Visa källa för Stockholms historia

[[Fil:Stockholm panorama 1868.jpg|miniatyr|stående=1.5|[[Carl Johan Billmark]]s litografi från 1868 över Stockholm med en vy från en position högt över [[Södra Djurgården]] mot väster, förmodligen skapad utifrån tidiga fotografier från ballongfärder över området. Till vänster syns Stockholms första järnvägsstation.]]
Uppkomsten av Stockholm som boplats och senare som stad hänger intimt samman med isoleringen av [[Mälaren]] från [[Östersjön]], som har pågått sedan senaste [[Weichsel (nedisning)|istiden]].  [[Fornlämning]]ar visar att Stockholmstrakten varit bebodd sedan [[stenåldern]]. De äldsta stenåldersfynden i området är från 6000 år f.Kr. och många spår efter mänsklig aktivitet finns även från [[bronsåldern|brons]]- och [[järnåldern]].

Bebyggelse började på den så kallade ''Holmen'', nu [[Stadsholmen]], jämte några mindre öar belägna i gattet mellan [[Mälaren]] och [[Saltsjön]]. Genom [[landhöjningen i Stockholm|landhöjningen]] hade dessa på 900-talet blivit tillräckligt stora för att kunna tas i anspråk för ett fiskeläge med permanent bosättning. Enligt [[Snorre Sturlasson]] kallades fiskeläget för [[Agnefit]].

Det äldsta angivna årtalet för stadens grundande i [[Medeltiden|medeltida]] källor är 1187 och det återfinns i [[Visbykrönikan]].<ref name="ark">{{Webbref|titel = Gamla Stan i Stockholm - Stockholms grundande|url = http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/grundandet.php|verk = www.stockholmgamlastan.se|hämtdatum = 2015-10-08|arkivurl=https://web.archive.org/web/20160407232629/http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/grundandet.php |arkivdatum=7 april 2016}}</ref> Enligt denna notering grundades Stockholm till följd av [[Härjningen av Sigtuna 1187]] som ersättning för den nedbrunna handelsplatsen. Det äldsta bevarade samtida skriftliga dokumentet som nämner namnet ''Stockholm'' är [[Birger jarl]]s [[Skyddsbrevet för Fogdö kloster 1252|skyddsbrev för Fogdö kloster 1252]] och traditionellt anses därför Birger jarl vara stadens grundare.<ref name="ark"/> Man lät uppföra en borg runt holmen för att skydda Stockholm och andra betydande städer längre in i [[Mälaren]] som [[Sigtuna]] mot angrepp från fientliga krigsflottor. Staden blev ett svårforcerat hinder sjövägen för fiender in till Mälaren och Sveriges centrala delar.<ref>Svensk historia, av Alf Henrikson 1963. Bonniers. {{ISBN|91-0-055344-1}}</ref>

Genom [[Riksrådets privilegiebrev 1436]] fick Stockholm [[stadsprivilegier]], vilket brukar användas som referens för starten av Stockholms roll som [[huvudstad]]. 1471 utkämpades [[slaget vid Brunkeberg]] mellan svenska  nationalister under Riksföreståndaren [[Sten Sture den äldre]] och Unionskungen Kristian I. 1520 intogs Stockholm av danske kung [[Kristian II]]. Större delen av adeln och riksråden hade den 6 mars samma år hyllat Kristian II som svensk kung vid Uppsala dagtingan. [[Stockholms blodbad]] i november 1520 ledde till [[Gustav Vasas befrielsekrig]] där en [[Belägringen av Stockholm|belägring av Stockholm 1521–1523]] kulminerade med [[Gustav Vasa|Gustav Vasas]] intåg, varmed en stark svensk stat successivt etablerades med centrum i Stockholm.

Under stormaktstiden inleddes den första organiserade [[stadsplanering i Stockholm|stadsplaneringen]] under överståthållaren [[Clas Larsson Fleming]]s befäl varmed staden expanderade ut på nuvarande [[Norrmalm]] och [[Södermalm]]. Det gamla [[Slottet Tre Kronor]] totalförstördes i [[slottsbranden 1697]], därefter uppfördes [[Stockholms slott]] på samma plats. I augusti 1719 hotades Stockholm av en rysk galärflotta som dock besegrades av numerärt underlägsna svenska styrkor i [[Slaget vid Stäket|slaget vid stäket.]]  I mitten av 1700-talet och den så kallade [[frihetstiden]] hade befolkningen ökat till drygt 60&nbsp;000 invånare<ref name="Befolkning-Cybercity">Nilsson, Lars (2008). [http://www2.historia.su.se/urbanhistory/cybcity/befolkning/index.htm ''Alla svenska städer: befolkning''] {{Wayback|url=http://www2.historia.su.se/urbanhistory/cybcity/befolkning/index.htm |date=20100728095951 }}. Cybercity.</ref> och Stockholm hade utvecklats till landets ledande industristad. Under [[Gustav III]]:s regeringstid 1771–1792 upplevde staden ett kulturellt uppsving, bland annat grundades [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Konstakademien]] och [[Kungliga Operan]].

Första hälften av 1800-talet medförde en period av stagnation då trångboddhet, fattigdom, svält, bristande hygieniska förhållanden och grasserande sjukdomar var stora problem. År 1850 hade Stockholm 93&nbsp;000 invånare. [[Industrialiseringen]] från 1860- och 1870-talen kom att bli en av stadens mest expansiva perioder. På 35 år kom befolkningen att öka till 216&nbsp;000 invånare. En [[lindhagenplanen|ny stadsplan]] togs fram under ledning av [[stadsplan]]eraren och politikern [[Albert Lindhagen]] och mot slutet av 1800-talet byggdes staden snabbt ut på [[malmar]]na med en regelbunden stenstad. De första [[järnvägstunnlar i Stockholm|järnvägarna]], [[Gas i Stockholm|gasverken]], [[Vatten och avlopp i Stockholm|vattenverken]] och [[Elektricitet i Stockholm|elektricitetsverken]] införlivades i stadsmiljön.

Åren kring sekelskiftet 1900 hyste bland annat den stora [[Stockholmsutställningen 1897]] och de [[Olympiska spelen]] 1912. Sverige och Stockholm blev lyckligtvis förskonade från de två [[världskrig]]en under 1900-talet, även om ryskt flyg 1944 [[Bombningarna av Stockholm och Strängnäs 1944|bombade staden]]. När freden kom i maj 1945, påbörjades ett av stadens och landets största stadsomdaningsprojekt; [[Norrmalmsregleringen]], som skulle omvandla [[nedre Norrmalm]] till en ny stadsdel och där skapa det nuvarande [[Stockholms city]]. Längs de nya [[stockholms tunnelbana|tunnelbanelinjerna]] växte nya förorter upp långt utanför tullarna.

== Landhöjning och forntida bosättningar ==
[[Fil:Stockholm county 3000-BC.png|miniatyr|vänster|stående|Stockholmsområdet 3&nbsp;000 f.Kr.]] 
[[Fil:Landhöjningen i Stockholm, sv.jpg|miniatyr|Rekonstruktion av stockholmsområdets strandlinjer för 4&nbsp;000 år och för 2&nbsp;000 år sedan. Enligt [[Gerard De Geer (1858–1943)|Gerard De Geer]].]]
[[Fil:Skålgrop Högalid 2009.jpg|miniatyr|En av 13 [[skålgrop]]ar i [[Högalidsparken]] från (1500–500 f.Kr.), dessa är 3–7 centimeter i diameter och 0,5–1,5 centimeter djupa.]]

{{huvudartikel|Landhöjningen i Stockholm}}
[[Inlandsis]]en började smälta för 18&nbsp;000 år sedan och hade dragit sig tillbaka till Stockholmstrakten cirka 11&nbsp;500 år innan vår tid.<ref>[http://old.stockholmslansmuseum.se/faktabanken/stenaldern/ Stockholms läns museum]</ref><ref>Sveriges Nationalatlas: Kartor</ref> Det geografiska område som idag utgör Stockholm var havsbotten i mer än tusen år efter att inlandsisen hade smält undan. Stockholmsområdet låg cirka 160 meter under nuvarande havsnivå vid tiden för den [[Baltiska issjön]], en sjö som tömdes för drygt 11&nbsp;500 år sedan.<ref>{{Webbref |url=http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf |titel=Baltiska issjön |hämtdatum=2009-03-18 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20140802042145/http://www.havet.nu/dokument/HU20031issjon.pdf |arkivdatum=2014-08-02 }}</ref> Under denna tid hade den [[postglacial landhöjning|postglaciala landhöjningen]] påbörjats, en genomsnittlig höjning med 11 millimeter per år och som fortgår än idag med cirka 3,8&nbsp;mm per år i Stockholmsområdet. Stockholmsområdet var därför länge ett örike. Den del av [[Stockholmsåsen]] som skulle komma att bebyggas med Stockholms [[Medeltiden|medeltid]]a stad ([[Stadsholmen]]) reste sig ur [[Östersjön]] vid mitten av [[900-talet f.Kr.]]

