Hoppa till innehållet

Hästspringråttor: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Nordelch (Diskussion | Bidrag)
Administratörer
126 806 redigeringar
tillägg & justering +refeferenser
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 895 741 redigeringar
m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(26 mellanliggande sidversioner av 12 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Taxobox
{{Taxobox
| name = Hästspringråttor
| name = Hästspringråttor
| status =
| image = Allactaga.JPG
| image = Allactaga.JPG
| image_caption = [[Taxidermi]] och skelett av ''Allactaga major''.
| image_caption = [[Uppstoppat exemplar]] och skelett av stor hästspringråtta.
| range_map =
| range_map_caption =
| image2 =
| image2_caption =
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain_sv = [[Eukaryoter]]
| domain = Eukaryota
| domain = Eukaryota
Rad 16: Rad 21:
| ordo = Rodentia
| ordo = Rodentia
| superfamilia_sv = [[Råttartade gnagare]]
| superfamilia_sv = [[Råttartade gnagare]]
| superfamilia= Myomorpha
| superfamilia = Myomorpha
| familia_sv = [[Springråttor]]
| familia_sv = [[Springråttor]]
| familia = Dipodidae
| familia = Dipodidae
Rad 28: Rad 33:
== Utseende ==
== Utseende ==


I släktet finns de största arterna av familjen springråttor, några arter är däremot ganska små. Kroppslängden (huvud och bål) ligger mellan 9 och 26&nbsp;cm och därtill kommer en 14 till 31&nbsp;cm lång svans. De minsta arterna väger mellan 44 och 73 gram. Den största arten, ''Allactaga major'', når en vikt av 280 till 420 gram. Pälsens färg på ovansidan varierar mellan grå, mörk sandfärgade och rödbrun – buken är vitaktig. Med undantag av en enda art (''Allactaga tetradactyla'') har alla hästspringråttor fem tår vid bakfoten men de yttersta två är förminskade.<ref name="Walkers"/>
Släktet innefattar de största arterna av familjen springråttor, några arter är däremot ganska små. Kroppslängden (huvud och bål) uppgår till mellan 9 och 26&nbsp;cm. Därtill kommer en 14 till 31&nbsp;cm lång svans. De minsta arterna väger mellan 44 och 73 gram. Den största arten, ''Allactaga major'', når en vikt av 280 till 420 gram. Pälsens färg på ovansidan varierar mellan grå, mörkt sandfärgad och rödbrun. Buken är vitaktig. Med undantag av en enda art (''Allactaga tetradactyla'') har alla hästspringråttor fem tår på bakfoten, varav de yttersta två tårna är mindre än de övriga.<ref name="Walkers"/> Hos ''Allactaga tetradactyla'' saknas stortån och den femte tån är hos alla släktmedlemmar liten. [[Mellanfot]]sbenen av den andra, tredje och fjärde tån är sammanlänkade och bildar ett enda ben. Bakfötternas trampdynor är nakna.<ref name="MOA2013"/>


Ögonen är stora på grund av arternas nattaktiva levnadssätt. Påfallande är de stora öronen som kan vara lika lång som övriga huvudet,<ref name="Walkers"/> därför påminner hästspringråttor om [[Harar (familj)|harar]].
Ögonen är stora på grund av arternas nattaktiva levnadssätt. Påfallande är de stora öronen som kan vara lika långa som det övriga huvudet,<ref name="Walkers"/> vilket ger ett utseende som påminner om [[Harar (familj)|harar]].


== Utbredning och habitat ==
== Utbredning och habitat ==
Rad 43: Rad 48:


