Hoppa till innehållet

Tiger: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigeringNyare redigering →
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Nordelch (Diskussion | Bidrag)
Administratörer
126 701 redigeringar
rubrik från dewp
Nordelch (Diskussion | Bidrag)
Administratörer
126 701 redigeringar
→Underarter: 4 bilder
(8 mellanliggande sidversioner av samma användare visas inte)
Rad 63: Rad 63:


[[Tandformel]]n är liksom hos andra kattdjur [[Incisiver|I]] 3/3 [[Canine|C]] 1/1 [[premolarer|P]] 3/2 [[molarer|M]] 1/1, alltså 30 tänder. Den enda övre molaren är oftast liten och den saknas ibland helt. Samma gäller för en av de övre premolarer. Däremot är de övre hörntänderna (Canini) mycket stora, ibland 70&nbsp;mm räknad från tandköttet. De undre hörntänderna är något kortare. [[Rovdjurstand|Tandsaxen]] bildas av den fjärde övre premolaren och den första undre molaren. Dessa tänder når hos vuxna tigrar en längd på 34 till 38&nbsp;mm respektive 26 till 29&nbsp;mm.<ref name="Mazak 21"/>
[[Tandformel]]n är liksom hos andra kattdjur [[Incisiver|I]] 3/3 [[Canine|C]] 1/1 [[premolarer|P]] 3/2 [[molarer|M]] 1/1, alltså 30 tänder. Den enda övre molaren är oftast liten och den saknas ibland helt. Samma gäller för en av de övre premolarer. Däremot är de övre hörntänderna (Canini) mycket stora, ibland 70&nbsp;mm räknad från tandköttet. De undre hörntänderna är något kortare. [[Rovdjurstand|Tandsaxen]] bildas av den fjärde övre premolaren och den första undre molaren. Dessa tänder når hos vuxna tigrar en längd på 34 till 38&nbsp;mm respektive 26 till 29&nbsp;mm.<ref name="Mazak 21"/>

=== Skelett och inre organ ===

Tigerns skelett är typiskt för kattdjur och det finns bara få skillnader till lejonets skelett. Differenser finns till exempel vid [[överarmsben]]et. Vid de främre tassarna är varje tå utrustade med en böjd klo som kan dras in och gömmas under hudveck. Längst är klorna vid de yttre tårna med en längd upp till 80 eller 100&nbsp;mm. Även vid de bakre fötterna finns indragbara klor. Tigerns ryggrad har 55 till 56 kotor och bröstkorgen bildas av 13 par revben. Hjärtat når en vikt mellan 600 och 1100 gram, tarmen når en längd omkring sju meter. Tigern har liksom andra kattdjur en dubbel uppsättning av 18 [[kromosom]]er och därtill kommer två könskromosomer, alltså 38 kromosomer.<ref name="Mazak 21"/> Sibiriska tigrar skapar före vintern ett fettskikt som vid vissa ställen blir 50&nbsp;mm tjockt.<ref name="Mazak 61"/>

=== Fotspår ===

Vuxna tigrar har i genomsnitt en steglängd på 70&nbsp;cm (hannar) respektive 60&nbsp;cm (honor). Spårets storlek beror mycket på marken. Avtrycket från en större vuxen hanne har på fuktig lera en längd av cirka 14 till 17&nbsp;cm samt en bred av cirka 13 till 16&nbsp;cm. Fotspåret för en hona är vid samma förhållanden 12 till 14&nbsp;cm lång och 11 till 13&nbsp;cm bred. Måtten för spåret i snö, särskild i nysnö, kan vara betydlig större.<ref name="Mazak 61"/>

<gallery>
Fil:Tigergebiss.jpg|Närbild på tigerns övre tänder
Fil:TigerSkelLyd1.png|Tigerns skelett
Fil:Foot Mark of A Tiger.jpg|Fotspår av en bengalisk tiger
</gallery>

⚫
== Underarter ==
⚫
[[Fil:Btiger.jpg|miniatyr|210px|En Sumatratiger i fångenskap, fotad i Eskilstunas Zoo.]]
Vanligen skiljs mellan nio underarter varav tre redan är utdöda. Malayatigerns (''P. t. jacksoni'') status som självständig underart är omstridd,<ref name="Sunquist"/> men den räknas här med för att följa den klassiska systematiken. [[Genetisk]]a undersökningar av det nu levande beståndet bekräftar indelningen i sex underarter.<ref name="Shu"/> Dessa studier tyder på att den genetiska skillnaden mellan de fem underarterna som förekommer på det asiatiska fastlandet är inte särskild stora. Däremot finns en tydlig genetisk differens mot Sumatratigern. Populationen på Sumatra och andra öar i samma område skildes troligen under senaste [[istiden]] för 6&nbsp;000 till 12&nbsp;000 år sedan från populationen på fastlandet. Vid denna tidpunkt sjönk den existerande landbron i havet.<ref name="Cracraft"/> Discoll et al. föreslog en sammanfattningen av den utdöda kaspiska tigern med dagens sibiriska tiger till en enda underart, då den genetiska skillnaden mellan dessa populationer är så obetydlig.<ref name="Driscoll"/>

