Visa källa för Zagreb

{{Geobox|Settlement
<!-- *** Mallhuvud *** -->
| name                  = Zagreb
| native_name           = 
| other_name            = Grad Zagreb
| category              = [[Huvudstad]]
<!-- *** Namn **** -->
| etymology             = 
| official_name         = 
| motto                 = 
| nickname              = Lilla [[Wien]],<ref name="tur">{{webbref |url=https://croatia.hr/sv-SE/experiences/health-and-wellness/Zagreb-concentration-medical-experience-and-knowledge |titel=Zagreb – the concentration of medical experience and knowledge |hämtdatum=6 april 2018 |utgivare=Kroatiska turistrådet |språk=engelska}}</ref><ref name="tåg">{{webbref |url=http://www.raileurope-world.com/city/zagreb |titel=Zagreb, Croatia’s capital and largest city |hämtdatum=6 april 2018 |utgivare=Rail Europe |språk=engelska}}</ref><ref>{{bokref |efternamn=Lyovin |förnamn=Emiko |titel=Valentina: An Odyssey from Pre-Revolutionary Russia Through War-Torn Europe to a Pacific Paradise |origår=2012 |url=https://books.google.se/books?id=9hwBSpiC3nsC&pg=PA161&lpg=PA161&dq=Zagreb+Little+Vienna&source=bl&ots=vTpPQWVutL&sig=IRsj47ZnNBoMhd_X3bBQzDRuiZQ&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjF9NHa-aXaAhWKIpoKHX8yC904ChDoAQhCMAQ#v=onepage&q=Zagreb%20Little%20Vienna&f=false |hämtdatum=6 april 2018 |utgivare=Trafford |språk=engelska |isbn=9781466944336 |sid=161 |kapitel=21 – The First Foreing Land of Refuge}}</ref> Museernas stad,<ref>{{webbref |url=https://www.visit-croatia.co.uk/croatia-destinations/zagreb |titel=Zagreb |hämtdatum=6 april 2018 |utgivare=Visit Croatia |språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.world-guides.com/europe/croatia/city-of-zagreb/zagreb/zagreb_museums.html |titel=Zagreb Museums |hämtdatum=6 april 2018 |utgivare=World Guides |språk=engelska}}</ref> ZG (ze-ge)
<!-- *** Bild *** -->
| image_template        = ja
| image                 = {{Bildmontage
| photo1a = St. Mark´s square as seen from the Lotrščak Tower (13023688244).jpg{{!}}Stadsdelen Gradec, även kallad ''Övre staden''.
| photo2a = Art Pavillion in Zagreb.jpg{{!}}Konstpaviljongen.
| photo2b = HNK Zagreb.jpg{{!}}Nationalteatern. 
| photo3a = Cathedral zagreb.JPG{{!}}Zagrebs katedral.
| photo3b = National and University Library in Zagreb.jpg{{!}}National- och universitetsbiblioteket. 
| photo4a = Zagreb 2014 (11748129414).jpg{{!}}Vy över Ban Jelačićs torg.
| size = 256
| position = center
| spacing = 2
| color = black
| border = 0
| color_border = 
| text = 
| text_background = #FFFFFF
| foot_montage =
}}
| image_caption         = <small>Överst från vänster: stadsdelen [[Gradec, Zagreb|Gradec]] även kallad ''Övre staden'' (del av den historiska stadskärnan), [[Konstpaviljongen i Zagreb|Konstpaviljongen]], [[Kroatiska nationalteatern i Zagreb|Nationalteatern]], [[Zagrebs katedral|Katedralen]], [[National- och universitetsbiblioteket i Zagreb|National- och universitetsbiblioteket]] samt kvällsvy över Zagrebs mest centrala torg ([[Ban Jelačićs torg]]) i samband med [[Advent i Zagreb]].</small>
<!-- *** Symboler *** -->
| flag                  = Flag of Zagreb.svg
| symbol                = Coat of arms of Zagreb.svg | symbol_type = [[Zagrebs stadsvapen|Stadsvapen]]
<!-- *** Länder, regioner mm *** -->
| country               = Kroatien
| country_flag          = true
| state                 = Zagreb| state_type = [[Kroatiens län|Län]]
| region                = | region_type = 
| district              = | district_type = 
| municipality          = | municipality_type = 
<!-- *** Delar, objekt inom området *** -->
| part                  = 
| landmark              = 
| river                 = [[Sava]]
<!-- *** Läge *** -->
| location              = 
| elevation             = 158
| lat_d                 = 45| lat_m =49 | lat_s =0 | lat_NS = N
| long_d                = 15| long_m =59 | long_s =0 | long_EW = E
| highest               = | highest_note = 
| highest_elevation     = 1035 | highest_elevation_note = 
| lowest                = | lowest_note = 
| lowest_elevation      = 122 | lowest_elevation_note = 
<!-- *** Dimensioner *** -->
| length                = | length_orientation = 
| width                 = | width_orientation = 
| area                  = 
| area_land             = 
| area_water            = 
| area_urban            = 
| area_metro            = 
| area_municipal        = 641.23 
<!-- *** Befolkning *** -->
| population            = | population_date = | population_note = 
| population_urban      = 688163  | population_urban_date = 31 mars 2011 | population_urban_note = <ref name="dzsinv2011">{{webbref |url=https://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_01/e01_01_01_zup21.html |titel=POPULATION BY AGE AND SEX, BY SETTLEMENTS, 2011 CENSUS |hämtdatum=3 april 2018 |utgivare=Kroatiska statistiska centralbyrån |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190314101422/https://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_01/e01_01_01_zup21.html |arkivdatum=14 mars 2019 }}</ref> | population_urban_type = centralort
| population_metro      = | population_metro_date = | population_metro_note = 
| population_municipal  = 790017  | population_municipal_date = 31 mars 2011 | population_municipal_note = <ref name="dzsinv2011" />
| population_density    = | population_density_note = 
| population_urban_density = | population_urban_density_note = 
| population_metro_density = | population_metro_density_note = 
| population_municipal_density = auto | population_municipal_density_note = 
<!-- *** Invånarnamn *** -->
| population1           = | population1_type = 
<!-- *** Historia och administration *** -->
| established           = 1094| established_type = [[Zagrebs stift]] 
| date                  = | date_type = 
| government            = Zagrebs stadsfullmäktige
| government_location   = [[Gamla stadshuset, Zagreb|Gamla stadshuset]]| government_region = | government_state = 
| mayor                 = [[Tomislav Tomašević]]
| mayor_party           = [[Možemo!]]
| leader                = | leader_type = 
<!-- *** Koder ***  -->
| timezone              = [[Centraleuropeisk tid|CET]]| utc_offset = +1
| timezone_DST          = [[Centraleuropeisk tid|CEST]]| utc_offset_DST = +2
| postal_code           = 10000| postal_code_type = 
| area_code             = 01| area_code_type = 
| code                  = ZG| code_type = Bilregistrering
| code1                 = | code1_type = 
<!-- *** Fria fält *** -->
| free                  = 31 maj ("Stadens dag")| free_type = [[Högtidsdag]]
| free1                 = [[Stenporten, Zagreb#Helgedomen Vår Fru av Stenporten|Vår Fru av Stenporten]]| free1_type = [[Skyddshelgon]]
<!-- *** Kartor *** -->
| map                   = Croatia location map.svg
| map_caption           = Zagreb markerat på kartan över Kroatien.
| map_locator           = Kroatien
<!-- *** Webbplatser *** -->
| website               = [http://www.zagreb.hr www.zagreb.hr]
<!-- *** Fotnoter *** -->
| footnotes             = 
}}
'''Zagreb''' (uttal: {{IPA-uttal|zǎːɡreb}}, före år 1918 internationellt och på [[svenska]] främst känt under sitt [[tyska]] namn ''Agram''<ref>{{webbref |url=https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/zagreb |titel=Zagreb |hämtdatum=3 april 2018 |utgivare=Nationalencyklopedin |verk=NE.se}}</ref>) är [[huvudstad]] och största [[Lista över städer i Kroatien|stad]] i [[Kroatien]].<ref name="zghrom">{{webbref |url=https://www.zagreb.hr/en/zagreb-in-brief/1125 |titel=Zagreb in brief |hämtdatum=12 februari 2019 |verk=Zagreb.hr |utgivare=Zagrebs stad |språk=engelska}}</ref><ref name="tur"/><ref name="tåg"/>  Staden är belägen mellan berget [[Medvednica]]s sluttningar och floden [[Sava]] i den västra delen av det [[Donaubäckenet|Pannoniska bäckenet]]. Vid den senaste folkräkningen år 2011 uppgick stadens invånarantal till 790&nbsp;017<ref name="dzsinv2011" /> invånare varav 688&nbsp;163<ref name="dzsinv2011" /> invånare bodde i tätorten.  

Den kroatiska huvudstaden är landets [[politik|politiska]], [[ekonomi]]ska, [[kultur]]ella och [[vetenskap]]liga centrum<ref>{{webbref |url=http://www.infozagreb.hr/about-zagreb/basic-facts |titel=Zagreb – city with a million hearts |hämtdatum=3 april 2018 |utgivare=Zagrebs turistråd |verk=Info Zagreb |språk=engelska}}</ref><ref name="zghrom" /> samt en viktig trafikknutpunkt för Kroatien och regionen i övrigt.<ref>{{bokref |efternamn=Cybriwsky |förnamn=Roman Adrian |titel=Capital Cities around the World: An Encyclopedia of Geography, History, and Culture |origår=2013 |url=https://books.google.se/books?id=qb6NAQAAQBAJ&pg=PA347&lpg=PA347&dq=zagreb+geography&source=bl&ots=2gevnStd_J&sig=k7GiSZjDynevdOygZewvOlpS4GM&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwjEqPCqzZ7aAhUGb5oKHYGYCos4ChDoAQgmMAA#v=onepage&q=zagreb%20geography&f=false |hämtdatum=3 april 2018 |utgivare=ABC-Clio |utgivningsort=Santa Barbara, USA |språk=engelska |isbn=9781610692472 |sid=347 |kapitel=Capital Cities A–Z}}</ref> Zagreb är en [[industristad]] med tillverkning främst inom den mekaniska sektorn samt ett betydande utbildningscentrum i landet. Staden hyser bland annat ett av [[sydöstra Europa]]s största och äldsta [[universitet]] ([[Universitetet i Zagreb|Zagrebs universitet]]) som grundades år 1669.<ref>{{webbref |url=http://www.unizg.hr/homepage/about-university/history |titel=University of Zagreb 1699–2005 |hämtdatum=3 april 2018 |utgivare=Zagrebs universitet |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190801103414/http://www.unizg.hr/homepage/about-university/history/ |arkivdatum=1 augusti 2019 }}</ref><ref name="zghrom" />

== Etymologi ==
Namnet 'Zagrebs' etymologiska ursprung är oklart. Namnformen 'Zagrab' omnämns för första gången i ett dokument utfärdat år 1134 av [[Esztergom]]s ärkebiskop [[Felicián]].<ref>{{webbref |url=http://www.enciklopedija.hr/natuknica.aspx?ID=19177 |titel=Felicijanova povelja |hämtdatum=7 april 2018 |utgivare=Miroslav Krležas lexikografiska institut |verk=Enciklopedija.hr |språk=kroatiska}}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.mgz.hr/hr/postav/prvi_spomen |titel=Prvi spomen Zagreba u povijesti |hämtdatum=7 april 2018 |utgivare=Zagrebs stadsmuseum |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20180324135332/http://www.mgz.hr/hr/postav/prvi_spomen |arkivdatum=24 mars 2018 }}</ref> I dokumentet omnämns [[Zagrebs stift]] (egentligen 'Zagrabs stift') med sitt latinska namn ''Zagrabiensem episcopatum''. Den moderna kroatiska namnformen Zagreb uppträdde för första gången i skrift på en karta från år 1689 utfärdad av den franske kartografen [[Nicolas Sanson]].<ref>{{bokref |efternamn=Boulanger |förnamn=Jean-Claude |övriga=Gyula Déscy |titel=Proceedings of the XVI International Congress of Onomastic Sciences |origår=1990 |origmånad=juni |url=https://books.google.com/books?id=MLChUpf_66EC&pg=PA202 |hämtdatum=9 februari 2019 |utgivare=Presses Université Laval |utgivningsort=Québec |språk=engelska och franska |isbn=978-2-7637-7213-4 |sid=202 |kapitel=Anthroponyms underived to settlement names: a place name type in East Central Europe}}</ref> Från dess grundande år 1094 användes namnet Zagrab/Zagreb som benämning för stiftet och från 1600-talet i allt större uträckning för bosättningarna som ingick i stiftet. I politisk, juridisk och administrativ mening skapades staden Zagreb år 1850 genom förening av de två bosättningarna [[Gradec, Zagreb|Gradec]] och [[Kaptol]] och från år 1852 blev namnet Zagreb den officiella benämningen för staden.

