jpg|miniatyr|[[Molly Sandén]] framför publik på Malmöfestivalen 2018.]]
[[Bild:BehrangMiri-JallaJallaenJulförAlla.jpg|miniatyr|[[Behrang Miri]] uppträder på ''Jalla Jalla en Jul för Alla'']]
* [[Malmöfestivalen]] – föregångaren till Sveriges stadsfestivaler. Åtta dagar med gratis konserter, shower, dans, teater och mycket annat. Dessutom kantas gator och torg av allehanda stånd med försäljning av allt från [[träskor]] till [[krokodil]]biffar, en tradition sedan 1985.
* [[BUFF Filmfestival]] – en årlig, internationell barn- och ungdomsfilmfestival.
* [[Nordisk Panorama – Nordic Short & Doc Film Festival]] - Nordisk kort- och dokumentärfilmsfestival grundad 1990 och som sedan 2013 hålls i Malmö varje år.
* [[Malmö Arab Film Festival|MAFF – Malmö Arab Film Festival]] – Europas största filmfestival för arabisk film, grundad 2011.
* [[Malmö Fotobiennal]] – Internationell fotografi visas i samarbete med lokala museer och gallerier. Hålls vartannat år sedan 2003 med centrum i Malmö, och med utställningar även i närliggande städer.
* På [[Pildammsteatern]] har det under många decennier sommartid spelats folklustspel och liknande utomhus ända fram till 1990-talet. Denna tradition har sedan ersatts av det kommunala, internationella sommarprogrammet [[Sommarscen Malmö]] med en stor mängd konserter och scenkonst-gästspel från hela världen för alla åldrar större delen av sommaren.
* Sedan 2009 arrangeras vid havet i Västra hamnen de dagliga solnedgångskonserterna ''Goodnight Sun'' med främst svenska gästartister under ledning av gitarristen [[Peter Tegnér]].<ref>[http://www.goodnightsun.se Goodnight Suns webbplats]</ref>
* [[Jalla Jalla en Jul för Alla]] - en årlig julfest för hemlösa och behövande som arrangeras av [[Cool Minds]]. Varje år välkomnas runt 1000 besökare som bjuds på julmat, julklappar och underhållning.<ref>https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/jalla-jalla-ar-en-jul-for-alla-i-malmo</ref>
* [[Vinterspelen Malmö|Vinterspelen]] - en spelfestival för barn och ungdomar.<ref>{{Webbref|titel=Startsida Malmö stad|url=https://malmo.se/Uppleva-och-gora/Evenemang/Vinterspelen.html|verk=malmo.se|hämtdatum=2022-10-19|språk=sv}}</ref>

=== Tidigare evenemang i urval ===
* Under perioden 15 maj–4 oktober [[1914]] hölls [[Baltiska utställningen]], en konstindustri- och hantverksutställning i Malmö. Vissa lämningar från denna utställning finns kvar i [[Pildammsparken]].
* Med anledning av [[första världskriget]]s utbrott möttes regenterna för Sverige, [[Norge]] och [[Danmark]] i Malmö 18–19 december 1914 i det så kallade [[Trekungamötet 1914|Trekungamötet]].
* [[Skånemässan]] arrangerades årligen i Malmö 1919–2009 samt 2012.