* [[Balinesisk tiger]] (''P. t. balica''): var den minsta underarten och är numera utdöd, den levde [[endemisk]] på [[Bali]], pälsens grundfärg var mörkare än hos Sumatratiger och Javatiger och de svarta strimmorna var bredare, dessutom fanns ofta svarta fläckar anordnade i strimmor,<ref name="Mazak 172"/> den sista individen sköts i slutet av 1930-talet eller något senare.<ref name="IUCN P t balica"/>
* [[Bengalisk tiger]], kungstiger eller indisk tiger (''P. t. tigris''): är efter sibirisk tiger den näst största underarten, den lever i [[Indien]] men finns också i [[Bangladesh]], [[Nepal]], [[Bhutan]] och västra [[Burma]], pälsens färgteckning hos vilda individer varierar mycket men den är allmänt mörkare än sibiriska tigrar och ljusare än sydostasiatiska underarter, nyare studier hittade diverse genetiska skillnader mellan underartens olika populationer, hela beståndet uppskattas men något färre än 2&nbsp;500 vilda individer och av dessa lever de flesta (cirka 1&nbsp;400, året 2008) i Indien, underarten listas liksom de andra underarterna som starkt hotad (''endangered'') men beståndet betraktas något mer stabilt,<ref name="IUCN P t tigris"/> den vita varianten ("vit tiger") uppkom genom människans avel.
* [[Indokinesisk tiger]] (''P. t. corbetti''): är lite mindre än bengalisk tiger och i grundfärgen lite mörkare, strimmorna delas ofta upp i fläckar, beståndet är glest fördelat över Burma, [[Thailand]], [[Laos]], [[Kambodja]] och [[Vietnam]], [[Världsnaturfonden]] befarar att det bara finns 350 individer kvar medan andra uppskattningar nämner upp till 2&nbsp;500 individer.<ref name="IUCN P t corbetti"/>
* [[Javanesisk tiger|Javatiger]]( ''P. t. sondaica''): var lite mindre än Sumatratigern och är utdöd, grundfärgen liknade Sumatratigern men strimmornas anordning var tätare,<ref name="Mazak 168"/> underarten levde endemisk på [[Java]], den sista javatigern sågs i mitten av 1970-talet.<ref name="IUCN P t sondaica"/>
* [[Kaspisk tiger]] eller persisk tiger (''P. t. virgata''): listas som utdöd och skiljer sig från sibirisk tiger genom ett större antal smala strimmor, håren i pälsen var jämförelsevis långa, underartens utbredningsområde sträckte sig från [[Anatolien]] över [[Irak]] och Centralasien till [[Mongoliet]],<ref name="Mazak 152"/> nyare genetiska studier tyder på att underarten var identisk med den sibiriska tiger och att uppdelningen i två populationer skedde genom människan,<ref name="Driscoll"/> den sista kaspiska tigern dog under 1970-talet,<ref name="IUCN P t virgata"/> alla nyare berättelser om iakttagelser är obekräftade.
* [[Malayatiger]] (''P. t. jacksoni''): förekommer på [[Malackahalvön]] och en del zoologer betraktar underarten som identisk med den indokinesiska tigern,<ref name="Sunquist"/> det finns genetiska skillnader mellan dessa populationer men de har samma grundmönster i pälsen och en likadan skallkonstruktion, övergången mellan Malaytiger och indokinesisk tiger är flyttande, beståndet uppskattas med 500 till 1&nbsp;500 individer.<ref name="IUCN P t jacksoni"/>
* [[Sibirisk tiger]] eller amurtiger (''P. t. altaica''): lever i sydöstra [[Ryssland]] och är världens största kattdjur, den kan uppnå en längd på 3,3 meter och väga över 300&nbsp;kg,<ref name="NG"/> pälsen är jämförelsevis lång och har en relativ ljus färg,<ref name="Mazak 156"/> på grund av jakt minskade underartens bestånd till tidvis omkring 30 individer, efter inrättade skyddsåtgärder finns numera 350 till 400 individer.<ref name="IUCN P t altaica"/>
* [[Sumatratiger]] (''P. t. sumatrae''): lever på ön [[Sumatra]] i Indonesien, är den minsta av de nu levande underarterna, strimmorna är ofta delade i en rad fläckar, hannar har ett påfallande skägg vid kinden,<ref name="Mazak 183"/> [[IUCN]] uppskattar beståndet med upp till 500 individer och listar underarten som akut hotad (''critically endangered'').<ref name="IUCN P t sumatrae"/>
* [[Sydkinesisk tiger]] (''P. t. amoyensis''): är en medelstor underart och något mindre än bengalisk och indokinesisk tiger, strimmorna har oftast ett större mellanrum, utbredningsområdets norra gräns sträckte sig tidigare till 38:e eller 40:e breddgraden och i syd förekom underarten fram till provinserna [[Yunnan]], [[Guangxi]] och [[Guangdong]],<ref name="Mazak 148"/> på grund av upphittade fotspår antas att några individer lever kvar i Guangdongs bergstrakter, beståndet befaras snart vara utdöd på grund av [[inavelsdepression]], ungefär 70 individer lever i kinesiska djurparker och för dessa påbörjades ett avelsprogram för senare återinföring i vildmarken, det är även påtänkt att flytta vissa individer till ett reservat i [[Sydafrika]] där de ska anpassa sig till naturen innan de flyttas tillbaka till sitt ursprungliga habitat.<ref name="IUCN P t amoyensis"/>

<gallery>
Fil:Panthera tigris balica.jpg|En död balinesisk tiger
Fil:Panthera tigris corbetti 090901.jpg|Indokinesisk tiger
Fil:Panthera tigris sondaica 01.jpg|Den utdöda Javatigern
Fil:Panthera tigris amoyensis.jpg|Sydkinesisk tiger
</gallery>


== Levnadssätt ==
== Levnadssätt ==
Rad 76: Rad 111:
=== Jaktmetod ===
=== Jaktmetod ===
Tigern smyger likt de övriga kattdjuren fram nära bytet och gör sedan ett snabbt utfall och använder då sin kroppstyngd och styrka till att knuffa bytet ur balans. De kan övermanna bytet från nästan vilket håll som helst, vanligtvis från ett bakhåll. De biter i halsen och kan ofta bita av ryggraden, luftstrupen eller en artär. Tigern kan även ta större djur som [[Gaur (djur)|gauroxar]], vilka kan väga upp till ett ton.
Tigern smyger likt de övriga kattdjuren fram nära bytet och gör sedan ett snabbt utfall och använder då sin kroppstyngd och styrka till att knuffa bytet ur balans. De kan övermanna bytet från nästan vilket håll som helst, vanligtvis från ett bakhåll. De biter i halsen och kan ofta bita av ryggraden, luftstrupen eller en artär. Tigern kan även ta större djur som [[Gaur (djur)|gauroxar]], vilka kan väga upp till ett ton.

