Koma (astronomi): Skillnad mellan sidversioner
Trakking (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
tillägg av text + referenser |
||
Rad 1: | Rad 1: | ||
[[Bild:Comet-Neat-C2001-Q4.jpeg|thumb|350px|Tydlig koma på kometen Neat.]] |
|||
[[Bild:Comet-Neat-C2001-Q4.jpeg|thumb|350px|Tydlig koma på kometen Neat.]]'''Koma''' (från grekiskans ''komē'' 'hår') kallas den [[nebulosa|nebulosiska]] utvecklingen runt en [[kometkärna]]. Den formas när kometen passerar nära [[solen]] på dess högst [[Ellips (matematik)|ellips]]tiska bana; kometen värms upp, så att delar smälter eller förgasas. Koman består huvudsakligen av [[is]] och [[Damm (stoft)|damm]].[https://web.archive.org/web/20050923203133/http://encke.jpl.nasa.gov/define.html] |
|||
[[File:Infrared Structure of Comet Holmes.jpg|thumb|400px|Kometen Holmes struktur i infrarött, sett av ett infrarött rymdteleskop.]] |
|||
'''Koma''' (från grekiskans ''komē'' 'hår')<ref name=chap14>{{cite web |url=http://lifeng.lamost.org/courses/astrotoday/CHAISSON/AT314/HTML/AT31402.HTM |publisher= |website=lifeng.lamost.org |title=Chapter 14, Section 2 {{pipe}} Comet appearance and structure |access-date=2017-01-08}}</ref><ref>"comet". Dictionary.com Unabridged (Online). n.d. Hämtad 2016-01-02.</ref> kallas den [[nebulosa|nebulosiska]] utvecklingen runt en [[kometkärna]]. Den formas när kometen passerar nära [[solen]] på dess mycket [[Ellips (matematik)|ellips]]tiska bana och värms upp, så att delar smälter eller förgasas.<ref name=Combi2004>{{cite journal |last1=Combi|first1=Michael R. |last2=Harris|first2=W. M. |last3=Smyth|first3=W. H. |title=Gas Dynamics and Kinetics in the Cometary Coma: Theory and Observations |journal=Comets II |publisher=[[Lunar and Planetary Institute]] |volume=745 |pages=523–552 |date=2004 |bibcode=2004come.book..523C |url=https://lpi.usra.edu/books/CometsII/7023.pdf |
|||
}}</ref> Detta ger en komet ett diffust utseende när den ses genom [[teleskop]] och skiljer den från stjärnor. |
|||
Koman består vanligtvis av is och kometstoft.<ref name=Combi2004/> Vatten utgör upp till 90 procent av de flyktiga ämnen som strömmar ut från kärnan när kometen är inom 3–4 [[Astronomiska enheter|AE]] (450–600 miljoner km) från solen.<ref name=Combi2004/> H<sub>2</sub>O-modermolekylen förstörs främst genom [[fotolys]] och i mycket mindre utsträckning [[Fotojonisering|fotojonisering]].<ref name=Combi2004/> [[Solvind]]en spelar en mindre roll i upplösningen av vatten jämfört med [[fotokemi]].<ref name=Combi2004/> Större stoftpartiklar lämnas längs kometens omloppsbana medan mindre partiklar trycks bort från solen in i [[kometsvans|kometens svans]] av lätt [[strålningstryck]]. |
|||
{{astronomistub}} |
|||
Den 11 augusti 2014 släppte astronomer för första gången studier gjorda med [[Atacama Large Millimeter Array|Atacama Large Millimeter/Submillimeter Array]] (ALMA), som detaljerat visar fördelningen av HCN, HNC, H<sub>2</sub>CO och stoft inuti koman av kometerna ''C/2012 F6 (Lemmon)'' och ''C/2012 S1 (ISON)''.<ref name="NASA-20140811">{{cite web |last1=Zubritsky |first1=Elizabeth |last2=Neal-Jones |first2=Nancy |title=RELEASE 14-038 - NASA's 3-D Study of Comets Reveals Chemical Factory at Work |url=http://www.nasa.gov/press/2014/august/goddard/nasa-s-3-d-study-of-comets-reveals-chemical-factory-at-work |date=11 August 2014 |work=[[NASA]] |access-date=2014-08-12 }}</ref><ref name="AJL-20140811">{{cite journal |author=Cordiner, M.A. |title=Mapping the Release of Volatiles in the Inner Comae of Comets C/2012 F6 (Lemmon) and C/2012 S1 (ISON) Using the Atacama Large Millimeter/Submillimeter Array |date=11 August 2014 |journal=[[The Astrophysical Journal]] |volume=792 |pages=L2 |number=1 |doi=10.1088/2041-8205/792/1/L2 |display-authors=etal|arxiv = 1408.2458 |bibcode = 2014ApJ...792L...2C |s2cid=26277035 }}</ref> Den 2 juni 2015 rapporterade [[NASA]] att ALICE-spektrografen på rymdsonden [[Rosetta (rymdsond)|Rosetta]] som studerade kometen ''67P/Churyumov-Gerasimenko'' fastställde att elektroner (inom 1 km ovanför kometkärnan) producerade från fotojonisering av vattenmolekyler genom solstrålning, och inte fotoner från solen som tidigare trott, är orsaken till frigörandet av vatten och [[koldioxid]]molekyler som frigörs från kometkärnan till dess koma.