Hoppa till innehållet

Monarki: Skillnad mellan sidversioner

Redigera länkar
Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
m Rullade tillbaka redigeringar av WonTooTree (diskussion) till senaste version av LilyKitty
Märke: Tillbakarullning
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
Robotar
1 895 014 redigeringar
m →Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(48 mellanliggande sidversioner av 29 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{Inaktuell|Monarker föds och dör, inte alltid det uppdaterats.|datum=2021-07}}
[[Fil:Monarchies of the world.PNG|miniatyr|350px|{{Legend|blue|Länder som har monarki som statsskick}}]]
[[Fil:Monarchies of the world.PNG|miniatyr|350px|{{Legend|blue|Länder som har monarki som statsskick}}]]
'''Monarki''' (från [[grekiska]] ''monos,'' ”en”, och ''archein,'' ”att härska”) är ett [[statsskick]] där [[statschef]]en är en [[monark]]. Det har tidigare i historien ofta funnits [[valmonarki]]er, men i nutida monarkier går tronen nästan alltid i arv inom en och samma [[ätt]]. Något som skiljer en monarki från en [[republik]] är att i en monarki är monarken oftast [[statschef]] på livstid, och i en republik är statschefen normalt vald för en viss ämbetsperiod. Det finns idag 29 monarkier i världen.
'''Monarki''' (från [[grekiska]] ''monos,'' 'en', och ''archein,'' 'att härska') är ett [[statsskick]] i vilket [[statschef]]en är en [[monark]]. Det har tidigare i historien ofta funnits [[valmonarki]]er, men i nutida monarkier går tronen nästan alltid i [[Arvmonarki|arv]] inom en och samma [[ätt]]. Något som skiljer en monarki från en [[republik]] är att i en monarki är monarken oftast [[statschef]] på livstid, medan statschefen i en republik normalt är vald för en viss ämbetsperiod. Det finns i dag 29 monarkier i världen.


Monarkin har olika namn beroende på vilken titel statschefen har: är det en [[kung]] eller [[drottning]] kallas den ''kungadöme'', är det en [[hertig]] eller [[hertiginna]] kallas den [[hertigdöme]], är det en [[furste]] eller [[Furste|furstinna]] kallas den [[furstendöme]], är det en [[kejsare]] eller [[Kejsare|kejsarinna]] kallas den ''kejsardöme,'' är det en [[påve]] kallas den ''påvedöme,'' är det en [[sultan]] kallas den ''sultanat'' och är det en [[emir]] kallas den [[emirat]].
Monarkin har olika namn beroende på vilken titel statschefen har. Är det en [[kung|konung]] eller [[drottning]] kallas den ''konungadöme.'' Är det en [[hertig]] eller [[hertiginna]] kallas den [[hertigdöme]]. Är det en [[furste]] eller [[Furste|furstinna]] kallas den [[furstendöme]]. Är det en [[kejsare]] eller kejsarinna kallas den ''kejsardöme.'' Är det en [[påve]] kallas den ''påvedöme.'' Är det en [[sultan]] kallas den ''sultanat.'' Är det en [[emir]] kallas den ''[[emirat]]''.


== Historik ==
== Historik ==
Monarkin är en av de äldsta formerna av statsstyre, och har sin grund i hur [[Stam (samhällsvetenskap)|stammar]] styrdes. Många monarkier har sin grund i att monarken sågs som gudomens/gudarnas representant på jorden och sade sig ha utkorats direkt av dessa (”konung av Guds nåde”). Monarken tänktes styra på [[nåd av gudomligheten]], och blev störtad eller offrad till gudarna om det verkade uppenbart att deras inställning gentemot honom hade försämrats. I forntida riken var härskaren ofta samtidigt präst. Faraonerna var kungar, präster och gudar i en och samma person. Kejsar [[Hirohito]] av Japan avsade sig sin gudomliga status efter Andra världskriget för att få behålla tronen. Dock anses han fortfarande vara ättling till solgudinnan [[Amaterasu]]. I Thailand liksom i Kambodja anses kungafamiljen ha i det närmaste gudomlig status. Så var även fallet i de precolumbianska rikena i Mellan- och Sydamerika. Andra monarker fick sin makt genom att vinna stöd hos vissa grupper eller [[Kastväsen|kaster]] i samhället.
Monarkin är en av de äldsta formerna av statsstyre och har sin grund i hur [[Stam (samhällsvetenskap)|stammar]] styrdes. Många monarkier har sin grund i att monarken sågs som gudomens/gudarnas representant på jorden och sade sig ha korats direkt av dessa (”[[Kungadömet av Guds nåde|konung av Guds nåde]]”). Monarken tänktes styra på nåd av gudomligheten och blev störtad eller offrad till gudarna om det verkade uppenbart att deras inställning gentemot honom hade försämrats. I forntida riken var härskaren ofta samtidigt präst. Faraonerna var konung, präst och gud i en och samma person. Kejsar [[Hirohito]] av Japan avsade sig sin gudomliga status efter andra världskriget för att få behålla tronen. Dock anses han fortfarande vara ättling till solgudinnan [[Amaterasu]]. I Thailand liksom i Kambodja anses konungafamiljen ha i det närmaste gudomlig status. Så var även fallet i de för-columbianska rikena i Mellan- och Sydamerika. Andra monarker fick sin makt genom att vinna stöd hos vissa grupper eller [[Kastväsen|kaster]] i samhället.