⚫
== Underarter av tiger ==
* '''[[Balinesisk tiger]]:''' ''P.t. balica'', Utdöd. Den sista individen, en hona, sköts 27 september 1937.
* '''[[Bengalisk tiger]], kungstiger eller indisk tiger:''' ''P.t. tigris'', lever i Indien men finns också i Bangladesh, Nepal, Bhutan och västra Burma. Utrotningshotad. Finns även i vit variant, så kallad "vit tiger".
* '''[[Indokinesisk tiger]]:''' ''P.t. corbetti'' Svårt hotad finns mellan 700-1 300 individer kvar i världen.
* '''[[Javanesisk tiger|Javatiger]]''' ''P.t. sondaica'', Utdöd. Den sista javatigern sågs 1976.
* '''[[Kaspisk tiger]]:''' ''P.t. virgata'', utdöd. Dog ut omkring 1970 men det finns ibland obekräftade rapporter om individer på 20-30 djur .
* '''[[Malayatiger]]:''' ''P.t jacksoni'', en underart till sumatratigern som lever i Västmalaysia. Svårt hotad, finns ungefär 500 individer kvar.
* '''[[Sibirisk tiger]] eller amurtiger:''' ''P.t. altaica'', lever i sydöstra Ryssland och är världens största kattdjur. Kan uppnå en längd på 3,3 meter och väga över 300 kg.<ref name="NG"/>
* '''[[Sumatratiger]]:''' ''P.t. sumatrae'', lever på ön Sumatra i Indonesien. Svårt hotad - det finns 400-500 individer kvar.
* '''[[Sydkinesisk tiger]]:''' ''P.t. amoyensis'', utdöd i det vilda, finns endast cirka 70 individer kvar i fångenskap.

⚫
[[Fil:Btiger.jpg|miniatyr|210px|En Sumatratiger i fångenskap, fotad i Eskilstunas Zoo.]]


== Evolution ==
== Evolution ==
Rad 94: Rad 116:


== Referenser ==
== Referenser ==
==Noter==
=== Noter ===
<references>
<references>
<ref name=IUCN>{{IUCN2010.4
<ref name=IUCN>{{IUCN2010.4
Rad 106: Rad 128:
<ref name="NG">[http://animals.nationalgeographic.com/animals/mammals/siberian-tiger.html Siberian Tiger] ''National Georaphic''. Läst 2010-03-16</ref>
<ref name="NG">[http://animals.nationalgeographic.com/animals/mammals/siberian-tiger.html Siberian Tiger] ''National Georaphic''. Läst 2010-03-16</ref>
<ref name="Mazak 21">Mazák (1983) sid. 21 och följande</ref>
<ref name="Mazak 21">Mazák (1983) sid. 21 och följande</ref>
<ref name="Mazak 61">Mazák (1983) sid. 61 och följande</ref>
<ref name="Mazak 137">Mazák (1983) sid. 137 och följande</ref>
<ref name="Mazak 137">Mazák (1983) sid. 137 och följande</ref>
<ref name="Mazak 148">Mazák (1983) sid. 148 och följande</ref>
<ref name="Mazak 152">Mazák (1983) sid. 152 och följande</ref>
<ref name="Mazak 156">Mazák (1983) sid. 156 och följande</ref>
<ref name="Mazak 168">Mazák (1983) sid. 168 och följande</ref>
<ref name="Mazak 172">Mazák (1983) sid. 172 och följande</ref>
<ref name="Mazak 178">Mazák (1983) sid. 178 och följande</ref>
<ref name="Mazak 178">Mazák (1983) sid. 178 och följande</ref>
<ref name="Mazak 61">Mazák (1983) sid. 61 och följande</ref>
<ref name="Mazak 183">Mazák (1983) sid. 183 och följande</ref>
<ref name="Sunquist">Sunquist & Sunquist (2009)</ref>
<ref name="Sunquist">Sunquist & Sunquist (2009)</ref>
<ref name="Walkers">Walkers & Nowak (1999) sid. 825 och följande</ref>
<ref name="Walkers">Walkers & Nowak (1999) sid. 825 och följande</ref>
<ref name="Hemmer">Hemmer, H. 1967. Wohin gehört “Felis” palaeosinensis Zdansky, 1924 in systematischer Hinsicht? N. Jb. Geol. Paleont. Abh., 129:83-96</ref>
<ref name="Hemmer">Hemmer, H. 1967. Wohin gehört “Felis” palaeosinensis Zdansky, 1924 in systematischer Hinsicht? N. Jb. Geol. Paleont. Abh., 129:83-96</ref>
<ref name="Shu">Shu-Jin Luo, Jae-Heup Kim, Warren E. Johnson, Joelle van der Walt, Janice Martenson, Naoya Yuhki, Dale G. Miquelle, Olga Uphyrkina, John M. Goodrich, Howard B. Quigley, Ronald Tilson, Gerald Brady, Paolo Martelli, Vellayan Subramaniam, Charles McDougal, Sun Hean, Shi-Qiang Huang, Wenshi Pan, Ullas K. Karanth, Melvin Sunquist, James L. D. Smith, Stephen J. O'Brien: ''Phylogeography and Genetic Ancestry of Tigers (''Panthera tigris'')''. PLoS Biol 2(12), (2004). [http://www.plosbiology.org/article/info%3Adoi%2F10.1371%2Fjournal.pbio.0020442 e442. doi:10.1371/journal.pbio.0020442]</ref>
<ref name="Cracraft">Joel Cracraft, Julie Feinstein, Jeffrey Vaughn, and Kathleen Helm-Bychowski: ''Sorting out tigers'' (Panthera tigris): ''mitochondrial sequences, nuclear inserts, systematics, and conservation genetics.'' Animal Conservation (1998) 1, 139–150. [http://onlinelibrary.wiley.com/doi/10.1111/j.1469-1795.1998.tb00021.x/abstract DOI: 10.1111/j.1469-1795.1998.tb00021.x]</ref>
<ref name="Driscoll">Carlos A. Driscoll, Nobuyuki Yamaguchi, Gila Kahila Bar-Gal, Alfred L. Roca, Shujin Luo, David W. Macdonald, Stephen J. O'Brien: ''Mitochondrial Phylogeography Illuminates the Origin of the Extinct Caspian Tiger and Its Relationship to the Amur Tiger''. In: PLoS ONE. 4, Nr. 1, 2009, s. e4125 (http://www.plosone.org/article/info:doi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0004125).</ref>
<ref name="IUCN P t balica">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/41682/0 ''Panthera tigris ssp. balica''] på [[IUCN]]:s rödlista, auktor: Jackson, P. & Nowell, K. 2008, läst 29 maj 2011.</ref>
<ref name="IUCN P t tigris">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/136899/0 ''Panthera tigris ssp. tigris''] på [[IUCN]]:s rödlista, auktor: Chundawat, R.S., Khan, J.A. & Mallon, D.P. 2010, läst 29 maj 2011.</ref>
<ref name="IUCN P t corbetti">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/136853/0 ''Panthera tigris ssp. corbetti''] på [[IUCN]]:s rödlista, auktor: Lynam, A.J. & Nowell, K. 2010, läst 29 maj 2011.</ref>
<ref name="IUCN P t sondaica">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/41681/0 ''Panthera tigris ssp. sondaica''] på [[IUCN]]:s rödlista, auktor: Jackson, P. & Nowell, K. 2008, läst 29 maj 2011.</ref>
<ref name="IUCN P t virgata">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/41505/0 ''Panthera tigris ssp. virgata''] på [[IUCN]]:s rödlista, auktor: Jackson, P. & Nowell, K. 2008, läst 29 maj 2011.</ref>
<ref name="IUCN P t jacksoni">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/136893/0 ''Panthera tigris ssp. jacksoni''] på [[IUCN]]:s rödlista, auktor: Kawanishi, K. & Lynam, T. 2008, läst 29 maj 2011.</ref>
<ref name="IUCN P t altaica">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/15956/0 ''Panthera tigris ssp. altaica''] på [[IUCN]]:s rödlista, auktor: Miquelle, D., Darman, Y. & Seryodkin, I 2010, läst 29 maj 2011.</ref>
<ref name="IUCN P t sumatrae">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/15966/0 ''Panthera tigris ssp. sumatrae''] på [[IUCN]]:s rödlista, auktor: Linkie, M., Wibisono, H.T., Martyr, D.J. & Sunarto, S. 2008, läst 29 maj 2011.</ref>
<ref name="IUCN P t amoyensis">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/15965/0 ''Panthera tigris ssp. amoyensis''] på [[IUCN]]:s rödlista, auktor: Nyhus, P. 2008, läst 29 maj 2011.</ref>
<ref name="Mammalian">Mazák, V. 1981. Panthera tigris. Mammalian Species, 152: 1-8. American Society of Mammalogists. ([http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-152-01-0001.pdf Available online])</ref>
<ref name="Mammalian">Mazák, V. 1981. Panthera tigris. Mammalian Species, 152: 1-8. American Society of Mammalogists. ([http://www.science.smith.edu/departments/Biology/VHAYSSEN/msi/pdf/i0076-3519-152-01-0001.pdf Available online])</ref>
<ref name="Piper">Piper et al (2008) ''The first evidence for the past presence of the tiger Panthera tigris (L.) on the island of Palawan, Philippines: Extinction in an island population'' Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology 264:123-127</ref>
<ref name="Piper">Piper et al (2008) ''The first evidence for the past presence of the tiger Panthera tigris (L.) on the island of Palawan, Philippines: Extinction in an island population'' Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology 264:123-127</ref>