I Stockholmsförorten [[Huddinge Kommun|Huddinge]] söder om Stockholms kommun har man funnit de äldsta lämningarna av [[Stenåldern|stenålder]]sjägares- och fiskares [[boplatser]] från cirka [[6000 f.Kr.|6000 f.Kr]]. Fynden återfanns vid sjön [[Gömmaren]] i [[Gömmarens naturreservat]] och idag ligger dessa fynd 55–60 meter över havsytan.  Den äldsta boplatsen inom det som idag utgör Stockholms kommun, finns i [[Skrubba (stadsdel)|Skrubba]] i stadsdelen [[Skarpnäcks gård (stadsdel)|Skarpnäck]]. Boplatsen har en utbredning på cirka 20x60 meter och har daterats till omkring 4000 år f.Kr., samtidigt med etableringen av bondenäringen i södra Sverige. Här påträffades under utgrävningarna bland annat härdgropar, två skrapor och stora mängder kvartsavslag ([[Spån (arkeologi)|spån]]) från redskapstillverkning. Ett av de märkligaste stenåldersfynden är en stridsyxa, förr kallade båtyxor, den så kallade ''miniatyrbåtyxan från Rågsved'' som man funnit vid utgrävningar i [[Brännkyrka socken|Brännkyrka]].<ref name="Friman & Söderström 2008, s. 10">Friman & Söderström (2008), s. 10</ref>

Under [[senneolitikum]] eller den yngste delen av bondestenåldern (cirka 2400–1800 f.Kr.) var det inom dagens innerstad bara de högsta bergen som stack upp ur havet som exempelvis [[Skinnarviksberget]] och [[Katarinaberget]] (på [[Södermalm]]), [[Stadshagen]] och [[Kronoberget]] (på [[Kungsholmen]]), de höga delarna av [[Stora Essingen]] och [[Skansen]]berget på [[Södra Djurgården]].<ref name="Friman & Söderström 2008, s. 10"/>

Tvärs över Åsön (Södermalm) gick i väst-östlig riktning en vattenförbindelse från dagens [[Tantolunden]] till [[Tegelviken, Stockholm|Tegelviken]] som så småningom blev till en vik från Tantolunden till Åsöns mitt. Under [[bronsåldern|brons]]- och tidiga [[järnåldern]] (cirka 1800 f.Kr.–900 e.Kr.) låg [[Stadsholmen]] fortfarande under vatten, eftersom landytan låg ungefär 10 meter lägre än idag. Många fynd och boplatser från sten-, brons- och järnålder har samtidigt hittats i omgivande områden.<ref>[http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0010972_01.pdf Sätra]</ref><ref>[http://www.stockholmia.stockholm.se/media/pdf/28_staf.pdf Spånga sockens historia]{{död länk|datum=2017-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref><ref>{{bokref |författare=Grandin, Lena, Andersson, Daniel |år=2007 |titel=Granskning av slagger från en järnåldersboplats. Sundbybergs sn, Uppland. |utgivare=Riksantikvarieämbetet |url=http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/c85e2213-d51f-46a7-9a34-fc542a06ae78 }}</ref><ref>{{bokref |författare=Grandin, Lena, |år=2007 |titel=Bränd och smält lera från en järnåldersgård. Täby sn, Uppland. |utgivare=Riksantikvarieämbetet |url=http://kulturarvsdata.se/raa/dokumentation/cbc8c4ed-61ed-466a-9380-5a3903f51b02 }}</ref> Åsön reste sig dock alltmera ur havet och på öns mitt blev [[Fatburen]] kvar av havsviken. När Fatburen utdikades på 1860-talet fann man de äldsta spåren av mänskliga bosättningar inom det som skulle bli Stockholms stad.<ref>Friman & Söderström (2008), s. 12</ref> Fynd av [[skålgrop]]ar i [[Högalidsparken]]s västra del bekräftar att det funnits boplatser från bronsåldern på flera håll på Åsön. Den moderna bebyggelsen har dock utplånat nästan samtliga spår av forntida bosättningar i innerstaden. Under bronsåldern var även [[Årstafältet]] en havsvik med bosättningar längs dess stränder. 1958–59 utfördes stora utgrävningar på Årstafältet innan [[Årsta partihallar]] skulle byggas. Bland annat upptäcktes ''Erstagravfältet'' med 200 gravar från bronsåldern som daterades till mellan år 0 och 200 e.Kr.

=== Järnålder och vikingatid ===
[[Fil:Vikingasvärd Årstafältet.jpg|miniatyr|Vikingasvärd hittat vid utgrävningar på [[Årstafältet]] i slutet på 1950-talet.]]
Vid järnålderns mitt och [[vikingatiden]] (cirka 500–1100 e.Kr.) stod vattnet cirka fem meter högre än idag. [[Birka]] och sedermera [[Sigtuna]] var fortfarande av betydelse, och i Stockholms omgivningar fanns talrika boplatser och gårdar vid samma tid. Bland dessa kan nämnas [[Kaknäs]], [[Walmundsö]], [[Ålsten]], [[Riksby]], [[Årsta]], [[Valla torg|Valla]] och [[Örby, Stockholms kommun|Örby]].

I samband med bygget av [[Kungsgatan, Stockholm|Kungsgatan]] genom [[Brunkebergsåsen]] fann man ett järnsvärd från början av vår tideräkning och på Brunkebergsåsen inne i Stockholm hittades ett par [[ringspänne]]n av [[brons]] och en järnyxa från [[1000-talet]]. Strandförskjutningar på grund av landhöjningen och vattennivåernas variationer sker oftast i trappsteg och på [[1200-talet]] tog landhöjningen och vattensänkning åter fart och [[Mälaren]] skars av från [[Östersjön]].<ref>{{harvnb|Landell|1992|p=6}}</ref>

Flera källor nämner ett fiskeläge, [[Agnefit]], som kan ha utgjort en by som utvecklades till staden Stockholm.<ref name="Historica Norwegia">Enligt vissa versioner av [[Historia Norvegiæ]], en text som författades 1160–1170, var det Agnefit som senare kom att utgöra Stockholm. Identifieringen av Agnefit med Stockholm i Historica Norwegia lades dock sannolikt till av den norske historikern [[Gustav Storm]] i hans utgåva av verket 1880. Se Faulkes & Perkins (2001). [http://www.vsnrweb-publications.org.uk/Text%20Series/Historia%26Passio.pdf A History of Norway and the passion and miracles of the blessed Olafr]. Text Series Volume XIII. Viking Society for Northern Research.</ref> Byn Agnefit var sannolikt belägen på det som idag kallas [[Riddarholmen]]s västra del under det vikingatida [[800-talet]]. En alternativ placering sätter Agnefit på Stadsholmens sydspets, norr om dagens Slussen. Byn Agnefit har dock inte bekräftats genom arkeologiska fynd. Mellan 970 och 1020 anlades en [[pålspärr]] av ekstockar och eventuellt kedjor i Norrström, som på den tiden var segelbar. Pålspärren dokumenterades under ombyggnadsarbetena av [[Riksdagshuset i Stockholm|Riksdagshuset]] 1978–80, då man också upptäckte fler befästningsarbeten på dagens [[Helgeandsholmen]]. Senare anlades ett [[kastell]] på Stadsholmen i form av ett stentorn. Tornet kom att utgöra den första delen av [[slottet Tre Kronor]] där [[Kungliga Slottet]] ligger idag. Läget var strategiskt utvalt då man därifrån kunde kontrollera [[sjöfart]]en i Norrström mellan Mälaren och [[Saltsjön]].

Den medeltida historikern [[Snorre Sturlasson]], som besökte Sverige 1219, nämner sundet ''Stocksund'' i förbindelse med [[Olav den helige]]s [[vikingatåg]] i Mälaren år 1007. Snorres Stocksund var sannolikt ett namn för dagens [[Norrström]], men en alternativ tolkning är att ordet avser [[Stäksundet|Almarestäket]]. Snorres beskrivning av Stocksund stämmer dock med de faktiska förhållandena för Norrström under 1200-talets första hälft. Snorre beskriver att det fanns en [[kastal]], ett försvarstorn, vid platsen.<ref name="Annerbäck">Annerbäck, Lin. [http://www.stockholmskallan.se/PostFiles/SMF/SD/SSMB_0019691_01.pdf Den siste jarlen: Birger jarl och hans tid] i Blick: Stockholm då och nu</ref> Betydelsen av ordet Stockholm, kommer troligen från den av stockar konstruerade pålspärren över Norrström. En alternativ tolkning bygger på att ordet "stock" på [[fornsvenska]] också betyder "en samling av...". Det skulle kunna tolkas som att ordet Stockholm står för "En samling av holmar".

Vid en arkeologisk undersökning år 1998 av [[kvarteret Typhon]] 9 i dagens Gamla stan hittades en mur, som troligen tillhört en byggnad i sydvästra delen av nuvarande fastighet. Ett kulturlager med trärester påträffades och kol 14-daterades till 980–1160 e.Kr.<ref>{{bokref |år=2005 |författare=Kerstin Söderlund |titel=Arkeologisk rapport. 2005.10, Typhon 9, RAÅ 103 |utgivare=Stockholms stadsmuseum}}</ref> Som årtal för stadens grundande anges som äldst 1187 i [[Visbykrönikan]].

== Medeltiden, 1200- till 1400-talen ==
{{se även|Stadsmurar i Stockholm|Stadsplanering i Stockholm|Gatunamn i Stockholm}}

=== Stockholms grundande och Birger jarl ===
[[Fil:Birger jarl cenotaph, Stockholm City Hall.jpg|miniatyr|[[Birger jarl]]s [[kenotaf]] vid [[Stockholms stadshus|Stadshuset]].]]
[[Fil:Kung Valdemar och Birger Jarls skyddsbrev till Vårfruberga (cropped).jpg|alt=Skyddsbrev utfärdat i Stockholm till nunnorna i Vårfruberga av Kung Valdemar och Birger Jarl.|vänster|miniatyr|stående|[[Skyddsbrevet för Fogdö kloster 1252]].]]
Det finns olika uppfattningar om när själva staden Stockholm grundades eller växte fram. Vissa forskare menar att Stockholm hade utvecklats till en större handelsstad och Sveriges huvudstad före år 1200, medan andra menar att stadsholmen mestadels var jordbruksmark år 1250 och istället upplevde en snabb expansion till en stad efter att borgen hade byggts färdigt.