Sedan början av 1800-talet har många av världens monarkier upphört att existera eller övergått till att bli [[parlamentarism|parlamentära demokratier]]. Demokratiska länder som bevarat monarken som statschef har oftast begränsat monarkens makt genom att bli [[konstitutionell monarki|konstitutionella monarkier]]. Ett fåtal länder i världen är fortfarande absoluta monarkier där monarken är enväldig, exempelvis [[Brunei]], [[Bhutan]], [[Kuwait]], [[Saudiarabien]] och [[Swaziland]]. I andra länder, som [[Jordanien]] och [[Marocko]], har monarken ännu i våra dagar stora maktbefogenheter. På senare tid har i ett fåtal monarkier har statschefen faktiskt kunnat flytta fram sin position; i [[Liechtenstein]] har monarken givits befogenhet att avskeda regeringen utan anledning.
Sedan början av 1800-talet har många av världens monarkier upphört att existera eller övergått till att bli [[parlamentarism|parlamentära demokratier]]. Demokratiska länder som bevarat monarken som statschef har oftast begränsat monarkens makt genom att bli [[konstitutionell monarki|konstitutionella monarkier]]. Ett fåtal länder i världen är fortfarande absoluta monarkier i vilka monarken är enväldig, exempelvis [[Brunei]], [[Bhutan]], [[Kuwait]], [[Saudiarabien]] och [[Swaziland]]. I andra länder, som [[Jordanien]] och [[Marocko]], har monarken ännu i våra dagar stora maktbefogenheter. På senare tid har i ett fåtal monarkier statschefen faktiskt kunnat flytta fram sin position; i [[Liechtenstein]] har monarken givits befogenhet att avskeda regeringen utan anledning.


Till monarkin har åtminstone i Europa hört vissa rättigheter för monarken - [[regale]] - som dock kunde överlåtas genom [[privilegier]] och [[privilegiebrev]]. Några sådana regale var [[myntregale]], [[jaktregale]], [[vattenregale]], [[bergsregale]], postregale och saltregale.
Till monarkin har åtminstone i Europa hört vissa rättigheter för monarken – [[regale]] – som dock kunde överlåtas genom [[privilegier]] och [[privilegiebrev]]. Några sådana regale var [[myntregale]], [[jaktregale]], [[vattenregale]], [[bergsregale]], postregale och saltregale.


== Olika former av monarki ==
== Olika former av monarki ==
{{multiple image
⚫
I flertalet monarkier fungerar monarken som en symbol för, i de flesta fall, urgammal kontinuitet och för statsskicket i sig. Människor som förordar monarki framför republik anser så gott som alltid att en monark står ovanför sina undersåtar och att denne på ett mer eller mindre självklart sätt innehar en särställning. Han eller hon får gärna vara ”folklig” men bör därför inte beblanda sig alltför mycket med folket. Monarken anses inte vara en person ”vem som helst”. Den övervägande delen av alla monarkier är numera fullt fungerande rättsstater och monarken har begränsad eller som i Sverige, ingen politisk makt. En suverän, även utan politisk makt, fungerar som en gemensam ”galjonsfigur” för landets invånare oavsett ursprung och politisk hemvist.
| perrow = 2
| total_width = 223
| image1 = King Charles III (July 2023).jpg
| image2 = Canonization 2014-The Canonization of Saint John XXIII and Saint John Paul II (14036966125).jpg
| image3 = Crafoord Prize D81 9141 (42282165922) (cropped).jpg
| image4 = Emperor Naruhito at TICAD7 (cropped).jpg
| footer = Storbritanniens konung '''[[Charles III]]''', Vatikanstatens påve '''[[Franciskus (påve)|Franciskus]]''', Sveriges konung '''[[Carl XVI Gustaf]]''' och Japans kejsare '''[[Naruhito]]'''.
⚫
}}I flertalet monarkier fungerar monarken som en symbol för, i de flesta fall, uråldrig kontinuitet och för statsskicket i sig. Människor som förordar monarki framför republik anser så gott som alltid att en monark står ovanför sina undersåtar och att denne på ett mer eller mindre självklart sätt innehar en särställning. Han eller hon får gärna vara ”folklig”, men bör ändå upprätthålla en viss distans till gemene man. Den övervägande delen av alla monarkier är numera fullt fungerande rättsstater och monarken har begränsad eller – som i Sverige – ingen politisk makt. En suverän, även utan politisk makt, fungerar som en gemensam ”[[Galjonsfigur#Överförda betydelser|galjonsfigur]]” för landets invånare oavsett ursprung och politisk hemvist.

=== Monarkens maktställning ===
=== Monarkens maktställning ===
Det finns olika former av monarkier. En viktig distinktion är den makt monarken besitter:
Det finns olika former av monarkier. En viktig distinktion är den makt monarken besitter:
* [[Absolut monarki]]: Här har monarken [[envälde|enväldig]] makt. I den mån offentlig makt utövas av andra, är det för att monarken själv har delegerat delar av makten.
* [[Absolut monarki]]: Här har monarken [[envälde|enväldig]] makt. I den mån offentlig makt utövas av andra är det för att monarken själv har delegerat delar av makten.
* [[Konstitutionell monarki]]: Här är monarkens maktbefogenheter reglerade i en [[grundlag]], där monarken inte själv kan tillvälla sig ytterligare makt. Sverige är en konstitutionell monarki - se [[Sveriges tron]] och [[successionsordningen]].
* [[Konstitutionell monarki]]: Här är monarkens maktbefogenheter reglerade i en [[grundlag]], där monarken inte själv kan tillvälla sig ytterligare makt. Sverige är en konstitutionell monarki; se [[Sveriges monarki]] och [[successionsordningen]].