Versionen från 29 maj 2011 kl. 16.34

För andra betydelser, se Tiger (olika betydelser).
Tiger
Status i världen: Starkt hotad[1]
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningRovdjur
Carnivora
FamiljKattdjur
Felidae
SläktePanthera
ArtTiger
P. tigris
Vetenskapligt namn
§ Panthera tigris
AuktorLinné, 1758
Utbredning
Tigerns utbredningsområden 1900 (orange) och 1990 (rött)
Underarter
Se text
En tiger i vattnet.
En tiger i vattnet.
Hitta fler artiklar om djur med

Tiger, Panthera tigris, är ett kattdjur som endast lever i Asien. Tigern är det största nu levande kattdjuret.

Namnet tiger kommer ifrån det grekiska ordet tigris som troligtvis står i sammanhang med det avestiska ordet för pil, tigri. Ordet syftar på djurets höga hastighet.

De flesta tigrar lever i fuktig tropisk och subtropisk lövskog, men finns även i tempererade löv- och barrskogar. I denna miljö utgör pälsens mönster bra kamouflage. Tigern är en god simmare och badar ofta. Den jagar ensam och äter främst medelstora djur ur familjerna svindjur och hjortdjur, men tigern är opportunistisk och äter det den kommer över, så dieten inkluderar även fisk, fåglar, insekter, amfibier, reptiler, gnagare, piggsvin och primater. Människan är den enda art som utgör något allvarligt hot mot tigern. Tjuvjakt och människans omvandling av miljön i de områden där den lever har tillsammans reducerat tigerpopulationerna kraftigt, så att den nu räknas som starkt hotad.

