Hoppa till innehållet

Havsnivåhöjning: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
Ainali (Diskussion | Bidrag)
Administratörer
24 776 redigeringar
m undviker omdirigering
 
(11 mellanliggande sidversioner av 6 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
'''Havsnivåhöjning''' är en ökning av den globala [[havsnivå]]n. Havsnivån kommer inte att stiga jämnt över hela jorden, och den kommer till och med att falla något på vissa platser, till exempel [[Arktis]] . <ref>{{Cite web|title=The strange science of melting ice sheets: three things you didn't know|url=https://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2018/sep/12/greenland-antarctic-ice-sheet-sea-level-rise-science-climate|work=[[The Guardian]]|date=12 September 2018}}</ref> Lokala faktorer som påverkar nivåhöjningen är bland annat [[Tektonik|tektoniska]] effekter och [[Sättning (geologi)|sättningar]] i mark, tidvatten, strömmar och stormar. Havsnivåhöjningar kan påverka mänskliga populationer kraftigt i kust- och öregioner. Med flera uppvärmningsgrader kvar under årtusenden förväntas en utbredd kustöversvämning. <ref name="us nrc 2011 long term slr">Box SYN-1: Sustained warming could lead to severe impacts, [http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=12877&page=5 p. 5], in: Synopsis, in {{Harvnb|National Research Council|2011}}</ref> Andra effekter av nivåhöjningen är högre stormvågor, farligare tsunamier, befolkningsförflyttningar, förlust och nedbrytning av jordbruksmark och skador i städer. <ref name=":10">{{Harvnb|IPCC TAR WG1|2001}}.</ref> <ref name=":11">{{Cite web|url=https://www.upi.com/Science_News/2018/08/15/Sea-level-to-increase-risk-of-deadly-tsunamis/2361534362716/|title=Sea level to increase risk of deadly tsunamis|work=UPI}}</ref> <ref name=":12">{{Tidningsref|url=https://www.theguardian.com/cities/ng-interactive/2017/nov/03/three-degree-world-cities-drowned-global-warming|issn=0261-3077}}</ref> Naturliga miljöer som marina ekosystem påverkas också, eftersom fisk, fåglar och växter förlorar delar av sin livsmiljö. <ref name=":18">{{Cite web|url=https://www.nationalgeographic.com/environment/global-warming/sea-level-rise/|title=Sea Level Rise|date=January 13, 2017|work=National Geographic}}</ref>
'''Havsnivåhöjning''' är en ökning av den globala [[havsnivå]]n. Havsnivån stiger inte jämnt över hela jorden, och den kommer till och med att falla något på vissa platser, till exempel [[Arktis]].<ref>{{webbref |titel=The strange science of melting ice sheets: three things you didn't know |url=https://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2018/sep/12/greenland-antarctic-ice-sheet-sea-level-rise-science-climate |verk=[[The Guardian]] |datum=12 september 2018}}</ref> Lokala faktorer som påverkar nivåhöjningen är bland annat [[Tektonik|tektoniska]] effekter och [[Sättning (geologi)|sättningar]] i mark, tidvatten, strömmar och stormar. Havsnivåhöjningar kan påverka mänskliga populationer kraftigt i kust- och öregioner. Med flera uppvärmningsgrader kvar under årtusenden förväntas en utbredd kustöversvämning.<ref name="us nrc 2011 long term slr">Box SYN-1: Sustained warming could lead to severe impacts, [http://www.nap.edu/openbook.php?record_id=12877&page=5 p. 5], in: Synopsis, in {{Harvnb|National Research Council|2011}}</ref> Andra effekter av nivåhöjningen är högre stormvågor, farligare tsunamier, befolkningsförflyttningar, förlust och nedbrytning av jordbruksmark och skador i städer.<ref name=":10">{{Harvnb|IPCC TAR WG1|2001}}</ref><ref name=":11">{{webbref |url=https://www.upi.com/Science_News/2018/08/15/Sea-level-to-increase-risk-of-deadly-tsunamis/2361534362716/ |titel=Sea level to increase risk of deadly tsunamis |verk=UPI}}</ref><ref name=":12">{{Tidningsref|url=https://www.theguardian.com/cities/ng-interactive/2017/nov/03/three-degree-world-cities-drowned-global-warming|issn=0261-3077}}</ref> Naturliga miljöer som marina ekosystem påverkas också, eftersom fisk, fåglar och växter förlorar delar av sin livsmiljö.<ref name=":18">{{webbref |url=https://www.nationalgeographic.com/environment/global-warming/sea-level-rise/ |titel=Sea Level Rise |datum=13 januari 2017 |verk=National Geographic}}</ref>