Det äldsta angivna årtalet för stadens grundande i medeltida källor anges till år 1187 enligt [[Visbykrönikan]]. Enligt denna notering grundades Stockholm till följd av [[Härjningen av Sigtuna 1187]]. Uppgiften är dock ifrågasatt då den först nedtecknades omkring 1410.<ref>{{Bokref/Åke Abrahamsson/2004}}</ref> Själva benämningen Stockholm finns dokumenterad från [[1252]] i form av två [[pergament]]brev, skrivna på [[latin]] och undertecknade av Birger jarl. Det första är [[Skyddsbrevet för Fogdö kloster 1252|Skyddsbrevet för Fogdö kloster]] och är författat i juli, och det andra är ett brev från 19 augusti där Birger och [[ärkebiskop]]en i [[Uppsala]] instruerar [[allmoge]]n i [[Attundaland]] att betala [[tionde]] till [[domkyrka]]n.<ref>{{tidskriftsref|författare=Ericson Wolke, Lars|rubrik=Så föddes Stockholm|url=http://www.popularhistoria.se/artiklar/sa-foddes-stockholm/|år=2002|tidskrift=Populär historia|volym=2002:2,|sid=26–32 : färgill.|id=1102-0822|issn=1102-0822|libris=8506291}}</ref><ref>[http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/namnet.php Namnet Stockholm] {{Wayback|url=http://www.stockholmgamlastan.se/lang_sv/historia/namnet.php |date=20130410215752 }} Gamla Stan i Stockholm</ref>

[[Jarl]]en Birger Magnusson – Birger jarl – är den som av tradition uppges som grundare av staden. Ett dokument som anger att staden grundades av Birger jarl är [[Erikskrönikan]], vilken författades på 1320-talet. Enligt krönikan var syftet med grundandet av Stockholm att skapa ett "lås" för den rika mälarregionen och därmed förhindra plundringar av pirater och fientliga flottor från Östersjön. Erikskrönikan skriver så här (med lätt moderniserad [[ortografi]]):

{{citat|<poem>Birge jerl, then wise man.
Han loot Stokholms stad at byggia.
med dighirt with oc mykin hyggia,
eth fagert hus ok en godhan stad
alla leedh swa giort som han badh.<ref>{{bokref|titel=Erikskrönikan|redaktör=Jansson, Sven-Bertil|år=1993|utgivare=Tidens förlag|utgivningsort=Stockholm|isbn=91-550-2598-6}}</ref></poem>}}
[[Fil:Stockholms stadsmur 2010.jpg|miniatyr|En rest av [[Stockholms stadsmurar|Stockholms norra stadsmur]] i [[Medeltidsmuseet]].]]
{{Dubbel bild|right|Stockholms stads äldsta sigill.png|120|Stockholms stads andra sigill.png|120|[[Stockholms stadsvapen|Stadssigillet]], från 1296 respektive 1326}}

=== Fästningsstaden Stockholm ===
{{se även|Vitaliebröderna}}
Från början var staden en [[fästning]]sstad där handeln kom i andra hand. Stockholm bildade dock snabbt ett centrum för både [[Mälardalen]] och för östra Sveriges handel. Under 1250-talet slöts [[handelstraktaten mellan Stockholm och Lübeck på 1250-talet|ett handelstraktat med Lübeck]], och [[handelstraktaten mellan Stockholm och Hamburg 1261|ett med Hamburg]] 1261.<ref>{{tidskriftsref|url=http://www.fof.se/tidning/2002/3/stockholm-anno-1252|författare=[[Henrik Höjer]]|titel=Stockholm anno 1252|tidskrift=[[Forskning och framsteg]]|nummer=3|år=2002}}</ref><ref>Ur ''Stockholms Stads Historia, från stadens anläggning till närwarande tid'': “I Riksföreståndaren Birger Jarls Bref, af d. 20 Juli 1261, gafs Hamburgarne lika frihet med Lübeckarne här i riket.”</ref>

I [[Gamla stan]] finns resterna av stadens äldsta kända byggnader eller byggnadsrester, exempelvis [[Slottet Tre Kronor]] som var en borganläggning som Birger jarl lät påbörja vid 1200-talets mitt och byggnader på [[Helgeandsholmen]] från 1200-talets slut. Vid utgrävningar i den så kallade [[Riksgropen]] 1978 fann man rester efter stadsmuren, [[Helgeandshuset, Stockholm|Helgeandshuset]] och andra husgrunder från 1200-talet, av allt detta är inget kvar idag ovan jord. Dock finns en äldre flygel av det gamla slottet tre kronor kvar inom det nya slottet. 

När det gäller bevarade byggnadsverk är det oftast kyrkliga eller kungliga byggnader, eftersom dessa i regel var uppförda i beständiga byggnadsmaterial, enklare trähus finns inte kvar från denna tid. [[Birger jarls torn]] ansågs länge vara Stockholms äldsta bevarade byggnad, men det är ett försvarstorn i [[Gustav Vasa]]s befästningsverk från omkring 1530. Idag anses delar av [[Riddarholmskyrkan]] från 1280-talet vara Stockholms äldsta byggnad.<ref>{{webbref|url=http://www.sfv.se/sv/fastigheter/sverige/stockholms-lan-ab/riddarholmen/riddarholmskyrkan/ |titel=Riddarholmskyrkan, Stockholm |hämtdatum=15 november 2008 |författare= |datum= |verk=sfv.se |utgivare=[[Statens fastighetsverk]]}}</ref> Medan Riddarholmskyrkan blev kungligheternas begravningskyrka så blev [[Storkyrkan]] kröningskyrka. Även Storkyrkan har liksom Riddarholmskyrkan byggts om och till åtskilliga gånger. Rester av den första 1200-talskyrkan finns i tornets norra mur. Storkyrkan, eller ''Sankt Nicolai kyrka'', är [[Katedral|domkyrka]] i [[Stockholms stift]]. Den [[borg]] som gradvis byggdes ut till Slottet Tre Kronor, uppfördes av Birger Jarl runt det befintliga tornet. [[Kärntorn]]et omgärdades från början endast av en enkel försvarsmur.

[[Fil:Privilegiebrev 1436.jpg|miniatyr|[[Riksrådets privilegiebrev 1436]].]]
[[Fil:Sten Sture d.ä. intåg i Stockholm (1864) målning av Georg von Rosen.jpg|miniatyr|[[Sten Sture den äldres intåg i Stockholm]] efter [[slaget vid Brunkeberg]] 1471, målning av [[Georg von Rosen]] 1864.]]

Den påbörjade, industriella gruvdriften i bergslagsområdena gav ett betydligt rikare handelsutbyte med Tyskland och utskeppningshamn för de nya handelsvarorna blev Stockholm. Mälaren kom snabbt att få en ökad betydelse, samtidigt som de lokala hamnarna för bergsbygderna, Västerås, Arboga och Köping, fick ett stort uppsving. Allt detta kom Stockholm till godo, som den stora uppsamlingshamnen vid Mälarens lås. Stockholm blev dessutom centralhamn för all handel med Bottenviken, såväl de norrländska som de finska (Åbo undantaget), från vilka laster av skinn, hudar och fisk fördes ut. Stapeltvång genomdrevs i början av 1300-talet, för Roslagen och hela Bottniska viken. Försäljning av varor från dessa områden, fick endast ske i Stockholm.<ref>''Svenska krönikan : Vår kulturhistoria'', [[Åke Ohlmarks]] & [[Nils Erik Bæhrendtz]], Bokförlaget Forum, [När-Var-Hur-serien], Stockholm 1981 {{ISBN|91-37-07794-5}} s. 129</ref>

=== Handelsstaden Stockholm ===
Omkring 1300 hade Stockholm med sitt handelsstrategiska läge mellan Mälaren och Saltsjön utvecklats till regionens viktigaste handelsstad. Under seklet som följde etablerades det första gatunätet och längs stadens stränder anlades [[brygga|bryggor]].

Till skillnad från andra nordiska [[Medeltiden|medeltid]]sstäder låg Stockholms huvudtorg, [[Stortorget, Stockholm|Stortorget]], inte vid en huvudväg. Torget utgjorde istället själva mittpunkten för stadens gatusystem. Från Stortorget strålar ett antal [[gata|gator]], [[brink]]ar (ursprungligen naturliga [[ravin]]er) och [[gränd]]er ut i alla riktningar. En övergripande stadsplanering tycks inte ha funnits utan gatusträckningarna följde naturens förutsättningar. De äldsta kända gatunamnen från det medeltida Stockholm är [[Köpmangatan, Stockholm|Köpmangatan]] (på [[latin]]: ''in medio vici dicti köpmangatu / på Köpmännens gata'') från 1323 och [[Skomakargatan, Stockholm|Skomakargatan]]  (på latin: ''in vico sutorum / på skomakarens gata'') från 1337. Båda utgår från Stortorget. Namnen visar att det hade etablerats [[köpmän]] respektive [[skomakare]] längs dessa gator. Nedanför Köpmangatan fanns ett annat viktigt torg, ''Fiskartorget'' (idag [[Köpmantorget]]). Redan på 1300-talet hade bebyggelsen utanför [[stadsmur]]en blivit så omfattande att den gamla stadsmuren förlorade sin betydelse.

Kring första halvan av [[1400-talet]] hade Stockholm uppskattningsvis fem tusen invånare, och var under slutet av [[medeltiden]] Sveriges folkrikaste stad, med svenskar, finländare och tyskar. Tyskarna hade en mycket stark ställning i Stockholm, där det bland annat stadgades att hälften av medlemmarna i stadens [[stadsråd|råd]] skulle vara tyskar och hälften svenskar.<ref>Friman & Söderström (2008), s. 28</ref><ref>Ur ''Stockholms Stads Historia, från stadens anläggning till närwarande tid'': “Sent omsider blef dock den författning, 1470, widtagen, hwarigenom stadslagens stadgande, om halfwa delen af utländska Borgmästare och Rådmän i städerna, såsom förut är förmäldt, upphäfdes, med förordnande tillika, att Magistraterna skulle helt och hållet bestå af Swenska män.”</ref> Den lilla staden på Stadsholmen var trångbodd och [[hygien]]en var usel. Rent vatten var sällsynt, vilket ledde till att sjukdomar frodades. Den täta bebyggelsen i trä var dessutom orsak till många svåra bränder.