Kännetecken

Storlek

Stora hannar av sibirisk eller bengalisk tiger når vanligen en kroppslängd (huvud och bål) upp till 2 meter. Därtill kommer en minst 90 cm lång svans. Honor av sibirisk tiger når en genomsnittlig kroppslängd av 260 cm (med svans) och för honor av bengalisk tiger ligger värdet vid 250 cm.[2] Längden för huvud plus bål ligger för sibiriska tigrar av honkön mellan 165 och 178 cm. Hos Sumatratigern som är den minsta levande underarten ligger hela längden för hannar mellan 240 och 250 cm samt för honor mellan 215 och 230 cm. Hos denna underart blir bålen och huvudet tillsammans 155 till 170 cm lång (hannar) respektive 145 till 155 cm (honor).[3] För den utdöda Balinesiska tigern som är den minsta kända underarten överhuvudtaget antas en genomsnittlig kroppslängd mellan 220 och 225 cm (med svans) för hannar, respektive 190 till 200 cm för honor.[3]

I en del zoologiska avhandlingar som allmänt betraktas som trovärdig av andra forskare (förutom storleksangivelsen) nämns kroppslängder upp till 290 cm för huvud plus bål eller upp till 400 cm med svansen inräknad. Dessa extrema värden betraktas däremot som överdriven eller de grundar sig på uppskattningar eller felaktiga mätmetoder. Ibland mäts längden över alla kroppsböjningar (over curves) eller mätningen utfördes på päls från marknader. Pälsen är mycket elastisk och kan sträckas till markant storlek. Den största kända individen av Kaspisk tiger dödades 1939 vid floden Ili och längden bestämdes i en rak linje från nosens spets till svansens spets (between pegs) med 295 cm. Värdet utgjordes av 197 cm för huvud och bål samt 98 cm för svansen. För en av de största kända Indiska tigrar uppmättes hela kroppslängden (between pegs) med 312,5 cm. Genomsnittsvärdet för hela längden för hannar av Indisk tiger ligger vid 280 cm.[2] För en särskilt stor hanne av Sibirisk tiger som fångades i regionen Sichote-Alin och som fram till döden 1965 levde i Duisburgs djurpark bestämdes längden betwen pegs med 319 cm. Individens svans var 99 cm lång och längden för huvud och bål 220 cm. Den störste trovärdiga längduppgiften som finns för en Sibirisk tiger är 350 cm over curves, den motsvarande längden over pegs uppskattades därför med 330 till 335 cm. Individen dödades 1943 i nordöstra Kina.[2]

Mankhöjden för hannar av Sibirisk tiger ligger vanligen mellan 97 och 105 cm. Hannar av Bengalisk tiger och Indokinesisk tiger är med en mankhöjd mellan 90 och 100 cm något mindre. För hannar av Sumatratiger ligger värdet däremot bara mellan 75 och 79 cm, och för Sydkinesisk tiger mellan 82 och 86 cm. Honor av Sibirisk, Bengalisk och Indokinesisk tiger når en mankhöjd mellan 78 och 87 cm. Samma uppgift för honor av Sumatratiger varierar mellan 66 och 68 cm.[2]

Vuxna hannar av Sumatratiger når en vikt mellan 100 och 140 kg, för honor varierar värdet mellan 75 och 110 kg. Vikten för hannar av Bengalisk tiger är cirka 200 till 240 kg i norra delar av utbredningsområdet och genomsnittlig 190 kg (enligt Mazák) i södra delar, för honor ligger värdet mellan 125 och 160 kg.[4] Den tyngsta individen av Bengalisk tiger som uppmättes med trovärdiga metoder hade enligt Mazák en vikt på 258 kg. Djuret sköts i låglandet Terai i Indien. En annan stor hanne av samma underart vägde 256 kg. Den största trovärdiga vikten för Kaspisk tiger bestämdes för en individ från Ili floden med 240 kg. För Sibirisk tiger uppmättes den tyngsta individen med 306,5 kg, det är även det största trovärdiga värdet för tigern överhuvudtaget. Denna individ fångades som ungdjur i området kring floden Ussuri och sedan var den under namnet Circa en attraktion i en cirkus innan den dog tio år gammal. Andra uppgifter om Sibiriska tigrar med en vikt tydlig över 300 kg kan inte verifieras. Mazák uppger genomsnittsvikten för en vuxen Sibirisk tiger av hankön med 230 kg.[2] Den utdöda Balinesisk tigern nådde enligt uppskattningar en kroppsvikt mellan 90 och 100 kg (hannar) respektive mellan 65 och 80 kg (honor). Den Javanesiska tigern var med en vikt från 130 till 135 kg (hannar) respektive omkring 100 kg (honor) något tyngre.[3]

Med en genomsnittlig längd (between pegs) mellan 260 och 270 cm samt en maximal längd som sällan ligger över 285 cm är lejonhannar allmänt kortare än tigerns största underart. Därför betecknas tigern vanligen som världens största kattdjur. Det största trovärdiga längdmåttet som bestämdes för ett lejon som fångades norr om Victoriasjön ligger vid 310 cm. Även här är värdet för den Sibiriska tigern större.[2] Ett undantag är hybrider av lejonhanne och tigerhona (liger, se lejonhybrid) som kan nå en längd (med svans) upp till 350 cm och en vikt upp till 400 kg, men de förekommer inte i naturen.[5][6]

Pälsfärg

Pälsens grundfärg varierar från gul till orangeröd, med vita områden på bröstet, nacken och insidan av benen. Ränderna varierar från svart till grått och brunt. De flesta tigrar har drygt 100 ränder. Varje individ har ett eget unikt mönster av ränder. Mönstret tycks ha betydelse för tigerns överlevnad genom att det gör att bytesdjuren har svårt att se den. Mönstret finns förutom i pälshåren också i själva huden. Vita tigrar är inte albinos vilket man kan konstatera eftersom de har blåa ögon.

Pälsen är hos de flesta underarterna kort men amurtigern har genom evolutionens drivkrafter anpassats till det kalla klimatet med en lång och tät päls. Kungstigerns hår är till exempel en centimeter långt medan amurtigerns hår når fem centimeter på djurets rygg och upp till tio centimeter på buken.[källa behövs] Tigerns klor kan vara upp till 10 centimeter långa. Bengalisk tiger har de längsta hörntänderna som kan ha en längd på 10 cm.[7]

Huvud och tanduppsättning

Liksom andra kattdjur har tigern en rund pupill. Ögonens regnbågshinna har vanligen en gul färg. Skallens form är liksom hos andra storkatter mera långsträckt än hos små kattdjur (Felinae). I storlek och konstruktion liknar tigerns skalle mycket lejonets skalle, endast vid näsbenet skiljer de sig lite åt. Större avvikelser mellan dessa arter finns i underkäkens konstruktion. Skallens längd varierar för stora underarter av honkön från 290 till 310 mm,[8] hos Sumatratigern når skallen endast längder mellan 295 och 340 mm (hannar) respektive 263 till 293 mm (honor). För den utdöda Balinesiska tigern var skallens längd cirka 295 mm (hannar) respektive 265 mm (honor).[3] Hjärnan har vanligen en volym mellan 250 och 300 cm³.[8]