Då stadsnamnets etymologiska ursprung inte är klarlagt finns det olika förklaringsmodeller, hypoteser och legender om dess uppkomst. En [[folketymologi]]sk förklaring är att namnet härstammar från den lokaldialektala termen "za breg" (''bakom kullen''). Enligt denna förklaringsmodell skulle kullen åsyfta [[Sava]]s flodbank som tros ha legat närmare staden förr. En annan folketymologisk förklaring till namnet är att det skulle härstamma från termen "za grabom" (''bakom vallgraven'') då staden tidigt var befäst. 

=== Legender ===
Det kroatiska verbet "zagrabiti" (''att ösa'') ligger till grund för flera liknande legender om hur staden fick sitt namn. En variant  beskriver en kroatisk [[ban]] som leder sina törstiga soldater genom ett övergivet område. I frustration över att vattnet är slut slår han sin sabel i marken varpå vatten tränger upp. Han beordrar därefter manskapet "att ösa" upp vattnet. En liknande legend gör gällande att en utmattad kroatisk ban som precis kommit hem från en fältslag ber en ung flicka vid namn ''Manda'' "att ösa" upp vatten till honom ur en källa. Enligt denna legend är det så fontänen ''Manduševac'' (den dåtida källan enligt legenden) vid [[Ban Jelačićs torg]] har fått sitt namn. Staden fick heta Zagreb efter verbet "zagrabiti" då flickan fick ösa upp vatten till banen.    

=== Zagreb på andra språk ===
Då Zagreb var en provinshuvudstad i [[Österrike-Ungern]] var staden utanför Kroatien främst känd under sitt tyska namn ''Agram''. Denna namnform förekommer även i äldre svensk litteratur.  I den moderna tyskan används idag Zagreb. Det ungerska namnet, då som nu, är ''Zágráb''. Det [[latin]]ska namnet för staden är ''Zagrabia'' medan det [[italienska]] är ''Zagabria''. 

=== Smeknamn och slogan ===
Zagreb har flera smeknamn och slogans som används inte minst i marknadsföringsskäl. Bland de vanligaste hör "Beč u malom" (''Wien i det lilla'') och "Mali Beč" (''Lilla Wien''). Dessa och liknade varianter som alla anspelar på [[Wien]] används i regel även av utländska turistagenter för att locka turister till staden. I Kroatien och inte minst av lokalinvånarna kallas staden stundom "Beli Zagreb grad" (''Vita Zagreb stad'' på den lokala [[Kajkavisk dialekt|kajkaviska dialekten]]) eller "Beli Zagreb" (''Vita Zagreb'') som anspelar på en svunnen tid då byggnaderna i det lilla och provinsiella Zagreb enligt den lokala byggnadstraditionen var vitkalkade och rena.

== Historia ==
{{Huvudartikel|Zagrebs historia}}
[[Fil:Agram, Capital Palace, with Maria Statue, by Fernkorn, Croatia, Austro-Hungary-LCCN2002710734.jpg|miniatyr|Tryck från sekelskiftet 1800/1900 föreställande marknaden vid [[Kaptol]]s torg vid [[Katedralen i Zagreb|Zagrebs katedral]].]]
Zagreb har en lång och rik historia. Arkeologiska fyndigheter visar att området där Zagreb ligger var befolkat mycket tidigt. Redan för 50&nbsp;000–80&nbsp;000 år sedan levde det förhistoriska människor på Medvednicas sluttningar.<ref>{{webbref |url=http://bib.irb.hr/datoteka/616758.Zagrebacko_podrucje_do_osnutka_Biskupije.pdf |titel=Zagrebačko područje do osnutka Biskupije |hämtdatum=22 mars 2015 |efternamn=Gračanin |förnamn=Hrvoje |år=2012 |format={{pdf}} |verk=Povijest grada Zagreba. Knjiga 1. Od prethistorije do 1918 |utgivare=Novi Liber |sid=1–32 |språk=kroatiska}}</ref> Utgrävningar visar att staden ligger alldeles i närheten av den tidigare romerska bosättningen [[Andautonia]] från [[000-talet|nollhundratalet]].<ref>[http://www.andautonia.com/eng/english.html Andautonia.com] {{Wayback|url=http://www.andautonia.com/eng/english.html |date=20081207040340 }}</ref> 

Det moderna Zagreb har dock sitt ursprung i de två separata bosättningarna [[Kaptol]] och [[Gradec, Zagreb|Gradec]] som under [[Franker|frankisk]] överhöghet växte upp intill varandra på varsin höjd separerade av ån [[Medveščak]] i slutet av det första århundradet. Sedan den kroatiske kungen [[Stjepan II]] år 1089 avlidit trängde ungerska styrkor år 1091 in i Kroatien från nordöst och de båda bosättningarna kom då under ungerskt inflytande. Under det ungerska styret blev Kaptol biskopssäte och centrum för kyrkans makt. Bosättningen fick en övervägande [[Klerk|klerikal]] befolkning medan Gradec till stora delar befolkades av hantverkare, köpmän och bönder. År 1242 utfärdade den ungersk-kroatiske kungen [[Bela IV av Ungern|Béla IV]] en [[Béla IV:s gyllene bulla|gyllene bulla]] som utsåg staden Gradec till kunglig fristad. Den nya statusen gav invånarna ekonomiska och administrativa förmåner. Samma år skadades Gradec och Kaptol svårt av [[Mongolernas invasion av Europa|mongoliska räder]]. Nästkommande århundraden präglades av konflikter och rivalitet mellan de båda bosättningarna som båda var befästa med höga murar, torn och stadsportar.

I samband med [[parlamentet i Cetin]] år 1527 inlemmades Kroatien och Zagreb i det [[Habsburgska monarkin|habsburgska riket]]. Det var under habsburgarnas överhöghet som Zagrebs status som kroaternas ekonomiska, kulturella och politiska centrum befästes. Under 1500-talet blev Gradec säte för den [[Sabor|kroatiska lantadagen]] och [[ban]]en och det var här som den [[Lista över adelssläkter i Kroatien|kroatiska adeln]] fattade viktiga beslut rörande administrationen av den [[Kungariket Kroatien (Habsburg)|habsburgska provinsen Kroatien]]. I samband med de muslimska [[Osmanska riket|osmanerna]] framryckning i sydöstra Europa blev Zagreb ett viktigt bålverk i den södra delen av riket. Den drygt 400 år långa alliansen med habsburgarna innebar att staden aldrig intogs av osmanerna. Det i sin tur innebär att Zagreb har bibehållit många äldre byggnader och konstruktioner som raserades av osmanerna annorstädes.

[[Fil:Agram, Academy Palace, with St. George Monument, by Fernkorn, Croatia, Austro-Hungary-LCCN2002710733.jpg|miniatyr|vänster|Tryck från sekelskiftet 1800/1900 föreställande [[Akademipalatset, Zagreb|Akademipalatset]].]]
Under den gryende [[nationalromantik]]en på 1800-talet blev Zagreb centrum för den [[Illyrism|illyriska rörelsen]]. Under ledning av ban [[Josip Jelačić]] förenades Gradec och Kaptol år 1850 i en administrativ enhet.<ref>[http://www.zagreb-touristinfo.hr/?id=34&l=e&nav=nav2 Zagreb Tourist Info]</ref> Samma år utsågs [[Janko Kamauf]] till den förste borgmästaren av det förenade Zagreb. 

Efter Österrike-Ungerns upplösning år 1918 blev Zagreb huvudstad i den kortlivade [[Slovenernas, kroaternas och serbernas stat]] som omfattade områden i den upplösta monarkin som haft en övervägande sydslavisk befolkning. Den nyutropade staten vann inte internationellt erkännande och knappt två månader efter sin tillkomst förenades den med [[Kungariket Serbien]] och bildade [[Kungariket Jugoslavien|Serbernas, kroaternas och slovenernas kungarike]] (från år 1929 kallat [[Kungariket Jugoslavien|Jugoslavien]]). 

Under [[andra världskriget]] ockuperades Jugoslavien av [[Nazityskland]] och år 1941 utropades den med Nazityskland allierade [[Oberoende staten Kroatien]] med Zagreb som huvudstad. Under kriget flygbombades staden av [[De allierade under andra världskriget|de allierade]] med stora materiella skador som följd. Efter andra världskriget slut år 1945 införlivades Zagreb åter i Jugoslavien och utvecklades därefter till ett av landets främsta centrum rörande bland annat industri, kultur, utbildning, stora evenemang med mera. Zagreb var befolkningsmässigt Jugoslaviens näst största stad. 

I samband med kommunismens sammanbrott i Öst- och Centraleuropa krävde allt fler jugoslaviska delrepubliker demokrati och självständighet. Som ett resultat av [[Folkomröstningen om Kroatiens självständighet 1991|folkomröstningen om självständighet år 1991]] förklarade sig den [[Socialistiska republiken Kroatien|kroatiska delrepubliken]] samma år självständigt och lämnade den sydslaviska federationen. Zagreb blev det självständiga Kroatiens huvudstad.