====Idrott====
* I Malmö hölls det flera fotbollsmatcher under [[Världsmästerskapet i fotboll 1958|Fotbolls-VM 1958]]. [[Malmö Stadion]] var då arenan för dessa matcher, bland annat en semifinal.
* Även under [[Europamästerskapet i fotboll 1992]] användes [[Malmö Stadion]] som arena.
* [[Världsmästerskapen i badminton 1977]].
* Världsmästerskapen i bowling 1967.<ref>[[Svenska Bowlingförbundet]], [http://www.bowling-wm.de/uploads/media/WC1967_02.pdf Bowling-VM 1967 Malmö]. Resultat.</ref>
* De enda separata [[Världsmästerskapen i friidrott 1976|världsmästerskapen i 50 km gång]] den 18 september 1976 (därefter har gång avgjorts vid VM i friidrott).<ref>[https://www.iaaf.org/competitions/iaaf-world-championships/history Archive of past events] på [[IAAF]]s hemsida.</ref><ref>Peter Matthews, 2012, [https://books.google.se/books?id=kh97OBEUTn4C&pg=PR25 Historical Dictionary of Track and Field], sid. xxv. {{ISBN|9780810879850}}.</ref>
* Världsmästerskapen i speedway 1961 (första VM som hölls utanför Storbritannien).<ref>[http://web.tiscali.it/themilkyspeedway/wfinals/1961.htm 1961 World Championship Final - Malmö].</ref>
* Europamästerskapen i bordtennis 1964.<ref>[http://www.svenskbordtennis.com/ResultatStatistik/Internationellt/EM/Allasegrare1958-2016/ Alla segrare 1958-2016] {{Wayback|url=http://www.svenskbordtennis.com/ResultatStatistik/Internationellt/EM/Allasegrare1958-2016/ |date=20180510120010 }} på [[Svenska Bordtennisförbundet]]s hemsida.</ref>

====Kultur====
* [[Eurovision Song Contest 1992]] hölls i Malmö, det efter att [[Carola Häggkvist]] hade vunnit för Sverige året innan. Festivalen hölls i [[Malmö isstadion]], där Malmö hade vunnit [[SM-guld]] i [[ishockey]] en tid innan festivalen.
* Även [[Eurovision Song Contest 2013]] hölls i Malmö, sedan [[Loreen]] vunnit tävlingen året innan i [[Azerbajdzjan]]. Denna gång hölls festivalen på [[Malmö Arena]].
*[[Teaterbiennalen|Teaterbiennalen 1995]] och [[Scenkonstbiennalen|Scenkonstbiennalen 2015 / Scenfest]] (den dittills största i Sverige) hölls på Malmös många olika scener på försommaren.
*[[Eurovision Song Contest 2024]] hölls även det i Malmö. Även denna gång efter att [[Loreen]] vunnit föregående års tävling, denna gång i [[Storbritannien]]. Tävlingen hölls för andra gången i [[Malmö Arena]].

== Media ==
=== Tidningar ===
*[[Sydsvenskan]]
*[[Skånska Dagbladet]]
*[[ETC Malmö]]
*[[Kvällsposten]]

=== Radio ===
{| class="wikitable"
! Frekvens !! Sändningsbeteckning !! Sändarplats
|-
| 87,9 MHz
| [[Sveriges Radio P1]]
| Malmö ([[Jägersrotornet]])
|-
| 89,2 MHz
| [[Malmökanalen]] 89,2
| Malmö
|-
| 90,2 MHz
| [[Radio Topp 40]]
| Malmö
|-
| 91,7 MHz
| [[Rockklassiker]]
| [[Vellinge]]
|-
| 92,0 MHz
| [[Retro FM#Relax FM|Relax FM]]
| [[Burlövs kommun]]
|-
| 93,3 MHz
| [[Sveriges Radio P2]]
| Malmö (Jägersrotornet)
|-
| 95,3 MHz
| [[Fun Radio]]
| [[Bara]]
|-
| 98,0 MHz
| [[Sveriges Radio P3]]
| Malmö (Jägersrotornet)
|-
| 100,6 MHz
| [[P3 Din Gata]]
| Malmö (Jägersrotornet)
|-
| 102,0 MHz
| [[Sveriges Radio P4]] ([[P4 Malmöhus]])
| Malmö (Jägersrotornet)
|-
| 102,6 MHz
| [[Guldkanalen]]
| [[Staffanstorp]]
|-
| 105,2 MHz
| [[NRJ (Sverige)|NRJ]]
| Malmö
|-
| 106,1 MHz
| [[Rix FM]]
| Malmö
|-
| 106,7 MHz
| [[Mix Megapol]]
| Malmö
|-
| 107,4 MHz
| [[Retro FM]]
| Malmö
|}