Stockholm hade utvecklats till en viktig handelsplats inom [[Hansan]] och den ursprungliga trähusbebyggelsen ersattes mer och mer av stenhus i Stockholms centrum, som då var [[Gamla stan]] (alltså [[Stadsholmen]], [[Riddarholmen]], [[Helgeandsholmen]] och [[Strömsborg]]). Handelsstaden Stockholm importerade [[salt]], [[kryddor]], [[öl]], [[vin]], [[kläde]] och lyxvaror som [[siden]], [[vapen]] och [[rustning]]ar. [[Exportvaror]] var [[järn]] och [[koppar]] från [[Bergslagen]], liksom mer lokala hudar, [[torkad fisk]], [[smör]] och pälsar.

[[Riksrådets privilegiebrev 1436]] är Stockholms äldsta bevarade [[privilegiebrev]] och utfärdades den 1 maj 1436 av [[riksrådet]] som tack för den “troskap och tjänst som rådet och menigheten i Stockholm hava riket och oss bevisat”. Privilegiebrevet anses markera början på Stockholms rikspolitiska storhetstid och roll som huvudstad.<ref>Friman & Söderström (2008), s.31</ref>

Slitningar inom [[Kalmarunionen]] innebar påfrestningar mellan centralmakten [[Danmark]] och Sverige, vilket ledde till [[Engelbrektsupproret]] på [[1430-talet]]. Den slutliga brytningen mellan länderna och Kalmarunionens upplösning skedde vid [[slaget vid Brunkeberg]] den [[10 oktober]] [[1471]]. Händelsen finns symboliserad i [[Storkyrkan]] i statygruppen [[Sankt Göran och draken, Gamla stan|Sankt Göran och draken]], där [[Sankt Göran]] föreställer [[Sten Sture den äldre]] och [[drake]]n Danmark.

== Vasatiden, 1500-talet ==
[[Fil:Stockholm-1570 Braun-Hogenberg Civitates-orbis-terrarum.jpg|miniatyr|[[Stockholmsvyerna i Civitates orbis terrarum]] från 1570-talet, från norr (överst) respektive söder (nederst).]]
[[Fil:Utsikt över Norrström 1500-talet.jpeg|miniatyr|vänster|stående=0.5|Utsikt över [[Norrström]] omkring år 1560.]]
Under [[1500-talet]] blev det tyska inflytandet mer påtagligt än tidigare. Alla i ledande ställning talade [[lågtyska]] och antog tyska seder och bruk. Från denna tid finns fortfarande [[lånord]] i svenska språket som [[borgmästare]] och [[rådhus]]. Staden hade i början av seklet mellan sju och åttatusen invånare. På 1570-talet hade befolkningen ökat till omkring 9&nbsp;100 invånare, ungefär fem gånger så många som i den näst största svenska staden som då var [[Uppsala]].<ref name="Befolkning-Cybercity" />

År 1520 invaderades Sverige av Danmarks kung [[Kristian II]]. Stockholm försvarades av [[Sten Sture den yngre]]s änka [[Kristina Nilsdotter (Gyllenstierna)]]. Kristian II ville undvika en längre belägring och träffade därför avtal om att få inta staden, mot en rad eftergifter. 7 september 1520 överlämnades så [[Stockholms slott]] till danskarna, och den 4 november kröns Kristian II som Sveriges kung i Storkyrkan. Redan den 8 november avrättades en rad av Kristians motståndare i det som kom att kallas [[Stockholms blodbad]].

I juni 1523 [[Erövringen av Stockholm|erövrades Stockholm]] av den då nyblivne kungen [[Gustav Vasa]], som på [[midsommardagen]] den 24 juni gjorde sitt intåg i Stockholm. Under dennes tid som kung stärktes Stockholms betydelse i och med att han byggde upp en stark centralmakt.

Gustav Vasas mål var att bryta [[biskop]]arnas politiska makt i landet. Han stärkte kronans finanser genom en slags [[expropriation]] av kyrkans egendom, som kallas "[[Gustav Vasas reduktion]]". I Stockholm övertog kungen [[Klara kloster]]s och [[Gråbrödraklostret i Stockholm|Gråbrödraklostrets]] stora [[jordegendom]]ar, även ''Munklägret'' på [[Kungsholmen]] tillföll kronan. Teglet från de rivna klostren användes för bygget av försvarsanläggningar på [[Riddarholmen]] och kring Slottet. Talrika kyrkor på [[malmar]]na revs och [[munk]]arna fördrevs. Helgeandsholmen förvandlades till ett kungligt [[stall]].<ref>Friman & Söderström (2008), s. 41</ref>

På några av [[Frans Hogenberg]]s kolorerade kopparstick, [[Stockholmsvyerna i Civitates orbis terrarum]], syns röda hustak på [[malmar|malm]]bebyggelsen, men taken var inte röda utan gråa eller gröna. Vilket intryck staden gjorde på en besökare kan illustreras av en deltagare i en holländsk beskickning 1614. Han skrev: ''…vid ankomsten tog sig /staden/ alldeles grön ut /…/ ty husen ha alla avplattade tak, täckta med grönskande grästorvor och på en del låter man getter gå och beta.''<ref>Hall och Källström (1999), s. 54</ref>

== Stormaktstiden, 1600-talet ==
[[Fil:Suecia 1-013 ; Stockholm från öster.jpg|miniatyr|En av [[stockholmsvyerna i Suecia antiqua et hodierna]].]]
[[Fil:Slottet Tre Kronor 1661.jpg|miniatyr|''[[Tre Kronor från Slottsbacken]]'', oljemålning av [[Govert Camphuysen]] från 1661.]]

I början av 1600-talet var Stockholm fortfarande en medeltida stad med trånga gränder och enkla trähus. Stockholmsmiljön var så torftig att man skämdes när utländska potentater skulle bjudas till staden i samband med [[Gustav II Adolf]]s begravning 1634. Det var en anblick som rent av kunde underminera Sveriges internationella auktoritet.<ref>{{harvnb|Hall|1999|p=54}}</ref> Stadens befolkning uppgick till omkring 9&nbsp;000 personer.<ref name="Befolkning-Cybercity" />

[[Fil:Norrmalms sigill.jpg|stående=0.5|vänster|miniatyr|Norrmalms sigill.]]
År 1602 skildes [[Norrmalm]] från staden och hade under ett 30-tal år egen stadsrätt, egen magistrat, egna riksdagsfullmäktige och brukade eget stadsvapen och sigill. Då malmen 1635 åter förenades med staden, omfattade bebyggelsen 1&nbsp;000 gårdar mot 100 år 1609.

Med Sveriges [[stormaktstiden|stormaktstid]] utvecklades Stockholm på kort tid till en huvudstad av europeisk betydelse. [[Trettioåriga kriget]] hade till en början varit mycket lönsamt för Sverige och kraven på att Stockholm skulle vara en representativ storstad växte.<ref>{{harvnb|Pemer|2006|p=15}}</ref> Omfattande stadsplaneringar påbörjades under 1620-talets slut med början på Stadsholmens sydvästra del som hade förstörts i [[Stora branden 1625]]. Rollen som Sveriges förvaltningscentrum och officiell huvudstad<ref>[[Bonniers lexikon]], band 18, sida 180</ref> befästes genom [[1634 års regeringsform]], då [[Lista över Sveriges regenter|kungahus]], [[Sveriges regering|regering]], [[Sveriges riksdag|riksdag]] och centralförvaltning samlades till staden. Det ledde till en omfattande inflyttning av såväl vanliga medborgare som köpmän, politiker, ämbetsmän, militärer och en växande intellektuell elit. I Stockholm låg även rustningsindustrin och krigsflottans utskeppningshamn, här fanns den centrala förvaltningen och rikets styre. Samtidigt uppmuntrades bildandet av handelskompanier. Mer än två tredjedelar av utrikeshandeln gick via Stockholm.<ref>{{harvnb|Abrahamsson|2004|p=47}}</ref>{{ej i källa|motivering=Saknas i referenslistan!|datum=2011-08}} De adelsmän som gjort sig stora förmögenheter genom krigen anlade ståtliga palats inne i staden. På malmarna (främst [[Södermalm]]) anlades ''[[malmgård]]ar'' av de rikemän som föredrog att inte bo i den osunda ''Staden''.

Även på andra områden ville makten visa Sveriges storhet;  ett stort [[örlogsskepp]], [[regalskeppet Vasa]], byggdes och sjösattes men sjönk redan på sin [[jungfruresa]] den 10 augusti 1628 utanför [[Beckholmen]], där skulle det ligga till den 24 april 1961. År 1625 härjade den "[[stora vådelden]]" västra delen av Stadsholmen. Där lades sedan ut ett av stadens första rätvinkliga gatunät längs de båda nord-sydliga [[Stora Nygatan, Stockholm|Nygatorna]].

===[[Stadsmuseet i Stockholms 1600-talspanorama|Stadsmuseets 1600-tals panorama]]===
Köptes 2009 av [[ Samfundet S:t Erik]] för 16 250 euro på auktionshuset [[Christie's]] den 23 juni 2009,<ref name=christies>[http://www.christies.com/LotFinder/lot_details.aspx?from=searchresults&intObjectID=5220257&sid=2000d162-712e-4981-b0c8-c8e499e7f9f2 Christies.com]</ref> och donerades till [[Stadsmuseet i Stockholm]] den 21 april 2010. Den visar Stockholm från [[Kungsklippan]] troligen under 1630-talet.
{{Bred bild|Stockholm 17th century drawing (enhanced).jpg|1400px|<center>Hela panoramat</center>}}

<center><gallery widths=150 heights=110>
1600-t 4.jpg|[[Norrmalm]] och [[Beridarebanan]].
Klara kyrka 1600-tal.png|[[Klarakvarteren |Klara]] med [[Klara kyrka]].
1600-t 3.jpg|[[Slottet Tre kronor]].
1600-t 2.jpg|[[Riddarholmen]].
1600-t 1.jpg|[[Söderport, Stockholm|Söderport]].
</gallery></center>

=== Flemings rutnät och malmarnas planering ===
[[Fil:Flemings karta 1600.jpg|miniatyr|Norrmalm, Gamla Stan och Södermalm enligt Flemings rutnät. (Norr är till vänster.)]]
På 1630- till 1640-talen utvecklades under [[amiral]]en och [[överståthållare]]n [[Clas Larsson Fleming]] de första regleringarna på [[Norrmalm|Norr]]- och [[Södermalm]], allt under överinseende av hans chef [[Axel Oxenstierna]]. Idéerna kom från [[renässans]]en, det skulle vara regelbundna och rätvinkliga rutnät av gator och kvarter, där huvudgatornas riktning visade mot Slottet.