=== Monarkens titel ===
=== Monarkens titel ===
Medan statschefen i en republik nästan undantagslöst kallas president, oavsett det språk som talas i landet, har monarker världen över mycket olika inhemska titlar. Detta inte enbart för att språken i världen är så många, utan kanske främst på att ordet för ’härskare’ nästan undantagslöst stammar ur något begrepp av särskilt stor vikt för den kultur i vilket det uppstått. Svenskans ord ’konung’ går tillbaka på ett ’konr’ som betyder ’förnäm man’ <ref> Svenska Akademien. SAOB spalt: K2290; tryckår: 1937</ref> och exempelvis den aztekiska härskartiteln, tlatoani, betyder ’den som talar (väl)’. Titeln för en kvinnlig härskare är nästan undantagslöst en effeminerad form av den manliga titeln, med det nordiska ’[[drottning]]’ och engelskans ’queen’ som ovanliga undantag. Det är inte fel att översätta utländska, furstliga titlar med furste, kung resp kejsare. Ett par utländska titlar har dock letat sig in i svenskan och har kvar sin egen form av lång tids hävd.
Medan statschefen i en republik nästan undantagslöst kallas president, oavsett det språk som talas i landet, har monarker världen över mycket olika inhemska titlar. Detta inte enbart för att språken i världen är så många, utan kanske främst på att ordet för ’härskare’ nästan undantagslöst stammar ur något begrepp av särskilt stor vikt för den kultur i vilket det uppstått. Svenskans ord ’konung’ går tillbaka på ett ’konr’ som betyder ’förnäm man’ <ref> Svenska Akademien. SAOB spalt: K2290; tryckår: 1937</ref> och exempelvis den aztekiska härskartiteln ''tlatoani'' betyder ’den som talar (väl)’. Titeln för en kvinnlig härskare är oftast en feminin form av den manliga titeln, men det nordiska ’[[drottning]]’ och engelskans ’queen’ utgör ovanliga undantag. Det är inte fel att översätta utländska, furstliga titlar med furste, konung respektive kejsare. Ett par utländska titlar har emellertid letat sig in i svenskan och har kvar sin egen form av lång tids hävd.


Några av de titlar för en suverän som används eller har använts är följande:
Några av de titlar för en suverän som används eller har använts är följande:
{| border="0" width="100%"

|----- valign="top"
* [[Kejsare]]/kejsarinna
| width="32%" |
⚫
* [[Kung]]/[[drottning]]
* [[Tsar]]/tsaritsa
* [[Kejsare]] / kejsarinna
⚫
* [[Kung|Konung]] / [[drottning]]
* [[Tsar]] / [[tsaritsa]]
* [[Sultan]]
* [[Sultan]]
* [[Storfurste]]/storfurstinna
* [[Storfurste]] / storfurstinna
* [[Furste]]/furstinna
* [[Furste]] / furstinna
* [[Storhertig]]/storhertiginna
* [[Storhertig]] / storhertiginna
* [[Hertig]]/hertiginna
* [[Hertig]] / [[hertiginna]]
⚫
|
* [[Emir]]
* [[Emir]]
* [[Stormogul]]
* [[Stormogul]]
Rad 37: Rad 49:
* [[Maharaja]]
* [[Maharaja]]
* [[Shah]]
* [[Shah]]
* [[Hövding]]
* [[Negus negesti|Negus]]
* [[Negus negesti|Negus]]
* [[Farao]] – gällde även en kvinnlig härskare
* [[Farao]] – gällde även en kvinnlig härskare
* [[Azteker|Tlatoani]] – gällde även en kvinnlig härskare
* [[Azteker|Tlatoani]] – gällde även en kvinnlig härskare
|}


== Succession ==
== Succession ==
Man skiljer på [[arvmonarki]] och [[valmonarki]].
Man skiljer på [[arvmonarki]] och [[valmonarki]].


Reglerna för [[successionsordning]] varierar i olika monarkier, men generellt i en [[konstitutionell monarki]] regleras denna i lag som stiftas av en representativ församling, till exempel ett [[parlament]]. I en arvmonarki går [[statschef]]ens position i arv mellan medlemmarna inom en enda familj eller ätt. I flertalet av de kvarvarande europeiska monarkierna innebär successionen att monarken skall efterträdas genom [[primogenitur]], det vill säga att hans äldste son står först i tur, därefter hans yngre söner. Först i fallet då ingen manlig tronarvinge finns att tillgå, kommer döttrarna i fråga. Om ingen lämplig tronarvinge står till buds, kan en ny monark väljas, oftast då ur något annat lands kungahus. Månget krig har genom historiens gång startats på grund av att reglerna för successionen i ettdera av de krigförande länderna varit oklara.
Reglerna för [[successionsordning]] varierar i olika monarkier, men generellt i en [[konstitutionell monarki]] regleras denna i lag som stiftas av en representativ församling, till exempel ett [[parlament]]. I en arvmonarki går [[statschef]]ens position i arv mellan medlemmarna inom en enda familj eller ätt. I flertalet av de kvarvarande europeiska monarkierna innebär successionen att monarken skall efterträdas genom [[primogenitur]], det vill säga att hans äldste son står först i tur, därefter hans yngre söner. Först i fallet då ingen manlig tronarvinge finns att tillgå kommer döttrarna i fråga. Om ingen lämplig tronarvinge står till buds kan en ny monark väljas, oftast då ur något annat lands konungahus. Månget krig har genom historiens gång startats på grund av att reglerna för successionen i ettdera av de krigförande länderna varit oklara.