== Sport ==
{{Källor avsnitt|datum=2014-03}}
[[Fil:Swedbank stadion 29 june 2009.jpg|miniatyr|Stadion vid U21-EM 2009.]]
[[Fil:Malmö Arena, augusti 2014-2.jpg|miniatyr|Malmö Arena.]]
{{Huvudartikel|Sport i Malmö}}

Som sportstad är Malmö mest berömd för fotbollslaget [[Malmö FF]] som bildades 1910, vars främsta meriter är att ha vunnit [[Allsvenskan (fotboll)|Allsvenskan]] fler gånger än något annat svensk klubblag samt finalplatsen i [[Europacupen för mästarlag]] 1979 på Olympiastadion i [[München]]. Förvisso förlust 0–1 mot [[Nottingham Forest]], men det gav klubben [[Svenska Dagbladet]]s bragdmedalj. Stadens första Allsvenska lag var dock [[IFK Malmö FK|IFK Malmö]], med ett 15-tal säsonger i denna serie. Malmö FF har även haft ett framgångsrikt damlag, under en tid med namnet LdB FC, numera under namnet [[FC Rosengård (damfotboll)|FC Rosengård]], som bland annat blivit svenska mästarinnor flera gånger.

Inom [[handboll]] har stadens främsta lag varit [[IFK Malmö Handboll|IFK Malmö]]. 

Från slutet av 1980-talet började [[Percy Nilsson]] storsatsa på den i staden tidigare lite undanskuffade [[ishockey]]n och [[Malmö Redhawks|Malmö IF]], numera känt som Malmö Redhawks. Denna storsatsning ledde fram till [[Elitserien i ishockey|Elitserien]] samt två SM-guld under första halvan av 1990-talet.  
Efter att Percy Nilsson slutade sponsra "rödhökarna" levde klubben under ett antal år en mer undanskymd tillvaro utanför högsta serien. Att klubben flyttat från Malmö ishall till den nybyggda [[Malmö Arena]], Sveriges andra största arena för ishockey, tycks inte hjälpt klubben sportsligt sett. Våren 2012 kom Redhawks i ekonomisk kris, och tvingades skära ner sina omkostnader. Det publika sportintresset i Malmö också har sedan 2000-talets början utan tvekan åter övergått till fotbollen och Malmö FF, som numera också spelar på en helt ny och utpräglad fotbollsarena (utan löparbanor), [[Stadion, Malmö|Stadion]]. Malmö Redhawks återkom till högsta serien (SHL) 2015 och har sedan dess hållit sig kvar och oftast även gått till slutspel.

Staden har periodvis även haft en [[basket]]klubb i högsta serien. [[Malbas]] och senare [[Heta Skåne]], den senare spelade dock hemmamatcher i åtskilliga andra skånska städer. Intresset för basket i staden har aldrig varit särskilt högt.

[[Limhamn Griffins]] är stadens lag i [[amerikansk fotboll]] och har vunnit SM-guld tre gånger 1993,1994 och 2007. De spelar 2014 i [[Superserien för herrar|Superserien]].

Bland idrottsklubbar för icke-lagsporter märks främst den framgångsrika [[friidrott]]sföreningen [[Malmö Allmänna Idrottsförening|MAI]]. De så kallade [[Kvällsposten]]galorna drog 25&nbsp;000 åskådare till [[Malmö Stadion]] under flera år kring 1980-talets slut och 1990-talets början.

Malmö kommun utsågs till [[Sveriges bästa idrottsstad]] 2014 och 2015.

== Klimat ==
Malmö, liksom hela Skåne, har ett milt [[tempererat klimat]] med kalla till milda vintrar och mycket milda somrar. Vintrarna är ofta molniga med kort dagsljus, medan somrarna erbjuder långa dagar och halvklart väder. Årsnederbörden är omkring 603&nbsp;mm, med 169 regniga dagar om året. SMHI:s mätstation vid [[Teknikens och Sjöfartens hus|Tekniska museet]] kallas numera "Malmö 2". Den är ersatt av en likadan station mellan [[Jägersro (anläggning)|Jägersro]] och [[Oxie]] som sedan sent 1980-tal mäter de officiella temperaturer [[SMHI]] meddelar media. Den ligger på 40 meters höjd och långt från havet. Den gamla stationen vid Tekniska museet är dock fortfarande i bruk och har alltid varit Sveriges varmaste mätstation. Temperaturer från åtminstone 1930-talet kan laddas ned från SMHI, (Station "Malmö 2"). Skillnaden mellan Jägersrostationen och Tekniska museet gäller främst vinternätter, temperaturen är avsevärt högre i centrum.