===Postglacial havsnivåhöjning===
==Postglacial havsnivåhöjning==
[[Image:Post-Glacial Sea Level.png|thumb|right|300px|Förändringar i havsnivå sedan den senaste istiden.]]
[[Image:Post-Glacial Sea Level.png|thumb|right|300px|Förändringar i havsnivå sedan den senaste istiden.]]
{{Se även|Transgression}}
{{Se även|Transgression}}
Havsnivån har stigit cirka 130&nbsp;meter sedan den förra [[istid]]ens höjdpunkt för cirka {{nowrap|18 000 år}} sedan. De största ökningarna skedde för mer än {{nowrap|6 000 år}} sedan, på grund av avsmältning av inlandsisen. Från {{nowrap|3 000 år}} sedan fram till 1900-talet var havsnivåhöjningen nästan konstant, med en stigning på 0,1 till 0,2&nbsp;millimeter per år.<ref>{{Webbref |titel=Climate Change 2001: The Scientific Basis |url=http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/425.htm |författare=Houghton, J.T. (ed.) |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080620232520/http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/425.htm |arkivdatum=2008-06-20 }}</ref> Den årliga höjningen har i genomsnitt varit 1 till 2&nbsp;millimeter under perioden 1900 till 1993, då man började med satellitmätningar.
Havsnivån har stigit cirka 130&nbsp;meter sedan den förra [[istid]]ens höjdpunkt för cirka {{nowrap|18 000 år}} sedan. De största ökningarna skedde för mer än {{nowrap|6 000 år}} sedan, på grund av avsmältning av inlandsisen. Från {{nowrap|3 000 år}} sedan fram till 1900-talet var havsnivåhöjningen nästan konstant, med en stigning på 0,1−0,2&nbsp;mm per år.<ref>{{Webbref |titel=Climate Change 2001: The Scientific Basis |url=http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/425.htm |författare=Houghton, J.T. (ed.) |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080620232520/http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/425.htm |arkivdatum=2008-06-20 }}</ref> Den årliga höjningen har i genomsnitt varit 1−2&nbsp;mm under perioden 1900 till 1993, då man började med satellitmätningar.


Enligt satellitmätningar har havsnivån genomsnittligen stigit med 3,1 ± 0,7&nbsp;mm/år. Havsytan stiger för närvarande långsamt, och orsakerna till detta är flera och komplexa.
Enligt satellitmätningar har havsnivån genomsnittligen stigit med 3,1 ± 0,7&nbsp;mm/år. Havsytan stiger för närvarande långsamt, och orsakerna till detta är flera och komplexa. Det kan vara en [[följder av en global uppvärmning|effekt]] av den [[global uppvärmning|globala uppvärmningen]] genom två processer: havsvattnets [[värmeutvidgning]] och utbredd nedsmältning av landisarna.<ref name=":0">{{Webbref |titel=Climate Change 2001: The Scientific Basis |url=http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/409.htm |författare=Houghton, J.T. (ed.) |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080925211610/http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/409.htm |arkivdatum=2008-09-25 }}.</ref> Mellan 1993 och 2018 bidrog den termiska expansionen av haven till 42% till havsnivåökningen, smältning av [[Glaciär|tempererade glaciärer]] till 21%; [[Grönland]], 15%; och [[Antarktis]], 8%. {{Rp|1576}} Klimatforskare räknar med att hastigheten kommer att accelerera ytterligare under 2000-talet. <ref>{{Cite report|title=Climate Change 2014 Synthesis Report Fifth Assessment Report, AR5|url=http://ar5-syr.ipcc.ch/topic_summary.php|access-date=}} Under all RCP scenarios, the rate of sea level rise will very likely exceed the rate of 2.0 [1.7–2.3] mm/yr observed during 1971–2010</ref> {{Rp|62}}


Den [[global uppvärmning|globala uppvärmningen]] [[Följder av den globala uppvärmningen|bidrar]] till havsnivåhöjningen genom två processer: havsvattnets [[värmeutvidgning]] och utbredd nedsmältning av landisarna.<ref name=":0">{{Webbref |titel=Climate Change 2001: The Scientific Basis |url=http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/409.htm |författare=Houghton, J.T. (ed.) |arkivurl=https://web.archive.org/web/20080925211610/http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/409.htm |arkivdatum=2008-09-25 }}</ref>
mellan 1993 och 2006.<ref name="Bindoff">{{webbref | författare= Bindoff, NL et al. | titel= Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change | utgivare= Cambridge University Press | url= http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/wg1/ar4-wg1-chapter5.pdf | hämtdatum= 2010-06-26 | arkivurl= https://web.archive.org/web/20170513164252/http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/wg1/ar4-wg1-chapter5.pdf | arkivdatum= 2017-05-13 }}</ref> Enligt Colorado Center for Astrodynamics Research vid University of Colorado är medelhöjningstakten 3,16&nbsp;mm/år mellan 1993 och 2018.<ref name="Humlum">{{webbref|url=http://www.climate4you.com/SeaTemperatures.htm#Sea-level%20from%20satellite%20altimetry|titel=Sea-level from satellite altimetry|verk=Climate4you.com|datum=15 augusti 2018 |hämtdatum=2 januari 2020|författare=Ole Humlum|författarlänk=Ole Humlum}}</ref>