En suverän är så gott som alltid landets högste beskyddare av den förhärskande religionen där. I de monarkier som är medlemmar i [[europeiska rådet]] och som skrivit under [[europakonventionen|europakonventionen om mänskliga rättigheter]] är det emellertid oklart om kravet på att tillhöra en viss religion är förenligt med [[religionsfrihet]]en. I [[Storbritannien]] ställs religionstillhörighet som krav i [[Act of Settlement 1701]] och i Sverige i [[successionsordningen]].
En suverän är så gott som alltid landets högste beskyddare av dess förhärskande religion. I de monarkier som är medlemmar i [[europeiska rådet]] och som skrivit under [[europakonventionen|europakonventionen om mänskliga rättigheter]] är det emellertid oklart om kravet på att tillhöra en viss religion är förenligt med [[religionsfrihet]]en. I [[Storbritannien]] ställs religionstillhörighet som krav i [[Act of Settlement 1701]] och i Sverige i [[successionsordningen]].
Sverige var först med att inrätta en jämlik arvsrätt [[1980]] men en förändring i successionsordningen, vilket ger den förstfödde oavsett kön arvsrätten. De övriga europeiska husen har följt denna förändring med [[Nederländerna]] ([[1983]]), [[Norge]] ([[1990]]), [[Belgien]] och [[Danmark]] ([[1991]]). Premiärministern från [[Storbritannien]] och de övriga 16 premiärministrarna i [[brittiska samväldet]] skrev under ett avtal 2013 i [[Perth, Western Australia|Perth]].<ref name="final hurdle">[https://archive.is/20141017022937/http://royalcentral.co.uk/state/royal-succession-changes-reach-final-hurdle-34087 "Royal succession changes reach final hurdle"] at Royal Central, 6 July 2014. (Retrieved 16 October 2014.)</ref>
Sverige var först med att inrätta en jämlik arvsrätt [[1980]] men en förändring i successionsordningen, vilket ger den förstfödde oavsett kön arvsrätten. De övriga europeiska husen har följt denna förändring med [[Nederländerna]] ([[1983]]), [[Norge]] ([[1990]]), [[Belgien]] och [[Danmark]] ([[1991]]). Premiärministern från [[Storbritannien]] och de övriga 16 premiärministrarna i [[brittiska samväldet]] skrev under ett avtal 2013 i [[Perth, Western Australia|Perth]].<ref name="final hurdle">[https://archive.is/20141017022937/http://royalcentral.co.uk/state/royal-succession-changes-reach-final-hurdle-34087 "Royal succession changes reach final hurdle"] at Royal Central, 6 July 2014. (Retrieved 16 October 2014.)</ref>


I en del [[autokrati]]er, företrädesvis i kommunistiska och i militärdiktatoriska sådana, tycks det som om [[statschef]]srollen går i arv, utan att dessa länder kallar sig för monarkier, exempelvis [[Nordkorea]] och [[Syrien]]. I sådana länder är det en omöjlighet att erhålla en maktposition av vad slag det vara månde utan att ha en mycket nära relation med det ledande skiktet. Även i länder som är demokratiska, exempelvis Sverige, sker tillsättningen av höga statsposter rent faktiskt av statsministern, av regeringen eller av det/de regerande partiet/-erna utan föregående val, men här grundar sig denna maktutövning ändå på demokratiska former genom ett ansvar inför den valda folkförsamlingen ([[parlamentarism]]).
I en del [[autokrati]]er, företrädesvis i kommunistiska och i militärdiktatoriska sådana, tycks det som om [[statschef]]srollen går i arv, utan att dessa länder kallar sig för monarkier, exempelvis [[Nordkorea]] och [[Syrien]]. I sådana länder är det en omöjlighet att erhålla en maktposition av vad slag det vara månde utan att ha en mycket nära relation med det ledande skiktet. Även i länder som är demokratiska, exempelvis Sverige, sker tillsättningen av höga statsposter ''de facto'' av statsministern, av regeringen eller av det/de regerande partiet/-erna utan föregående val, men här grundar sig denna maktutövning ändå på demokratiska former genom ett ansvar inför den valda folkförsamlingen ([[parlamentarism]]).


== Upplösning av en monarki ==
== Upplösning av en monarki ==
En monarki kan upphöra på flera sätt: genom en revolution (exempelvis [[Frankrike]] och [[Ryssland]]), genom att monarken mer eller mindre självmant väljer att avgå (exempelvis [[Tyskland]]) eller genom en folkomröstning där folket väljer att istället bilda en [[republik]] (exempelvis [[Italien]]).
En monarki kan upphöra på flera sätt: genom en revolution (exempelvis i [[Frankrike]] och [[Ryssland]]), genom att monarken mer eller mindre självmant väljer att avgå (exempelvis i [[Tyskland]]) eller genom en folkomröstning där folket väljer att i stället bilda en [[republik]] (exempelvis i [[Italien]]).


I ett par länder har monarkin avskaffats men återuppstått (exempelvis [[England]] och [[Spanien]]). I några fall har monarken suspenderats under ett antal år, vilket skedde i Spanien mellan 1947 och 1975 och [[Ungern]] 1920–1944.
I ett par länder har monarkin avskaffats men återuppstått (exempelvis [[England]] och [[Spanien]]). I några fall har monarken suspenderats under ett antal år, vilket skedde i Spanien mellan 1947 och 1975 och [[Ungern]] mellan 1920 och 1944.


En monark som allmänt hålles för att vara den legitima statschefen, eller som själv anser sig vara det och vars anhängare ser monarkin som orättmätigt avskaffad kallas för [[tronpretendent]].
En monark som allmänt hålles för att vara den legitima statschefen, eller som själv anser sig vara det och vars anhängare ser monarkin som orättmätigt avskaffad, kallas för [[tronpretendent]].