* Undersläkte ''Allactaga''
* Undersläkte ''Allactaga''
** ''Allactaga elater'', östra Europa, västra och centrala Asien.
** [[Liten hästspringråtta]] (''Allactaga elater''), östra Europa, västra och centrala Asien.
** ''Allactaga firouzi'', sydvästra Iran.
** ''[[Allactaga firouzi]]'', sydvästra Iran.
** ''Allactaga hotsoni'', sydöstra Iran, Afghanistan, Pakistan.
** ''[[Allactaga hotsoni]]'', sydöstra Iran, Afghanistan, Pakistan.
** ''Allactaga major'', mellan Moskva och Kiev samt till sydvästra Sibirien och bergstrakter i Centralasien.
** [[Stor hästspringråtta]] (''Allactaga major''), mellan Moskva och Kiev samt till sydvästra Sibirien och bergstrakter i Centralasien.
** ''Allactaga vinogradovi'', Kazakstan och angränsande regioner.
** ''[[Allactaga severtzovi]]'', Kazakstan och angränsande regioner.
** ''[[Allactaga vinogradovi]]'', södra Kazakstan och östra Uzbekistan.
* Undersläkte ''Orientallactaga''
* Undersläkte ''Orientallactaga''
** ''Allactaga balikunica'', Mongoliet.
** ''[[Allactaga balikunica]]'', Mongoliet.
** ''Allactaga bullata'', Mongoliet.
** ''[[Allactaga bullata]]'', Mongoliet.
** ''Allactaga sibirica'', centrala Sibirien och Manchuriet.
** [[Sibirisk hästspringråtta]] (''Allactaga sibirica''), centrala Sibirien och Manchuriet.
* Undersläkte ''Paralactaga''
* Undersläkte ''Paralactaga''
** ''Allactaga euphratica'', västra Asien.
** ''[[Allactaga euphratica]]'', västra Asien.
** ''Allactaga williamsi'', Anatolien.
** ''[[Allactaga williamsi]]'', Anatolien och fram till Afghanistan.
* Undersläkte ''Scarturus''
* Undersläkte ''Scarturus''
** ''Allactaga tetradactyla'', Egypten, Libyen.
** [[Fyrtåig hästspringråtta]] (''Allactaga tetradactyla''), Egypten, Libyen.


Ofta förekommer namnet ''Allactaga jaculus'' för ''Allactaga major'' men det första namnet är ogiltigt. Arten ''[[Allactodipus bobrinskii]]'' räknas ibland till hästspringråttor men förs vanligen till ett eget släkte.<ref name="Walkers"/>
Ofta förekommer namnet ''Allactaga jaculus'' istället för ''Allactaga major'', men det första namnet är ogiltigt. [[Bobrinskis hästspringråtta]] (''Allactodipus bobrinskii'') räknas ibland till hästspringråttor men förs vanligen till ett eget släkte.<ref name="Walkers"/>


== Ekologi ==
== Ekologi ==
=== Boet ===
=== Boet ===


Hästspringråttor bygger olika bon för olika ändamål. För arten ''Allactaga major'' skiljs till exempel mellan fyra huvudvarianter: det permanenta boet för sommaren, boet för tillfällig användning under sommaren, en tillflyktstunnel i farliga situationer och boet för [[vinterdvala]]n. Det permanenta boet har en central rum som ligger 70 till 150&nbsp;cm under marken samt en tre meter lång utgångstunnel. Honor fyller rummet med mjuka växtdelar innan de föder sina ungar. Kammaren för vinterboet ligger ibland 2,5 meter under markytan.<ref name="Walkers"/>
Hästspringråttor bygger olika bon för olika ändamål. För arten ''Allactaga major'' görs till exempel åtskillnad mellan fyra huvudvarianter: det permanenta boet för sommaren, boet för tillfällig användning under sommaren, en tillflyktstunnel i farliga situationer och boet för [[vinterdvala]]n. Det permanenta boet har ett centralt rum som ligger 70 till 150&nbsp;cm under marken, samt en tre meter lång utgångstunnel. Honor fyller rummet med mjuka växtdelar innan de föder sina ungar. Kammaren i vinterboet ligger ibland så mycket som 2,5 meter under markytan.<ref name="Walkers"/>


Olika former av tunnelsystem grävs även av de mindre arterna som lever i Eurasien. Mycket komplex är boet av arten ''Allactaga severtzovi''. Gångsystemet kan vara 5 meter lång med flera kammrar.<ref name="Walkers"/>
Olika former av tunnelsystem grävs även av de mindre arterna som lever i Eurasien. Arten ''Allactaga severtzovi'' bygger mycket komplexa bon. Gångsystemet kan vara 5 meter långt med flera kamrar.<ref name="Walkers"/> Undantaget är ''Allactaga tetradactyla'' som bara gräver enkla tunnlar utan kammare som ibland når 150&nbsp;cm djup. Boet byts efter jämförelsevis kort tid.<ref name="Walkers"/>

Undantaget är ''Allactaga tetradactyla'' som gräver bara enkla tunnlar utan kammare som når ibland 150 cm djup. Boet byts efter jämförelsevis kort tid.<ref name="Walkers"/>