Malmö har en årsmedeltemperatur på +8,4 grader i centrum. Under de senaste 15 åren ligger årsmedeltemperaturen på +8,9 grader. Som jämförelse hade Stockholm 1991–2005 medeltemperaturen +6,5 grader. Hela skillnaden ligger mellan slutet av augusti och början av juni. I juli är Stockholm till och med 0,1 grad varmare.

Genomsnittliga temperaturer för klimatnormalen 1961-1990:<ref>[http://www.worldweather.org/096/c01041.htm World Weather Information Service]</ref>
{{Klimattabell|
   |hmjan=2
   |hmfeb=2 
   |hmmar=5  
   |hmapr=10
   |hmmaj=16
   |hmjun=20
   |hmjul=21 
   |hmaug=21 
   |hmsep=17  
   |hmokt=12
   |hmnov=7
   |hmdec=4
   |lmjan=-3 
   |lmfeb=-3  
   |lmmar=-1  
   |lmapr=2
   |lmmaj=7
   |lmjun=11
   |lmjul=13 
   |lmaug=12  
   |lmsep=10  
   |lmokt=7
   |lmnov=3
   |lmdec=-1
   |nbjan=49
   |nbfeb=30
   |nbmar=40 
   |nbapr=38
   |nbmaj=41
   |nbjun=52
   |nbjul=61
   |nbaug=58
   |nbsep=59
   |nbokt=57
   |nbnov=61
   |nbdec=58
  }}

== Se även ==
* [[Bombningarna av Malmö och Lund]]
* [[Bore (isbrytare)|S/S BORE]]
* [[HMS Malmö|HMS ''Malmö'']]
* [[Lista över Nordens största tätorter]]
* [[Sociala förhållanden i Malmö kommun]]
* [[Spårvägsstäder i Sverige]]
* [[Sydnytt]] - Regionalnyheter

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>
=== Webbkällor ===
* [http://www.fotevikensmuseum.se/malmo/hist/malmo_h0.htm Malmö historia i Fotevikens Museums databas]
* [https://www.academia.edu/34925571 Det medeltida Malmö. Detektivarbeten under mer än ett sekel i en gammal stads historia. Malmö 2016.]

== Vidare läsning ==
* Malmöguiden (Lund 2007) {{ISBN|978-91-976871-0-2}}
* ''Malmö stads historia'' del 1-8, Malmö 1971-94
*{{bokref |efternamn=Rosborn |förnamn=Sven |titel=Malmö : [den medeltida staden och dess omland] |serie=Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 67 |år=1984 |utgivare=Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7192-613-5 |libris=7619040 }}
* Tykesson, Tyke & Magnusson Staaf Björn ''Arkitekterna som formade Malmö'' Stockholm 1996
* Tykesson, Tyke [red] m.fl. ''Guide till Malmös arkitektur''  Stockholm 2001
* Tykesson, Tyke [red] ''Malmös kartor'' Lund 2003

== Externa länkar ==
* {{Commonscat}}
* {{Wikivoyage|Malmö}}
* {{KML}}

{{Malmö kommun}}
{{Burlövs kommun}}
{{Sveriges residensstäder}}
{{50 mest befolkade tätorterna i Norden}}
{{auktoritetsdata}}
[[Kategori:Malmö| ]]
[[Kategori:Orter i Öresundsregionen]]
[[Kategori:Tätorter i Sverige]]
[[Kategori:Gränsorter i Europa]]
[[Kategori:Orter i Malmö kommun]]
[[Kategori:Orter i Burlövs kommun]]
[[Kategori:Riksintressen för kulturmiljövården i Skåne län]]
[[Kategori:Kommunöverskridande tätorter]]