Tandformeln är liksom hos andra kattdjur I 3/3 C 1/1 P 3/2 M 1/1, alltså 30 tänder. Den enda övre molaren är oftast liten och den saknas ibland helt. Samma gäller för en av de övre premolarer. Däremot är de övre hörntänderna (Canini) mycket stora, ibland 70 mm räknad från tandköttet. De undre hörntänderna är något kortare. Tandsaxen bildas av den fjärde övre premolaren och den första undre molaren. Dessa tänder når hos vuxna tigrar en längd på 34 till 38 mm respektive 26 till 29 mm.[8]

Skelett och inre organ

Tigerns skelett är typiskt för kattdjur och det finns bara få skillnader till lejonets skelett. Differenser finns till exempel vid överarmsbenet. Vid de främre tassarna är varje tå utrustade med en böjd klo som kan dras in och gömmas under hudveck. Längst är klorna vid de yttre tårna med en längd upp till 80 eller 100 mm. Även vid de bakre fötterna finns indragbara klor. Tigerns ryggrad har 55 till 56 kotor och bröstkorgen bildas av 13 par revben. Hjärtat når en vikt mellan 600 och 1100 gram, tarmen når en längd omkring sju meter. Tigern har liksom andra kattdjur en dubbel uppsättning av 18 kromosomer och därtill kommer två könskromosomer, alltså 38 kromosomer.[8] Sibiriska tigrar skapar före vintern ett fettskikt som vid vissa ställen blir 50 mm tjockt.[9]

Fotspår

Vuxna tigrar har i genomsnitt en steglängd på 70 cm (hannar) respektive 60 cm (honor). Spårets storlek beror mycket på marken. Avtrycket från en större vuxen hanne har på fuktig lera en längd av cirka 14 till 17 cm samt en bred av cirka 13 till 16 cm. Fotspåret för en hona är vid samma förhållanden 12 till 14 cm lång och 11 till 13 cm bred. Måtten för spåret i snö, särskild i nysnö, kan vara betydlig större.[9]

Underarter

En Sumatratiger i fångenskap, fotad i Eskilstunas Zoo.

Vanligen skiljs mellan nio underarter varav tre redan är utdöda. Malayatigerns (P. t. jacksoni) status som självständig underart är omstridd,[4] men den räknas här med för att följa den klassiska systematiken. Genetiska undersökningar av det nu levande beståndet bekräftar indelningen i sex underarter.[10] Dessa studier tyder på att den genetiska skillnaden mellan de fem underarterna som förekommer på det asiatiska fastlandet är inte särskild stora. Däremot finns en tydlig genetisk differens mot Sumatratigern. Populationen på Sumatra och andra öar i samma område skildes troligen under senaste istiden för 6 000 till 12 000 år sedan från populationen på fastlandet. Vid denna tidpunkt sjönk den existerande landbron i havet.[11] Discoll et al. föreslog en sammanfattningen av den utdöda kaspiska tigern med dagens sibiriska tiger till en enda underart, då den genetiska skillnaden mellan dessa populationer är så obetydlig.[12]

  • Balinesisk tiger (P. t. balica): var den minsta underarten och är numera utdöd, den levde endemisk på Bali, pälsens grundfärg var mörkare än hos Sumatratiger och Javatiger och de svarta strimmorna var bredare, dessutom fanns ofta svarta fläckar anordnade i strimmor,[13] den sista individen sköts i slutet av 1930-talet eller något senare.[14]
  • Bengalisk tiger, kungstiger eller indisk tiger (P. t. tigris): är efter sibirisk tiger den näst största underarten, den lever i Indien men finns också i Bangladesh, Nepal, Bhutan och västra Burma, pälsens färgteckning hos vilda individer varierar mycket men den är allmänt mörkare än sibiriska tigrar och ljusare än sydostasiatiska underarter, nyare studier hittade diverse genetiska skillnader mellan underartens olika populationer, hela beståndet uppskattas men något färre än 2 500 vilda individer och av dessa lever de flesta (cirka 1 400, året 2008) i Indien, underarten listas liksom de andra underarterna som starkt hotad (endangered) men beståndet betraktas något mer stabilt,[15] den vita varianten ("vit tiger") uppkom genom människans avel.
  • Indokinesisk tiger (P. t. corbetti): är lite mindre än bengalisk tiger och i grundfärgen lite mörkare, strimmorna delas ofta upp i fläckar, beståndet är glest fördelat över Burma, Thailand, Laos, Kambodja och Vietnam, Världsnaturfonden befarar att det bara finns 350 individer kvar medan andra uppskattningar nämner upp till 2 500 individer.[16]
  • Javatiger( P. t. sondaica): var lite mindre än Sumatratigern och är utdöd, grundfärgen liknade Sumatratigern men strimmornas anordning var tätare,[17] underarten levde endemisk på Java, den sista javatigern sågs i mitten av 1970-talet.[18]
  • Kaspisk tiger eller persisk tiger (P. t. virgata): listas som utdöd och skiljer sig från sibirisk tiger genom ett större antal smala strimmor, håren i pälsen var jämförelsevis långa, underartens utbredningsområde sträckte sig från Anatolien över Irak och Centralasien till Mongoliet,[19] nyare genetiska studier tyder på att underarten var identisk med den sibiriska tiger och att uppdelningen i två populationer skedde genom människan,[12] den sista kaspiska tigern dog under 1970-talet,[20] alla nyare berättelser om iakttagelser är obekräftade.
  • Malayatiger (P. t. jacksoni): förekommer på Malackahalvön och en del zoologer betraktar underarten som identisk med den indokinesiska tigern,[4] det finns genetiska skillnader mellan dessa populationer men de har samma grundmönster i pälsen och en likadan skallkonstruktion, övergången mellan Malaytiger och indokinesisk tiger är flyttande, beståndet uppskattas med 500 till 1 500 individer.[21]
  • Sibirisk tiger eller amurtiger (P. t. altaica): lever i sydöstra Ryssland och är världens största kattdjur, den kan uppnå en längd på 3,3 meter och väga över 300 kg,[22] pälsen är jämförelsevis lång och har en relativ ljus färg,[23] på grund av jakt minskade underartens bestånd till tidvis omkring 30 individer, efter inrättade skyddsåtgärder finns numera 350 till 400 individer.[24]
  • Sumatratiger (P. t. sumatrae): lever på ön Sumatra i Indonesien, är den minsta av de nu levande underarterna, strimmorna är ofta delade i en rad fläckar, hannar har ett påfallande skägg vid kinden,[25] IUCN uppskattar beståndet med upp till 500 individer och listar underarten som akut hotad (critically endangered).[26]
  • Sydkinesisk tiger (P. t. amoyensis): är en medelstor underart och något mindre än bengalisk och indokinesisk tiger, strimmorna har oftast ett större mellanrum, utbredningsområdets norra gräns sträckte sig tidigare till 38:e eller 40:e breddgraden och i syd förekom underarten fram till provinserna Yunnan, Guangxi och Guangdong,[27] på grund av upphittade fotspår antas att några individer lever kvar i Guangdongs bergstrakter, beståndet befaras snart vara utdöd på grund av inavelsdepression, ungefär 70 individer lever i kinesiska djurparker och för dessa påbörjades ett avelsprogram för senare återinföring i vildmarken, det är även påtänkt att flytta vissa individer till ett reservat i Sydafrika där de ska anpassa sig till naturen innan de flyttas tillbaka till sitt ursprungliga habitat.[28]