== Geografi och klimat ==
[[Fil:Zagreb SPOT 1038.jpg|miniatyr|Satellitbild över Zagreb från år 2006.]]
Zagreb är beläget 122 [[meter över havet]] i norra Kroatien och ligger på den geografiska positionen 45°49′ [[latitud]] och 15°59′ [[longitud]].<ref name="LPPS">{{bokref |författare=Letcher, Piers |medförfattare=Parkes, Sarah |titel=Zagreb |url=https://books.google.se/books?id=A2FreTyeK08C&pg=PA26&lpg=PA26&dq=geography+of+zagreb&source=bl&ots=fxAFpUF4v-&sig=Fla1Nbgj0QogohDX-QzjljE2ofM&hl=sv&sa=X&ved=0ahUKEwiXzpvN0Z7aAhWxyKYKHWsCDQs4ChDoAQgtMAE#v=onepage&q=geography%20of%20zagreb&f=false |hämtdatum=3 april 2018 |datum=1 april 2007 |utgivare=Bradt Travel Guides |språk=engelska |isbn=9781841621890 |sid=26}}</ref> Strax norr om staden dominerar berget [[Medvednica]] vars högsta topp [[Sljeme]] når en höjd på 1&nbsp;033 meter över havet.<ref>{{webbref |url=http://www.mgipu.hr/doc/Prostorno/PP_DZ/UPUSK/2017-02/KPP_Obrazlozenje.pdf |titel=URBANISTIČKI PLAN UREĐENJA DRŽAVNOG ZNAČAJA "SKIJAŠKI KOMPLEKS", MEDVEDNICA |hämtdatum=3 april 2018 |år=2017 |månad=oktober |format={{pdf}} |utgivare=Kroatiska bygg- och planeringsdepartementet |sid=6 |språk=kroatiska }}{{Död länk|datum=2019-09 |bot=InternetArchiveBot }}</ref><ref>{{webbref |url=http://www.hps.hr/info/hrvatski-vrhovi/sljeme-vrh |titel=Sljeme – vrh |verk=Hps.hr |hämtdatum=3 april 2018 |utgivare=Kroatiska bergbestigarassociationen |språk=kroatiska}}</ref> I söder och sydöst breder staden ut sig över ett bördigt slättlandskap där floden [[Sava]] utgör gränsen mellan den äldre stadsbebyggelsen i norr och höghusområdena i [[Novi Zagreb]] (''Nya Zagreb'') söder om floden.<ref name="LPPS" /> I sydöst förbyts landskapet av åkermark innan naturskyddsområdet [[Lonjsko polje]] (''Lonjafältet'') tar vid.<ref name="LPPS" /> I nordväst domineras landskapsbilden av [[Žumberak]]-bergets böljande kullar.<ref name="LPPS" />         

Zagreb ligger i den [[tempererade zonen]]. Enligt [[Köppens klimatklassifikation]] har Zagreb [[kustklimat]] (Cfb)<ref name="CD">{{webbref |url=https://sv.climate-data.org/location/6179 |titel=Zagreb |verk=Climate-Data.org |hämtdatum=4 april 2018 |utgivare=Climate Data}}</ref> och ligger på gränsen till den klimatklassifikation som betecknas som [[fuktigt kontinentalt klimat]]. Klimatet karaktäriseras av fyra distinkta [[årstid]]er och den genomsnittliga årliga medeltemperaturen uppgår till 11 °C.<ref name="CD" /> Vårarna är vanligtvis milda och behagliga men karaktäriseras även av frekventa väderomslag. Vårmånaderna är vanligtvis blåsigare än andra månader. I slutet av maj börjar temperaturerna att stiga vilket brukar åtföljas av enstaka åskväder. Somrarna är varma och kortlivade värmeböljor är inte ovanliga. Under sommarmånaderna överstiger temperaturen 30 °C i genomsnitt 14,6 dagar. Somrarna är nederbördsrika och den genomsnittliga medeltemperaturen uppgår till 22 °C.<ref>{{webbref |url=http://klima.hr/k1/k1_2/zagreb_maksimir.pdf |titel=Zagreb–Maksimir |hämtdatum=4 april 2018 |format={{pdf}} |utgivare=Kroatiens statliga hydrometeorologiska institut |språk=kroatiska}}</ref> Statistiskt sett är juni och augusti de två regnigaste månaderna under året medan februari är den mest nederbördsfattigaste månaden.<ref name="CD" /> Den tidiga hösten är vanligtvis mild med en gradvis ökning av regndagar samt fallande temperaturer mot slutet av årstiden. Under perioden oktober–januari är det vanligt med morgondimma i de norra stadsdelarna som ligger vid berget Medvednicas sluttningar medan de södra stadsdelarna vid floden Sava inte sällan har dimma som dröjer sig kvar under större delen av dagen. Vintrarna är kalla och det är inte ovanligt med snöfall. På vintern faller det snö i genomsnitt 29 dagar. De första snöfallen kommer vanligtvis i början av november. Januari<ref name="CD" /> är den kallaste månaden under året och under månaderna december–februari uppgår den genomsnittliga medeltemperaturen till 1 °C.          

'''Klimattabell som visar normala temperaturer och nederbörd i Zagreb:'''
{{Klimattabell|
   |hmjan=3.1 
   |hmfeb=6.1  
   |hmmar=11.3  
   |hmapr=16.4
   |hmmaj=21.3
   |hmjun=24.6
   |hmjul=26.7 
   |hmaug=26.2 
   |hmsep=22.3  
   |hmokt=16.2
   |hmnov=9.3
   |hmdec=4.4
   |lmjan=-4 
   |lmfeb=-2.5  
   |lmmar=0.9  
   |lmapr=4.9
   |lmmaj=9.2
   |lmjun=12.7
   |lmjul=14.2 
   |lmaug=13.7  
   |lmsep=10.4  
   |lmokt=5.8
   |lmnov=1.8
   |lmdec=-1.9
   |nbjan=48.6 
   |nbfeb=41.9  
   |nbmar=51.6 
   |nbapr=61.5
   |nbmaj=78.8
   |nbjun=99.3
   |nbjul=81 
   |nbaug=90.5  
   |nbsep=82.7  
   |nbokt=71.6
   |nbnov=84.8
   |nbdec=63.8
   |källa=[http://worldweather.wmo.int/019/c00070.htm Worldweather.org]
}}

== Politik och administration ==
Zagreb, i administrativa sammanhang benämnt Zagrebs stad (''Grad Zagreb''), är en separat administrativ enhet och har samma status som ett [[Kroatiens län|län i Kroatien]].<ref name="zghrom" />

=== Administrativ indelning ===
Sedan den 14 december 1999 är staden formellt indelad i 17 [[stadsdel]]ar (''gradske četvrti'').<ref>[http://www.dzs.hr/Hrv/censuses/census2011/htm/H11_Zup11_1111.html/ DZS - Kroatiska statistiska centralbyrån] {{Wayback|url=http://www.dzs.hr/Hrv/censuses/census2011/htm/H11_Zup11_1111.html/ |date=20120213200159 }} {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> 11 av stadsdelarna ligger helt inom centralortens urbana gränser medan 4 stadsdelar ([[Novi Zagreb–istok]], [[Novi Zagreb–zapad]], [[Peščenica-Žitnjak]] och [[Gornja Dubrava]]) delvis ligger inom centralorten Zagrebs gränser men även omfattar perifera bosättningar och samhällen. 2 av stadsdelarna ([[Sesvete]] och [[Brezovica, Zagreb|Brezovica]]) som till ytan är de största stadsdelarna består till största del av förorter. Bara mindre områden av dessa stadsdelar ingår i den urbaniserade centralorten Zagreb.<ref>[http://www.zagreb.hr/default.aspx?id=12913 Staden Zagrebs officiella webbplats] {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> 

Stadsdelarna är politisk mening indelade i lokalnämnder (''mjesni odbori''). Dessa styrs och representeras av Stadsdelsrådet (''Gradsko vijeće'') som består av 11–19 medlemmar beroende på stadsdelens invånarantal.<ref>[http://www.zagreb.hr/default.aspx?id=12919 Staden Zagrebs officiella webbplats] {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref>       

==== Stadsdelar ====
{| class="wikitable" style="text-align:left; width:100%; margin-right:10px;"
|- 
| rowspan="19" align="center" | <br><br>[[Fil:Districts of Zagreb (map with numbers).svg|400px|Zagreb]]<br><br><strong>Karta som visar Zagrebs stadsdelar</strong>
! Nr. 
! Stadsdel 
! Yta (km²)<ref>[http://www.zagreb.hr/default.aspx?id=12915 Zagreb.hr] - Staden Zagrebs officiella webbplats {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> 
! Invånare (2011)<ref name="dzsinv2011" /> 
! Befolkningstäthet (inv./km²)   
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 1.
| [[Donji grad]]
| align="right" | 3,01
| align="right" | 37&nbsp;024
| align="right" | 12&nbsp;300,3
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 2.
| [[Gornji grad-Medveščak]]
| align="right" | 10,19
| align="right" | 30&nbsp;962
| align="right" | 3&nbsp;038,4
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 3.
| [[Trnje]]
| align="right" | 7,36
| align="right" | 42&nbsp;282
| align="right" | 5&nbsp;744,0
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 4.
| [[Maksimir]]
| align="right" | 14,97
| align="right" | 48&nbsp;902
| align="right" | 3&nbsp;266,6
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 5.
| [[Peščenica-Žitnjak]]
| align="right" | 35,29
| align="right" | 56&nbsp;487
| align="right" | 1&nbsp;600,6
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 6.
| [[Novi Zagreb-istok]]
| align="right" | 16,54
| align="right" | 59&nbsp;055
| align="right" | 3&nbsp;570,4
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 7.
| [[Novi Zagreb-zapad]]
| align="right" | 62,63
| align="right" | 58&nbsp;103
| align="right" | 927,71
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 8.
| [[Trešnjevka-sjever]]
| align="right" | 5,80
| align="right" | 55&nbsp;425
| align="right" | 9&nbsp;556,0
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 9.
| [[Trešnjevka-jug]]
| align="right" | 9,83
| align="right" | 66&nbsp;674
| align="right" | 6&nbsp;782,7
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 10.
| [[Črnomerec]]
| align="right" | 24,23
| align="right" | 38&nbsp;546
| align="right" | 1&nbsp;590,8
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 11.
| [[Gornja Dubrava]]
| align="right" | 40,26
| align="right" | 61&nbsp;841
| align="right" | 1&nbsp;536,0
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 12.
| [[Donja Dubrava]]
| align="right" | 10,80
| align="right" | 36&nbsp;363
| align="right" | 3&nbsp;366,9
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 13.
| [[Stenjevec]]
| align="right" | 12,18
| align="right" | 51&nbsp;390
| align="right" | 4&nbsp;219,2
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 14.
| [[Podsused-Vrapče]]
| align="right" | 36,16
| align="right" | 45&nbsp;759
| align="right" | 1&nbsp;265,4
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 15.
| [[Podsljeme]]
| align="right" | 59,42
| align="right" | 19&nbsp;165
| align="right" | 322,53
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 16.
| [[Sesvete]]
| align="right" | 165,24
| align="right" | 70&nbsp;009
| align="right" | 423,6
|-
| align="right" style="background: #0075BE; color:#FFFFFF;" | 17.
| [[Brezovica, Zagreb|Brezovica]]
| align="right" | 127,32
| align="right" | 12&nbsp;030
| align="right" | 94,4
|-
! &nbsp;
! style="text-align:left;" | Totalt 
! style="text-align:right;" | 641,23 
! style="text-align:right;" | 790&nbsp;017 
! style="text-align:right;" | 1&nbsp;232,0<ref>Genomsnittlig befolkningstäthet år 2011.</ref>
|}