År 1636 erhöll [[generalkvartermästare]]n [[Olof Hansson Örnehufvud]], som var Flemings närmaste man, regeringens uppdrag att göra ''"en dessein på gatorna så på malmarna som här i staden, tagandes dem så breda som han någonsin kan"''.<ref>Friman & Söderström (2008), s. 55</ref> Örnehufvud var elev och medhjälpare till generalmatematicus och [[kartograf]]en [[Anders Bure]] och båda hade tidigare utarbetat planer för [[Jönköping]] och [[Göteborg]]. Till sin hjälp hade de även experter från [[Republiken Förenade Nederländerna|Holland]]. Den som stod för själva planarbetet var stadsingenjören [[Anders Torstensson]].

I mars 1637 restes de första mätpinnarna nedanför [[Hötorget]] för att staka ut ''Stoore Konnungz gatun'' (senare [[Drottninggatan, Stockholm|Drottninggatan]]). ''Stoore Konnungz gatun'' drogs rakt över den befintliga trähusbebyggelsen. [[Klara kyrka]] fick stå kvar i ensam majestät. I november 1641 beslutade riksrådet att starta ''"rifvandet på Södermalmen"''.<ref>{{harvnb|Hall|1999|p=71}}</ref> Stadsplanen för Södermalms nordliga delar från 1641 eller 1642 upprättades troligen också av Anders Torstensson, då den bär tydligt hans handstil beträffande terränganpassning, utformning och variation. Även över ''Kongsholmens'' ([[Kungsholmen]]) östliga del lades ut ett rutnät med huvudriktning mot stadens centrum och Slottet.

Regleringen innebar att hundratals hus och gårdar revs eller flyttades för att ge plats till ståtliga stenhus. Med tanke på stadens storlek var det en omvandling som till sin omfattning var vida större än omdaningen av Stockholms city på 1950- till 1970-talen (den så kallade [[Norrmalmsregleringen]]).<ref>{{harvnb|Pemer|2006|p=34}}</ref>

Det skulle ta tid innan Flemings rutnät fylldes med bebyggelse. Den stora utbyggnaden av Stockholm stannade av vid 1670-talet. Befolkningen hade växt explosionsartat från 9&nbsp;000 personer år 1630 till ungefär 35&nbsp;000 år 1650 och vidare till 60&nbsp;000 invånare år 1685, men därefter minskade ökningstakten.<ref name="Befolkning-Cybercity" /> De många krigen, [[Stormaktstiden|stormaktsväldets]] undergång kombinerad med statsfinansiella problem och den svåra [[Pesten i Sverige 1710-1713|pesten]] ledde till att befolkningen tidvis minskade.

Den 29 juli 1695 utfärdades av Stockholms Rådhus ett dekret hur man skulle hålla sin svin "antingen i Staden / eller på den deel aff Malmarne som med huus bebygda är". Straffet för att inte hålla sina svin på ett korrekt vis var 40 Marker.

År 1697 eldhärjades slottet Tre Kronor i den stora [[Slottsbranden 1697|Slottsbranden]]. Det enda som återstod efter branden var i stort sett norra gaveln mot Norrström, uppförd 1692 efter [[Nicodemus Tessin den yngre]]s ritningar. Återuppbyggnaden av slottet inleddes omedelbart, men kom att avstanna 1709 och återupptogs inte förrän 1727. Det nya slottet skulle inte komma att stå klart förrän på [[1750-talet]]. Kungafamiljen flyttade under tiden till [[Wrangelska palatset]] på Riddarholmen.

== Borgarnas stad och upplysningen, 1700-talet ==
[[Fil:Rödbotorget 1768.jpg|mini|Utsikt över [[Bondeska palatset|Rådhuset]], [[Riddarhuspalatset|Riddarhuset]] samt [[Riddarholmen]] från [[Rödbotorget]] 1768 ([[Johan Sevenbom]]).]]
[[Fil:Hilleström.jpg|mini|[[Karl XIII|Hertig Karl]]s blivande maka, [[Hedvig Elisabet Charlotta av Holstein-Gottorp]], gör sitt intåg i Stockholm 7 juli 1774 ([[Pehr Hilleström]]).]]
<!--[[Fil:Kastellholmen Skeppsholmen 1700.jpg|miniatyr|[[Norrmalm]] och [[Skeppsholmen]], cirka 1700.]]-->
Början av 1700-talet innebar slutet på Sveriges ställning som stormakt. I början av 1710-talet drabbades Stockholm av en [[Pesten i Stockholm 1710–1711|svår pestepidemi]] som ledde till att cirka 40 procent av befolkningen dog.

I mitten av 1700-talet hade Stockholm fortfarande omkring 60&nbsp;000 invånare och var Sveriges största industristad.<ref name="Befolkning-Cybercity" /> I ''faktorierna'' på malmarna gjordes försök med att tillverka siden från inhemskt odlat silke, till tobaksodlingar, allt i avsikt att göra landet oberoende av onödig import från utlandet. Under denna period, [[Frihetstiden]] och [[Upplysningen]] förflyttades stadens centrum till Norrmalm, där ståtliga palats och institutionsbyggnader uppfördes.

Under [[Gustav III]]:s regeringstid 1771–1792 upplevde staden ett kulturellt uppsving. På kungens initiativ tillkom bland annat [[Hagaparken]], [[Musikaliska akademien]], [[Kungliga Akademien för de fria konsterna|Målar- och bildhuggarakademien]], [[Svenska teatern, Stockholm|Svenska teatern]], [[Gustav III:s opera]], [[Kungliga Baletten]],  [[Svenska akademien]] samt [[Vitterhets- historie- och antikvitetsakademien]].

Gustav III:s storslagna plan för ''[[Stora Haga slott]]'' i Hagaparken förblev bara en dröm och ett påbörjat byggnadsprojekt. Uppförandet hann inte mer än till grunden innan [[Mordet på Gustav III|kungen mördades]] i mars 1792 och bygget avstannade.

1700-talet var Upplysningens tidsperiod, att forska, systematisera och registrera låg i tidens anda. Det var vid samma tid som [[Carl von Linné]] lade grunden för den moderna [[nomenklatur]]en inom [[biologi]]n och den moderna [[Systematik (biologi)|systematik]]en som grupperar [[växt]]er och [[djur]]. Med [[Petrus Tillaeus]] stockholmskarta ''General [[Charta Öfver Stockholm]] med Malmare'' från 1733 kom ordning och viss stabilitet i gatunamnen. Tillaeus karta var den första tryckta kartan med angivna gatunamn. Kartan visade inte bara gatunamn utan även [[kvarter]]sbeteckningar med tätskrivna förklaringar längs kartans sidor. Tillaeus karta blev även, genom sin officiella karaktär, det dokument som ”tog över” om det fanns flera namn för samma gata. Tryckplåtarna till kartan finns fortfarande kvar i [[Stockholms stadsarkiv]].

År 1728 kom den första [[adresskalender]]n och 1740 den första alfabetiska förteckningen över Stockholms gatunamn. 1763 förordnade en kungörelse att gatu- och grändnamn skulle anges på tavlor uppsatta på husen och först sjuttio år senare, den 7 mars 1832, kungjorde överståthållarämbetet att husen skulle numreras efter gatan och ej som tidigare inom kvarteret.<ref>[[Stockholms gatunamn]], sida 9</ref>{{ej i källa|motivering=Boken saknas i referenslistan. Vilken utgåva avses?|datum=2011-08}}

== Industrialismen, 1800-talet ==
[[bild:Belanger Stockholm 1810.jpg|miniatyr|Vy över Stockholm från [[Djurgården]] av [[Louis Belanger]]. (1810)]]
[[Bild:Stockholm 1846a.jpg|miniatyr|[[Daguerreotypi]] från [[Södermalm]] mot [[Blasieholmen]], [[Ladugårdslandet]] och [[Skeppsholmen]]. (1846)]]
Första hälften av 1800-talet innebar en stagnationsperiod för Stockholm, liksom för hela Sverige. Staden hade 71&nbsp;000 invånare år 1810.<ref name="Befolkning-Cybercity" /> Trångboddhet, fattigdom, svält, bristande hygieniska förhållanden och grasserande sjukdomar var stora problem. Missväxten i [[jordbruk]]et ledde till att många människor från landsbygden sökte sig till staden, där de hade svårt att finna sin försörjning. Dödligheten var mycket hög, även mätt i jämförelse med andra europeiska storstäder. Det var den sanitära situationen som var mycket otillfredsställande vid 1800-talets mitt. Ännu på 1850-talet dog vart tredje barn före ett års ålder och medellivslängden i Stockholm var endast 20 år för män och 26 år för kvinnor.<ref>{{harvnb|Pihl Atmer|1987|p=43}}</ref>

Industrialiseringen kom igång på allvar i Sverige under 1860- och 70-talen. Denna period kom att bli en av stadens mest expansiva perioder. Nya arbetstillfällen skapades, liksom nytt investeringsvilligt kapital. År 1870 hade Stockholms folkmängd expanderat till 136 000 individer. Stockholm hade då ungefär 2,5 gånger så stor befolkning som landets andra stad, som nu var [[Göteborg]].<ref name="Befolkning-Cybercity" /> En ny [[stadsplan]] togs fram under ledning av [[stadsplanering|stadsplaneraren]] och politikern [[Albert Lindhagen]]. Den hade sin förebild i bland annat [[Berlin]]s och [[Paris]] stadsplaner och dess rätlinjiga system av [[esplanad]]er, stjärnplatser och [[allé]]er gjorde Stockholm till en storstad.