=== Aktivitet och föda ===
=== Aktivitet och föda ===


Liksom alla andra springråttor är hästspringråttor aktiva på natten. De rör sig vanligen långsamma när de letar efter föda. När de känner sig hotade springer de i zick-zack. ''Allactaga elater'' når så hastigheter upp till 48&nbsp;km/h. Beroende på art utgörs födan främst av växtdelar (som frön) eller av [[insekter]] eller av båda varianter.<ref name="Walkers"/>
Liksom alla andra springråttor är hästspringråttor aktiva på natten. De rör sig vanligen långsamt när de letar efter föda. När de känner sig hotade springer de i zick-zack. ''Allactaga elater'' kan nå hastigheter upp till 48&nbsp;km/h. Beroende på art utgörs födan främst av växtdelar (som frön), [[insekter]] eller av en kombination av växtdelar och insekter.<ref name="Walkers"/>


Arter som förekommer i låglandet i sydliga regioner håller ingen vinterdvala. Medlemmar som lever i centrala och norra Asien går däremot alltid i ide. Den längsta vinterdvalan sträcker sig mellan september och april.<ref name="Walkers"/>
Arter som förekommer i låglandet i sydliga regioner går inte i vinterdvala. Medlemmar som lever i centrala och norra Asien går däremot alltid i ide. Den längsta vinterdvalan sträcker sig mellan september och april.<ref name="Walkers"/>


=== Fortplantning ===
=== Fortplantning ===


Hos de flesta arterna lever individerna ensamma och hannar och honor träffas bara för parningen. Vanligen har honor två till tre kullar per år. Per kull föds allmänt tre eller fem ungar, ibland upp till åtta. Ungarna stannar cirka 30 dagar hos modern och efter ungefär tre och en halv månader är de könsmogna. Ungar från våren kan därför ha sina första avkomna under hösten. Hos arten ''Allactaga major'' varar utvecklingstiden längre, honor föder sina första ungar under andra levnadsåret. Livslängden går upp till fyra år men bara ett fåtal individer blir så gamla.<ref name="Walkers"/>
Hos de flesta arterna lever individerna ensamma och hannar och honor träffas bara för parningen. Vanligen får honor två till tre kullar per år. Det föds normalt tre till fem ungar per kull, men ibland upp till åtta. Ungarna stannar cirka 30 dagar hos modern och blir könsmogna efter ungefär tre och en halv månad. Ungar födda på våren kan därför få sin första avkomma under hösten. Hos arten ''Allactaga major'' varar utvecklingstiden längre, honor föder sina första ungar under andra levnadsåret. Livslängden går upp till fyra år men bara ett fåtal individer blir så gamla.<ref name="Walkers"/>


== Hästspringråttor och människor ==
== Hästspringråttor och människor ==


Arten ''Allactaga major'' betraktas ibland som skadedjur när den äter grödor eller kärnor av melon och pumpa.<ref name="Walkers"/> De flesta andra arterna är för sällsynta med obetydliga skador för jordbruket. [[IUCN]] listar 8 av 11 arter som livskraftiga (LC), för arter i begränsade utbredningsområden saknas vanligen tillfredsställande informationer.<ref name="IUCN"/>
Arten ''Allactaga major'' betraktas ibland som skadedjur, eftersom den i vissa fall äter grödor eller kärnor av melon och pumpa.<ref name="Walkers"/> De flesta andra arterna är förhållandevis sällsynta och orsakar därför endast obetydliga skador för jordbruket. [[IUCN]] listar 8 av 11 arter som livskraftiga (LC), för arter i begränsade utbredningsområden saknas vanligen tillfredsställande information.<ref name="IUCN"/>


== Referenser ==
== Referenser ==
Rad 92: Rad 96:
<ref name="IUCN tetradactyla">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/850/0 ''Allactaga tetradactyla''] på [[IUCN]]:s rödlista</ref>
<ref name="IUCN tetradactyla">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/details/850/0 ''Allactaga tetradactyla''] på [[IUCN]]:s rödlista</ref>


<ref name="msw">{{bokref |titel=[[Mammal Species of the World]] |redaktör=Wilson & Reeder |år=2005 |utgivare=Johns Hopkins University Press |utgivningsort=Baltimore |isbn=0-8018-8221-4 |kapitel=''Allactaga'' |kapitelurl=http://www.bucknell.edu/msw3/browse.asp?s=y&id=12900005 |språk=engelska}}</ref>
<ref name="msw">{{bokref |titel=[[Mammal Species of the World]] |redaktör=Wilson & Reeder |år=2005 |utgivare=Johns Hopkins University Press |utgivningsort=Baltimore |isbn=0-8018-8221-4 |kapitel=''Allactaga'' |kapitelurl=http://www.departments.bucknell.edu/biology/resources/msw3/browse.asp?s=y&id=12900005 |språk=engelska}}</ref>