==== Zagreb storstadsområde ====
Zagreb är huvudort i ''Zagrebs stadsagglomeration''<ref name="zsa">{{webbref |url=https://www.zagreb.hr/UserDocsImages/gu%20za%20strategijsko%20planiranje/SRUAZ%202020%20_layout_ENG_digital.pdf |titel=ZAGREB URBAN AGGLOMERATION DEVELOPMENT STRATEGY FOR THE PERIOD UP TO 2020 |hämtdatum=9 februari 2019 |år=2018 |månad=April |format={{pdf}} |verk=Zagreb.hr |utgivare=Zagrebs stad |språk=engelska}}</ref> – ett storstadsområde bestående av den kroatiska huvudstaden och mindre orter och kommuner i stadens närhet som ur geografisk, kulturell, ekonomisk och politisk synpunkt graviterar mot Zagreb. Storstadsområdet har en yta på 2&nbsp;911,3 kvadratmeter och 1&nbsp;086&nbsp;528 invånare.<ref name="zsa" /> Drygt en fjärdedel av landets befolkning bor i Zagrebs storstadsområde vilket gör det till landets viktigaste urbana område.<ref name="zsa" /> Förutom Zagreb ingår 11 kransstäder och 19 kranskommuner i Zagrebs stadsagglomeration.<ref name="zsa" /> Dessa är städerna [[Donja Stubica]], [[Dugo Selo]], [[Jastrebarsko]], [[Oroslavje]], [[Samobor]], [[Sveta Nedelja]], [[Sveti Ivan Zelina]], [[Velika Gorica]], [[Zabok]] och [[Zaprešić]] samt kommunerna [[Bistra]], [[Brckovljani]], [[Brdovec]], [[Dubravica]], [[Gornja Stubica]], [[Jakovlje]], [[Klinča Sela]], [[Kravarsko]], [[Luka]], [[Marija Bistrica]], [[Marija Gorica]], [[Orle]], [[Pisarovina]], [[Pokupsko]], [[Pušća]], [[Rugvica]], [[Stubičke Toplice]], [[Stupnik]] och [[Veliko Trgovišće]].<ref name="zsa" />

=== Politisk ledning ===
==== Zagrebs stadsfullmäktige ====
{{se även|Lista över Zagrebs borgmästare}}
Zagrebs stadsfullmäktige (''Gradska skupština Grada Zagreba'') består av 51<ref>[http://www.skupstina.zagreb.hr/default.aspx?id=65 Zagrebs stadsfullmäktige officiella webbplats] {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref> medlemmar och är stadens högsta beslutande organ. Medlemmarna av stadsfullmäktige väljs i direkta val<ref name="zghrom" /> och mandatperioden löper över fyra år. Sedan år 2009 väljs även borgmästaren i direkta val. Tidigare utsågs borgmästaren av stadsfullmäktige. Stadsfullmäktige sammanträder i [[Gamla stadshuset, Zagreb|Gamla stadshuset]].

Stadsledningen utgör tillsammans med [[Lista över Zagrebs borgmästare|borgmästaren]] stadens verkställande makt och består av 11 medlemmar. Dessa utses på förslag av borgmästaren och väljs av stadsfullmäktige genom enkel majoritet. Borgmästaren är stadsledningens chef. Stadsförvaltningen består av 12 stadskontor, 3 stadsbyråer och 3 stadsservicekontor som ansvarar inför borgmästaren och stadsstyrelsen. 

Lokalförvaltningen är organiserad i 17<ref name="zghrom" /> stadsdelar som representeras av lokalnämnderna vars medlemmar väljs i direkta val.    

==== Mandatfördelningen i stadsfullmäktige ====
[[Fil:Stara gradska vijecnica Zagreb.jpg|miniatyr|[[Gamla stadshuset, Zagreb|Gamla stadshuset]] år 2008 – den historiska byggnaden i [[Gradec, Zagreb|Övre staden]] där Zagrebs stadsfullmäktige sammanträder.]]
{| class="wikitable" 
|-
! rowspan=2 | &nbsp;&nbsp;&nbsp;
! rowspan=2 | Politiskt parti
! | Antal ledamöter 
! colspan=12 rowspan=2 | Graf
|-
! 2017
|-
| style="background:#50af66;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Milan Bandić 365 – Arbetets och solidaritetens parti|BM 365]]
| style="text-align: center" | '''7'''
| style="background:#50af66;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#50af66;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#50af66;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#50af66;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#50af66;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#50af66;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#50af66;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#005BAA;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Kroatiska demokratiska unionen|HDZ]]
| style="text-align: center" | '''7'''
| style="background:#005BAA;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#005BAA;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#005BAA;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#005BAA;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#005BAA;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#005BAA;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#005BAA;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#FF0000;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Kroatiens socialdemokratiska parti|SDP]]
| style="text-align: center" | '''6'''
| style="background:#FF0000;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#FF0000;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#FF0000;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#FF0000;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#FF0000;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#FF0000;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#08457E;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Obunda för Kroatien|EH-NHR]]
| style="text-align: center" | '''5'''
| style="background:#08457E;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#08457E;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#08457E;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#08457E;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#08457E;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#FFE01C;" |  &nbsp;&nbsp;
| [[Kroatiska socialliberala partiet|HSLS]]
| style="text-align: center" | '''3'''
| style="background:#FFE01C;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#FFE01C;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#FFE01C;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#067CBF;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Liberala medborgaralliansen|GLAS]]
| style="text-align: center" | '''2'''
| style="background:#067CBF;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#067CBF;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#0B7EF8;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Sandra Švaljeks oberoende lista]]
| style="text-align: center" | '''2'''
| style="background:#0B7EF8;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#0B7EF8;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#92D9F9;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Kroatiska pensionärspartiet|HSU]]
| style="text-align: center" | '''1'''
| style="background:#92D9F9;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#FECE68;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Kroatiska folkpartiet – liberaldemokraterna|HNS]]
| style="text-align: center" | '''1'''
| style="background:#FECE68;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#3D863D;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Kroatiska bondepartiet|HSS]]
| style="text-align: center" | '''1'''
| style="background:#3D863D;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#DD3333;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Framåt Kroatien – Progressiva alliansen|NH-PS]]
| style="text-align: center" | '''1'''
| style="background:#DD3333;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#4A217B;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Folkpartiet – Reformisterna|NS-R]]
| style="text-align: center" | '''1'''
| style="background:#4A217B;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#BF2131;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Nya vänstern (Kroatien)|NL]]
| style="text-align: center" | '''1'''
| style="background:#BF2131;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#cc0000;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Arbetarfronten (Kroatien)|RF]]
| style="text-align: center" | '''1'''
| style="background:#cc0000;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#890BF8;"| &nbsp;&nbsp;
| [[För staden|ZG]]
| style="text-align: center" | '''1'''
| style="background:#890BF8;"| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#0A9EF2;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Zagreb är vårt|ZN]]
| style="text-align: center" | '''1'''
| style="background:#0A9EF2;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#2AB236;" | &nbsp;&nbsp;
| [[Gröna listan|ZL]]
| style="text-align: center" | '''1'''
| style="background:#2AB236;" | &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
| &nbsp;&nbsp;
|-
| style="background:#DDDDDD;" | &nbsp;&nbsp; 
| [[Partilös|Partilösa/oberoende]]
| style="text-align: center" | '''9'''
| style="background:#DDDDDD;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#DDDDDD;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#DDDDDD;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#DDDDDD;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#DDDDDD;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#DDDDDD;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#DDDDDD;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#DDDDDD;" | &nbsp;&nbsp;
| style="background:#DDDDDD;" | &nbsp;&nbsp;
|-
| align=left colspan=12 | <small>Källa: [http://www.skupstina.zagreb.hr/default.aspx?id=605 Zagrebs stadsfullmäktige]</small>
|}

== Ekonomi och infrastruktur ==
=== Näringsliv ===
[[Fil:Banco Nacional, Zagreb, Croacia, 2014-04-20, DD 01.JPG|stående|miniatyr|[[Kroatiska nationalbanken]] vid [[Kroatiska storheternas torg]] år 2014.]]
Zagreb är Kroatiens ekonomiska och finansiella centrum. I staden ligger bland annat [[Kroatiska nationalbanken]] och [[Zagrebbörsen]]. I Zagreb har de flesta inhemska och utländska företagen sina huvudkontor. De mest utvecklade näringsgrenarna i staden är metall- elektronik-, textil-, kemi-, läkemedels- och livsmedelsindustrin.<ref name="zgcom">{{webbref |url=https://www.zagreb.com/v/economy |titel=Zagreb Economy |hämtdatum=7 april 2018 |utgivare=Zagreb.com |språk=engelska}}</ref> Här finns även tillverkning och förädling inom trä- och läderindustrin.<ref name="zgcom" /> 

Zagrebs strategiska läge i landet och regionen gör att staden betraktas som ett nav i handeln mellan Central- och Östeuropa samt ett viktigt affärscentrum.<ref name="zgcom" /> Den finansiella aktiviteten innebär att ekonomisk statistik för huvudstaden i flera fall uppvisar bättre siffror än för landet i övrigt. I oktober 2017 uppgick den månatliga genomsnittliga nettolönen för en Zagrebinvånare till 6&nbsp;954<ref name="jleko">{{webbref |url=https://www.jutarnji.hr/vijesti/hrvatska/prosjecna-neto-placa-u-zagrebu-porasla-na-6954-kn-evo-u-kojim-sektorima-se-zaraduje-vise-od-10000-kn-a-u-kojim-je-placa-44-posto-manja-od-prosjeka/6765510 |titel=PROSJEČNA NETO PLAĆA U ZAGREBU PORASLA NA 6.954 KN: Evo u kojim sektorima se zarađuje više od 10.000 kn, a u kojim je plaća 44 posto manja od prosjeka |hämtdatum=7 april 2018 |utgivare=Jutarnji list |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20171122181612/http://www.jutarnji.hr/vijesti/hrvatska/prosjecna-neto-placa-u-zagrebu-porasla-na-6954-kn-evo-u-kojim-sektorima-se-zaraduje-vise-od-10000-kn-a-u-kojim-je-placa-44-posto-manja-od-prosjeka/6765510/ |arkivdatum=22 november 2017 }}</ref> [[Kroatisk kuna|HRK]]. Den genomsnittliga nettolönen för hela landet under samma period uppgick till 6&nbsp;018 HRK.<ref name="jleko" /> År 2013 uppgick stadens arbetslöshet till 10,8%, lägre en riksgenomsnittet.<ref>[http://www.zagreb.hr/UserDocsImages/statistika/Zaposlenost i nezaposlenost 2013.docx/ Zagreb.hr]{{död länk|datum=2017-08 |bot=InternetArchiveBot }}  {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref>

==== Marknadsplatser ====
[[Dolac, Zagreb|Dolac]] i stadens historiska stadskärna är Zagrebs främsta och mest centrala marknadsplats med försäljning av bland annat kött, fisk, kryddor och souvenirer. Vid [[Blommornas torg]] förekommer främst blomsterförsäljning och vid [[Brittiska torget]] förekommer bland annat försäljning av antikviteter.    