===Nuvarande höjning===
==Nuvarande höjning==
[[Image:Recent Sea Level Rise.png|right|thumb|300px|23 långa [[mareograf]]-mätningar i geologiskt stabila områden visar en havsnivåökning på ca 20 centimeter per sekel, eller ca 2 mm/år.]]
[[Image:Recent Sea Level Rise.png|right|thumb|300px|23 långa [[mareograf]]-mätningar i geologiskt stabila områden visar en havsnivåökning på ca 20 centimeter per sekel, eller ca 2 mm/år.]]
IPCC<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/3/2019/11/03_SROCC_SPM_FINAL.pdf|titel=IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate|hämtdatum=2020-01-01|utgivare=The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)}}</ref> skriver att havsnivåhöjningen under perioden 1901–1990 varit 1,4 mm/år men att höjningen ökat och under tiden 2006–2015 varit 3.6 mm/år. En ökning med en faktor 2,5. De senaste 15 åren har således havet stigit 33 mm mer än under 15-årsperioder före 1990. Ur data presenterade här <ref name="Humlum" /> verkar slutsatserna från IPCC mindre sannolika - satellitdata är mycket osäkra. I en studie <ref>{{Webbref|url=https://www.researchgate.net/publication/332135921_Pacific_sea_levels_rising_very_slowly_and_not_accelerating|titel=Pacific sea levels rising very slowly and not accelerating|hämtdatum=2020-01-01|utgivare=Albert Parker et al. University of Western Australia}}</ref> rapporterar Albert Parker och Clifford Ollier, University of Western Australia att det inte syns ett spår av den accelererade havsnivåhöjning som förutsägs i klimatmodellerna och att detta redan rapporterats av många författare (cirka 40 referenser.) Studien baseras 29 LTT (long term trend) tidvattenmätare i Japan, Oceanien och på Nordamerikas västkust. Slutsatsen är att Stilla havet inte stiger alls utan att det sjunker med 0.02139 mm/år (de många decimalerna kan antyda att kvaliteten i denna studie har brister.)
IPCC<ref name=":1">{{Webbref|url=https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/3/2019/11/03_SROCC_SPM_FINAL.pdf|titel=IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate|hämtdatum=2020-01-01|utgivare=The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC)}}</ref> skriver att havsnivåhöjningen under perioden 1901–1990 varit 1,4&nbsp;mm/år men att höjningen ökat och under tiden 2006–2015 varit 3,6&nbsp;mm/år. En ökning med en faktor 2,5. De senaste 15 åren har således havet stigit 33&nbsp;mm mer än under 15-årsperioder före 1990. Klimatforskare räknar med att hastigheten kommer att accelerera ytterligare under 2000-talet.<ref>{{webbref |titel=Climate Change 2014 Synthesis Report Fifth Assessment Report, AR5 |url=http://ar5-syr.ipcc.ch/topic_summary.php |hämtdatum=}} Under all RCP scenarios, the rate of sea level rise will very likely exceed the rate of 2.0 [1.7–2.3] mm/yr observed during 1971–2010</ref> {{Rp|62}}


På sealevel.info<ref>{{Webbref|url=http://sealevel.info/MSL_global_thumbnails5.html|titel=NOAA's 2016 list of 375 long term trend tide stations|hämtdatum=2020-01-01|utgivare=Dave Burton}}</ref> kan man se grafer från 375 LTT tidvattenmätare över hela världen. Där kan man interaktivt anpassa räta linjer och andragradskurvor till mätdata. Med få undantag får man räta linjer utan krökning som t.ex. Ratan Sverige, Honolulu Hawaii, Galveston Texas, m.fl. Exempel där det finns långa mätserier. Några grafer visar accelererande havsnivåökning, t.ex. Brest Frankrike, andra visar avtagande som t.ex. Kushiro Japan. Några är fel som t.ex. Murmansk Ryssland. Där är nivåerna mellan 1989 och 2008 rätt uppenbart för höga med cirka 200 mm. De räta linjernas lutning spänner från -17,7 mm/år (Skagway Alaska) till +9,1 mm/år (Grand Isle Louisiana). Att på ett korrekt sätt vikta ihop data till en "havens medelnivå" är komplicerat - men oavsett hur man viktar ihop räta linjer blir slutresultatet en rät linje. Den förväntade accelerationen av havsnivåhöjningarna syns ännu inte i data från tidvattenmätarna.
Webbplatsen sealevel.info<ref>{{Webbref|url=http://sealevel.info/MSL_global_thumbnails5.html|titel=NOAA's 2016 list of 375 long term trend tide stations|hämtdatum=2020-01-01|utgivare=Dave Burton}}</ref> visar grafer från 375 LTT tidvattenmätare över hela världen. Där kan man interaktivt anpassa räta linjer och andragradskurvor till mätdata. Med få undantag får man räta linjer utan krökning som till exempel [[Ratan, Robertsfors kommun|Ratan]] i Sverige och [[Honolulu]] på [[Hawaii]]. Några grafer visar accelererande havsnivåökning, till exempel [[Brest, Finistère|Brest]] i [[Frankrike]], andra visar avtagande som till exempel [[Kushiro]] i [[Japan]]. De räta linjernas lutning spänner från -17,7 mm/år ([[Skagway]] i [[Alaska]]) till +9,1 mm/år ([[Grand Isle]] i [[Louisiana]]). Att vikta ihop data till en "havens medelnivå" är komplicerat - men oavsett hur man viktar ihop räta linjer blir slutresultatet en rät linje. Den förväntade accelerationen av havsnivåhöjningarna syns ännu inte i data från tidvattenmätarna.