<ref name="IUCN">[http://www.iucnredlist.org/apps/redlist/search/quick/?text=Allactaga ''Allactaga''] på IUCN:s rödlista, besökt 31 maj 2012.</ref>
<ref name="IUCN">[https://www.iucnredlist.org/search?query=Allactaga&searchType=species ''Allactaga''] på IUCN:s rödlista, besökt 31 maj 2012.</ref>

<ref name="MOA2013">{{bokref |titel=Mammals of Africa |efternamn=Kingdon | förnamn=Jonathan |år=2013 |utgivare=A & C Black |volym=3 |språk=engelska | isbn=9781408122549 |kapitel=''Allactaga'' |kapitelurl=https://books.google.se/books?id=B_07noCPc4kC&lpg=PP1&dq=Mammal%20of%20Africa&hl=sv&pg=RA2-PA136#v=onepage&q&f=false |sid=136}}</ref>
</references>
</references>


=== Tryckta källor ===
=== Tryckta källor ===
* Ronald M. Nowak: ''Walker's Mammals of the World''. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899
* Ronald M. Nowak: ''Walker's Mammals of the World''. Johns Hopkins University Press, 1999 {{ISBN|0801857899}}


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
{{commonscat|Allactaga}}
*{{commonscat|Allactaga}}


{{taxonbar}}
[[Kategori:Springråttor]]
[[Kategori:Springråttor]]

[[br:Allactaga]]
[[de:Pferdespringer]]
[[en:Allactaga]]
[[es:Allactaga]]
[[fr:Allactaga]]
[[hu:Allactaga]]
[[oc:Allactaga]]
[[pl:Allactaga]]
[[pt:Allactaga]]
[[ru:Земляные зайцы]]
[[tr:Araptavşanı]]
[[zh:五趾跳鼠屬]]

Nuvarande version från 25 juni 2024 kl. 23.37

Hästspringråttor
Uppstoppat exemplar och skelett av stor hästspringråtta.
Systematik
DomänEukaryoter
Eukaryota
RikeDjur
Animalia
StamRyggsträngsdjur
Chordata
UnderstamRyggradsdjur
Vertebrata
KlassDäggdjur
Mammalia
OrdningGnagare
Rodentia
ÖverfamiljRåttartade gnagare
Myomorpha
FamiljSpringråttor
Dipodidae
SläkteHästspringråttor
Allactaga
Vetenskapligt namn
§ Allactaga
AuktorF. Cuvier, 1836
Hitta fler artiklar om djur med

Hästspringråttor (Allactaga) är ett släkte i familjen springråttor som förekommer i norra Afrika, östra Europa och i Asien.

Utseende

[redigera | redigera wikitext]

Släktet innefattar de största arterna av familjen springråttor, några arter är däremot ganska små. Kroppslängden (huvud och bål) uppgår till mellan 9 och 26 cm. Därtill kommer en 14 till 31 cm lång svans. De minsta arterna väger mellan 44 och 73 gram. Den största arten, Allactaga major, når en vikt av 280 till 420 gram. Pälsens färg på ovansidan varierar mellan grå, mörkt sandfärgad och rödbrun. Buken är vitaktig. Med undantag av en enda art (Allactaga tetradactyla) har alla hästspringråttor fem tår på bakfoten, varav de yttersta två tårna är mindre än de övriga.[1] Hos Allactaga tetradactyla saknas stortån och den femte tån är hos alla släktmedlemmar liten. Mellanfotsbenen av den andra, tredje och fjärde tån är sammanlänkade och bildar ett enda ben. Bakfötternas trampdynor är nakna.[2]

Ögonen är stora på grund av arternas nattaktiva levnadssätt. Påfallande är de stora öronen som kan vara lika långa som det övriga huvudet,[1] vilket ger ett utseende som påminner om harar.

Utbredning och habitat

[redigera | redigera wikitext]

Två arter av släktet förekommer i Europa. För arten Allactaga elater ligger utbredningsområdets nordvästra gräns vid Volgafloden. Allactaga major hittas från Moskva och Kiev till centrala Ryssland. För de flesta andra arterna sträcker sig utbredningsområdet över Anatolien, Syrien, Irak, Iran, asiatiska delar av Ryssland, de centralasiatiska stater som tidigare tillhörde Sovjetunion, Afghanistan, Pakistan, Mongoliet samt Manchuriet och provinsen Xinjiang i Kina. Habitatet utgörs av öknar och halvöknar samt torra stäpper.[1]

Den enda arten i Afrika är Allactaga tetradactyla som påträffas i saltträsk nära kustlinjen i Egypten och Libyen.[3]