==== Varuhus och köpcentrum ====
Zagreb har ett stort shoppingutbud. [[Ilica]] där det första moderna shoppingcentret ''Kastner & Öhler'' (idag ''Nama'') öppnade i början av 1900-talet är stadens främsta shoppinggata. Sedan Kroatiens självständighet år 1991 har utbudet av varuhus ökat och flera shoppingcentrum har öppnats både i stadens centrala och perifera delar. Till de främsta hör ''City Center one'', ''Arena Centar'', ''Avenue Mall'' och ''West gate''.<ref>[http://hotel-dubrovnik.hr/en/attractions/top-shopping-places-in-zagreb Hotel Dubrovnik] {{Wayback|url=http://hotel-dubrovnik.hr/en/attractions/top-shopping-places-in-zagreb |date=20140809212959 }} {{språkikon|en|engelska}}</ref> Till köpcentrum av större betydelse hör även ''Importanne centar'', ''Ban centar'', ''Branimir centar'' och ''Centar Kaptol''. Utbudet av lokala och internationella märken är stort och flera internationella affärskedjor finns representerade i staden. I augusti år 2014 öppnade det ditintills första [[Ikea]]-varuhuset i Kroatien (och det forna Jugoslavien) i Zagrebs sydöstra utkant.<ref>{{webbref |verk=Retaildetail.eu |url=https://www.retaildetail.eu/en/news/wonen/first-croatian-ikea-opens-its-doors |titel=First Croatian IKEA opens its doors |utgivare=RetailDetail |hämtdatum=2 februari 2019 |språk=engelska }}{{Död länk|datum=2020-07 |bot=InternetArchiveBot }}</ref>

==== Turism ====
Zagreb var länge en transitstad. Riktade satsningar inom turismnäringen har dock lett till att turismbranschen sedan början av 2000-talet utgör en viktig del av den lokala ekonomin. Zagreb är idag ett weekendresmål och året-runt-destination.<ref name="cw">{{webbref |url=https://www.croatiaweek.com/quarter-of-a-million-tourists-visit-zagreb-so-far-in-2018 |titel=Quarter of a Million Tourists Visit Zagreb so Far in 2018 |hämtdatum=2 februari 2019 |år=2018 |utgivare=Croatia Week |språk=engelska}}</ref> Det ökande antalet besökare har lett till att flera nya hotell har etablerats i staden. Det legendariska [[Esplanade Zagreb Hotel|Esplanade Zagreb]] räknas alltjämt som ett av stadens bästa hotell.<ref>{{webbref |url=https://www.total-croatia-news.com/travel/19446-more-awards-for-zagreb-s-most-luxurious-hotel |titel=More Awards for Zagreb's Most Luxurious Hotel |hämtdatum=4 februari 2019 |utgivare=Total Croatia News |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170701014131/http://www.total-croatia-news.com/travel/19446-more-awards-for-zagreb-s-most-luxurious-hotel |arkivdatum=1 juli 2017 }}</ref> År 2017 besökte 1,3 miljoner turister Zagreb.<ref name="cw" /> Det var en ökning med 17 procent från föregående år.<ref name="cw" /> År 2017 kom de flesta turisterna från USA, Tyskland, Italien och Kina.<ref name="cw" /> Evenemanget [[Advent i Zagreb]] har i synnerhet placerat staden på turistkartan. "European Best Destinations" utsåg evenemanget till Europas bästa julmarknad åren 2016, 2017 och 2018.<ref>{{webbref |verk=Independent.co.uk |url=https://www.independent.co.uk/travel/europe/best-christmas-markets-eu-prague-vienna-colmar-france-german-mulled-wine-gingerbread-a8618561.html |titel=10 BEST CHRISTMAS MARKETS IN EUROPE |utgivare=Independent |hämtdatum=2 februari 2019 |språk=engelska}}</ref>      

=== Transporter och kommunikationer ===
[[Fil:Zagreb Airport Terminal 20170506202715.jpg|miniatyr|[[Franjo Tuđmans flygplats|Franjo Tuđman-flygplatsens]] terminalbyggnad kvällstid år 2017.]]
[[Fil:Estación Principal de FF.CC., Zagreb, Croacia, 2014-04-13, DD 03.JPG|miniatyr|[[Zagrebs centralstation]] år 2014.]]
[[Fil:Zagreb new trams.jpg|miniatyr|En av Zagrebs karaktärististka blå spårvagnar på [[Ilica]] år 2011.]]
[[Fil:Čvor Lučko iz zraka.jpg|miniatyr|[[Lučko]]s trafikknutpunkt – den sydvästra infarten till Zagreb.]]

==== Bergbana ====
[[Zagrebs bergbana]] drivs av [[Zagrebački električni tramvaj|ZET]] och förbinder [[Gradec, Zagreb|Övre]]- och [[Donji grad|Nedre staden]]. Den är det äldsta allmänna kommunikationsmedlet i Zagreb som fortfarande är i bruk, en turistattraktion och ett viktigt kommunikationsmedel för fotgängare som snabbt vill förflyta sig mellan den Övre- och Nedre staden.<ref>{{webbref |url=http://www.infozagreb.hr/travel-plan/traveling-in-town/public-transport-and-parking/funicular-54a11ce616073&lang=en |titel=Zagreb Airport |hämtdatum=4 februari 2019 |verk=Infozagreb.hr |utgivare=Zagrebs turistförening |språk=engelska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20190118160448/http://www.infozagreb.hr/travel-plan/traveling-in-town/public-transport-and-parking/funicular-54a11ce616073%26lang%3Den |arkivdatum=18 januari 2019 }}</ref>  

==== Broar ====
Zagreb har sju broar för fordonstrafik som går över [[Sava]]. Dessa är:   
{| class="wikitable"
!Namn (svenska)
!|Namn (kroatiska)
!|Invigningsår
|-
|[[Savabron]]||style="text-align:right;"|''Savski most''||style="text-align:right;"|1938
|-
|[[Jankomirbron]]||style="text-align:right;"|''Jankomirski most''||style="text-align:right;"|1958
|-
|[[Frihetsbron, Zagreb|Frihetsbron]]||style="text-align:right;"|''Most slobode''||style="text-align:right;"|1959
|- 
|[[Ungdomens bro]]||style="text-align:right;"|''Most mladosti''||style="text-align:right;"|1974
|-
|[[Adriatiska bron]]||style="text-align:right;"|''Jadranski most''||style="text-align:right;"|1981
|- 
|[[Podsusedbron]]||style="text-align:right;"|''Podsusedski most''||style="text-align:right;"|1982
|- 
|[[Fosterlandsbron]]||style="text-align:right;"|''Domovinski most''||style="text-align:right;"|2007
|} 

==== Busstrafik ====
Busstrafiken är mycket omfattande i Zagreb. Regelbundna linjer förbinder inte bara de olika stadsdelarna utan även Zagreb med övriga Kroatien. Det finns även internationella linjer mellan Zagreb och övriga Europa. Bussarna håller vanligtvis mycket god standard. Det gäller i synnerhet bussar som trafikerar internationella linjer eller som går från Zagreb till andra städer i Kroatien.

==== Flygtrafik ====
[[Franjo Tuđmans flygplats]], även kallad ''Zagrebs flygplats'' eller ''Pleso'', är [[internationell flygplats]] med in- och utrikesförbindelser. Den är Kroatiens och en av regionens mest trafikerade flygplatser.<ref>{{webbref |url=http://www.zagreb-airport.hr/UserDocsImages/dokumenti/company_profile_v11.pdf |titel=MZLZ – Concessionaire and Operator of Airport Franjo Tuđman |hämtdatum=4 februari 2019 |verk=Zagreb-airport.hr |format={{pdf}} |utgivare=MZLZ |språk=engelska }}{{Död länk|datum=2019-09 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> Flygplatsen är belägen drygt 20 kilometer sydöst om staden och är landets viktigaste trafikknutpunkt för person-, post- och godstransporter. Mellan flygplatsen och Zagreb finns goda kommunikationer bestående av busstrafik och taxiservice. Flygbussar trafikerar regelbundet rutten mellan flygplatsen och huvudstaden. Det nationella flygbolaget [[Croatia Airlines]]<ref>{{webbref |url=https://centreforaviation.com/data/profiles/airports/zagreb-airport-zag |titel=Zagreb Airport |hämtdatum=4 februari 2019 |verk=Centreforaviation.com |utgivare=CAPA – Centre for Aviation |språk=engelska}}</ref> har flygplatsen som flygnav och trafikerar flera inrikes linjer från Zagreb till bland annat [[Split]], [[Rijeka]], [[Osijek]] och [[Dubrovnik]]. Zagreb är via flygplatsen förbunden med hela Europa och världen.

==== Järnvägstrafik ====
Zagreb är Kroatiens och en av regionens viktigaste [[järnvägsknut]]ar där [[Zagrebs centralstation]] utgör navet. Järnvägarna är dock, till skillnad från det moderna motorvägsnätet, i behov av stor renovation. Järnvägarna når ut till Slovenien, Österrike, Ungern, Bosnien och Serbien. Som ett arv från tiden då Kroatien var en del av Österrike-Ungern är järnvägsnätet framförallt förbundet med [[Wien]] och Centraleuropa. Från Zagreb når järnvägarna till Split. Mellan Split och det sydligaste Kroatien (Dubrovnik) saknas dock järnväg. Inte heller mellan Pula och Zagreb finns det en direkt järnväg. Regeringen har dock uttryckt att framtida investeringar kommer. Vagnstandarden är god.

[[Zagreb västra station]] är stadens näst största järnvägsstation. Stationen betjänar [[Zagrebs pendeltåg]] och vissa regionaltåg.

==== Linbana ====
Åren 1963–2007 förband [[Sljeme linbana]] staden Zagreb med berget [[Medvednica]]. År 2019 inleddes arbetena med att återinstallera linbanan med 84 nya kabiner. Den nygamla linbanan förväntas invigas för allmänheten under år 2019.

==== Spårvägstrafik ====
[[Zagrebs spårväg|Zagreb spårvagnsnät]] är utbrett och når ut till stora delar av staden, dock ej till förorterna. Stadens spårvagnstrafik spår sina anor från den 5 september 1891 då den första spårvagnslinjen öppnades för trafik. Företaget [[ZET|Zagrebački električni tramvaj]] ansvarar för spårvagnstrafiken i staden.   

==== Vägnät ====
Zagrebs geografiska läge har gjort staden till en viktig trafikknutpunkt som förbinder [[Centraleuropa]] med [[Adriatiska havet|Adriatiska kusten]] och [[Balkanhalvön]]. Av ytterst betydelse är [[Zagrebs ringled]] som går väster, söder och öster om staden. [[Motorväg]]arna från Zagreb når ut till hela Kroatien. I nordlig och nordvästlig riktning bär [[A2 (motorväg, Kroatien)|A2]] och [[A3 (motorväg, Kroatien)|A3]] mot [[Slovenien]] och [[Österrike]]. I västlig riktning bär [[A1 (motorväg, Kroatien)|A1]] mot den [[Adriatiska havet|Adriatiska]] kusten och i nordöstlig riktning bär [[A4 (motorväg, Kroatien)|A4]], [[A12 (motorväg, Kroatien)|A12]] och [[A13 (motorväg, Kroatien)|A13]] mot [[Ungern]]. I sydlig riktning bär [[A11 (motorväg, Kroatien)|A11]] mot [[Velika Gorica]] och industristaden [[Sisak]]. Den sydöstra länken av A3 bär mot [[Serbien]] som i sin tur har förbindelser till södra Balkan ([[Bulgarien]], [[Nordmakedonien]] och [[Grekland]]).