Den 18 december 1853 tändes den första [[gaslykta]]n på [[Norrbro]] med gas som kom från [[Klaragasverket]]. Så sent som 1861 invigdes Stockholms första [[vattenverk]], [[Skanstullsverket]] vid [[Årstaviken]] och Stockholms första elektricitetsverk blev [[Brunkebergsverket]] vid [[Regeringsgatan, Stockholm|Regeringsgatan]] som började leverera 110 volt likström den 13 september 1892. Även [[kollektivtrafik]]en satte igång med hästdragna [[spårvagn]]ar och [[buss]]ar.

[[Järnväg]]ens tillkomst hade en stor betydelse för stadens utveckling. År [[1860]] invigdes den första banan till Stockholm då linjen mellan Stockholm och [[Södertälje]] öppnades för trafik. [[Järnvägsstation]]en, [[Stockholms södra]] placerades på Södermalm, på den plats som idag kallas [[södra stationsområdet]]. Sex år senare invigdes järnvägen mellan Stockholm och [[Uppsala]]. Stationen för denna bana, [[Norra station, Norra Bantorget|Stockholms norra]], låg vid [[Norra bantorget]]. Av stor betydelse för järnvägens utveckling i Stockholm var dock beslutet om byggandet av den så kallade [[Sammanbindningsbanan (järnväg)|sammanbindningsbanan]] från Södermalm till Norra bantorget med en ny järnvägsstation på Norrmalm, [[Stockholms centralstation]]. Sammanbindningsbanan invigdes år [[1871]]. Övriga järnvägslinjer som tillkom under 1800-talet var [[Stockholm-Västerås-Bergslagens Järnvägar]] [[1876]], järnvägen till [[Värtahamnen]] [[1882]], den [[smalspår]]iga järnvägen [[Stockholm-Rimbo Järnväg]] 1882–[[1884]] med slutstationen [[Stockholms östra]] samt [[Saltsjöbanan|Stockholm-Saltsjöns Järnväg]] med slutstation vid [[Stadsgården]].<ref>''Järnvägsdata med trafikplatser'', [[Svenska Järnvägsklubben]], Stockholm 2009 {{ISBN|91-85195-05-7}} s. 116–117, 200–204, 232–233, 249–254, 256–260, 321–329</ref>

På 1880- och 1890-talen växte den nya stadsdelen [[Östermalm, Stockholm|Östermalm]] fram på det som tidigare kallats [[Ladugårdslandet]]. Där hade tidigare legat förfallna stugor och ruckel, samt militära garnisonsbyggnader. Istället byggdes nu luxuösa stenhus i [[Patriciervilla|patricierstil]] för stadens överklass. Även på Södermalm, Kungsholmen och Norrmalm bredde ''[[Stenstaden (arkitektur)|stenstaden]]'' ut sig. I slutet av 1890-talet har Stockholm flest telefoner jämförd med världens städer.<ref>Telefonen, en designhistoria, s. 16</ref> På 40 år hade stadens befolkning mer än fördubblas; från 93 000 år 1850,<ref name="Befolkning-Cybercity" /> till hela 246&nbsp;000 invånare år 1890.<ref name="Befolkning-SCB">Statistiska Centralbyrån (1969). [http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Historisk%20statistik%20för%20Sverige_%20Del%201.pdf Historisk statistik för Sverige: Del 1. Befolkning. Andra upplagan, 1720–1967] {{Wayback|url=http://www.scb.se/Grupp/Hitta_statistik/Historisk_statistik/_Dokument/Historisk%20statistik%20f%C3%B6r%20Sverige_%20Del%201.pdf |date=20131023104238 }}. Stockholm: Allmänna Förlaget.</ref>
<gallery>
Bild:Elias Martin.jpg|''Utsikt över Stockholm'', [[Elias Martin]]. (ca 1800)
Bild:Norrbro i Stockholm 1840-talet.jpg|[[Norrbro]] på 1840-talet. Litografi av J.H. Strömer.
Bild:Fritz von Dardel-Skeppsbron vid Gustav IIIs staty-1860.jpg|[[Johan Tobias Sergel|Sergels]] staty över [[Gustav III]] på [[Skeppsbron, Stockholm|Skeppsbron]], av [[Fritz von Dardel]]. (1860)
Fil:Stockholm city map 1870.jpg|Stadskarta över Stockholm. (1870)
Bild:Eriksdalsverket 1890.jpg|Stadens andra vattenverk, [[Eriksdalsverket]] vid [[Årstaviken]]. (1890)
Bild:Blanch's café 2.jpg|[[Kungsträdgården]] av [[Victor Andrén]]. (1896)
</gallery>

== Den moderna storstaden, 1900- till 2000-talen ==
Början av 1900-talet innebar en politiskt turbulent tid i och med arbetarrörelsens protester mot de usla arbets- och levnadsförhållandena. Det första årtiondet präglades av stora demonstrationer och i vissa fall upplopp, som vid [[Storstrejken 1909]].
[[Fil:Karta över Stockholm med omgivningar på 1910-talet (ur Nordisk familjebok).jpg|mini|vänster|stående=0.5|Stockholmskarta från 1917.]]
[[Fil:Stockholmsutstallningen 1930 flygbild.jpg|mini|Flygfoto över [[Stockholmsutställningen 1930]].]]
[[Fil:Cohrs atlas över Sverige Stockholm map.jpg|mini|vänster|stående=0.5|Karta över Stockholms innerstad från 1928.]]
[[Fil:Tallspinnaren 1940.jpg|miniatyr|[[Hammarbyhöjden]], tidigt 1940-tal.]]

Det sena 1800-talet och 1900-talets första decennier innebar en enorm tillväxt för staden. Staden började därför att expandera snabbt utanför [[Stockholms tullar|stadstullarna]]. År 1910 hade Stockholm 340&nbsp;000 invånare, tio år senare omkring 420&nbsp;000.<ref name="Befolkning-Cybercity" /> Kring sekelskiftet inleddes arbetet med att elektrifiera spårvägstrafiken. Under [[första världskriget]] avstannade bostadsbyggandet nästan helt. Bostadsbrist förvandlades till bostadsnöd. I början av 1920-talet fanns det bara ett land som hade en större trångboddhet än Sverige vid den här tidpunkten och det var Finland.<ref>{{webbref |url=http://www.sigtunahem.se/Templates/Page____223.aspx Stigtunahem |titel=Framväxten av allmännyttan – krigsåren |hämtdatum=november 2008 |författare=Helge, Marina |arkivurl=https://archive.is/20120524132059/http://www.sigtunahem.se/Om-SigtunaHem/Historik/Allmannyttan3/ |arkivdatum=24 maj 2012 |datum= |verk=Sigtunahems och allmännyttans historia |utgivare=AB Sigtunahem }}</ref> Mellan 1917 och 1924 byggdes cirka 2&nbsp;500 [[nödbostad|nödbostäder]] för att lindra den största nöden. Olika förslag till subventioner och låneformer prövades, bland annat Statens bostadslånefond 1924. Hyresgästerna slöt sig 1923 samman till [[HSB|Hyresgästernas Sparkasse- och Byggnadsförening]] (HSB), som under arkitekt [[Sven Wallander]] producerade många billiga och bra bostäder, som [[Kungsklippan]] på [[Kungsholmen]] i Stockholm.

På [[midsommarafton]] 1923, på dagen 400 år efter Gustav Vasas intåg i Stockholm, invigdes [[Stockholms stadshus]]. Då hade det gått 16 år av projektering, planering och byggarbeten. Stadshuset, ritat av [[Ragnar Östberg]] blev ett av Sveriges främsta byggnadsverk från [[nationalromantiken]].

I mitten av 1920-talet inleddes den så kallade ''[[egnahem]]srörelsen'', som syftade till att arbetar- och hantverkarfamiljer skulle, på ekonomiskt fördelaktiga villkor kunna skaffa sig ett eget småhus. Mellan 1925 och 1930 ökade bilismen i Stockholm med 100% från cirka 9&nbsp;000 motorfordon till cirka 17&nbsp;800 och stadsplanerarnas största uppgift i den industrialiserade världen blev att anpassa staden till bilen, så även i Stockholm. Under [[Yngve Larsson]] som gatu- och stadsbyggnadsborgarråd och [[finansborgarråd]]et [[Hjalmar Mehr]] samt stadsbyggnadsdirektörerna [[Albert Lilienberg (arkitekt)|Albert Lilienberg]] och senare [[Sven Markelius]] skulle staden och speciellt [[Nedre Norrmalm]] anpassas till bilen och den planerade [[Stockholms tunnelbana|tunnelbanan]], men även den omoderna, ohälsosamma och trånga stenstaden skulle anpassas till moderna krav. På kort tid invigdes flera stora [[infrastruktur]]projekt: [[Tranebergsbron]] (1934), [[Västerbron]] (1935), [[Slussen, Stockholm|Slussen]] (1935) och [[Bromma flygplats]] (1936).
[[Bild:SSMF081048S.jpg|miniatyr|stående=0.5|vänster|''[[Slusseneländet]]'', trafikstockning vid [[Slussen, Stockholm|Slussen]], cirka 1930.]]