== Udda former ==
== Udda former ==
[[Andorra]] är världens enda "samfurstendöme" (franska ''co-principauté,'' katalanska ''co-principat'') där [[Frankrikes president]] och biskopen i [[Urgel]] är [[statschef]]er. Ibland kan de delstater som bildar en federation vara monarkier, exempelvis [[Förenade arabemiraten]] där monarkerna tillsammans väljer en president. I [[Malaysia]] finns det en federal [[kung]] som kallas [[Yang di-Pertuan Agong]] (överväldig härskare). Denne väljs av och bland de nio [[sultan]]erna som är arvtagare till härskarna av de stater som bildar Malaysia. [[Samoa]] var fram till 2007 delvis en monarki med [[Malietoa Tanumafili II]] som furste/kung (hans titel var ''malietoa'') på livstid men samregerande med en demokratiskt vald president.
[[Andorra]] är världens enda [[Andorras samregerande furstar|samfurstendöme]] (franska ''co-principauté,'' katalanska ''co-principat'') där [[Frankrikes president]] och biskopen i [[Urgel]] är [[statschef]]er. Ibland kan de delstater som bildar en federation vara monarkier, exempelvis [[Förenade arabemiraten]] där monarkerna tillsammans väljer en president. I [[Malaysia]] finns det en federal [[kung|konung]] som kallas [[Yang di-Pertuan Agong]] (överväldig härskare). Denne väljs av och bland de nio [[sultan]]erna som är arvtagare till härskarna av de stater som bildar Malaysia. [[Samoa]] var fram till 2007 delvis en monarki med [[Malietoa Tanumafili II]] som furste/konung (hans titel var ''malietoa'') på livstid men samregerande med en demokratiskt vald president.


Förutom att vara den [[romersk-katolska kyrkan]]s ledare är påven även härskare över [[Vatikanstaten]]. Då katolska präster måste leva i celibat kan han således inte ge upphov till någon köttslig arvtagare. Hans efterträdare väljs därför bland och av kardinalerna vid en så kallad [[konklav]]. Trots detta styrdes den katolska kyrkans ledning under medeltiden nästan enväldigt av ett fåtal starka italienska furstefamiljer. Åtskilliga påvar utnämndes bland släktingarna i dessa familjer. (Se vidare [[nepotism]].)
Förutom att vara den [[romersk-katolska kyrkan]]s ledare är påven även härskare över [[Vatikanstaten]]. Eftersom katolska präster måste leva i [[celibat]] kan han således inte ge upphov till någon biologisk arvtagare. Hans efterträdare väljs därför av kardinalerna vid en så kallad [[konklav]]. Trots detta styrdes den katolska kyrkans ledning under medeltiden nästan enväldigt av ett fåtal starka italienska furstefamiljer. Åtskilliga påvar utnämndes bland släktingarna i dessa familjer. (Se vidare [[nepotism]].)