== Demografi ==
Zagreb är Kroatiens största stad och hade 790&nbsp;017 invånare vid folkräkningen år 2011.<ref name="dzsinv2011" /> Av dessa bodde 688&nbsp;163 invånare i centralorten.<ref name="dzsinv2011" /> Av stadens 790&nbsp;017 invånare var 420&nbsp;678 kvinnor och 369&nbsp;339 män år 2011.<ref name="dzsinv2011" /> Samma år hade Zagrebs storstadsområde, officiellt kallat Zagrebs stadsagglomeration, 1&nbsp;086&nbsp;528  invånare vilket motsvarar drygt en fjärdedel av landets befolkning.<ref name="zsa" />  

=== Befolkningsutveckling ===
{| border="0" width="75%"
|----- valign="top"
| width="50%" | '''Zagreb befolkningsutveckling åren 1857–2011'''<br> <small>'''Källa: [https://www.dzs.hr/App/PXWeb/PXWebHrv/Table.aspx?layout=tableViewLayout1&px_tableid=Tabela3_21.px&px_path=Naselja%20i%20stanovni%C5%A1tvo%20Republike%20Hrvatske__Stanovni%C5%A1tvo__Gradovi%20i%20Op%C4%87ine&px_language=hr&px_db=Naselja%20i%20stanovni%C5%A1tvo%20Republike%20Hrvatske&rxid=fc9d580f-2229-4982-a72c-cdd3e96307d3  Kroatiska statistiska centralbyrån]'''</small>
<timeline>
ImageSize  = width:700 height:300
PlotArea   = left:40 right:20 top:25 bottom:30
TimeAxis   = orientation:vertical 
AlignBars  = late
Colors     = 
  id:linegrey2 value:gray(0.9)
  id:linegrey value:gray(0.7)
  id:cobar value:rgb(0.2,0.7,0.8)
  id:cobar2 value:rgb(0.6,0.9,0.6)
DateFormat = x.y
Period     = from:0 till:900
ScaleMajor = unit:year increment:100 start:0 gridcolor:linegrey
ScaleMinor = unit:year increment:50 start:0 gridcolor:linegrey2
PlotData =  
  color:cobar width:25 align:center

  bar:1857 from:0 till:48.266														 
  bar:1869 from:0 till:54.761
  bar:1880 from:0 till:67.188
  bar:1890 from:0 till:82.848
  bar:1900 from:0 till:111.565
  bar:1910 from:0 till:136.351
  bar:1921 from:0 till:167.765 
  bar:1931 from:0 till:258.024
  bar:1948 from:0 till:356.529
  bar:1953 from:0 till:393.919
  bar:1961 from:0 till:478.076 
  bar:1971 from:0 till:629.896 
  bar:1981 from:0 till:723.065
  bar:1991 from:0 till:777.826
  bar:2001 from:0 till:779.145
  bar:2011 from:0 till:790.017
														
PlotData=
  textcolor:black fontsize:S
  bar:1857 at: 48.266 text: 48&nbsp;266 shift:(,5) 
  bar:1869 at: 54.761 text: 54&nbsp;761 shift:(,5)
  bar:1880 at: 67.188 text: 67&nbsp;188 shift:(,5)
  bar:1890 at: 82.848 text: 82&nbsp;848 shift:(,5)
  bar:1900 at: 111.565 text: 111&nbsp;565 shift:(,5)
  bar:1910 at: 136.351 text: 136&nbsp;351 shift:(,5)
  bar:1921 at: 167.765 text: 167&nbsp;765 shift:(,5)
  bar:1931 at: 258.024 text: 258&nbsp;024 shift:(,5)
  bar:1948 at: 356.529 text: 356&nbsp;529 shift:(,5)
  bar:1953 at: 393.919 text: 393&nbsp;919 shift:(,5)
  bar:1961 at: 478.076 text: 478&nbsp;076 shift:(,5)
  bar:1971 at: 629.896 text: 629&nbsp;896 shift:(,5)
  bar:1981 at: 723.065 text: 723&nbsp;065 shift:(,5)
  bar:1991 at: 777.826 text: 777&nbsp;826 shift:(,5)  
  bar:2001 at: 779.145 text: 779&nbsp;145 shift:(,5)
  bar:2011 at: 790.017 text: 790&nbsp;017 shift:(,5) 

TextData =
  pos:(44,276)
  text:tusental
</timeline>
|}

=== Etniska grupper ===
Kroaterna utgör en absolut majoritet av befolkningen (93,14 procent) i Zagreb. 54&nbsp;193 invånare (6,86 procent av den totala befolkningen) tillhörde någon av de nationella minoriteterna år 2011.<ref>[http://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_04/E01_01_04_zup21.html Kroatiska statistiska centralbyrån] {{Wayback|url=http://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_04/E01_01_04_zup21.html |date=20131115171751 }} {{språkikon|en|engelska}}</ref> Stadsdelen [[Peščenica-Žitnjak]] är den stadsdel där det bor flest personer med invandrarbakgrund eller tillhörande någon av de nationella minoriteterna (13,01 procent). Totalt bodde 4&nbsp;871 personer med utländskt medborgarskap (exklusive 135 statslösa och 596 personer med okänt medborgarskap) i Zagreb år 2011.<ref>{{webbref |url=https://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_06/E01_01_06_zup21.html |titel=POPULATION BY CITIZENSHIP, 2011 CENSUS |hämtdatum=9 februari 2019 |verk=Dzs.hr |utgivare=Kroatiska statistiska centralbyrån |språk=engelska}}</ref>    

{| class="wikitable"
|+ Zagrebs sex största folkgrupper (2011)
!width="100px"|Folkgrupp
!width="80px"|Antal
!width="80px"|Procent
|-
|[[Kroater]]||style="text-align:right;"|735&nbsp;824||style="text-align:right;"|93,14 %
|- 
|[[Serber i Kroatien|Serber]]||style="text-align:right;"|17&nbsp;526||style="text-align:right;"|2,22 %
|-
|[[Bosniaker]]||style="text-align:right;"|8&nbsp;119||style="text-align:right;"|1,03 %
|-
|[[Albaner i Kroatien|Albaner]]||style="text-align:right;"|4&nbsp;292||style="text-align:right;"|0,54 %
|- 
|[[Romer]]||style="text-align:right;"|2&nbsp;755||style="text-align:right;"|0,35 %
|- 
|[[Slovener]]||style="text-align:right;"|2&nbsp;132||style="text-align:right;"|0,27 %
|}

=== Religiösa grupper ===
År 2011 bekände sig 83,11 procent <ref name="dzsreligion2011">[http://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_10/e01_01_10_RH.html Kroatiska statistiska centralbyrån] {{Wayback|url=http://www.dzs.hr/Eng/censuses/census2011/results/htm/e01_01_10/e01_01_10_RH.html |date=20200428120708 }} {{språkikon|en|engelska}}</ref> av Zagrebs befolkning till den [[Romersk-katolska kyrkan i Kroatien|Romersk-katolska tron]]. De stora världsreligionerna och religiösa åskådningarna finns dock representerade i staden. Det finns bland annat en [[serbisk-ortodox]] ärkebiskop, en [[protestantisk]] biskop, en över[[rabbin]] och en muslimsk [[mufti]].
 
{| class="wikitable"
|+Zagrebs största religionsgrupper (2011)
!width="100px"|Religion
!width="80px"|Antal
!width="80px"|Procent
|-
|[[Katoliker]]||style="text-align:right;"|656&nbsp;571||style="text-align:right;"|83,11%
|- 
|[[Islam|Muslimer]]||style="text-align:right;"|18&nbsp;044||style="text-align:right;"|2,28%
|- 
|[[Serbisk-ortodoxa kyrkan|Ortodoxa]]||style="text-align:right;"|15&nbsp;960||style="text-align:right;"|2,02%
|- 
|[[Protestantism|Protestanter]]||style="text-align:right;"|2&nbsp;553||style="text-align:right;"|0,32%
|- 
|[[Judendom|Judar]]||style="text-align:right;"|327||style="text-align:right;"|0,04%
|} 

=== Språk och dialekter ===
I Zagreb talas officiellt standardkroatiska som grundar sig på [[štokavisk dialekt]] med [[ijekavisk]]t uttal. Staden är belägen i det [[Kajkavisk dialekt|kajkaviska]] dialektområdet och historiskt har kajkaviska lokalt varit den dominerande dialekten. Zagreb var under många århundraden en [[Habsburgska monarkin|habsburgsk]] och sedermera [[Kejsardömet Österrike|österrikisk]] och [[Österrike-Ungern|österrikisk-ungersk]] provinshuvudstad. Staden graviterade mot och tog intryck från i synnerhet [[Wien]] och i något mindre utsträckning [[Budapest]]. De mångåriga kulturella och sociala förbindelserna med Österrike lämnade avtryck på bland annat konsten, litteraturen och arkitekturen men färgade även den lokala dialekten som har många tyska lånord och uttryck.<ref>{{webbref |url=https://srednja.hr/jeste-li-znali/govor-hrvatskih-regija-zagreb-i-okolica |titel=Govor hrvatskih regija: Zagreb i okolica |hämtdatum=10 februari 2019 |utgivare=Srednja.hr |språk=kroatiska}}</ref> Många framstående kroater utbildade sig i [[Wien]] och [[Graz]] och den kroatiska medelklassen och aristokratin i Zagreb var fram till 1900-talet i stor utsträckning tvåspråkig. Den kajkaviska dialekten talades parallellt med tyskan som därtill användes i skolorna, inom teatern och när handel idkades. Den lokala kajkaviska dialekten trycktes gradvis undan då allt fler människor från štokavisk-talande områden i [[Slavonien]], [[Dalmatien]] och [[Bosnien och Hercegovina]] bosatte sig i Zagreb. Utpräglad kajkavisk dialekt talas idag främst av äldre Zagreb-bor och människor i stadens utkanter. Dialekten har dock lämnat avtryck på den talade standardkroatiskan i den kroatiska huvudstaden som ibland beskrivs som en kajkavisk-štokavisk hybrid.

== Kultur och samhälle ==
=== Arkitektur, stadsbild och byggnadsverk (urval) ===
[[Fil:View from the Upper Town (Zagreb).jpg|miniatyr|höger|Utsikt från [[Gradec, Zagreb|Gradec]] mot [[Kaptol]] och [[Katedralen i Zagreb|Zagrebs katedral]] 2007.]] 
I Zagreb finns flera arkitektoniska stilar representerade. I stadens historiska kärna Övre staden som utgörs av [[Gradec, Zagreb|Gradec]] och [[Kaptol]] finns flera för staden tongivande byggnader. I Övre staden finns en koncentration av äldre byggnader som bär stildrag från [[Barockens arkitektur|barocken]] till dagens dato. Här återfinns även stadens äldsta byggnadskonstruktioner i form av försvarsverk och murar. 

Medan Övre staden representerar "det gamla Zagreb" utgör den [[Donji grad|Nedre staden]] dess motpol. Den låglänta Nedre staden utformades till stora delar efter [[Jordbävningen i Zagreb 1880|den stora jordbävningen år 1880]]. Kanske mer än någon annan satte arkitekten [[Hermann Bollé]] sin prägel på Zagreb, inte bara i Övre staden, utan även i Nedre staden där flera av byggnaderna bär stildrag från [[klassicism]]en, [[Secession (konst)|secession]]en och [[modernism]]en. Utöver Bollé är det fler arkitekter som har varit betydelsefulla och lämnat avtryck på den kroatiska huvudstaden, däribland [[Franjo Klein]] och [[Viktor Kovačić]]. 

Stadsdelen [[Novi Zagreb|Nya Zagreb]] (''Novi Zagreb'') uppfördes söder om floden [[Sava]] efter [[andra världskriget]]. Arkitekturen i de nya bostadsområdena präglas av den rådande tidsandan för perioden då de uppfördes och de är därför till största del utformade i socialistisk stil. 

Under 2000-talet lättade Zagrebs stadsfullmäktige på de restriktioner som tidigare gällde för uppförandet av byggnader högre än tio våningar. Den nya ordningen innebar att Zagreb för första gången fick nya höga byggnader som delvis har förändrat stadsbilden.