Systematik

[redigera | redigera wikitext]

Till släktet räknas 11 eller 12 arter fördelade på tre (Nowak) eller fyra undersläkten (Wilson & Reeder).[1][4]

Ofta förekommer namnet Allactaga jaculus istället för Allactaga major, men det första namnet är ogiltigt. Bobrinskis hästspringråtta (Allactodipus bobrinskii) räknas ibland till hästspringråttor men förs vanligen till ett eget släkte.[1]

Ekologi

[redigera | redigera wikitext]

Boet

[redigera | redigera wikitext]

Hästspringråttor bygger olika bon för olika ändamål. För arten Allactaga major görs till exempel åtskillnad mellan fyra huvudvarianter: det permanenta boet för sommaren, boet för tillfällig användning under sommaren, en tillflyktstunnel i farliga situationer och boet för vinterdvalan. Det permanenta boet har ett centralt rum som ligger 70 till 150 cm under marken, samt en tre meter lång utgångstunnel. Honor fyller rummet med mjuka växtdelar innan de föder sina ungar. Kammaren i vinterboet ligger ibland så mycket som 2,5 meter under markytan.[1]

Olika former av tunnelsystem grävs även av de mindre arterna som lever i Eurasien. Arten Allactaga severtzovi bygger mycket komplexa bon. Gångsystemet kan vara 5 meter långt med flera kamrar.[1] Undantaget är Allactaga tetradactyla som bara gräver enkla tunnlar utan kammare som ibland når 150 cm djup. Boet byts efter jämförelsevis kort tid.[1]

Aktivitet och föda

[redigera | redigera wikitext]

Liksom alla andra springråttor är hästspringråttor aktiva på natten. De rör sig vanligen långsamt när de letar efter föda. När de känner sig hotade springer de i zick-zack. Allactaga elater kan nå hastigheter upp till 48 km/h. Beroende på art utgörs födan främst av växtdelar (som frön), insekter eller av en kombination av växtdelar och insekter.[1]

Arter som förekommer i låglandet i sydliga regioner går inte i vinterdvala. Medlemmar som lever i centrala och norra Asien går däremot alltid i ide. Den längsta vinterdvalan sträcker sig mellan september och april.[1]

Fortplantning

[redigera | redigera wikitext]

Hos de flesta arterna lever individerna ensamma och hannar och honor träffas bara för parningen. Vanligen får honor två till tre kullar per år. Det föds normalt tre till fem ungar per kull, men ibland upp till åtta. Ungarna stannar cirka 30 dagar hos modern och blir könsmogna efter ungefär tre och en halv månad. Ungar födda på våren kan därför få sin första avkomma under hösten. Hos arten Allactaga major varar utvecklingstiden längre, honor föder sina första ungar under andra levnadsåret. Livslängden går upp till fyra år men bara ett fåtal individer blir så gamla.[1]

Hästspringråttor och människor

[redigera | redigera wikitext]

Arten Allactaga major betraktas ibland som skadedjur, eftersom den i vissa fall äter grödor eller kärnor av melon och pumpa.[1] De flesta andra arterna är förhållandevis sällsynta och orsakar därför endast obetydliga skador för jordbruket. IUCN listar 8 av 11 arter som livskraftiga (LC), för arter i begränsade utbredningsområden saknas vanligen tillfredsställande information.[5]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från tyskspråkiga Wikipedia, 30 oktober 2011.

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ [a b c d e f g h i j k l] Nowak, R. M. (1999) sid. 1341/42
  2. ^ Kingdon, Jonathan (2013). ”Allactaga” (på engelska). Mammals of Africa. "3". A & C Black. sid. 136. ISBN 9781408122549 
  3. ^ Allactaga tetradactyla på IUCN:s rödlista
  4. ^ Wilson & Reeder, red (2005). ”Allactaga” (på engelska). Mammal Species of the World. Baltimore: Johns Hopkins University Press. ISBN 0-8018-8221-4 
  5. ^ Allactaga på IUCN:s rödlista, besökt 31 maj 2012.

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Ronald M. Nowak: Walker's Mammals of the World. Johns Hopkins University Press, 1999 ISBN 0801857899

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Katalogdata
​​​​​ • EoL: 42240​ • GBIF: 2439481​​​ • Inaturalist: 43849​ • ITIS: 609720​​ • NCBI: 73860​ • Fossilworks: 233642​​​ • MSW: 12900005​​​​​​​​​​​​​ • Fauna Europaea: 305559​​​​​​​​​​​​​
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Hästspringråttor&oldid=55033065”