== Nutida monarkier i världen ==
== Nutida monarkier i världen ==
Det finns 43 självständiga monarkier i världen, varav 16 är [[samväldesrike]]n som erkänner drottning [[Elizabeth II]] som sitt statsöverhuvud.
Det finns 43 självständiga monarkier i världen, varav 15 är [[samväldesrike]]n som erkänner konung [[Charles III]] som sitt statsöverhuvud.
{|align="center" style="background:transparent;"
{|align="center" style="background:transparent;"
| [[File:World Monarchies.svg|thumb|800px|<!--
| [[File:World Monarchies.svg|thumb|800px|<!--
Rad 90: Rad 102:
|-
|-
|{{flaggbild2|Antigua och Barbuda}}
|{{flaggbild2|Antigua och Barbuda}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Louise Lake-Tack]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Louise Lake-Tack]]
|-
|-
|{{flaggbild2|Australien}}
|{{flaggbild2|Australien}}
|[[Australiens monarki|Kung eller drottning]]
|[[Australiens monarki|Konung eller drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av [[Australiens generalguvernör]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av [[Australiens generalguvernör]]
|-
|-
|{{flaggbild2|Bahamas}}
|{{flaggbild2|Bahamas}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Arthur Foulkes]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Arthur Foulkes]]
|-
|-
|{{flaggbild2|Bahrain}}
|{{flaggbild2|Bahrain}}
|[[Kung]] (Malik)
|[[Kung|Konung]] (Malik)
|[[Absolut monarki]] med inslag av [[konstitutionell monarki]]
|[[Absolut monarki]] med inslag av [[konstitutionell monarki]]
|[[Hamad ibn Isa al-Khalifah]]
|[[Hamad ibn Isa al-Khalifah]]
|Betitlad ''[[emir]]'' fram till [[2002]].
|Betitlad ''[[emir]]'' fram till [[2002]].
⚫
|-
⚫
|{{flaggbild2|Barbados}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande Sir [[Clifford Husbands]]
|-
|-
|{{flaggbild2|Belgien}}
|{{flaggbild2|Belgien}}
|[[Lista över Belgiens statsöverhuvuden|Kung eller drottning]]
|[[Belgiens monarki|Konung eller drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Philippe av Belgien|Philippe]]
|[[Philippe av Belgien|Philippe]]
Rad 126: Rad 132:
|-
|-
|{{flaggbild2|Belize}}
|{{flaggbild2|Belize}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande Sir [[Colville Young]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande Sir [[Colville Young]]
|-
|-
|{{flaggbild2|Bhutan}}
|{{flaggbild2|Bhutan}}
|[[Kung]] ([[Druk Gyalpo]], "[[Drakkung]]")
|[[Kung|Konung]] ([[Druk Gyalpo]], "[[Drakkonung]]")
|[[Konstitutionell monarki]]
|[[Konstitutionell monarki]]
|[[Jigme Khesar Namgyal Wangchuck]]
|[[Jigme Khesar Namgyal Wangchuck]]
Rad 144: Rad 150:
|-
|-
|{{flaggbild2|Danmark}}
|{{flaggbild2|Danmark}}
|[[Lista över Danmarks regenter|Kung eller drottning]]
|[[Danmarks monarki|Konung eller drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Margrethe II av Danmark|Margrethe II]]
|[[Frederik X av Danmark|Frederik X]]
|[[Successionsordning]]en ändrad år [[1953]] för att tillåta kvinnliga statschefer. I riket ingår även [[Grönland]] och [[Färöarna]].
|[[Successionsordning]]en ändrad år [[1953]] för att tillåta kvinnliga statschefer. I riket ingår även [[Grönland]] och [[Färöarna]].
|-
|-
Rad 156: Rad 162:
|-
|-
|{{flaggbild2|Grenada}}
|{{flaggbild2|Grenada}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Carlyle Glean]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Carlyle Glean]]
|-
|-
|{{flaggbild2|Jamaica}}
|{{flaggbild2|Jamaica}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Patrick Allen]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Patrick Allen]]
|-
|-
Rad 174: Rad 180:
|-
|-
|{{flaggbild2|Jordanien}}
|{{flaggbild2|Jordanien}}
|[[Kung]] (Malik)
|[[Kung|Konung]] (Malik)
|[[Absolut monarki]] med inslag av [[konstitutionell monarki]]
|[[Absolut monarki]] med inslag av [[konstitutionell monarki]]
|[[Abdullah II]]
|[[Abdullah II]]
|Monarkin etablerades med stöd av [[Storbritannien]] år [[1921]]. Kungaätten är en gren av den [[hashim]]itiska ätten, som härstammar från profeten [[Muhammed]].
|Monarkin etablerades med stöd av [[Storbritannien]] år [[1921]]. Konungaätten är en gren av den [[hashim]]itiska ätten, som härstammar från profeten [[Muhammed]].
|-
|-
|{{flaggbild2|Kambodja}}
|{{flaggbild2|Kambodja}}
|Kung av Kambodja, variationer som förekommer är: ''Brhat Pada, Samdach Brhat, Varman, Rajadhiraja, Parama, och Adipati''
|Konung av Kambodja, variationer som förekommer är: ''Brhat Pada, Samdach Brhat, Varman, Rajadhiraja, Parama, och Adipati''
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Norodom Sihamoni]]
|[[Norodom Sihamoni]]
Rad 186: Rad 192:
|-
|-
|{{flaggbild2|Kanada}}
|{{flaggbild2|Kanada}}
|[[Kanadas monarki|Kung eller drottning]]
|[[Kanadas monarki|Konung eller drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av [[Kanadas generalguvernör]].
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av [[Kanadas generalguvernör]].
|-
|-
Rad 198: Rad 204:
|-
|-
|{{flaggbild2|Lesotho}}
|{{flaggbild2|Lesotho}}
|[[Lista över Lesothos regenter|Kung]]
|[[Lista över Lesothos regenter|Konung]]
|[[Absolut monarki]] med inslag av semi-[[konstitutionell monarki]]
|[[Absolut monarki]] med inslag av semi-[[konstitutionell monarki]]
|[[Letsie III]]
|[[Letsie III]]
|-
|-
|{{flaggbild2|Liechtenstein}}
|{{flaggbild2|Liechtenstein}}
|[[Furste]]
|[[Liechtensteins monarki|Furste]]
|[[Konstitutionell monarki]], [[furstendöme]]
|[[Konstitutionell monarki]], [[furstendöme]]
|[[Hans-Adam II]]
|[[Hans-Adam II]]
Rad 209: Rad 215:
|-
|-
|{{flaggbild2|Luxemburg}}
|{{flaggbild2|Luxemburg}}
|[[Lista över Luxemburgs regenter|Storhertig eller storhertiginna]]