Havsnivåförändringarna är dåligt förstådda. Jordskorpan är tunn och flyter på magma. Den stora massomfördelningen för bara cirka 6000 till 10000 år sedan när isarna smälte och haven steg med 130 meter ledde till rörelser i magman/jordskorpan som fortfarande pågår. Här i Sverige har vi landhöjning och på andra håll finns sänkning av jordskorpan. Mest under haven som ju fått tyngden av 130 meter mer vatten över sig.<ref name=":2" />
Havsnivåförändringar är dåligt förstådda. För cirka 6000 till 10000 år smälte isarna och haven steg med 130 meter, vilket ledde till rörelser i [[Jordskorpa|jordskorpan]] som fortfarande pågår. Här i Sverige har vi [[landhöjning]] och på andra håll sänks jordskorpan. Framförallt under haven som tyngs ned av ytterligare 130 meter vatten.<ref name=":2" /> Under perioden 2005–2015 gjorde smältande landis att havet höjde sig ca 1,8 mm/år.<ref name=":1" /> Under samma period höjdes havsnivån 1,4 mm/år på grund av värmeutvidgning.<ref name=":1" /> Men det är mindre känt hur havets globala medelnivå förändrar sig med tiden. Till exempel kan sjunkande havsbottnar halvera den teoretiska havsnivåhöjningen globalt.<ref name=":2" />


⚫
==Prognoser och konsekvensanalys==
Det är rätt väl känt hur mycket vatten smältande landis tillför havet (1,8 mm/år <ref name=":1" />) 0ch hur mycket havsvattnet utvidgar sig på grund av uppvärmningen (1,4 mm/år <ref name=":1" />) men det är ännu mycket dåligt känt hur havets globala medelnivå förändrar sig med tiden. Summan av issmältning och termisk expansion ger 3,2 mm/år men sjunkande havsbottnar <ref name=":2" /> gör att den teoretiska havsnivåhöjningen globalt kan förväntas vara ungefär hälften.Siffrorna gäller perioden 2005-2015.

