Hoppa till innehållet

Yrke: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Jonnmann (Diskussion | Bidrag)
En ny bild.
CAPTAIN RAJU (Diskussion | Bidrag)
m (GR) File renamed: File:Hovslagare.jpgFile:Hovslagare - Arlöv-1987.jpg <span style="color:red;">You need to input a value between 1 and 6 which corresponds to the file renaming criteria.</span> better name
 
(4 mellanliggande sidversioner av 3 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{fler källor|datum=2017-01}}
{{fler källor|datum=2017-01}}
[[File:Servitris - Ystad-2012.jpg|thumb|200px|[[Serveringspersonal]] är ett exempel på ett vanligt yrke.]]
[[File:Servitris - Ystad-2012.jpg|thumb|200px|'''[[Serveringspersonal]]''' är ett exempel på ett vanligt yrke.]]
[[File:Golvläggare - Malmö 1987.jpg|thumb|200px|[[Golvläggare]] är ett vanligt yrke.]]
[[File:André Studencki pianostämmare-1987.jpg|thumb|200px|'''[[Pianostämmare]]''' är ett exempel på ett ovanligt yrke.]]
Ett '''yrke''', eller '''jobb''', är en sysselsättning eller specialisering som en person utbildar sig till eller går i lära för. Ett yrke behåller en person trots byte av arbets- eller uppdragsgivare eller utbildar sig till något annat yrke. På 1800-talet reglerade [[skråväsen]]det [[hantverk]]syrken. [[Fackförening]]ar och professionella sammanslutningar är ofta förknippade med vissa yrken. Man indelar yrken i flera kategorier, till exempel olika [[tjänstemän|tjänsteyrken]] i stat och kommun eller [[sjukvård|vårdyrken]]. Flera yrken är reglerade av staten som till exempel [[revisor]] eller [[fastighetsmäklare]]. Valet av yrke och [[utbildning]] är vanligen en av de största investeringar som en människa gör.
Ett '''yrke''', eller '''jobb''', är en sysselsättning eller specialisering som en person utbildar sig till eller går i lära för, sysselsättningen eller specialiseringen ska kunna knytas till försörjning i någon form då även hobby kan vara resultatet av vidarebildningen.
Ett yrke behåller en person trots byte av arbets- eller uppdragsgivare eller utbildar sig till något annat yrke. På 1800-talet reglerade [[skråväsen]]det [[hantverk]]syrken. [[Fackförening]]ar och professionella sammanslutningar är ofta förknippade med vissa yrken. Man indelar yrken i flera kategorier, till exempel olika [[tjänstemän|tjänsteyrken]] i stat och kommun eller [[sjukvård|vårdyrken]]. Flera yrken är reglerade av staten som till exempel [[revisor]] eller [[fastighetsmäklare]]. Valet av yrke och [[utbildning]] är vanligen en av de största investeringar som en människa gör.


==Sverige==
==Sverige==
Rad 8: Rad 10:


[[Statistiska centralbyrån]], SCB, framställer statistik över bland annat antal personer som arbetar inom respektive yrke i Sverige, efter SSYK. Statistiken finns i det så kallade [[Yrkesregistret]].
[[Statistiska centralbyrån]], SCB, framställer statistik över bland annat antal personer som arbetar inom respektive yrke i Sverige, efter SSYK. Statistiken finns i det så kallade [[Yrkesregistret]].
== Galleri ==
<gallery>
Hovslagare - Arlöv-1987.jpg|'''[[Hovslagare]]''' är ett ovanligt yrke.
Krukmakare - Drejeriet Malmö 1985.jpg|'''[[Krukmakare]]''' är ett [[konstnär]]ligt yrke.
Murare-Ystad-2014.jpg|'''[[Murare]]''' är ett vanligt yrke
Golvläggare - Malmö 1987.jpg|'''[[Golvläggare]]''' är ett vanligt yrke.
Elektriker - Ystad-2021.jpg|thumb|'''[[Elektriker]]''' är ett vanligt yrke.
Timmerman - Ystad-2010.jpg|thumb|'''[[Båtbyggare]]''' är ett ovanligt yrke.
</gallery>


== Se även ==
== Se även ==
* [[Arbete]]
* [[Arbete]]
*[[Arbetskritik]]
* [[Yrkestitel]]
* [[Yrkestitel]]
* [[Profession]]
* [[Profession]]

Nuvarande version från 28 februari 2023 kl. 08.26

Serveringspersonal är ett exempel på ett vanligt yrke.
Pianostämmare är ett exempel på ett ovanligt yrke.

Ett yrke, eller jobb, är en sysselsättning eller specialisering som en person utbildar sig till eller går i lära för, sysselsättningen eller specialiseringen ska kunna knytas till försörjning i någon form då även hobby kan vara resultatet av vidarebildningen.

Ett yrke behåller en person trots byte av arbets- eller uppdragsgivare eller utbildar sig till något annat yrke. På 1800-talet reglerade skråväsendet hantverksyrken. Fackföreningar och professionella sammanslutningar är ofta förknippade med vissa yrken. Man indelar yrken i flera kategorier, till exempel olika tjänsteyrken i stat och kommun eller vårdyrken. Flera yrken är reglerade av staten som till exempel revisor eller fastighetsmäklare. Valet av yrke och utbildning är vanligen en av de största investeringar som en människa gör.

I Sverige finns det en klassificering av alla yrken, Standard för svensk yrkesklassificering (SSYK)[1], där varje yrke fått en fyrasiffrig kod. Det underlättar när statistik om arbetslivet ska utarbetas eller vid arbetsförmedling. Sverige har också varit drivkraften i ett EU-projekt där mer än 5 000 yrkesbenämningar och kompetensord har översatts till 22 olika språk. Projektet kallas ESCO, vilket är en förkortning av ”European taxonomy of Skills, Competences and Occupations terminology”. [2]

Statistiska centralbyrån, SCB, framställer statistik över bland annat antal personer som arbetar inom respektive yrke i Sverige, efter SSYK. Statistiken finns i det så kallade Yrkesregistret.