|[[Luxemburgs monarki|Storhertig eller storhertiginna]]
|[[konstitutionell monarki]], [[storhertigdöme]]
|[[konstitutionell monarki]], [[storhertigdöme]]
|[[Henri]]
|[[Henri]]
Rad 215: Rad 221:
|-
|-
|{{flaggbild2|Malaysia}}
|{{flaggbild2|Malaysia}}
|[[Kung]] ([[Yang di-Pertuan Agong]], "överväldig härskare")
|[[Kung|Konung]] ([[Yang di-Pertuan Agong]], "överväldig härskare")
|[[konstitutionell monarki]], [[federation]]
|[[konstitutionell monarki]], [[federation]]
|[[Mizan Zainal Abidin]]
|[[Mizan Zainal Abidin]]
|Formellt ett valkungadöme, i praktiken roterar statschefsrollen mellan halvöns nio arvtagare i perioder om fem år vardera.
|Formellt ett valkonungadöme, i praktiken roterar statschefsrollen mellan halvöns nio arvtagare i perioder om fem år vardera.
|-
|-
|{{flaggbild2|Monaco}}
|{{flaggbild2|Monaco}}
Rad 227: Rad 233:
|-
|-
|{{flaggbild2|Marocko}}
|{{flaggbild2|Marocko}}
|[[Kung]] (Malik)
|[[Kung|Konung]] (Malik)
|[[Absolut monarki]] med inslag av [[konstitutionell monarki]]
|[[Absolut monarki]] med inslag av [[konstitutionell monarki]]
|[[Mohammed VI]]
|[[Mohammed VI]]
Rad 233: Rad 239:
|-
|-
|{{flaggbild2|Nederländerna}}
|{{flaggbild2|Nederländerna}}
|[[Lista över Nederländernas regenter|Kung eller drottning]]
|[[Nederländernas monarki|Konung eller drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Willem-Alexander av Nederländerna|Willem-Alexander]]
|[[Willem-Alexander av Nederländerna|Willem-Alexander]]
|I [[kungariket Nederländerna]] ingår {{flaggbild2|Nederländerna}}, {{flaggbild2|Aruba}}, {{flaggbild2|Curaçao}} och {{flaggbild2|Sint Maarten}}.
|I [[konungariket Nederländerna]] ingår {{flaggbild2|Nederländerna}}, {{flaggbild2|Aruba}}, {{flaggbild2|Curaçao}} och {{flaggbild2|Sint Maarten}}.
|-
|-
|{{flaggbild2|Norge}}
|{{flaggbild2|Norge}}
|[[Norges monarki|Kung eller drottning]]
|[[Norges monarki|Konung eller drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Harald V av Norge|Harald V]]
|[[Harald V av Norge|Harald V]]
Rad 245: Rad 251:
|-
|-
|{{flaggbild2|Nya Zeeland}}
|{{flaggbild2|Nya Zeeland}}
|[[Nya Zeelands monarki|Kung eller drottning]]
|[[Nya Zeelands monarki|Konung eller drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av [[Nya Zeelands generalguvernör]]. I riket ingår {{flaggbild2|Cooköarna}},
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av [[Nya Zeelands generalguvernör]]. I riket ingår {{flaggbild2|Cooköarna}},
{{flaggbild2|Niue}} och {{flaggbild2|Tokelau}}
{{flaggbild2|Niue}} och {{flaggbild2|Tokelau}}
Rad 258: Rad 264:
|-
|-
|{{flaggbild2|Papua Nya Guinea}}
|{{flaggbild2|Papua Nya Guinea}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande Sir [[Paulias Matane]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande Sir [[Paulias Matane]]
|-
|-
Rad 270: Rad 276:
|-
|-
|{{flaggbild2|Saint Kitts och Nevis}}
|{{flaggbild2|Saint Kitts och Nevis}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande Sir [[Cuthbert Sebastian]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande Sir [[Cuthbert Sebastian]]
|-
|-
|{{flaggbild2|Saint Lucia}}
|{{flaggbild2|Saint Lucia}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande Dame [[Pearlette Louisy]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande Dame [[Pearlette Louisy]]
|-
|-
|{{flaggbild2|Saint Vincent och Grenadinerna}}
|{{flaggbild2|Saint Vincent och Grenadinerna}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Frederick Ballantyne]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Frederick Ballantyne]]
|-
|-
|{{flaggbild2|Saudiarabien}}
|{{flaggbild2|Saudiarabien}}
|[[Lista över Saudiarabiens regenter|Kung (malik)]]
|[[Lista över Saudiarabiens regenter|Konung (malik)]]
|[[Absolut monarki]]
|[[Absolut monarki]]
|[[Salman bin Abdul Aziz]]
|[[Abdullah]]
|Saudiarabien förenades år [[1932]]. Kungen är även beskyddare av de heliga städerna (det vill säga Mekka och Medina).
|Saudiarabien förenades år [[1932]]. Konungen är även beskyddare av de heliga städerna (det vill säga Mekka och Medina).
|-
|-
|{{flaggbild2|Salomonöarna}}
|{{flaggbild2|Salomonöarna}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande Sir [[Frank Kabui]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande Sir [[Frank Kabui]]
|-
|-
|{{flaggbild2|Spanien}}
|{{flaggbild2|Spanien}}
|[[Lista över Spaniens statsöverhuvuden|Kung eller drottning]]
|[[Lista över Spaniens statsöverhuvuden|Konung eller drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Felipe VI]]
|[[Felipe VI]]
|I riket ingår [[Kanarieöarna]], [[Ceuta]] och [[Melilla]]. Kungen bär av historiska skäl även titeln [[kung av Jerusalem]]. Monarkin återställdes år [[1975]].
|I riket ingår [[Kanarieöarna]], [[Ceuta]] och [[Melilla]]. Konungen bär av historiska skäl även titeln [[kungariket Jerusalem|konung av Jerusalem]]. Monarkin återställdes år [[1975]].
|-
|-
|{{flaggbild2|Storbritannien}}
|{{flaggbild2|Storbritannien}}
|[[Storbritanniens monarki|Kung eller drottning]]
|[[Storbritanniens monarki|Konung eller drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|Också drottning över [[Guernsey]], [[Jersey]], [[Isle of Man]], och de icke-suveräna staterna [[Anguilla]], [[Bermuda]], [[Brittiska Jungfruöarna]], [[Brittiska territoriet i Indiska oceanen]], [[Caymanöarna]], [[Falklandsöarna]], [[Gibraltar]], [[Montserrat (ö)]], [[Pitcairnöarna]], [[Sankt Helena]], [[Ascension]], [[Tristan da Cunha]], [[Sydgeorgien och Sydsandwichöarna]] och [[Turks- och Caicosöarna]].