<ref name="NASA-20150602">{{cite web |last1=Agle |first1=DC |last2=Brown |first2=Dwayne |last3=Fohn |first3=Joe |last4=Bauer |first4=Markus |title=NASA Instrument on Rosetta Makes Comet Atmosphere Discovery |url=http://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?feature=4609 |date=2 June 2015 |work=[[NASA]] |access-date=2015-06-02 }}</ref><ref name="AA-20150602">{{cite journal |url=http://www.aanda.org/articles/aa/pdf/forth/aa25925-15.pdf |title=Measurements of the near-nucleus coma of comet 67P/Churyumov-Gerasimenko with the Alice far-ultraviolet spectrograph on Rosetta |journal=[[Astronomy and Astrophysics]] |volume=583 |pages=A8 |last1=Feldman |first1=Paul D. |last2=A'Hearn |first2=Michael F. |last3=Bertaux |first3=Jean-Loup |last4=Feaga |first4=Lori M. |last5=Parker |first5=Joel Wm. |last6=Schindhelm |first6=Eric |last7=Steiffl |first7=Andrew J. |last8=Stern |first8=S. Alan |last9=Weaver |first9=Harold A. |last10=Sierks |first10=Holger |last11=Vincent |first11=Jean-Baptiste |display-authors=5 |date=2 June 2015 |doi=10.1051/0004-6361/201525925|arxiv = 1506.01203 |bibcode = 2015A&A...583A...8F |s2cid=119104807 }}</ref> |
|||
==Storlek== |
|||
[[File:17P-Holmes Auvergne 2007 11 02.jpg|thumb |Komet [[17P/Holmes]], 2007/11/02]] |
|||
Koman växer vanligtvis i storlek när kometer närmar sig solen, och de kan vara lika stora som [[Jupiterradie|Jupiters diameter]], även om [[densitet]]en är mycket låg.<ref name=chap14/> Ungefär en månad efter ett utbrott i oktober 2007 hade kometen [[17P/Holmes]] en kort tid en svag stoftatmosfär som var större än solen.<ref name=atmosphere>{{cite web |author-link=David C. Jewitt |last=Jewitt |first=David |date=2007-11-09 |url=http://www2.ess.ucla.edu/~jewitt/holmes.html |title=Comet Holmes Bigger Than The Sun |publisher=Institute for Astronomy at the University of Hawaii |access-date=2007-11-17}}</ref> Den stora kometen 1811 hade också koma som var ungefär lika med solens diameter.<ref name="primer">{{cite web |
|||
|title=The Comet Primer |
|||
|publisher=Cometography.com |
|||
|author=Gary W. Kronk |
|||
|url=http://cometography.com/educate/comintro.html |
|||
|access-date=2011-04-05|author-link=Gary W. Kronk |
|||
}}</ref> Även om koman kan bli ganska stor, kan dess storlek faktiskt minska ungefär när den korsar [[Mars (planet)|Mars]] omloppsbana runt 1,5 AE från solen.<ref name="primer"/> På detta avstånd blir solvinden tillräckligt stark för att blåsa bort gasen och stoftet från koman, vilket förstorar svansen.<ref name="primer"/> |
|||
==Röntgenstrålning== |
|||
[[File:PIA02118.jpg|thumb|150px|Tempel 1 i röntgenvåglängd av [[Chandra X-ray Observatory|Chandra]]]] |
|||
Kometen visade sig sända ut röntgenstrålning i slutet av mars 1996.<ref>{{cite web |
|||
|title=First X-Rays from a Comet Discovered |
|||
|url=http://heasarc.gsfc.nasa.gov/docs/rosat/hyakutake.html |
|||
|publisher=[[Goddard Spaceflight Center]] |
|||
|access-date=2006-03-05 |
|||
}}</ref> Detta förvånade forskarna, eftersom [[röntgenstrålning]] vanligtvis förknippas med kroppar med mycket hög temperatur. Röntgenstrålningen tros genereras av interaktionen mellan kometen och solvinden då högladdade [[jon]]er flyger genom en kometatmosfär kolliderar de med kometatomer och molekyler och "förlorar" en eller flera elektroner från kometen. Denna avrivning leder till emission av röntgenstrålning och [[Ultraviolett strålning|ultraviolett]]a [[foton]]er.<ref> |
|||
{{cite web |
|||
|title=Interaction model – Probing space weather with comets |