Levnadssätt

Sibirisk tiger

Tigern är vanligen aktiv mellan skymningen och gryningen[4] men jagar ibland på dagen efter sina byten.[9] När den letar efter föda vandrar den ofta längre sträckor. Det gäller främst för individer i regioner med sämre tillgång till föda som östra Sibirien. Där vandrar kattdjuret under en natt 20 till 25 km, i sällsynta fall 80 till 100 km. Bredvid dessa rörelser i revirets gränser utför tigern ibland särskilt långa vandringar för att leta efter ett nytt territorium. Det nya reviret ligger ibland flera hundra kilometer från det ursprungliga reviret.[9] Tigern har utmärkt simförmåga och vistas i motsats till lejonet och leoparden gärna i vattnet. Arten kan simma genom stora floder som är 6 till 8 km breda, i undantagsfall upp till 29 km bredd.[29] Däremot är tigern på grund av sin storlek en sämre klättrare. Vanligen undviker den klättring i träd men tigern klättrar ändå om den blir hotade av förvildade hundar eller vid en stormflod. Det sistnämnda dokumenterades till exempel under en flod i mangroveskogen Sundarban. Tigern har olika gömställen i reviret där den vilar. Det kan vara nedfallna träd, täta vegetationsansamlingar eller grottor.[9]

Tigrar lever ensamma och därför träffas honor och hanar bara under en kort tid i samband med parningen. De har revir som markeras längs gränsen med urin. Revirets storlek är avhängigt av kön och av tillgången till föda. I södra Asien har reviret en storlek av 30 till 50 km² men i nordligare områden kan territoriet vara 250 km² stort.[källa behövs] Honornas revir är oftast tydligt mindre an hanarnas. Varje individ försvarar sitt revir mot artfränder. Honor kan vara särskilt aggressiva när de har nyfödda ungar.

Efter dräktigheten som varar i 96 till 110 dagar föder honan vanligtvis två till tre ungar. I sällsynta fall kan honan föda så få som en eller så många som sju ungar.[7] Ungarna stannar hos honan i cirka tre år och därför syns honor nästan alltid i sällskap av ungar. Efter denna tid eller lite senare är ungarna könsmogna. Medellivslängden ligger mellan 20 och 25 år.

Det finns bara ca 7 500 fritt levande tigrar kvar i världen. Runt 20 000 tigrar finns i djurparker.

Jaktmetod

Tigern smyger likt de övriga kattdjuren fram nära bytet och gör sedan ett snabbt utfall och använder då sin kroppstyngd och styrka till att knuffa bytet ur balans. De kan övermanna bytet från nästan vilket håll som helst, vanligtvis från ett bakhåll. De biter i halsen och kan ofta bita av ryggraden, luftstrupen eller en artär. Tigern kan även ta större djur som gauroxar, vilka kan väga upp till ett ton.

Evolution

Det finns inte många fossil av arten och därför är det svårt att rekonstruera tigerns evolution. De äldsta fynd från ett kattdjur som liknade tigern finns från Kina och Java. Dessa fossil klassificerades i början som Felis palaeosinensis.[30] Denna art tros ha levat vid början av pleistocen för 2 miljoner år sedan och var mindre än den nuvarande tigern. Tidiga äkta fossil av Panthera tigris dateras till 1,8 till 1,6 miljoner år gamla och hittades på Java. Från pleistocen finns också fynd av tigerfossil från Kina, Sumatra, Java, Sibirien och Altaj.[31] Fynd från Indien och andra delar av Asien finns först från pleistocens slut. Några fossil finns från öar som utgör resten av den förmodade landbro som fanns mellan Asien och Amerika (men inte från Amerika själv), från Sachalin och från Japan. I början av holocen fanns arten även på Borneo och Palawan.[32]

