Hoppa till innehållet

Carl Gustaf Thomson: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Annika64 (Diskussion | Bidrag)
diverse puts
 
(23 mellanliggande sidversioner av 16 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{faktamall biografi WD}}
[[Fil:Carl Gustaf Thomson porträtt lund sweden.jpg|thumb|Carl Gustaf Thomson]]
[[Fil:Grave of swedish entomologist Carl Gustaf Thomson lund sweden.jpg|thumb|Thomsons gravvård på Norra kyrkogården i Lund.]]
'''Carl Gustaf Thomson''', född [[13 oktober]] [[1824]] i [[Mellan-Grevie]] socken, [[Malmöhus län]], död [[20 september]] [[1899]] i [[Lund]], var en svensk [[entomologi|entomolog]].


[[Fil:Thomson, Carl Gustaf (ur jubileumscollage 1868).jpg|miniatyr|Carl Gustaf Thomson som adjunkt.]]
Thomson blev student i Lund [[1843]], [[filosofie magister]] [[1850]] och [[docent]] i [[zoologi]] där [[1857]]. Han förestod åtskilliga terminer professuren i detta ämne, blev [[1862]] intendent för den entomologiska avdelningen av zoologiska museet och utnämndes [[1864]] till [[adjunkt]] i entomologi. Thomson besökte [[1872]] som riksstatens stipendiat kontinenten och företog även andra forskningsresor i utlandet. Han erhöll [[1877]] kallelse till föreståndarbefattningen vid entomologiska museet i [[Berlin]], men antog den ej.
[[Fil:Grave of swedish entomologist Carl Gustaf Thomson lund sweden.jpg|miniatyr|Thomsons gravvård på Norra kyrkogården i Lund.]]
'''Carl Gustaf Thomson''', född den [[13 oktober]] [[1824]] i [[Mellan-Grevie socken]] i [[Malmöhus län]], död den [[20 september]] [[1899]] i [[Lund]], var en svensk [[entomologi|entomolog]].


== Biografi ==
Thomson bearbetade olika områden av sin specialvetenskap i arbetena ''Coleoptera Scandinaviæ'' (tio band, 1859-68), ''Skandinaviens Hymenoptera'' (fem band, 1871-79) och ''Opuscula entomologica'' (22 band, 1869-97). Han offentliggjorde
Thomson blev [[student]] vid [[Lunds universitet]] 1843, [[filosofie magister]] 1850 och [[docent]] i [[zoologi]] där 1857. Han förestod åtskilliga terminer professuren i detta ämne, blev 1862 intendent för den entomologiska avdelningen av [[Zoologiska museet i Lund|zoologiska museet]] och utnämndes 1864 till [[Adjunkt (lärare)|adjunkt]] i entomologi. Thomson besökte 1872 som riksstatens stipendiat kontinenten och företog även andra forskningsresor i utlandet. Han erhöll 1877 kallelse till föreståndarbefattningen vid entomologiska museet i [[Berlin]], men antog den ej.
därjämte i Vetenskapsakademiens handlingar och översikt monografier över skandinaviska insektsläkten jämte andra uppsatser om Sveriges insektvärld samt utgav ''Skandinaviens insecter'' (1862). I bearbetningen av det vetenskapliga material, som
hemfördes under fregatten "Eugenies" världsomsegling, deltog han genom avhandlingen ''Diptera, species novas etc.'' (1858).


Thomson bearbetade olika områden av sin specialvetenskap i arbetena ''Coleoptera Scandinaviæ'' (tio band, 1859-68), ''Skandinaviens Hymenoptera'' (fem band, 1871–1879) och ''Opuscula entomologica'' (22 band, 1869–1897). Han offentliggjorde därjämte i Vetenskapsakademiens handlingar och översikt monografier över skandinaviska insektsläkten jämte andra uppsatser om Sveriges insektvärld samt utgav ''Skandinaviens insecter'' (1862). I bearbetningen av det vetenskapliga material, som hemfördes under fregatten "Eugenies" världsomsegling, deltog han genom avhandlingen ''Diptera, species novas etc.'' (1858).
Thomson var ledamot i [[Fysiografiska sällskapet]] i Lund (1861) och hedersledamot i de entomologiska samfunden i [[Paris]], [[Berlin]], [[Bryssel]], [[London]] och [[Sankt Petersburg]].


Thomson var ledamot i [[Fysiografiska sällskapet]] i Lund (1861) och [[hedersledamot]] i de entomologiska samfunden i [[Paris]], Berlin, [[Bryssel]], [[London]] och [[Sankt Petersburg]].
Thomsons gravvård återfinns på [[Norra kyrkogården, Lund|Norra kyrkogården]] i Lund.