|||
|url=http://www.kvi.nl/~bodewits |
|||
|archive-url=https://web.archive.org/web/20060213232726/http://www.kvi.nl/~bodewits |
|||
|archive-date=2006-02-13 |
|||
|publisher=KVI atomics physics |
|||
|access-date=2009-04-26 |
|||
}}</ref> |
|||
==Observation== |
|||
Med landbaserat teleskop och lämplig teknik, kan storleken på koma beräknas.<ref name=levy>{{cite book|title=David Levy's Guide to Observing and Discovering Comets|author=Levy, D.H.|date=2003|publisher=[[Cambridge University Press]]|isbn=9780521520515|url=https://books.google.com/books?id=2AzBYCYV9ucC&pg=PA127|page=127|access-date=2017-01-08}}</ref> Det kallas driftmetoden, där man låser teleskopet på plats och mäter tiden för den synliga skivan att passera genom synfältet.<ref name=levy/> Den tiden multiplicerad med [[cosinus]] för kometens [[Deklination (astronomi)|deklination]], gånger 0,25, bör vara lika med komans diameter i [[bågminut]]er.<ref name=levy/> Om avståndet till kometen är känt, kan den skenbara storleken på koma bestämmas.<ref name=levy/> |
|||
År 2015 noterades att ALICE-instrumentet på rymdfarkosten ESA Rosetta till kometen 67/P, upptäckte [[väte]], [[syre]], [[kol]] och [[kväve]] i koman, som de också kallade kometens atmosfär.<ref name="esa.int">{{cite web|url=http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Rosetta/Ultraviolet_study_reveals_surprises_in_comet_coma|publisher=esa.int|title=Ultraviolet study reveals surprises in comet coma / Rosetta / Space Science / Our Activities / ESA |access-date=2017-01-08}}</ref> Alice är en UV-spektrograf och den fann att elektroner skapade av UV-ljus kolliderade och bröt upp molekyler av vatten och [[kolmonoxid]].<ref name="esa.int"/> |
|||
==Komposition== |
|||
[[File:PIA20119-CometChristensen-C2006W3-CO2-WISE-20100420.jpg|thumb|right|C/2006 W3 (Chistensen) – emitting carbon gas (infrared image)]] |
|||
Rosetta-uppdraget hittade kolmonoxid, koldioxid, [[ammoniak]], [[metan]] och [[metanol]] i koman av ''Comet 67P'', såväl som små mängder [[formaldehyd]], [[vätesulfid]], [[vätecyanid]], [[svaveldioxid]] och [[koldisulfid]].<ref name="cnet">{{cite web|url=http://www.cnet.com/news/the-scent-of-a-comet-rotten-eggs-and-pee/|publisher=cnet.com|title=The scent of a comet: Rotten eggs and pee – CNET|access-date=2017-01-08}}</ref> |
|||
De fyra översta gaserna i 67P:s halo var vatten, koldioxid, kolmonoxid och syre.<ref name="phys.org">{{cite web|url=http://phys.org/news/2015-10-rosetta-molecular-oxygen-comet-67p.html|publisher=phys.org|title=Rosetta finds molecular oxygen on comet 67P (Update)|access-date=2017-01-08}}</ref> Förhållandet mellan syre och vatten som kom från kometen förblev konstant i flera månader.<ref name="phys.org"/> |
|||
==Se även== |
|||
* [[Koma (optik)]] |
|||
* [[Kometkärna]] |
|||
==Referenser== |
|||
{{enwp|url=https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Coma_(comet)&oldid=1167940118|artikel=Coma (comet)| datum= 30 juli 2023}} |
|||
===Noter=== |
|||
<references> |
|||
</references> |
|||
== Externa länkar == |
|||
{{Commonscat|WD }} |
|||
* [http://lifeng.lamost.org/courses/astrotoday/CHAISSON/AT314/HTML/AT31402.HTM Comet appearance and structure] |
|||
* [http://starchild.gsfc.nasa.gov/docs/StarChild/solar_system_level2/comets.html NASA - Comets] |
|||
* [https://ase.tufts.edu/cosmos/view_chapter.asp?id=12&page=5 NASA - Cosmos - Comets (Chapter 14)] |
|||
{{Auktoritetsdata}} |
|||
{{STANDARDSORTERING:Koma (astronomi)}} |
|||
[[Kategori:Kometer]] |
[[Kategori:Kometer]] |
Versionen från 22 mars 2024 kl. 09.50
Koma (från grekiskans komē 'hår')[1][2] kallas den nebulosiska utvecklingen runt en kometkärna. Den formas när kometen passerar nära solen på dess mycket ellipstiska bana och värms upp, så att delar smälter eller förgasas.[3] Detta ger en komet ett diffust utseende när den ses genom teleskop och skiljer den från stjärnor.