⚫
===Prognoser och konsekvensanalys===
[[Fil:PGR Paulson07 big.jpg|thumb|330px|I röda områden sker en landhöjning som är större än havsnivåhöjningen, och i blå områden sker en skenbar landsänkning till följd av smältande polarisar. Figurernas färgskalor har olika upplösning, och anger landförändring i mm/år (vatten-densitets-ekvivalenter).<ref name=":2">{{Webbref |url=http://grace.jpl.nasa.gov/data/pgr/ |titel=WHAT IS POST GLACIAL REBOUND |hämtdatum=2015-12-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090320213535/http://grace.jpl.nasa.gov/data/pgr/ |arkivdatum=2009-03-20 }} Landhöjningsberäkning utifrån NASA GRACE-satellitdata</ref>]]
[[Fil:PGR Paulson07 big.jpg|thumb|330px|I röda områden sker en landhöjning som är större än havsnivåhöjningen, och i blå områden sker en skenbar landsänkning till följd av smältande polarisar. Figurernas färgskalor har olika upplösning, och anger landförändring i mm/år (vatten-densitets-ekvivalenter).<ref name=":2">{{Webbref |url=http://grace.jpl.nasa.gov/data/pgr/ |titel=WHAT IS POST GLACIAL REBOUND |hämtdatum=2015-12-05 |arkivurl=https://web.archive.org/web/20090320213535/http://grace.jpl.nasa.gov/data/pgr/ |arkivdatum=2009-03-20 }} Landhöjningsberäkning utifrån NASA GRACE-satellitdata</ref>]]
Den globala uppvärmningen förväntas orsaka betydande havsnivåhöjningar under flera [[Sekel|sekler]], eventuellt i [[Årtusende|årtusenden]].<ref>{{Webbref|url=https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf|titel=Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden|hämtdatum=22 mars 2022|utgivare=IPCC (översatt av SMHI)|Översättning=|sid=21|citat=Många förändringar som beror på tidigare och framtida utsläpp av växthusgaser är oåterkalleliga för tidsperioder på århundraden till årtusenden, detta gäller särskilt förändringar i havet, inlandsisar och den globala havsnivån.}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Anticipating Future Sea Levels|url=https://earthobservatory.nasa.gov/images/148494/anticipating-future-sea-levels|verk=Earth Observatory|datum=2021-07-08|hämtdatum=2022-03-22|språk=en|utgivare=NASA}}</ref> Havshöjningen accelererar och är runt 2021 cirka 3,7&nbsp;mm per år.<ref>{{Webbref|titel=Climate Change: Global Sea Level {{!}} NOAA Climate.gov|url=https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/climate-change-global-sea-level|verk=www.climate.gov|hämtdatum=2022-03-22|språk=en}}</ref><ref>{{Webbref|titel=Få koll på klimatet - just nu|url=https://www.svt.se/special/fa-koll-pa-klimatet/|verk=SVT Nyheter|hämtdatum=2022-03-22|språk=}}</ref> Det råder dock stor osäkerhet om hur mycket nivån kommer höjas. [[IPCC#Rapporter|IPCC:s sjätte rapport]] från 2021 uppskattar att den globala havvsnivån kommer höjas 28–101&nbsp;cm till år 2100. Till år 2150 beräknar IPCC en havsnivåhöjning på 37–188&nbsp;cm.<ref>{{Webbref|url=https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf|titel=Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden|hämtdatum=22 mars 2022|utgivare=IPCC (översatt av SMHI)|sid=21}}</ref> I sin sjätte rapport varnade IPCC också för att en global havsnivåhöjning som "närmar sig 2 meter till år 2100 och 5 meter till år 2150 (...) kan inte uteslutas”.<ref>{{Webbref|url=https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf|titel=Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden|hämtdatum=22 mars 2022|utgivare=IPCC (översatt av SMHI)|citat=En ökning av den genomsnittliga globala havsnivån om överstiger det sannolika intervallet – och närmar sig 2 meter till år 2100 och 5 meter till år 2150 under ett scenario med mycket höga utsläpp av växthusgaser (...) – kan inte uteslutas på grund av djup osäkerhet relaterad till processer i inlandsisar.}}</ref>
Den globala uppvärmningen förväntas att orsaka betydande havsnivåhöjningar under det närmaste århundradet. Det finns dock inga entydiga och säkra forskningsresultat om hur mycket det kommer att bli på 50 eller 100&nbsp;års sikt. Därför är frågan om havsnivåhöjning mycket kontroversiell, inte minst för att den anses bero på koldioxidutsläpp, som är kopplade till stora ekonomiska och bekvämlighetsmässiga värden, exempelvis i samband med vägtrafik.

Det finns forskning gjord som beräknar havsnivåns höjning. Resultaten varierar mellan 0,2 och 8&nbsp;meter till 2100, beroende på vilken modell som används. Baserat på historiska förändringar har några forskare gjort beräkningar som visar på en havsnivåhöjning med ca 1,3&nbsp;m under 2000-talet.<ref>{{Webbref| titel=Rapid early Holocene deglaciation of the Laurentide ice sheet | url=http://www.nature.com/ngeo/journal/v1/n9/abs/ngeo285.html | författare=Carlson et al. }}</ref><ref>{{Webbref| titel=Sea level rises could far exceed IPCC estimates | url=http://www.newscientist.com/article/dn14634-sea-level-rises-could-far-exceed-ipcc-estimates.html | författare=NewScientist }}</ref> Ett annat forskarteam som försökt modellera isarnas dynamiska smältning tror att ca 0,8&nbsp;m havsnivåhöjning till år 2100 är troligast.<ref>{{Webbref| titel=Kinematic Constraints on Glacier Contributions to 21 st-Century Sea Level Rise | url=http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/321/5894/1340 | författare=Pfeffer et al. }}</ref>

⚫
Effekterna av en höjning av havsnivån är stora. Antal översvämningar kommer att öka. Redan orsakas många av de värsta naturkatastroferna av höga havsvågor och översvämningar. För att undvika det behöver riskområden vallas in eller utrymmas på bostäder och nya byggas, något som i båda fallen kostar mycket stora summor, eftersom det finns så mycket kust och kuststäder. Med flera uppvärmningsgrader kvar under årtusenden förväntas en utbredd kustöversvämning. Havsnivåhöjningar kan påverka mänskliga populationer kraftigt i kust- och öregioner.  Andra effekter av nivåhöjningen är högre stormvågor, farligare tsunamier, befolkningsförflyttningar, förlust och nedbrytning av jordbruksmark och skador i städer.    