Thomson har fått ge namn åt [[Kägelbin|kägelbiet]] [[thomsonkägelbi]], en biart som bara finns i Sverige<ref name="NVV">{{webbref |url=http://naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6332-0.pdf |titel=Åtgärdsprogram för stortapetserarbi, storkägelbi och thomsonkägelbi 2010-2014 |hämtdatum=2013-11-05 |utgivare=Naturvårdsverket |sida=sid. 11 |format=PDF, 555 kB }}</ref>.
==Källa==
{{ugglan|artikel=Thomson, Karl (Carl) Gustaf|url=http://runeberg.org/display.pl?mode=facsimile&work=nfch&page=0607}}


Thomsons [[gravvård]] återfinns på [[Norra kyrkogården, Lund|Norra kyrkogården]] i Lund.
{{DEFAULTSORT:Thomson, Carl Gustaf}}


==Källor==
*{{runeberg.org|nfch|0607.html Thomson, Karl (Carl) Gustaf}}

===Noter===
<references/>

{{auktoritetsdata}}

{{STANDARDSORTERING:Thomson, Carl Gustaf}}
[[Kategori:Svenska entomologer]]
[[Kategori:Svenska entomologer]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Lunds universitet]]
[[Kategori:Personer verksamma vid Lunds universitet]]
[[Kategori:Ledamöter av Kungliga Fysiografiska Sällskapet i Lund]]
[[Kategori:Personer från Mellan-Grevie socken]]
[[Kategori:Gravsatta på Norra kyrkogården i Lund]]
[[Kategori:Födda 1824]]
[[Kategori:Födda 1824]]
[[Kategori:Avlidna 1899]]
[[Kategori:Avlidna 1899]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Ugglan]]

Nuvarande version från 18 juni 2024 kl. 14.36

Carl Gustaf Thomson
Född13 oktober 1824
Malmö, Sverige
Död20 september 1899 (74 år)
Lund
BegravdNorra kyrkogården i Lund
Medborgare iSverige
Utbildad vidLunds universitet
SysselsättningEntomolog, zoolog[1], universitetslärare, kurator[1]
ArbetsgivareLunds universitet
Redigera Wikidata
Carl Gustaf Thomson som adjunkt.
Thomsons gravvård på Norra kyrkogården i Lund.

Carl Gustaf Thomson, född den 13 oktober 1824 i Mellan-Grevie socken i Malmöhus län, död den 20 september 1899 i Lund, var en svensk entomolog.

Thomson blev student vid Lunds universitet 1843, filosofie magister 1850 och docent i zoologi där 1857. Han förestod åtskilliga terminer professuren i detta ämne, blev 1862 intendent för den entomologiska avdelningen av zoologiska museet och utnämndes 1864 till adjunkt i entomologi. Thomson besökte 1872 som riksstatens stipendiat kontinenten och företog även andra forskningsresor i utlandet. Han erhöll 1877 kallelse till föreståndarbefattningen vid entomologiska museet i Berlin, men antog den ej.

Thomson bearbetade olika områden av sin specialvetenskap i arbetena Coleoptera Scandinaviæ (tio band, 1859-68), Skandinaviens Hymenoptera (fem band, 1871–1879) och Opuscula entomologica (22 band, 1869–1897). Han offentliggjorde därjämte i Vetenskapsakademiens handlingar och översikt monografier över skandinaviska insektsläkten jämte andra uppsatser om Sveriges insektvärld samt utgav Skandinaviens insecter (1862). I bearbetningen av det vetenskapliga material, som hemfördes under fregatten "Eugenies" världsomsegling, deltog han genom avhandlingen Diptera, species novas etc. (1858).

Thomson var ledamot i Fysiografiska sällskapet i Lund (1861) och hedersledamot i de entomologiska samfunden i Paris, Berlin, Bryssel, London och Sankt Petersburg.

Thomson har fått ge namn åt kägelbiet thomsonkägelbi, en biart som bara finns i Sverige[2].

Thomsons gravvård återfinns på Norra kyrkogården i Lund.

  1. ^ [a b] Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mub2012735336, läst: 15 december 2022.[källa från Wikidata]
  2. ^ ”Åtgärdsprogram för stortapetserarbi, storkägelbi och thomsonkägelbi 2010-2014” (PDF, 555 kB). Naturvårdsverket. sid. sid. 11. http://naturvardsverket.se/Documents/publikationer/978-91-620-6332-0.pdf. Läst 5 november 2013.