==== Historiska byggnader och palats ====
[[Fil:Zagreb, View from the Lotrscak.JPG|miniatyr|höger|Vy från [[Lotrščaktornet]]. Till vänster [[Sankt Kyrillos och Methodios kyrka, Zagreb|Sankt Kyrillos och Methodios kyrka]], till höger [[Sankt Markus kyrka, Zagreb|Sankt Markus kyrka]].]]
*[[Akademipalatset, Zagreb|Akademipalatset]] – kulturmärkt palats och säte för [[Kroatiska vetenskaps- och konstakademien]].
*[[Banpalatset]] – historisk byggnad och palats i regeringskvarteren. Byggnaden är belägen vid Sankt Markus torg i Gradec och har sedan 1800-talet hyst den verkställande makten. Ursprungligen [[ban]]ens officiella residens och idag säte för [[Kroatiens regering]].
*[[Centralposthuset, Zagreb|Centralposthuset]] – [[Kroatiska postens]] huvudkontor uppfört i jugendstil och belägen i Nedre staden. 
*[[Dvercepalatset]] – palats och representationsbyggnad i Övre staden.
*[[Folkets hus, Zagreb|Folkets hus]] – kulturmärkt byggnad i Övre staden. 
*[[Gamla stadshuset, Zagreb|Gamla stadshuset]] – Zagrebs stadshus och säte för stadsfullmäktige. Byggnaden är belägen regeringskvarteren i Gradec.
*[[Kallinahuset]] – Kulturmärkt bostadshus i Nedre staden och ett av de bästa exemplen på byggnader uppförda i Wiener Sezession-stil i Zagreb.
*[[Kaptols kurier]] – en serie högreståndsvillor belägna i stadsdelen [[Kaptol]].
*[[Lotrščaktornet]] – försvarstorn med rötter från 1200-talet. 
*[[Medvedgrad]] – medeltida borg på berget Medvednicas södra sluttningar. 
*[[Parlamentspalatset, Zagreb|Parlamentspalatset]] – palats i regeringskvarteren och säte för Kroatiens riksdag.
*[[Presidentpalatset, Zagreb|Presidentpalatset]] – den [[Kroatiens president|kroatiska presidentens]] officiella residens beläget i kvarteret [[Pantovčak]].
*[[Prästtornet]] – torn från 1200-talet och tillsammans med Lotrščaktornet ett de sista resterna av Gradecs forna stadsmur och försvarssystem.
*[[Rudolfs kasern]] – kulturmärkt byggnad i nyromansk stil belägen i stadsdelen [[Črnomerec]].
*[[Stenporten, Zagreb|Stenporten]] – stadsport från 1200-talet. Den enda kvarvarande stadsporten som tidigare ledde till det medeltida  muromgärdade Gradec.  
*[[Vranyczanypalatset]] – palats i Nedre staden uppfört i historicistisk stil.

==== Gator och torg ====
[[Fil:Ban Jelačić square (13023663973).jpg|miniatyr|[[Ban Jelačićs torg]], Zagrebs centrala torg.]]
*[[Ban Jelačićs torg]]
*[[Brittiska torget]]
*[[Eugen Kvaterniks torg]]
*[[Ilica]]
*[[Kroatiska storheternas torg]]
*[[Krvavi most]]
*[[Marskalk Titos torg]]
*[[Nikola Šubić Zrinskis torg]]
*[[Petar Preradovićs torg]]
*[[Sankt Markus torg, Zagreb|Sankt Markus torg]]
*[[Tkalčić-gatan]]

==== Statyer, skulpturer och offentlig konst ====
*''Antun Gustav Matoš staty'' vid ''Strossmayers promenadstråk'' i Övre staden föreställande [[Antun Gustav Matoš]], av [[Ivan Kožarić]]
*''August Šenoas staty'' vid ''Vlaška-gatan'' föreställande [[August Šenoa]], av [[Marija Ujević]] 
*''Ban Jelačićs staty'', en ryttarstaty på [[Ban Jelačićs torg]] föreställande [[Josip Jelačić]], av [[Anton Dominik Fernkorn]]
*''Den jordade jorden'' vid Bogović-gatan (''Bogovićeva'') är en del av installationen [[Nio vyer]], av [[Davor Preis]]
*''Heliga Marias kolumn med änglar och fontän'' vid [[Katedralen i Zagreb|katedralen]], skulpturen av Anton Dominik Fernkorn, fontänen av [[Hermann Bollé]]
*''Josip Juraj Strossmayers staty'' vid [[Josip Juraj Strossmayers torg]] föreställande Josip Juraj Strossmayer, av [[Ivan Meštrović]]
*''Kung Tomislavs staty'', en ryttarstaty vid [[Zagrebs centralstation|Centralstationen]] föreställande [[Tomislav I]], av [[Robert Frangeš-Mihanović]]
*''Livets källa'', en fontän vid [[Kroatiska nationalteatern i Zagreb|Nationalteatern]], av Ivan Meštrović
*''Manduševac'', en fontän vid Ban Jelačićs torg
*''Marija Jurić Zagorkas staty'' vid [[Tkalčić-gatan]] föreställande [[Marija Jurić Zagorka]]
*''Petrica Kerempuhs staty'' vid [[Dolacmarknaden]], av [[Vanja Radauš]]
*''Petar Preradovićs staty'' vid [[Petar Preradovićs torg]] föreställande [[Petar Preradović]], av [[Ivan Rendić]] 
*Statyn ''Sankt Göran dödar draken'' vid [[Marskalk Titos torg]], av Anton Dominik Fernkorn
*Statyn ''Sankt Göran och draken'' vid [[Stenporten, Zagreb|Stenporten]], av ''Kompatscher'' och ''Winder''

==== Religiösa byggnader ====
[[Fil:Cathedral zagreb.JPG|miniatyr|[[Katedralen i Zagreb|Zagrebs katedral]] 2008.]]
*[[Sankt Franciskus kloster och kyrka, Zagreb|Sankt Franciskus kloster och kyrka]]
*[[Sankt Kyrillos och Methodios kyrka, Zagreb|Sankt Kyrillos och Methodios kyrka]]
*[[Sankt Markus kyrka, Zagreb|Sankt Markus kyrka]]
*[[Sankta Katarinas kyrka, Zagreb|Sankta Katarinas kyrka]]
*[[Sankta Marias kyrka, Zagreb|Sankta Marias kyrka]]
*[[Kristi förklarings katedral, Zagreb|Kristi förklarings katedral]]
*[[Katedralen i Zagreb|Zagrebs katedral]]
*[[Zagrebs moské]]
*[[Zagrebs synagoga]]

==== Skyskrapor och höghus ====
Till Zagrebs högre byggnader och tillika [[landmärk]]en hör [[Cibonas torn]], [[Eurotower, Zagreb|Eurotower]] och [[Zagrebtower]]. 

==== Parker, grönområden och promenadstråk ====
[[Bild:Fountain in park - panoramio.jpg|miniatyr|stående|[[Zrinjevac]] år 2011.]]
Zagreb är en grön stad med lummiga grönområden.<ref name="inl">{{webbref |url=https://www.inlandia.com/special-offers/top-five-country-recommendations/croatia/zagreb-capital-city-croatia.html |titel=See what Zagreb has to offer |hämtdatum=10 februari 2019 |utgivare=Inlandia.com |språk=engelska}}</ref><ref>{{webbref |url=https://www.inyourpocket.com/zagreb/green-zagreb-the-look-and-outlook-of-the-city_74778f |titel=Green Zagreb: the look and outlook of the city |hämtdatum=10 februari 2019 |verk=Inyourpocket.com |utgivare=In Your Pocket |språk=engelska }}{{Död länk|datum=2019-09 |bot=InternetArchiveBot }}</ref> I den kroatiska huvudstaden finns omkring 30 parker som tillsammans upptar en yta om drygt 402&nbsp;000 kvadratmeter.<ref name="geo">{{webbref |url=http://www.geografija.hr/hrvatska/lenucijeva-potkova |titel=Lenucijeva potkova |hämtdatum=7 februari 2019 |utgivare=Geografija.hr |språk=kroatiska |arkivurl=https://web.archive.org/web/20170305134911/http://www.geografija.hr/hrvatska/lenucijeva-potkova/ |arkivdatum=5 mars 2017 }}</ref> Stadens parker och grönområden anlades och utformades gradvis från 1700-talet och framåt i enlighet med det för tiden rådande europeiska parkanläggningsmodet.<ref name="geo" /> Flera av parkerna är kulturmärkta.

Den äldsta, största och kanske mest förnäma grönområdet är den kulturmärkta [[Maksimirparken]] i stadsdelen [[Maksimir]].<ref>{{webbref |url=http://www.infozagreb.hr/explore-zagreb/attractions/parks/maksimir-park |titel=Maksimir Park |hämtdatum=7 februari 2019 |verk=Infozagreb.hr |utgivare=Zagrebs turistförening |språk=engelska}}</ref> Den öppnade år 1794 för allmänheten och var då en av de mest betydande parkerna i [[Habsburgska monarkin|Habsburgska riket]]. Vid dess invigning låg parken utanför staden men är idag helt omgiven av stadsbebyggelse. Den brukar därför liknas vid och sägas vara Zagrebs motsvarighet till [[Central Park]] i [[New York]]. Parken anses alltjämt vara en av de vackraste i Europa.<ref>{{webbref |url=https://www.europeanbestdestinations.com/croatia-travel-guide/maksimir-park |titel=Maksimir Park – One of the most beautiful urban parks in Europe |hämtdatum=7 februari 2019 |utgivare=Europeanbestdestinations.com |språk=engelska}}</ref>   

[[Lenuzzis hästsko]], även kallad Gröna hästskon, är en u-formad serie av parker i den centrala stadsdelen Nedre staden. De anlades stegvis under 1800-talet och utgör idag ett landmärke som med sina gröna ytor och utformning ramar in Nedre staden. Av de parker som ingår i Lenuzzis hästsko anses [[Zrinjevac]] allmänt vara den mest framträdande. I denna serie av parker ingår även [[Botaniska trädgården, Zagreb|Zagrebs botaniska trädgård]].  

I Övre staden och den centrala stadsdelen [[Gornji grad-Medveščak]] finns flera mindre parker, däribland Grič-parken, Ribnjak-parken och Opatovina-parken. I stadsdelen ligger även Zagrebs centrala kyrkogård ([[Mirogojkyrkogården]]) som med sin monumentala komposition av arkader, paviljonger och kupoler sammanvävda med rik vegetation bestående av träddungar och buskage är en sevärdhet.    

Bland de mer perifera grönområdena hör rekreationsområdena [[Bundek]] och [[Jarun]]. Drygt en halvtimmas bilkörning från centrum finns vandringsleder på berget [[Medvednica]]. En del av området ingår i [[Medvednicas naturpark]]. Zagreb och berget var åren 1963–2007 förbundna med [[Sljeme linbana]]. År 2019 inleddes arbetet med att återinstallera linbanan och därmed göra strövområdena än mer tillgängliga för allmänheten.

=== Kultur och nöjen ===
I Zagreb finns 19 teatrar, 24 museer och 65 konstgallerier.<ref>[http://www.zagreb-touristinfo.hr/?id=32&l=e Zagrebs turistförening] {{språkikon|en|engelska}}</ref> De främsta av dessa är belägna i [[Gradec, Zagreb|Övre]]- eller [[Donji grad|Nedre staden]].

