Hoppa till innehållet

Bataver: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Gjorde redigering 10063540 av Isthmus (diskussion) ogjord; mall som inte tillför någonting
KitayamaBot (Diskussion | Bidrag)
Bataviska upproret: http://runeberg > https://runeberg
 
(24 mellanliggande sidversioner av 18 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
[[Image:Rembrandt Harmensz. van Rijn 046.jpg|thumb|250px|Batavernas trohetsed till Claudius Civilis, målning av [[Rembrandt]]]]
[[Fil:Rembrandt Harmensz. van Rijn 046.jpg|thumb|250px|[[Batavernas trohetsed]] till Claudius Civilis, målning av [[Rembrandt]]]]


'''Bataver''' ([[latin]] ''Batavi'') var en av de [[germanska stammar]], som redan före Kristi födelse hade trängt in på [[Romerska riket|romerskt]] område. De var bosatta vid floden [[Rhen]]s mynning i nuvarande [[Zeeland]]. De deltog troligen i [[sveber]]nas inryckning i [[Gallien]] under deras hövding [[Ariovistus]] år [[70 f.Kr.]], som slogs tillbaka av [[Caesar]] år [[58 f.Kr.]]
'''Bataver''' ([[latin]] ''Batavi'') var en av de [[germanska stammar]], som redan före Kristi födelse hade trängt in på [[Romerska riket|romerskt]] område. De var bosatta vid floden [[Rhen]]s mynning i nuvarande [[Zeeland]]. De deltog troligen i [[sveber]]nas inryckning i [[Gallien]] under deras hövding [[Ariovistus]] år [[70 f.Kr.]], som slogs tillbaka av [[Julius Caesar]] år [[58 f.Kr.]]


Under åren 11-1 f.Kr. lyckades [[Augustus]] styvson ''Drusus'' besegra germanerna vid [[Nordsjön]], men bataverna blev liksom [[friserna]] skattefria mot att de frivilligt ställde upp som [[legosoldat]]er vid behov. De blev till stor nytta för romarna, eftersom de ofta kom dem till undsättning när romarna befann sig i farliga situationer.
Under åren 11-1 f.Kr. lyckades [[Augustus]] styvson [[Nero Claudius Drusus|Drusus]] besegra germanerna vid [[Nordsjön]], men bataverna blev liksom [[friserna]] skattefria mot att de frivilligt ställde upp som [[legosoldat]]er vid behov. De blev till stor nytta för romarna, eftersom de ofta kom dem till undsättning när romarna befann sig i farliga situationer.


== Bataviska upproret ==
Bataverna uppgick senare i de större folkstammar som bildades efter cirka 200 e.Kr., förmodligen [[friser]] eller [[saliska franker]].
Vid ett tillfälle uppträdde dock bataverna mot romarna, 69-70 e. Kr., då den bataviske ädlingen [[Gaius Julius Civilis]] organiserade ett våldsamt uppror, '''bataviska upproret''' som även spred sig till närboende germanska och keltiska stammar och under en tid hotade det romerska väldets bestånd vid Rhenmynningen.<ref>{{bokref |redaktör=[[Gunnar Carlquist|Carlquist, Gunnar]] |år=1939 (nyutgåva) |titel=Svensk uppslagsbok. Bd 3 |utgivningsort=Malmö |utgivare=Svensk uppslagsboks förlag AB |sid=259-260}}</ref>


Bataverna uppgick senare i de större folkstammar som bildades efter cirka 200 e.Kr., förmodligen [[friser]] eller [[saliska franker]].<ref>{{webbref |url=https://runeberg.org/nfbb/0566.html |titel=Bataverna |år=1904 |verk=[[Nordisk Familjebok]]}}</ref>
[[Kategori:Germanska stammar]]


== Referenser ==
[[bg:Батави]]
<references/>
[[ca:Bataus]]

[[cv:Батавсем]]
[[Kategori:Germanska stammar]]
[[cy:Batafiaid]]
[[de:Bataver]]
[[en:Batavians]]
[[es:Batavios]]
[[fi:Bataavit]]
[[fr:Bataves]]
[[hu:Batavusok]]
[[it:Batavi]]
[[nds:Bataver]]
[[nl:Bataven]]
[[pl:Batawowie]]
[[pt:Batavos]]
[[ru:Батавы]]
[[uk:Батави]]

Nuvarande version från 15 december 2023 kl. 22.46

Batavernas trohetsed till Claudius Civilis, målning av Rembrandt

Bataver (latin Batavi) var en av de germanska stammar, som redan före Kristi födelse hade trängt in på romerskt område. De var bosatta vid floden Rhens mynning i nuvarande Zeeland. De deltog troligen i svebernas inryckning i Gallien under deras hövding Ariovistus år 70 f.Kr., som slogs tillbaka av Julius Caesar år 58 f.Kr.

Under åren 11-1 f.Kr. lyckades Augustus styvson Drusus besegra germanerna vid Nordsjön, men bataverna blev liksom friserna skattefria mot att de frivilligt ställde upp som legosoldater vid behov. De blev till stor nytta för romarna, eftersom de ofta kom dem till undsättning när romarna befann sig i farliga situationer.

Bataviska upproret

[redigera | redigera wikitext]

Vid ett tillfälle uppträdde dock bataverna mot romarna, 69-70 e. Kr., då den bataviske ädlingen Gaius Julius Civilis organiserade ett våldsamt uppror, bataviska upproret som även spred sig till närboende germanska och keltiska stammar och under en tid hotade det romerska väldets bestånd vid Rhenmynningen.[1]

Bataverna uppgick senare i de större folkstammar som bildades efter cirka 200 e.Kr., förmodligen friser eller saliska franker.[2]

  1. ^ Carlquist, Gunnar, red (1939 (nyutgåva)). Svensk uppslagsbok. Bd 3. Malmö: Svensk uppslagsboks förlag AB. sid. 259-260 
  2. ^ ”Bataverna”. Nordisk Familjebok. 1904. https://runeberg.org/nfbb/0566.html.