Referenser

Noter

  1. ^ Chundawat, R.S., Habib, B., Karanth, U., Kawanishi, K., Ahmad Khan, J., Lynam, T., Miquelle, D., Nyhus, P., Sunarto, S., Tilson, R. & Sonam Wang 2010 Panthera tigris Från: IUCN 2010. IUCN Red List of Threatened Species. Version 2010.4. <www.iucnredlist.org>. Läst 21 november 2010.
  2. ^ [a b c d e f] Mazák (1983) sid. 178 och följande
  3. ^ [a b c d] Mazák (1983) sid. 137 och följande
  4. ^ [a b c d] Sunquist & Sunquist (2009)
  5. ^ ”Jungle Island: Mammals”. Jungle Island: Mammals. http://www.jungleisland.com/about_mammals.php. Läst 5 november 2008. 
  6. ^ The Breeding of Ligers, Lairweb.org.nz (engelska)
  7. ^ [a b] Dacres, K. & B. Lundrigan. 2007, Panthera tigris på Animal Diversity Web (engelska), besökt 20 december 2010.
  8. ^ [a b c d] Mazák (1983) sid. 21 och följande
  9. ^ [a b c d e] Mazák (1983) sid. 61 och följande
  10. ^ Shu-Jin Luo, Jae-Heup Kim, Warren E. Johnson, Joelle van der Walt, Janice Martenson, Naoya Yuhki, Dale G. Miquelle, Olga Uphyrkina, John M. Goodrich, Howard B. Quigley, Ronald Tilson, Gerald Brady, Paolo Martelli, Vellayan Subramaniam, Charles McDougal, Sun Hean, Shi-Qiang Huang, Wenshi Pan, Ullas K. Karanth, Melvin Sunquist, James L. D. Smith, Stephen J. O'Brien: Phylogeography and Genetic Ancestry of Tigers (Panthera tigris). PLoS Biol 2(12), (2004). e442. doi:10.1371/journal.pbio.0020442
  11. ^ Joel Cracraft, Julie Feinstein, Jeffrey Vaughn, and Kathleen Helm-Bychowski: Sorting out tigers (Panthera tigris): mitochondrial sequences, nuclear inserts, systematics, and conservation genetics. Animal Conservation (1998) 1, 139–150. DOI: 10.1111/j.1469-1795.1998.tb00021.x
  12. ^ [a b] Carlos A. Driscoll, Nobuyuki Yamaguchi, Gila Kahila Bar-Gal, Alfred L. Roca, Shujin Luo, David W. Macdonald, Stephen J. O'Brien: Mitochondrial Phylogeography Illuminates the Origin of the Extinct Caspian Tiger and Its Relationship to the Amur Tiger. In: PLoS ONE. 4, Nr. 1, 2009, s. e4125 (http://www.plosone.org/article/info:doi%2F10.1371%2Fjournal.pone.0004125).
  13. ^ Mazák (1983) sid. 172 och följande
  14. ^ Panthera tigris ssp. balica på IUCN:s rödlista, auktor: Jackson, P. & Nowell, K. 2008, läst 29 maj 2011.
  15. ^ Panthera tigris ssp. tigris på IUCN:s rödlista, auktor: Chundawat, R.S., Khan, J.A. & Mallon, D.P. 2010, läst 29 maj 2011.
  16. ^ Panthera tigris ssp. corbetti på IUCN:s rödlista, auktor: Lynam, A.J. & Nowell, K. 2010, läst 29 maj 2011.
  17. ^ Mazák (1983) sid. 168 och följande
  18. ^ Panthera tigris ssp. sondaica på IUCN:s rödlista, auktor: Jackson, P. & Nowell, K. 2008, läst 29 maj 2011.
  19. ^ Mazák (1983) sid. 152 och följande
  20. ^ Panthera tigris ssp. virgata på IUCN:s rödlista, auktor: Jackson, P. & Nowell, K. 2008, läst 29 maj 2011.
  21. ^ Panthera tigris ssp. jacksoni på IUCN:s rödlista, auktor: Kawanishi, K. & Lynam, T. 2008, läst 29 maj 2011.
  22. ^ Siberian Tiger National Georaphic. Läst 2010-03-16
  23. ^ Mazák (1983) sid. 156 och följande
  24. ^ Panthera tigris ssp. altaica på IUCN:s rödlista, auktor: Miquelle, D., Darman, Y. & Seryodkin, I 2010, läst 29 maj 2011.
  25. ^ Mazák (1983) sid. 183 och följande
  26. ^ Panthera tigris ssp. sumatrae på IUCN:s rödlista, auktor: Linkie, M., Wibisono, H.T., Martyr, D.J. & Sunarto, S. 2008, läst 29 maj 2011.
  27. ^ Mazák (1983) sid. 148 och följande
  28. ^ Panthera tigris ssp. amoyensis på IUCN:s rödlista, auktor: Nyhus, P. 2008, läst 29 maj 2011.
  29. ^ Walkers & Nowak (1999) sid. 825 och följande
  30. ^ Hemmer, H. 1967. Wohin gehört “Felis” palaeosinensis Zdansky, 1924 in systematischer Hinsicht? N. Jb. Geol. Paleont. Abh., 129:83-96
  31. ^ Mazák, V. 1981. Panthera tigris. Mammalian Species, 152: 1-8. American Society of Mammalogists. (Available online)
  32. ^ Piper et al (2008) The first evidence for the past presence of the tiger Panthera tigris (L.) on the island of Palawan, Philippines: Extinction in an island population Palaeogeography, Palaeoclimatology, Palaeoecology 264:123-127

Tryckta källor

  • K. Ullas Karanth: Tigers. Colin Baxter, Grantown-on-Spey 2001. ISBN 1-84107-081-5
  • Ernest Pillsbury Walker, R. M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Bd 1. Johns Hopkins University Press, Baltimore 1964, 1999, S.825ff. ISBN 0-8018-3970-X
  • Sunquist, M. E. & Sunquist, F. C. (2009). Family Felidae (Cats). (128-130). In: Wilson, D. E., Mittermeier, R. A., (red.). Handbook of the Mammals of the World. Volume 1: Carnivores. Lynx Edicions, 2009. ISBN 978-84-96553-49-1
  • Vratislav Mazák: Der Tiger. Westarp Wissenschaften; upplaga 5 (april 2004), oförändrat sedan upplagan från 1983, på tyska, ISBN 3-89432-759-6

Webbkällor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 16 maj 2011.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Tiger.

Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Tiger&oldid=14219083”