Hoppa till innehållet

Arthur Penrhyn Stanley: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
VolkovBot (Diskussion | Bidrag)
195 466 redigeringar
m r2.7.2) (robot Ändrar: en:Arthur Stanley (priest)
m https
 
(11 mellanliggande sidversioner av 8 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{faktamall biografi WD}}
[[Fil:Arthur Penrhyn Stanley by Lowes Cato Dickinson.jpg|miniatyr|höger|Arthur Penrhyn Stanley]]

[[Fil:Arthur Penrhyn Stanley - Project Gutenberg eText 13103.jpg|miniatyr|höger|Arthur Penrhyn Stanley]]
[[Fil:Arthur Penrhyn Stanley - Project Gutenberg eText 13103.jpg|miniatyr|höger|Arthur Penrhyn Stanley]]
⚫
'''Arthur Penrhyn Stanley''', som föddes den [[13 december]] [[1815]] i [[Alderley]], [[Cheshire]] och dog den [[18 juli]] [[1881]] i [[London]], var en [[anglikansk]] [[teolog]].


⚫
'''Arthur Penrhyn Stanley''', född den [[13 december]] [[1815]] i [[Alderley]], [[Cheshire]], död den [[18 juli]] [[1881]] i [[London]], var en [[anglikansk]] [[teolog]].
⚫
Han var son till [[Edward Stanley (biskop)|Edward Stanley]], [[biskop]] av [[Norwich]] ([[1779]]-[[1849]]), en frisinnad och för skolreformer ivrigt verksam [[präst]]man. Han kom, efter att några år ha varit lärjunge till den bekante doktor [[Thomas Arnold (f.1795)|Arnold]] i [[Rugby School|Rugby]], till [[Oxford]] [[1833]], där han [[prästvigning|prästvigdes]] [[1839]] samt valdes till [[fellow]] och [[tutor]]. [[1845]] utnämndes han till [[universitetspredikant]] och [[1850]] till [[sekreterare]] i den för [[universitet]]ets reformerande tillsatta kommittén.


⚫
Han var son till [[Edward Stanley (biskop)|Edward Stanley]], [[biskop]] av [[Norwich]] ([[1779]]-[[1849]]), en frisinnad och för skolreformer ivrigt verksam [[präst]]man. Han kom, efter att några år ha varit lärjunge till den bekante doktor [[Thomas Arnold (född 1795)|Arnold]] i [[Rugby School|Rugby]], till [[Oxford]] [[1833]], där han [[prästvigning|prästvigdes]] [[1839]] samt valdes till [[fellow]] och [[tutor]]. År [[1845]] utnämndes han till [[universitetspredikant]] och [[1850]] till [[Akademisekreterare|sekreterare]] i den för [[universitet]]ets reformerande tillsatta kommittén.
⚫
Såväl genom sin, som det säges, sällsynt älskvärda personlighet som genom en betydelsefull prästerlig verksamhet vann han tidigt stort inflytande. Sitt [[litterär]]a rykte grundlade han med den förträffliga biografin ""Life of Arnold" ([[1844]]) och "Sermons and essays on the apostolic age" ([[1847]]). [[1851]] flyttades Stanley som [[kanik|domherre]] till [[Canterbury]]. [[1852]]-[[1853|53]] gjorde han en resa i [[Egypten]] och [[Palestina]], som han levande skildrat i "Sinai and Palestine" (1855), samt utnämndes 1858 till [[professor]] i [[kyrkohistoria]] i [[Oxfords universitet|Oxford]] och domherre vid [[Christ Church]].

⚫
Såväl genom sin, som det säges, sällsynt älskvärda personlighet som genom en betydelsefull prästerlig verksamhet vann han tidigt stort inflytande. Sitt [[litterär]]a rykte grundlade han med den förträffliga biografin ""Life of Arnold" ([[1844]]) och "Sermons and essays on the apostolic age" ([[1847]]). [[1851]] flyttades Stanley som [[kanik|domherre]] till [[Canterbury]]. Åren [[1852]]-[[1853|53]] gjorde han en resa i [[Egypten]] och [[Palestinska områden |Palestina]], som han levande skildrat i "Sinai and Palestine" (1855), samt utnämndes 1858 till [[professor]] i [[kyrkohistoria]] i [[Oxfords universitet|Oxford]] och domherre vid [[Christ Church College]].


År [[1863]] följde han [[Edvard VIII|prinsen av Wales]] till [[Orienten]] och blev [[1864]] [[domprost]] i [[Westminster Abbey]]. Redan förut hade han av de [[högkyrklig]]a betraktats med missnöje, emedan han öppet uppträdde som en av [[bredkyrklighet|broad-churchpartiets]] ledare, och då han jämte andra yrkanden framställde det, att [[atanasianska bekännelsen|athanasianska symbolum]] inte skulle vara ovillkorligt inom [[engelska kyrkan]], invecklades han i en mängd teologiska tvister. Oförskräckt kämpande för tolerans och en friare uppfattning av [[kristendomen]], arbetade han även kraftigt på att höja den fattiga befolkningens levnadsvillkor.
År [[1863]] följde han [[Edvard VIII|prinsen av Wales]] till [[Orienten]] och blev [[1864]] [[domprost]] i [[Westminster Abbey]]. Redan förut hade han av de [[högkyrklig]]a betraktats med missnöje, emedan han öppet uppträdde som en av [[bredkyrklighet|broad-churchpartiets]] ledare, och då han jämte andra yrkanden framställde det, att [[atanasianska bekännelsen|athanasianska symbolum]] inte skulle vara ovillkorligt inom [[engelska kyrkan]], invecklades han i en mängd teologiska tvister. Oförskräckt kämpande för tolerans och en friare uppfattning av [[kristendomen]], arbetade han även kraftigt på att höja den fattiga befolkningens levnadsvillkor.
Rad 18: Rad 20:


== Källor ==
== Källor ==
* {{ugglan|artikel=Stanley, 6. Arthur Penrhyn|url=http://runeberg.org/nfcf/0535.html}}
* {{ugglan|artikel=Stanley, 6. Arthur Penrhyn|url=https://runeberg.org/nfcf/0535.html}}

===Noter===
<references />

{{auktoritetsdata}}


{{STANDARDSORTERING:Stanley, Arthur Penrhyn}}
{{STANDARDSORTERING:Stanley, Arthur Penrhyn}}


⚫
[[Kategori:Brittiska författare]]
⚫
[[Kategori:Engelskspråkiga författare]]
[[Kategori:Brittiska teologer]]
[[Kategori:Brittiska teologer]]
[[Kategori:Engelska präster]]
[[Kategori:Engelska professorer]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Oxfords universitet]]
[[Kategori:Engelska anglikanska präster]]
[[Kategori:Domprostar]]
[[Kategori:Domprostar]]
⚫
[[Kategori:Brittiska fackboksförfattare]]
⚫
[[Kategori:Engelskspråkiga fackboksförfattare]]
[[Kategori:Personer i Storbritannien under 1800-talet]]
[[Kategori:Födda 1815]]
[[Kategori:Födda 1815]]
[[Kategori:Avlidna 1903]]
[[Kategori:Avlidna 1881]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Personer från Cheshire]]

[[Kategori:Ledamöter av Royal Society]]
[[de:Arthur Penrhyn Stanley]]
[[Kategori:Alumner från Balliol College, Oxford]]
[[en:Arthur Stanley (priest)]]
[[fr:Arthur Penrhyn Stanley]]

Nuvarande version från 16 december 2023 kl. 18.52

Arthur Penrhyn Stanley
Född13 december 1815[1][2]
Alderley Edge, Storbritannien
Död18 juli 1881[1][2] (65 år)
London
BegravdWestminster Abbey
Medborgare iFörenade kungariket Storbritannien och Irland
Utbildad vidBalliol College
Rugby School
SysselsättningKyrkohistoriker, teolog, präst[3], författare[4], universitetslärare, akademiker[3]
Befattning
Dekan i Westminster
ArbetsgivareOxfords universitet
MakaAugusta Stanley
(g. 1863–)[5][6]
FöräldrarEdward Stanley[7][5]
Catherine Leycester[7][5]
Utmärkelser
Fellow of the Royal Society
Newdigatepriset
Namnteckning
Redigera Wikidata
Arthur Penrhyn Stanley

Arthur Penrhyn Stanley, född den 13 december 1815 i Alderley, Cheshire, död den 18 juli 1881 i London, var en anglikansk teolog.

Han var son till Edward Stanley, biskop av Norwich (1779-1849), en frisinnad och för skolreformer ivrigt verksam prästman. Han kom, efter att några år ha varit lärjunge till den bekante doktor Arnold i Rugby, till Oxford 1833, där han prästvigdes 1839 samt valdes till fellow och tutor. År 1845 utnämndes han till universitetspredikant och 1850 till sekreterare i den för universitetets reformerande tillsatta kommittén.

Såväl genom sin, som det säges, sällsynt älskvärda personlighet som genom en betydelsefull prästerlig verksamhet vann han tidigt stort inflytande. Sitt litterära rykte grundlade han med den förträffliga biografin ""Life of Arnold" (1844) och "Sermons and essays on the apostolic age" (1847). 1851 flyttades Stanley som domherre till Canterbury. Åren 1852-53 gjorde han en resa i Egypten och Palestina, som han levande skildrat i "Sinai and Palestine" (1855), samt utnämndes 1858 till professor i kyrkohistoria i Oxford och domherre vid Christ Church College.

År 1863 följde han prinsen av Wales till Orienten och blev 1864 domprost i Westminster Abbey. Redan förut hade han av de högkyrkliga betraktats med missnöje, emedan han öppet uppträdde som en av broad-churchpartiets ledare, och då han jämte andra yrkanden framställde det, att athanasianska symbolum inte skulle vara ovillkorligt inom engelska kyrkan, invecklades han i en mängd teologiska tvister. Oförskräckt kämpande för tolerans och en friare uppfattning av kristendomen, arbetade han även kraftigt på att höja den fattiga befolkningens levnadsvillkor.

Bibliografi (i urval)

[redigera | redigera wikitext]
  • Commentary on the Epistles to the Corinthians (1855)
  • Historical Memorials of Canterbury (samma år; senare utgåva 1906)
  • History of the Jewish Church (1863-65, tredje delen 1875; senare uppl. 1906)
  • Historical Memorials of Westminster Abbey (1867; 5:e uppl. 1882)
  • Essays on Questions in Church and State from 1850 to 1870 (1870)
  • Christian Institutions (1881)

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Stanley, 6. Arthur Penrhyn, 1904–1926.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6nv9gvr, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p27482.htm#i274815.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: xx0220943, läst: 18 december 2022.[källa från Wikidata]
  4. ^ Charles Dudley Warner (red.), Library of the World's Best Literature, 1897, läs online.[källa från Wikidata]
  5. ^ [a b c] Kindred Britain, läs online.[källa från Wikidata]
  6. ^ The Peerage person-ID: p27482.htm#i274815, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
  7. ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Arthur_Penrhyn_Stanley&oldid=54239491”