==== Insignier och symboler ====
[[Bild:Croatia Traditional Clothes (9299819283).jpg|stående|miniatyr|Kvinna iklädd traditionell folkdräkt från Zagrebområdet. I handen håller hon ett [[šestine-paraply]] och som fotbeklädnad bär hon [[opanken]].]]
I formell mening representeras staden Zagreb av sitt [[Zagrebs stadsvapen|stadsvapen]] och stadsflagga. Färgen blå som ingår i stadsvapnet och stadsflaggan associeras vanligtvis med staden. Allmänna transportmedel såsom spårvagnar och bussar är vanligtvis blå och det lokala fotbollslaget [[NK Dinamo Zagreb|Dinamo Zagrebs]] hemmaställ är blått. [[Šestine-paraply]]et och i synnerhet det mönster och färgkombination som finns på paraplyet är en informell symbol som förekommer på souvenirer och dekaler. Tillverkning av [[licitar]]hjärtan är en tradition som ursprungligen härstammar från norra Kroatien. I Zagreb används licitarerna som en av stadens informella symboler.     

==== Museer och konsthallar ====
[[Fil:Art Pavilion building Zagreb, Croatia.jpg|miniatyr|[[Konstpaviljongen i Zagreb|Konstpaviljongen]] 2003.]]
*[[Arkeologiska museet i Zagreb|Arkeologiska museet]]
*[[Ateljé Meštrović]]
*[[Brustna relationers museum]]
*[[Kroatiska historiska museet|Historiska museet]]
*[[Galleriet Klovićpalatset|Klovićpalatset]]
*[[Konst- och hantverksmuseet]]
*[[Konstpaviljongen i Zagreb|Konstpaviljongen]]
*[[Kroatiska museet för naiv konst|Museet för naiv konst]]
*[[Mimaramuseet]]
*[[Kroatiska naturhistoriska museet|Naturhistoriska museet]]
*[[Zagrebs stadsmuseum|Stadsmuseet]]

==== Teatrar ====
[[Fil:Hrvatsko narodno kazaliste u Zagrebu 090609.jpg|miniatyr|höger|[[Kroatiska nationalteatern i Zagreb|Nationalteatern]] år 2009.]]
[[Kroatiska nationalteatern i Zagreb|Nationalteatern]] i Zagreb är en av sex nationalteatrar Kroatien och tillika den mest förnämsta.

==== Film ====
Sedan 1972 arrangeras [[Animafest Zagreb]] årligen i Zagreb. Animafest Zagreb är en internationell filmfestival för animerad film. [[ZagrebDox]] är en internationell dokumentärfilmsfestival som även den arrangeras årligen i den kroatiska huvudstaden. 

[[Zagreb Film]], ett filmbolag internationellt kanske mest känt för TV-serien [[professor Balthazar]], har sitt huvudkontor i Zagreb.  

==== Musik ====
[[Zagrebs Filharmoni]] är en symfoniorkester från Zagreb som räknas till landets främsta i sitt slag. Till Zagrebs främsta musikevenemang hör [[INmusic festival]], [[Zagrebfestivalen]] och [[Zagreb musikbiennal]]. I [[Vatroslav Lisinskis konserthus]] hålls konserter av olika typer.

==== Nöjesliv ====
Zagreb har ett stort antal barer, pubar och nattklubbar. På [[Tkalčić-gatan]] i stadens historiska stadskärna finns en stor koncentration av restauranger, pubar och kaféer och vid [[Jarun]] finns flera av stadens mest besökta nattklubbar.     

=== Idrott och sportutövning ===
I Zagreb utövas flera sporter. [[Fotboll]] är den största publiksporten i staden.

==== Sportfaciliteter ====
Till stadens främsta sportfaciliteter hör [[Arena Zagreb]], [[Dom športova]], [[Dražen Petrović basketcenter]] och [[Maksimirstadion]]. Vid rekreationsområdet [[Jarun]] tillåts besökarna utöva olika sporter, däribland vattensporter. Likaledes inbjuder rekreationsområdet [[Bundek]] till sportutövning.

==== Sportevenemang ====
Till de årligen återkommande sportevenemangen hör bland annat [[PBZ Zagreb Indoors]], [[Snow Queen Trophy]] och [[Zagreb Marathon]]. 

==== Sportklubbar ====
Till stadens mer noterbara hemmalag hör [[NK Dinamo Zagreb]], [[NK Hrvatski Dragovoljac]], [[KHL Medveščak Zagreb]], [[RK Zagreb]], [[KK Cibona]], [[KK Zagreb]], [[KK Cedevita]], [[NK Zagreb]], [[HAVK Mladost]] med flera.

==== Tidigare mästerskap ====
Zagreb har stått värd för flera internationella mästerskap, däribland [[Europamästerskapet i fotboll 1976]] (tillsammans med [[Belgrad]]), [[Sommaruniversiaden 1987]], [[Sprinteuropamästerskapen i kanotsport 1999]] och [[Sprinteuropamästerskapen i kanotsport 2012|2012]], [[Sprintvärldsmästerskapen i kanotsport 2005]] och [[Världsmästerskapen i bordtennis 2007]].

=== Utbildning och forskning ===
[[Fil:Nsk23.jpg|miniatyr|höger|[[National- och universitetsbiblioteket i Zagreb|National- och universitetsbiblioteket]] år 2013.]]
[[Universitetet i Zagreb|Zagrebs universitet]] grundades år 1669 och är det äldsta i denna del av Europa. [[National- och universitetsbiblioteket i Zagreb|National- och universitetsbiblioteket]] är stadens och landets främsta bibliotek. 

I Zagreb finns 22 institut, däribland [[Ruđer Bošković-institutet]] som arbetar med forskning kring atomfysik. [[Kroatiska akademien för vetenskap och konst|Kroatiens nationalakademi]] har sitt säte i Zagreb.

== Internationella relationer ==
Zagreb deltar i flera internationella samarbeten, däribland [[Eurocities]], och genom bilaterala avtal har staden flera vänorter i Europa och världen över.<ref>[http://www1.zagreb.hr/mms/en/index.html Zagreb.hr] {{Wayback|url=http://www1.zagreb.hr/mms/en/index.html |date=20170707200910 }} - Zagrebs officiella webbplats {{språkikon|en|engelska}}</ref>  

=== Vänorter ===
{{kolumner|2}}
*{{flaggikon|ITA}} [[Bologna]], [[Italien]] <small>(sedan år 1963)</small> 
*{{flaggikon|GER}} [[Mainz]], [[Tyskland]] <small>(sedan år 1967)</small><ref name="zgportal">[http://www.zgportal.com/o-zagrebu/gradovi-prijatelji ZG Portal] {{språkikon|hr|kroatiska}}</ref>
*{{flaggikon|RUS}} [[Sankt Petersburg]], [[Ryssland]] <small>(sedan år 1968)</small><ref name="zgportal" />
*{{flaggikon|IND}} [[Ahmedabad]], [[Indien]] <small>(sedan år 1969)</small>
*{{flaggikon|NOR}} [[Tromsø]], [[Norge]] <small>(sedan år 1971)</small><ref name="zgportal" />
*{{flaggikon|ARG}} [[Buenos Aires]], [[Argentina]] <small>(sedan år 1972)</small>
*{{flaggikon|JPN}} [[Kyoto]], [[Japan]] <small>(sedan år 1972)</small><ref>[http://www.city.kyoto.lg.jp/sogo/page/0000083407.html Kyotos officiella webbplats] {{språkikon|en|engelska}}</ref><ref name="zgportal" /> 
*{{flaggikon|POL}} [[Kraków]], [[Polen]] <small>(sedan år 1975)</small><ref name="zgportal" />     
*{{flaggikon|POR}} [[Lissabon]], [[Portugal]] <small>(sedan år 1977)</small><ref>[http://www.anmp.pt/anmp/pro/mun1/gem101l0.php?cod_ent=M1100 Anmp.pt] {{Wayback|url=http://www.anmp.pt/anmp/pro/mun1/gem101l0.php?cod_ent=M1100 |date=20150201175323 }} {{språkikon|pt|portugisiska}}</ref><ref>[http://www.cm-lisboa.pt/municipio/relacoes-internacionais Cm-lisboa.pt] {{Wayback|url=http://www.cm-lisboa.pt/municipio/relacoes-internacionais |date=20131031202617 }} {{språkikon|pt|portugisiska}}</ref><ref name="zgportal" />            
*{{flaggikon|USA}} [[Pittsburgh]], [[USA]] <small>(sedan år 1980)</small><ref name="zgportal" />
*{{flaggikon|PRC}} [[Shanghai]], [[Kina]] <small>(sedan år 1980)</small><ref name="zgportal" />
*{{flaggikon|HUN}} [[Budapest]], [[Ungern]] <small>(sedan år 1994)</small><ref>[http://budapest.hu/Lapok/Fovaros/Testvervarosok.aspx Budapest.hu] {{Wayback|url=http://budapest.hu/Lapok/Fovaros/Testvervarosok.aspx |date=20130809185135 }} - Staden Budapests officiella webbplats {{språkikon|hu|ungerska}}</ref><ref name="zgportal" />
*{{flaggikon|AUT}} [[Wien]], [[Österrike]] <small>(sedan år 1994)</small><ref name="zgportal" />
*{{flaggikon|AUS}} [[Melbourne]], [[Australien]] <small>(sedan år 1997)</small>
*{{flaggikon|BOL}} [[La Paz]], [[Bolivia]] <small>(sedan år 2000)</small>
*{{flaggikon|BIH}} [[Sarajevo]], [[Bosnien och Hercegovina]] <small>(sedan år 2001)</small><ref>[http://www.sarajevo.ba/en/stream.php?kat=160 Sarajevo.ba] {{Wayback|url=http://www.sarajevo.ba/en/stream.php?kat=160 |date=20090412141407 }} - Staden Sarajevos officiella webbplats {{språkikon|en|engelska}}</ref><ref name="zgportal" /> 
*{{flaggikon|SVN}} [[Ljubljana]], [[Slovenien]] <small>(sedan år 2001)</small><ref>[http://www.ljubljana.si/si/ljubljana/pobratena-mesta-zdruzenja Ljulbljana.si] - Staden Ljubljanas officiella webbplats {{språkikon|sl|slovenska}}</ref><ref name="zgportal" />
*{{flaggikon|MNE}} [[Podgorica]], [[Montenegro]] <small>(sedan år 2006)</small><ref name="zgportal" />
*{{flaggikon|IRN}} [[Tabriz]], [[Iran]] <small> (sedan år 2006)</small>
*{{flaggikon|MKD}} [[Skopje]], [[Nordmakedonien]] <small>(sedan år 2011)</small>
*{{flaggikon|TUR}} [[Ankara]], [[Turkiet]] <small>(sedan år 2008)</small>
*{{flaggikon|UK}} [[London]], [[Storbritannien]] <small>(sedan år 2009)</small><ref name="zgportal" />
*{{flaggikon|Kosovo}} [[Prizren]], [[Kosovo]] <small>(sedan år 2010)</small>
*{{flaggikon|POL}} [[Warszawa]], [[Polen]] <small>(sedan år 2011)</small><ref name="zgportal" />
*{{flaggikon|KAZ}} [[Astana]], [[Kazakstan]] <small>(sedan år 2014)</small>
{{kolumner-slut}}

== Referenser ==
<references/>

== Externa länkar ==
{{Kroatienportalen}}
* {{Commonscat}}
* {{wikivoyage|Zagreb}}

{{Zagreb}}
{{Kroatiens län}}
{{Huvudstäder i Europa}}
{{Auktoritetsdata}}

[[Kategori:Zagreb| ]]
[[Kategori:Europas huvudstäder]]