=== Krigsår och funktionalism ===

[[Modernism (arkitektur)|Modernismen]], eller [[funktionalism (arkitektur)|funktionalismen]], som stilformen kallades i Sverige, hade fått sitt genombrott i början av 1930-talet med [[Stockholmsutställningen 1930]]. Efter tysk förebild byggdes så kallade [[smalhus]] i bland annat Stockholmsförorterna [[Traneberg]] (1937), [[Hammarbyhöjden]] (1938) och [[Årsta]] (1943) och för barnrika, finanssvaga familjer uppfördes subventionerade så kallade [[barnrikehus]]. Alla hus byggdes med [[centralvärme]], och alla bostäder hade eget badrum med vattentoalett och rinnande kallt och varmt vatten, ett för tiden modernt kök och de flesta även en balkong. En förgrundsgestalt inom stadsplaneringen av Stockholms nya förstäder var arkitekt [[Thure Bergentz]], medarbetare till Albert Lilienberg. Bergentz skapade en lång rad stadsplaner bland andra för [[Norra Ängby|Norra]] och [[Södra Ängby]], [[Traneberg]], [[Midsommarkransen]] och [[Västertorp]]. 
[[Fil:Kungsgatan 1945.jpg|miniatyr|Fredsdagen på Kungsgatan, 7 maj 1945.]]

Vid [[Odengatan]] 31 öppnade 1941 [[Konsumentföreningen Stockholm|Konsum Stockholm]] efter [[USA|amerikanskt]] mönster Sveriges första [[självbetjäningsbutik]]. "Snabbköpet" låg i basarbyggnaderna vid [[Stockholms stadsbibliotek]]. Men det skulle dröja tills efter [[andra världskriget]] innan butiksformen slog igenom.

Vid krigsutbrottet i september 1939 fanns inga allmänna, civila [[skyddsrum]] i Stockholm, men man började med schaktarbetena för [[Skyddsrummet Hötorget]] i oktober 1939. Det fanns inte heller något ordnat [[luftförsvar]]. Biltrafiken minskade drastiskt på grund av [[ransonering|drivmedelsransonering]]en. Stadsbilden präglades av cyklister, några [[gengas]]drivna fordon och massor av vedtravar. Krigsvintrarna 1941/1942 blev extremt kalla och sommaren 1942  rådde det svår matbrist trots ransoneringarna. Varje måndag klockan tre provades flyglarmssirener. Mörkläggning rådde och alla gatlyktor var släckta. [[Nationalmuseum, Stockholm|Nationalmuseum]] evakuerade sina viktigaste samlingar redan 1939.<ref>Friman & Söderström (2008), s. 182</ref>

Stockholms kraftiga tillväxt fortsatte till följd av Sveriges [[urbanisering]]. År 1940 hade staden 590&nbsp;000 invånare.<ref name="Befolkning-Cybercity" />

[[Bild:Ryska bomber 1944.jpg|miniatyr|stående=0.5|vänster|"[[Ryska smällen]]", [[Löpsedel|löpsedlar]] den 23 februari 1944.]]
[[Fil:SB-butik 1941.jpg|miniatyr|Sveriges första [[snabbköp]]sbutik vid [[Odengatan]].]]
[[Fil:SSMFA050936S.jpg|miniatyr|Alla fem [[hötorgsskraporna]] resta, arbetet med femte höghuset och [[Sergels torg]] pågår.<br /> Foto: [[Oscar Bladh]] 1961.]]
[[Fil:Vällingby 1960.jpg|miniatyr|[[ABC-stad]]en [[Vällingby]], 1960.]]
Den 22 februari 1944  fällde ett [[Sovjetunionen|sovjetiskt]] [[bombflygplan|bombflyg]] tre bomber i området vid dagens [[Eriksdalsbadet]]. Två föll mitt i parken ''[[Eriksdalslunden]]'', den tredje förstörde den nyuppföra friluftsteatern ''Eriksdalsteatern'' vid [[Årstaviken]]s vatten. Det föll även bomber på andra platser i södra Stockholm och i Strängnäs. Det blev inga skadade men fönsterrutor gick sönder och smällen hördes över stora delar av Stockholm. Hade bomberna fällts några sekunder senare hade de träffat det nyuppförda [[Södersjukhuset]]. Om bomberna föll av misstag eller med avsikt är höljd i dunkel, men de utlöste i alla fall en förhöjd diplomatiskt aktivitet mellan Stockholm och [[Moskva]]. Det var enda gången som bomber föll över Stockholm under andra världskriget. Händelsen beskrivs närmare under [[Bombningarna av Stockholm och Strängnäs 1944]].

=== Efterkrigstid och modernisering ===
Andra världskriget innebar ett avbräck i Stockholms utveckling till en modern, bilanpassad storstad, men omfattande planer för "Stockholm efter kriget" fanns uppgjorda och skulle omedelbart sättas i verket när freden skulle komma. I juni 1945, alltså bara en månad efter [[Segerdagen 1945|fredsdagen]], klubbades ''[[1946 års cityplan]]'' av [[stadsfullmäktige]].

År 1947 fanns 95 [[biograf]]er i Stockholms innerstad, vilka koncentrerade sig kring vissa gator: Kungsgatan, Birger Jarlsgatan, Götgatan, Hornsgatan, och Sankt Eriksgatan. Flaggskeppen var [[Röda Kvarn, Stockholm|Röda Kvarn]] (från 1915) vid Biblioteksgatan och [[Gunnar Asplund]]s [[Skandia (biograf, Stockholm)|Skandia]] (från 1923) vid Drottninggatan.<ref>Friman & Söderström (2008), s. 180</ref>

På 1950-talet inleddes det som kallades ''[[Norrmalmsregleringen]]'' eller ''citysaneringen'', en process som planerades redan på 1930- och 1940-talen och kom att genomföras under hela 1960-talet och en bit in på 1970-talet. Den innebar en omdaning av främst stadsdelen [[Klara (Stockholm)|Klara]] i centrala Stockholm. Bostads- och affärsbyggnader revs, för att ersättas med kontorsbyggnader och affärskomplex. Även stadens [[topografi]] förändrades i och med att stora delar av [[Brunkebergsåsen]] schaktades bort. Motiven var att stadens politiska ledning ville skapa en modern stadskärna för handel och näringsliv, det så kallade ''[[Stockholms city]]'', med fungerande kommunikationer för den växande staden. Den 1 oktober 1950 invigdes den första delen av [[Stockholms tunnelbana]] mellan [[Slussen (tunnelbanestation)|Slussen]] och [[Hökarängen (tunnelbanestation)|Hökarängen]] och då tunnelbanan skulle dras vidare genom centrala Stockholm, krävdes att många byggnader revs. De främsta exemplen på denna utveckling är områdena kring [[Hötorget]] och [[Sergels torg]]. Under 1960-talets senare del växte protesterna mot vad man såg som hänsynslöst skövlande av bebyggelsen i innerstaden, något som kulminerade under [[Almstriden]] i maj 1971.

Bostadsbristen var stor efter andra världskriget. Till år 1955 hade invånarantalet ökat till 789&nbsp;000.<ref name="Befolkning-Cybercity" /> På stadsplanekontorets initiativ gick man till och med ut med affischer, där man varnade för en inflyttning till Stockholm, eftersom det saknades bostäder. För att lösa problemet behövdes en generalplan och en generalplansutredning, den började sitt arbete 1944 och redan 1945 lades programmet till generalplan fram i form av en skrift ''Det framtida Stockholm''. Gruppen som hade arbetat fram programmet bestod av Erland von Hofsten, [[Göran Sidenbladh]], [[Carl-Fredrik Ahlberg]] och [[Sven Lundberg (ingenjör)|Sven Lundberg]]. [[Sven Markelius]] deltog mycket aktivt i arbete och [[Yngve Larsson]] hade åter lyckats säkerställa de nödvändiga anslagen för att bedriva generalplansutredningen.

[[Vällingby]] med sitt [[Vällingby Centrum|centrum]] innehöll direkt från början alla viktiga delar som krävdes för en fungerande satellitstad; arbetsplatser, bostäder och centrum, senare döpt till [[ABC-stad]]. Arkitekterna [[Backström och Reinius]] hade fått uppdraget att utforma det nya centrumet. Här tillämpade de idéer från [[USA]] med varierande volym- och fasadgestaltning i olika material. Nu var inte kyrkan längre "mitt i byn" utan köptemplen.

=== Förorternas framväxt === 
Idén med förstäder längs tunnelbanan fortsatte på 1960-talet med [[Bredäng]] (1962), [[Skärholmen]] (1968) och [[Tensta]] (1970). En del av dessa blev rena [[sovstad|sovstäder]], ibland hade tunnelbanan inte hängt med i utbyggnadstakten och inte alla nya förstäder var så lyckade som Vällingby.

Bredäng, Skärholmen och Tensta hörde redan till de enformiga bostadsområden, som uppstod inom [[miljonprogrammet]]s ram. Här tillverkades höga bostadshus genom industriell produktion med [[betongelement]] som byggde på modulmått 2,4x2,4 meter och husens inbördes avstånd bestämdes i hög grad av byggkranarnas räckvidd.

[[Fil:Essingeleden 1966.jpg|miniatyr|vänster|stående=0.5|[[Essingeleden]] invigs 1966.]]
[[Fil:Hammarby sjostad 2009.jpg|miniatyr|[[Hammarby sjöstad]], 2009.]]
[[Fil:Kungsgatan 1967.jpg|miniatyr|vänster|stående=0.5|[[Högertrafikomläggningen]] på [[Kungsgatan, Stockholm|Kungsgatan]] 1967.]]
År 1960 började man planera Stockholms inre och yttre trafikleder och inom ramen för 1960 års trafikledsplan för Stockholm presenterades ett trafikledssystem för staden.  Radiella infartsleder skulle leda ut till [[Ekerö]], [[Enköping]],  [[Uppsala]], [[Lidingö stad|Lidingö]], [[Nacka]], [[Nynäshamn]] och [[Södertälje]], samt till de nya eller planerade  [[satellitstad|satellitstäderna]] som Vällingby, Farsta och Skärholmen. Infartslederna skulle ansluta till en [[Stockholms ringled|ringled]] med hög kapacitet och därmed avlasta stadens gatunät. Ringen skulle utgöras av [[Essingeleden]], [[Norra länken]], [[Valhallavägen, Stockholm|Valhallavägen]], [[Österleden, Stockholm|Österleden]] och [[Södra länken]].