⚫
Effekterna av en höjning av havsnivån är stora. Antal [[Översvämning|översvämningar]] kommer att öka. Redan orsakas många av de värsta naturkatastroferna av höga havsvågor och översvämningar. För att undvika det behöver riskområden vallas in eller utrymmas på bostäder och nya byggas, något som i båda fallen kostar mycket stora summor, eftersom det finns så mycket kust och kuststäder. Med flera uppvärmningsgrader kvar under årtusenden förväntas en utbredd kustöversvämning. Havsnivåhöjningar kan påverka mänskliga populationer kraftigt i kust- och öregioner. Andra effekter av nivåhöjningen är högre stormvågor, farligare tsunamier, befolkningsförflyttningar, förlust och nedbrytning av jordbruksmark och skador i städer. Naturliga miljöer som marina ekosystem påverkas också, eftersom fisk, fåglar och växter förlorar delar av sin livsmiljö.
⚫
Havsnivån kommer inte att stiga jämnt över hela jorden, och den kommer även falla något på vissa platser, till exempel [[Arktis]]. lokala faktorer som påverkar nivåhöjningen är bland annat [[Tektonik|tektoniska]] effekter och [[Sättning (geologi)|sättningar]] i landet, tidvatten, strömmar och stormar.


⚫
Havsnivån kommer inte att stiga jämnt över hela jorden, och den kommer även falla något på vissa platser, till exempel [[Arktis]]. Lokala faktorer som påverkar nivåhöjningen är bland annat [[Tektonik|tektoniska]] effekter och [[Sättning (geologi)|sättningar]] i landet, tidvatten, strömmar och stormar.
Naturliga miljöer som marina ekosystem påverkas också, eftersom fisk, fåglar och växter förlorar delar av sin livsmiljö


===Effekt på landhöjning och landsänkning===
==Effekt på landhöjning och landsänkning==
Kombinerar man effekten av havsnivåhöjningen med den [[postglacial landhöjning|postglaciala landhöjningen]] erhåller man en skenbar landhöjning i bland annat Skandinavien och Kanada, och en skenbar landsänkning söder därom. Den pågående klimatförändringen kan resultera i att landhöjningen i Skandinavien minskar på grund av att medelhavsvattenytan höjs. I en prognos från ett FN-organ 2007 har prognosticerats en höjning av medelhavsvattenytan på 0,15–0,5&nbsp;m under de närmaste 100&nbsp;åren. För exempelvis Stockholms del som har en skenbar landhöjning på knappt 4&nbsp;mm/år vid en höjning av medelhavsvattenytan på drygt 1&nbsp;mm/år, skulle detta innebära att landhöjningen hamnar i intervallet 0–3,5&nbsp;mm/år de närmaste 100&nbsp;åren.
Kombinerar man effekten av havsnivåhöjningen med den [[postglacial landhöjning|postglaciala landhöjningen]] erhåller man en skenbar landhöjning i bland annat [[Skandinavien]] och [[Kanada]], och en skenbar landsänkning längre söderut. Den globala uppvärmningen kan göra att landhöjningen i Skandinavien minskar på grund av att medelhavsvattenytan höjs. I en prognos från ett FN-organ 2007 har prognosticerats en höjning av medelhavsvattenytan på 0,15–0,5&nbsp;m under de närmaste 100&nbsp;åren. För exempelvis Stockholms del som har en skenbar landhöjning på knappt 4&nbsp;mm/år vid en höjning av medelhavsvattenytan på drygt 1&nbsp;mm/år, skulle detta innebära att landhöjningen hamnar i intervallet 0–3,5&nbsp;mm/år de närmaste 100&nbsp;åren.


==Se även==
==Se även==

Nuvarande version från 1 juli 2022 kl. 18.19

Havsnivåhöjning är en ökning av den globala havsnivån. Havsnivån stiger inte jämnt över hela jorden, och den kommer till och med att falla något på vissa platser, till exempel Arktis.[1] Lokala faktorer som påverkar nivåhöjningen är bland annat tektoniska effekter och sättningar i mark, tidvatten, strömmar och stormar. Havsnivåhöjningar kan påverka mänskliga populationer kraftigt i kust- och öregioner. Med flera uppvärmningsgrader kvar under årtusenden förväntas en utbredd kustöversvämning.[2] Andra effekter av nivåhöjningen är högre stormvågor, farligare tsunamier, befolkningsförflyttningar, förlust och nedbrytning av jordbruksmark och skador i städer.[3][4][5] Naturliga miljöer som marina ekosystem påverkas också, eftersom fisk, fåglar och växter förlorar delar av sin livsmiljö.[6]

Postglacial havsnivåhöjning

[redigera | redigera wikitext]
Förändringar i havsnivå sedan den senaste istiden.
Se även: Transgression

Havsnivån har stigit cirka 130 meter sedan den förra istidens höjdpunkt för cirka 18 000 år sedan. De största ökningarna skedde för mer än 6 000 år sedan, på grund av avsmältning av inlandsisen. Från 3 000 år sedan fram till 1900-talet var havsnivåhöjningen nästan konstant, med en stigning på 0,1−0,2 mm per år.[7] Den årliga höjningen har i genomsnitt varit 1−2 mm under perioden 1900 till 1993, då man började med satellitmätningar.