Koman består vanligtvis av is och kometstoft.[3] Vatten utgör upp till 90 procent av de flyktiga ämnen som strömmar ut från kärnan när kometen är inom 3–4 AE (450–600 miljoner km) från solen.[3] H2O-modermolekylen förstörs främst genom fotolys och i mycket mindre utsträckning fotojonisering.[3] Solvinden spelar en mindre roll i upplösningen av vatten jämfört med fotokemi.[3] Större stoftpartiklar lämnas längs kometens omloppsbana medan mindre partiklar trycks bort från solen in i kometens svans av lätt strålningstryck.
Den 11 augusti 2014 släppte astronomer för första gången studier gjorda med Atacama Large Millimeter/Submillimeter Array (ALMA), som detaljerat visar fördelningen av HCN, HNC, H2CO och stoft inuti koman av kometerna C/2012 F6 (Lemmon) och C/2012 S1 (ISON).[4][5] Den 2 juni 2015 rapporterade NASA att ALICE-spektrografen på rymdsonden Rosetta som studerade kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko fastställde att elektroner (inom 1 km ovanför kometkärnan) producerade från fotojonisering av vattenmolekyler genom solstrålning, och inte fotoner från solen som tidigare trott, är orsaken till frigörandet av vatten och koldioxidmolekyler som frigörs från kometkärnan till dess koma.[6][7]
Storlek
Koman växer vanligtvis i storlek när kometer närmar sig solen, och de kan vara lika stora som Jupiters diameter, även om densiteten är mycket låg.[1] Ungefär en månad efter ett utbrott i oktober 2007 hade kometen 17P/Holmes en kort tid en svag stoftatmosfär som var större än solen.[8] Den stora kometen 1811 hade också koma som var ungefär lika med solens diameter.[9] Även om koman kan bli ganska stor, kan dess storlek faktiskt minska ungefär när den korsar Mars omloppsbana runt 1,5 AE från solen.[9] På detta avstånd blir solvinden tillräckligt stark för att blåsa bort gasen och stoftet från koman, vilket förstorar svansen.[9]
Röntgenstrålning
Kometen visade sig sända ut röntgenstrålning i slutet av mars 1996.[10] Detta förvånade forskarna, eftersom röntgenstrålning vanligtvis förknippas med kroppar med mycket hög temperatur. Röntgenstrålningen tros genereras av interaktionen mellan kometen och solvinden då högladdade joner flyger genom en kometatmosfär kolliderar de med kometatomer och molekyler och "förlorar" en eller flera elektroner från kometen. Denna avrivning leder till emission av röntgenstrålning och ultravioletta fotoner.[11]
Observation
Med landbaserat teleskop och lämplig teknik, kan storleken på koma beräknas.[12] Det kallas driftmetoden, där man låser teleskopet på plats och mäter tiden för den synliga skivan att passera genom synfältet.[12] Den tiden multiplicerad med cosinus för kometens deklination, gånger 0,25, bör vara lika med komans diameter i bågminuter.[12] Om avståndet till kometen är känt, kan den skenbara storleken på koma bestämmas.[12]
År 2015 noterades att ALICE-instrumentet på rymdfarkosten ESA Rosetta till kometen 67/P, upptäckte väte, syre, kol och kväve i koman, som de också kallade kometens atmosfär.[13] Alice är en UV-spektrograf och den fann att elektroner skapade av UV-ljus kolliderade och bröt upp molekyler av vatten och kolmonoxid.[13]
Komposition
Rosetta-uppdraget hittade kolmonoxid, koldioxid, ammoniak, metan och metanol i koman av Comet 67P, såväl som små mängder formaldehyd, vätesulfid, vätecyanid, svaveldioxid och koldisulfid.[14] De fyra översta gaserna i 67P:s halo var vatten, koldioxid, kolmonoxid och syre.[15] Förhållandet mellan syre och vatten som kom från kometen förblev konstant i flera månader.[15]
Se även
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, Coma (comet), 30 juli 2023.