På 1970-talet ändrades synen beträffande bilen som det viktigaste transportmedlet och de stora vägplanerna konkretiserades i långsammare takt. [[Dennisuppgörelsen]] var en överenskommelse mellan [[Moderaterna]], [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] och [[Folkpartiet]] att under 1990-talet genomföra specifika investeringar i vägar och spårtrafik i Stockholms län. Överenskommelsen slöts 1992 och innebar bland annat att [[Stockholms ringled]] skulle byggas färdigt och att en västlig förbifart skulle anläggas, så blev det dock inte. ''Dennispaketet'' upplöstes i februari 1997.

I samband med [[högertrafikomläggningen]] den [[3 september]] [[1967]] försvann spårvagnarna från Stockholms gator. Endast de spårvagnslinjer som helt gick på egna banvallar, [[Nockebybanan]] och [[Lidingöbanan]] blev kvar. [[1991]] invigdes [[Djurgårdslinjen]], en museispårväg mellan [[Norrmalmstorg]] och [[Waldemarsudde]]/[[Bellmansro]] på Djurgården. I  [[Dennispaketet]] beslutades om att bygga en ''snabbspårväg'', [[Tvärbanan]]. Den invigdes 2000 och stod klar i sin nuvarande sträckning [[2002]]. Vissa delar av Tvärbanan går på gatumark.

Omdaningen av Stockholms innerstad och utflyttningen till miljonprogramsområdena, tillsammans med utglesning av bebyggelsen, kontorisering och sammanslagning av små lägenheter till större fick omfattande följder för [[Storstockholm]]s [[demografi]]. Stockholms kommun nådde en topp på 810&nbsp;000 invånare 1961, men under de följande 20 åren minskade folkmängden till att 1981 endast uppgå till 674&nbsp;000 personer. Däremot har befolkningen i kranskommunerna ökat i antal. Folkmängden i Stockholms kommun har under de senare åren ökat med cirka 100&nbsp;000.

<!--[[Fil:Waterfront 2009.jpg|miniatyr|[[Waterfront Building]] 2009.]]
[[Bild:Lindhagen 2008b.jpg|miniatyr|Rivningar för [[Projekt Lindhagen]], juli 2008.]]-->

=== Sekelslut och 2000-tal ===

Den 28 februari 1986 sköts [[Sveriges statsminister]] [[Olof Palme]] till döds i korsningen [[Sveavägen, Stockholm|Sveavägen]]–[[Tunnelgatan]]. Brottsutredningen kring Palmemordet blev Sveriges största och dyraste någonsin. [[Palmemordet]] är ännu inte uppklarat.

Strax efter stängning på morgonen den 4 december 1994 utfördes [[Stureplansmorden]] vid nattklubben [[Sturecompagniet]] på [[Stureplan]] i Stockholm. En ordningsvakt och tre gäster dödades då [[Tommy Zethraeus]] öppnade eld rakt in i entrén.

Efter 2000-talet startades ett antal stadsutvecklingsprogram för att tillgodose den ökande befolkningen med bostäder. Enligt prognoserna i regionalplanen (RUFS 2001) kommer Stockholms stads befolkning att öka med 150&nbsp;000 personer fram till 2030, vilket motsvarar ett behov av 80&nbsp;000 nya bostäder.

''Översiktsplan 99'' pekar ut ett stort antal utvecklingsområden, där 60&nbsp;000 nya bostäder skulle kunna skapas. Dessa utgörs huvudsakligen av gamla industri- och hamnområden som kan bli till attraktiva bostäder, som projekt [[Liljeholmskajen]] och [[Lindhagen]] med sjönära bostäder vid [[Årstaviken]] respektive [[Hornsbergs strand]] och projekt [[Norra Djurgårdsstaden]] i stadsdelen [[Hjorthagen]] samt [[Hagastaden]] på gränsen mellan Stockholm och Solna. Ytterligare 20&nbsp;000 nya bostäder skall kunna skapas genom förtätning inom redan befintliga bostadsområden.<ref>{{harvnb|Pemer|2006|p=41 ff}}</ref>

Den 3 januari 2006 inleddes det så kallade ''[[Stockholmsförsöket]]'', som pågick till 31 juli 2006. Det är ett försök med [[Trängselskatt i Stockholm|trängselskatt]] för biltrafiken i [[Stockholms innerstad]], tillsammans med utvidgad [[kollektivtrafik]]. I samband med riksdagsvalet 17 september 2006 genomfördes [[folkomröstning]]ar i flera kommuner för att få svar på vad länsinvånarna själva tyckte. En folkomröstning efter försöket ledde till att det permanentades den 1 augusti 2007.

År 2010 var staden Europas [[Europas miljöhuvudstäder|miljöhuvudstad]].

== Se även ==
*[[Historiska mord och avrättningar i Stockholm]]
* [[Stockholmsäktenskap]]
*[[Tidslinje över Stockholms historia]]
* [[Stockholms befolkningsutveckling]]
* [[Stockholms stadsmurar]]
* [[Stadsplanering i Stockholm]]
* [[Stockholms historiska apotek]]
* [[Stockholms historiska bränder]]
* [[Stockholms historiska kartor]]
* [[Stockholms historiska krogar, värdshus och restauranger]]

== Referenser ==
=== Noter ===
<references/>

=== Källor ===
*{{bokref
|efternamn=Brunnström
|förnamn=Lasse
|medförfattare=Nord Truls
|titel=Telefonen: en designhistoria
|år=2006
|utgivare=Atlantis
|utgivningsort=Stockholm
|isbn=91-7353-109-X
|libris=10025762
}}
*{{bokref/Helena Friman/2008}}
*{{bokref/Thomas Hall/1999}}
*{{Bokref/Nils-Erik Landell/1992}}
*{{bokref
|författare=[[Erik Lindorm]]
|titel=Oscar II och hans tid: [1872-1907] : en bokfilm
|serie=Ny svensk historia, 99-0172400-7
|år=1979
|utgivare=[[Wahlström & Widstrand]]
|utgivningsort=Stockholm
|isbn=91-46-13375-5
|libris=7280369
}}
*{{bokref
|redaktör=Nils Olsson, Harald Schiller  
|titel=Händelser man minns: en krönika i ord och bild (bokfilm 1917- 1967)
|år=19nn-
|utgivare=Samverkande bokförlags försäljningsorganisation
|utgivningsort=Stockholm
|libris=569745
}}
*{{Bokref/Stockholm bygger 06}}
*{{bokref/City byggnadsinventering}}
*{{bokref/Ann Katrin Pihl Atmer/1987}}
*{{bokref
|redaktör=Wastenson Leif,  [[Ulf Sporrong]], Hans-Fredrik Wennström
|titel=Sveriges nationalatlas. Sveriges kartor
|utgåva=1. utg.
|år=1990
|utgivare=Sveriges nationalatlas (SNA)
|utgivningsort=Stockholm
|isbn=91-87760-01-0
|libris=8381061
|efternamn=|förnamn=|datum=|hämtdatum=|sid=}}

== Vidare läsning ==
* {{bokref
 | förnamn = Magnus | efternamn = Andersson
 | titel = Stockholms årsringar - En inblick i stadens framväxt
 | utgivare = [[Stockholmia förlag]] | år = 1997
 | id = {{ISBN|91-7031-068-8}} 
}}
*{{bokref |efternamn=Bäckström |förnamn=P. O |titel=Utsigter af Stockholm. : [Teckningar af Ferdinand Tollin med text af Per Olof Bäckström.] |år=1841–1842 |utgivare=P.A. Norstedt och Söner |utgivningsort=Stockholm |libris=2585047 |url=https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/B%C3%A4ckstr%C3%B6mPO/titlar/UtsigterAfStockholm/sida/I/faksimil }}
*{{bokref/Anders Gullberg}}
*{{bokref |efternamn=Hasselmo |förnamn=Margareta |medförfattare=Bengtsson, Lars |titel=Stockholm |serie=Rapport / Riksantikvarieämbetet och Statens historiska museer. Medeltidsstaden, 99-0158680-1 ; 17 |år=1981 |utgivare=Riksantikvarieämbetet och Statens historiska mus |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-7192-421-3 |libris=7618887 }}
*{{bokref|författare=Staffan Högberg|titel=Stockholms historia|id={{ISBN|91-34-59000-5}}|utgivare=[[Albert Bonniers förlag]]|år=1981}}
*{{bokref/Yngve Larsson/1960}}
*{{bokref/Yngve Larsson/1977}}
*{{bokref |efternamn=Lundequist |förnamn=Nils |medförfattare=Lundequist, Nils Wilhelm |titel=Stockholms stads historia, från stadens anläggning till närwarande tid; utgifwen af Nils Lundequist ... 1-3 |url=https://stockholmskallan.stockholm.se/post/11545 |år=1828-1829 |utgivningsort=Stockholm |libris=10552416 }}
*{{bokref|titel=Husen på malmarna: En bok om Stockholm|författare=Marianne Råberg|år=1985|id={{ISBN|9151817608}}|utgivningsort=[[Stockholm]]|utgivare=Prisma}}

== Externa länkar ==
*[https://runeberg.org/wrangsto/ ''Stockholmiana'', I-IV, F. U. Wrangel, P. A. Norstedt & Söner, Stockholm 1912]
* {{commonscat|History of Stockholm}}
* {{wikisource|Om Stockholms stads handel|Stockholms tidiga handelsrelationer och hinder}}

{{stockholm}}
{{Historiska bränder i Stockholm}}
{{Historiska mord och avrättningar i Stockholm}}
{{Historiska avbildningar av Stockholm}}
{{Kloster i Stockholm}}

[[Kategori:Stockholms historia| ]]

[[he:סטוקהולם#היסטוריה]]