Enligt satellitmätningar har havsnivån genomsnittligen stigit med 3,1 ± 0,7 mm/år. Havsytan stiger för närvarande långsamt, och orsakerna till detta är flera och komplexa.

Den globala uppvärmningen bidrar till havsnivåhöjningen genom två processer: havsvattnets värmeutvidgning och utbredd nedsmältning av landisarna.[8]

Nuvarande höjning

[redigera | redigera wikitext]
23 långa mareograf-mätningar i geologiskt stabila områden visar en havsnivåökning på ca 20 centimeter per sekel, eller ca 2 mm/år.

IPCC[9] skriver att havsnivåhöjningen under perioden 1901–1990 varit 1,4 mm/år men att höjningen ökat och under tiden 2006–2015 varit 3,6 mm/år. En ökning med en faktor 2,5. De senaste 15 åren har således havet stigit 33 mm mer än under 15-årsperioder före 1990. Klimatforskare räknar med att hastigheten kommer att accelerera ytterligare under 2000-talet.[10] :62

Webbplatsen sealevel.info[11] visar grafer från 375 LTT tidvattenmätare över hela världen. Där kan man interaktivt anpassa räta linjer och andragradskurvor till mätdata. Med få undantag får man räta linjer utan krökning som till exempel Ratan i Sverige och Honolulu på Hawaii. Några grafer visar accelererande havsnivåökning, till exempel Brest i Frankrike, andra visar avtagande som till exempel Kushiro i Japan. De räta linjernas lutning spänner från -17,7 mm/år (Skagway i Alaska) till +9,1 mm/år (Grand Isle i Louisiana). Att vikta ihop data till en "havens medelnivå" är komplicerat - men oavsett hur man viktar ihop räta linjer blir slutresultatet en rät linje. Den förväntade accelerationen av havsnivåhöjningarna syns ännu inte i data från tidvattenmätarna.

Havsnivåförändringar är dåligt förstådda. För cirka 6000 till 10000 år smälte isarna och haven steg med 130 meter, vilket ledde till rörelser i jordskorpan som fortfarande pågår. Här i Sverige har vi landhöjning och på andra håll sänks jordskorpan. Framförallt under haven som tyngs ned av ytterligare 130 meter vatten.[12] Under perioden 2005–2015 gjorde smältande landis att havet höjde sig ca 1,8 mm/år.[9] Under samma period höjdes havsnivån 1,4 mm/år på grund av värmeutvidgning.[9] Men det är mindre känt hur havets globala medelnivå förändrar sig med tiden. Till exempel kan sjunkande havsbottnar halvera den teoretiska havsnivåhöjningen globalt.[12]

Prognoser och konsekvensanalys

[redigera | redigera wikitext]
I röda områden sker en landhöjning som är större än havsnivåhöjningen, och i blå områden sker en skenbar landsänkning till följd av smältande polarisar. Figurernas färgskalor har olika upplösning, och anger landförändring i mm/år (vatten-densitets-ekvivalenter).[12]

Den globala uppvärmningen förväntas orsaka betydande havsnivåhöjningar under flera sekler, eventuellt i årtusenden.[13][14] Havshöjningen accelererar och är runt 2021 cirka 3,7 mm per år.[15][16] Det råder dock stor osäkerhet om hur mycket nivån kommer höjas. IPCC:s sjätte rapport från 2021 uppskattar att den globala havvsnivån kommer höjas 28–101 cm till år 2100. Till år 2150 beräknar IPCC en havsnivåhöjning på 37–188 cm.[17] I sin sjätte rapport varnade IPCC också för att en global havsnivåhöjning som "närmar sig 2 meter till år 2100 och 5 meter till år 2150 (...) kan inte uteslutas”.[18]

Effekterna av en höjning av havsnivån är stora. Antal översvämningar kommer att öka. Redan orsakas många av de värsta naturkatastroferna av höga havsvågor och översvämningar. För att undvika det behöver riskområden vallas in eller utrymmas på bostäder och nya byggas, något som i båda fallen kostar mycket stora summor, eftersom det finns så mycket kust och kuststäder. Med flera uppvärmningsgrader kvar under årtusenden förväntas en utbredd kustöversvämning. Havsnivåhöjningar kan påverka mänskliga populationer kraftigt i kust- och öregioner. Andra effekter av nivåhöjningen är högre stormvågor, farligare tsunamier, befolkningsförflyttningar, förlust och nedbrytning av jordbruksmark och skador i städer. Naturliga miljöer som marina ekosystem påverkas också, eftersom fisk, fåglar och växter förlorar delar av sin livsmiljö.

Havsnivån kommer inte att stiga jämnt över hela jorden, och den kommer även falla något på vissa platser, till exempel Arktis. Lokala faktorer som påverkar nivåhöjningen är bland annat tektoniska effekter och sättningar i landet, tidvatten, strömmar och stormar.