Noter
- ^ [a b] ”Chapter 14, Section 2 | Comet appearance and structure”. lifeng.lamost.org. http://lifeng.lamost.org/courses/astrotoday/CHAISSON/AT314/HTML/AT31402.HTM.
- ^ "comet". Dictionary.com Unabridged (Online). n.d. Hämtad 2016-01-02.
- ^ [a b c d e] Combi, Michael R.; Harris, W. M.; Smyth, W. H. (2004). ”Gas Dynamics and Kinetics in the Cometary Coma: Theory and Observations”. Comets II (Lunar and Planetary Institute) 745: sid. 523–552. Bibcode: 2004come.book..523C. https://lpi.usra.edu/books/CometsII/7023.pdf.
- ^ Zubritsky, Elizabeth; Neal-Jones, Nancy (11 August 2014). ”RELEASE 14-038 - NASA's 3-D Study of Comets Reveals Chemical Factory at Work”. NASA. http://www.nasa.gov/press/2014/august/goddard/nasa-s-3-d-study-of-comets-reveals-chemical-factory-at-work.
- ^ Cordiner, M.A. (11 August 2014). ”Mapping the Release of Volatiles in the Inner Comae of Comets C/2012 F6 (Lemmon) and C/2012 S1 (ISON) Using the Atacama Large Millimeter/Submillimeter Array”. The Astrophysical Journal 792 (1): sid. L2. doi: . Bibcode: 2014ApJ...792L...2C.
- ^ Agle, DC; Brown, Dwayne; Fohn, Joe; Bauer, Markus (2 June 2015). ”NASA Instrument on Rosetta Makes Comet Atmosphere Discovery”. NASA. http://www.jpl.nasa.gov/news/news.php?feature=4609.
- ^ Feldman, Paul D.; A'Hearn, Michael F.; Bertaux, Jean-Loup; Feaga, Lori M.; Parker, Joel Wm.; Schindhelm, Eric; Steiffl, Andrew J.; Stern, S. Alan; et al. (2 June 2015). ”Measurements of the near-nucleus coma of comet 67P/Churyumov-Gerasimenko with the Alice far-ultraviolet spectrograph on Rosetta”. Astronomy and Astrophysics 583: sid. A8. doi: . Bibcode: 2015A&A...583A...8F. http://www.aanda.org/articles/aa/pdf/forth/aa25925-15.pdf.
- ^ Jewitt, David (2007-11-09). ”Comet Holmes Bigger Than The Sun”. Comet Holmes Bigger Than The Sun. Institute for Astronomy at the University of Hawaii. http://www2.ess.ucla.edu/~jewitt/holmes.html.
- ^ [a b c] Gary W. Kronk. ”The Comet Primer”. The Comet Primer. Cometography.com. http://cometography.com/educate/comintro.html.
- ^ ”First X-Rays from a Comet Discovered”. First X-Rays from a Comet Discovered. Goddard Spaceflight Center. http://heasarc.gsfc.nasa.gov/docs/rosat/hyakutake.html.
- ^ ”Interaction model – Probing space weather with comets”. Interaction model – Probing space weather with comets. KVI atomics physics. http://www.kvi.nl/~bodewits.
- ^ [a b c d] Levy, D.H. (2003). David Levy's Guide to Observing and Discovering Comets. Cambridge University Press. Sid. 127. ISBN 9780521520515. https://books.google.com/books?id=2AzBYCYV9ucC&pg=PA127. Läst 8 januari 2017.
- ^ [a b] ”Ultraviolet study reveals surprises in comet coma / Rosetta / Space Science / Our Activities / ESA”. Ultraviolet study reveals surprises in comet coma / Rosetta / Space Science / Our Activities / ESA. esa.int. http://www.esa.int/Our_Activities/Space_Science/Rosetta/Ultraviolet_study_reveals_surprises_in_comet_coma.
- ^ ”The scent of a comet: Rotten eggs and pee – CNET”. The scent of a comet: Rotten eggs and pee – CNET. cnet.com. http://www.cnet.com/news/the-scent-of-a-comet-rotten-eggs-and-pee/.
- ^ [a b] ”Rosetta finds molecular oxygen on comet 67P (Update)”. Rosetta finds molecular oxygen on comet 67P (Update). phys.org. http://phys.org/news/2015-10-rosetta-molecular-oxygen-comet-67p.html.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Koma (astronomi).