Effekt på landhöjning och landsänkning

[redigera | redigera wikitext]

Kombinerar man effekten av havsnivåhöjningen med den postglaciala landhöjningen erhåller man en skenbar landhöjning i bland annat Skandinavien och Kanada, och en skenbar landsänkning längre söderut. Den globala uppvärmningen kan göra att landhöjningen i Skandinavien minskar på grund av att medelhavsvattenytan höjs. I en prognos från ett FN-organ 2007 har prognosticerats en höjning av medelhavsvattenytan på 0,15–0,5 m under de närmaste 100 åren. För exempelvis Stockholms del som har en skenbar landhöjning på knappt 4 mm/år vid en höjning av medelhavsvattenytan på drygt 1 mm/år, skulle detta innebära att landhöjningen hamnar i intervallet 0–3,5 mm/år de närmaste 100 åren.

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”The strange science of melting ice sheets: three things you didn't know”. The Guardian. 12 september 2018. https://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2018/sep/12/greenland-antarctic-ice-sheet-sea-level-rise-science-climate. 
  2. ^ Box SYN-1: Sustained warming could lead to severe impacts, p. 5, in: Synopsis, in National Research Council 2011.
  3. ^ IPCC TAR WG1 2001.
  4. ^ ”Sea level to increase risk of deadly tsunamis”. UPI. https://www.upi.com/Science_News/2018/08/15/Sea-level-to-increase-risk-of-deadly-tsunamis/2361534362716/. 
  5. ^ . ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/cities/ng-interactive/2017/nov/03/three-degree-world-cities-drowned-global-warming. 
  6. ^ ”Sea Level Rise”. National Geographic. 13 januari 2017. https://www.nationalgeographic.com/environment/global-warming/sea-level-rise/. 
  7. ^ Houghton, J.T. (ed.). ”Climate Change 2001: The Scientific Basis”. Arkiverad från originalet den 20 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080620232520/http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/425.htm. 
  8. ^ Houghton, J.T. (ed.). ”Climate Change 2001: The Scientific Basis”. Arkiverad från originalet den 25 september 2008. https://web.archive.org/web/20080925211610/http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/409.htm. 
  9. ^ [a b c] ”IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate”. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/3/2019/11/03_SROCC_SPM_FINAL.pdf. Läst 1 januari 2020. 
  10. ^ ”Climate Change 2014 Synthesis Report Fifth Assessment Report, AR5”. http://ar5-syr.ipcc.ch/topic_summary.php.  Under all RCP scenarios, the rate of sea level rise will very likely exceed the rate of 2.0 [1.7–2.3] mm/yr observed during 1971–2010
  11. ^ ”NOAA's 2016 list of 375 long term trend tide stations”. Dave Burton. http://sealevel.info/MSL_global_thumbnails5.html. Läst 1 januari 2020. 
  12. ^ [a b c] ”WHAT IS POST GLACIAL REBOUND”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090320213535/http://grace.jpl.nasa.gov/data/pgr/. Läst 5 december 2015.  Landhöjningsberäkning utifrån NASA GRACE-satellitdata
  13. ^ ”Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden”. IPCC (översatt av SMHI). sid. 21. https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf. Läst 22 mars 2022. ”Många förändringar som beror på tidigare och framtida utsläpp av växthusgaser är oåterkalleliga för tidsperioder på århundraden till årtusenden, detta gäller särskilt förändringar i havet, inlandsisar och den globala havsnivån.” 
  14. ^ ”Anticipating Future Sea Levels” (på engelska). Earth Observatory. NASA. 8 juli 2021. https://earthobservatory.nasa.gov/images/148494/anticipating-future-sea-levels. Läst 22 mars 2022. 
  15. ^ ”Climate Change: Global Sea Level | NOAA Climate.gov” (på engelska). www.climate.gov. https://www.climate.gov/news-features/understanding-climate/climate-change-global-sea-level. Läst 22 mars 2022. 
  16. ^ ”Få koll på klimatet - just nu”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/special/fa-koll-pa-klimatet/. Läst 22 mars 2022. 
  17. ^ ”Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden”. IPCC (översatt av SMHI). sid. 21. https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf. Läst 22 mars 2022. 
  18. ^ ”Klimat i förändring 2021 - Den naturvetenskapliga grunden”. IPCC (översatt av SMHI). https://www.smhi.se/polopoly_fs/1.179269!/Klimatologi_65%20Klimat%20i%20f%C3%B6r%C3%A4ndring%202021%20Den%20naturvetenskapliga%20grunden.pdf. Läst 22 mars 2022. ”En ökning av den genomsnittliga globala havsnivån om överstiger det sannolika intervallet – och närmar sig 2 meter till år 2100 och 5 meter till år 2150 under ett scenario med mycket höga utsläpp av växthusgaser (...) – kan inte uteslutas på grund av djup osäkerhet relaterad till processer i inlandsisar.” 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Havsnivåhöjning&oldid=50702630”