|Också Kung över [[Guernsey]], [[Jersey]], [[Isle of Man]], och de icke-suveräna staterna [[Anguilla]], [[Bermuda]], [[Brittiska Jungfruöarna]], [[Brittiska territoriet i Indiska oceanen]], [[Caymanöarna]], [[Falklandsöarna]], [[Gibraltar]], [[Montserrat (ö)]], [[Pitcairnöarna]], [[Sankt Helena]], [[Ascension]], [[Tristan da Cunha]], [[Sydgeorgien och Sydsandwichöarna]] och [[Turks- och Caicosöarna]].
|-
|-
|{{flaggbild2|Sverige}}
|{{flaggbild2|Sverige}}
|[[Sveriges tron|Kung eller drottning]]
|[[Sveriges monarki|Konung eller drottning]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Carl XVI Gustaf]]
|[[Carl XVI Gustaf]]
Rad 318: Rad 324:
|-
|-
|{{flaggbild2|Swaziland}}
|{{flaggbild2|Swaziland}}
|[[Kung]] (också [[Indovuzaki]])
|[[Kung|Konung]] (också [[Indovuzaki]])
|[[Absolut monarki]]
|[[Absolut monarki]]
|[[Mswati III]] tillsammans med [[Ntombi]])
|[[Mswati III]] tillsammans med [[Ntombi]])
Rad 324: Rad 330:
|-
|-
|{{flaggbild2|Thailand}}
|{{flaggbild2|Thailand}}
|[[Kung]]
|[[Kung|Konung]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[konstitutionell monarki]]
|[[Maha Vajiralongkorn]]
|[[Maha Vajiralongkorn]]
Rad 330: Rad 336:
|-
|-
|{{flaggbild2|Tonga}}
|{{flaggbild2|Tonga}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[Konstitutionell monarki]]
|[[Konstitutionell monarki]]
|[[Tupou VI]]
|[[Tupou VI]]
Rad 336: Rad 342:
|-
|-
|{{flaggbild2|Tuvalu}}
|{{flaggbild2|Tuvalu}}
|[[Kung]] eller [[drottning]]
|[[Kung|Konung]] eller [[drottning]]
|[[Konstitutionell monarki]]
|[[Konstitutionell monarki]]
|[[Elizabeth II]]
|[[Charles III]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Filoimea Telito]]
|[[Samväldesrike]]. Monarken representeras av en [[generalguvernör]], för närvarande [[Filoimea Telito]]
|-
|-
Rad 360: Rad 366:
|'''Noterbart'''
|'''Noterbart'''
|-
|-
|[[Alo]] ([[Wallis and Futuna]])
|[[Alo]] ([[Wallis- och Futunaöarna]])
|[[Kung av Tu'a]]
|[[Konung av Tu'a]]
|[[Soane Patita Maituku]]
|[[Soane Patita Maituku]]
|Rådet för territoriet [[Wallis- och Futunaöarna]] består av tre kungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis and Futuna efter konsultation med ''[[Assemblée territoriale]]''.
|Rådet för territoriet [[Wallis- och Futunaöarna]] består av tre konungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis och Futuna efter konsultation med ''[[Assemblée territoriale]]''.
|-
|-
|[[Ankole]] ([[Uganda]])
|[[Ankole]] ([[Uganda]])
Rad 390: Rad 396:
|Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde [[Uganda]]s regering flera traditionella monarkier.
|Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde [[Uganda]]s regering flera traditionella monarkier.
|-
|-
|[[Sigave]] ([[Wallis and Futuna]])
|[[Sigave]] ([[Wallis- och Futunaöarna]])
|[[Kung av Sigave]]
|[[Konung av Sigave]]
|[[Visesio Moeliku]]
|[[Visesio Moeliku]]
|Rådet för territoriet [[Wallis- och Futunaöarna]] består av tre kungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis and Futuna efter konsultation med ''[[Assemblée territoriale]]''.
|Rådet för territoriet [[Wallis- och Futunaöarna]] består av tre konungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis och Futuna efter konsultation med ''[[Assemblée territoriale]]''.
|-
|-
|[[Surakarta]] ([[Indonesien]])
|[[Surakarta]] ([[Indonesien]])
Rad 401: Rad 407:
|-
|-
|[[Tibet]] (Landet är under militär ockupation av [[Folkrepubliken Kina]])
|[[Tibet]] (Landet är under militär ockupation av [[Folkrepubliken Kina]])
|[[Dalai Lama]]
|[[Dalai lama]]
|[[Tenzin Gyatso]]
|[[Tenzin Gyatso]]
|Den nuvarande Dalai Laman leder en [[teokrati]]sk [[exilregering]], i [[Dharamsala]] som ligger i norra [[Indien]]. Dalai laman försöker att genomdriva en [[demokrati]]seringsprocess.
|Den nuvarande Dalai laman leder en [[teokrati]]sk [[exilregering]], i [[Dharamsala]] som ligger i norra [[Indien]]. Dalai laman försöker att genomdriva en [[demokrati]]seringsprocess.
|-
|-
|[[Toro (Uganda)|Toro]] ([[Uganda]])
|[[Toro (Uganda)|Toro]] ([[Uganda]])
Rad 410: Rad 416:
|Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde [[Uganda]]s regering flera traditionella monarkier.
|Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde [[Uganda]]s regering flera traditionella monarkier.
|-
|-
|[[Uvea (kungadöme)|Uvea]] ([[Wallis- och Futunaöarna]])
|[[Uvea (konungadöme)|Uvea]] ([[Wallis- och Futunaöarna]])
|[[Tui 'Uvea]] (Kung, också kallad Hau och Lavelua)
|[[Tui 'Uvea]] (Konung, också kallad Hau och Lavelua)
|[[Tomasi Kulimoetoke II]]
|[[Tomasi Kulimoetoke II]]
|Rådet för territoriet [[Wallis- och Futunaöarna]] består av tre kungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis and Futuna efter konsultation med ''[[Assemblée territoriale]]''.
|Rådet för territoriet [[Wallis- och Futunaöarna]] består av tre konungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis och Futuna efter konsultation med ''[[Assemblée territoriale]]''.
|-
|-
|[[Yogyakarta (region)|Yogyakarta]] ([[Indonesien]])
|[[Yogyakarta (region)|Yogyakarta]] ([[Indonesien]])
Rad 421: Rad 427:
|-
|-
|[[KwaZulu-Natal|Zululand]] ([[Sydafrika]])
|[[KwaZulu-Natal|Zululand]] ([[Sydafrika]])
|[[Kung|Kung av Zulufolket]]
|Konung av Zulufolket
|[[Goodwill Zwelethini kaBhekuzulu]]
|[[Goodwill Zwelethini kaBhekuzulu]]
|Även om kungen inte har någon politisk makt erhåller han ett stipendium från Sydafrikas regering och har fortfarande betydligt stöd bland de traditionella [[Zulu]]folket i KwaZulu-Natal.
|Även om konungen inte har någon politisk makt erhåller han ett stipendium från Sydafrikas regering och har fortfarande betydligt stöd bland [[zulu]]folket i KwaZulu-Natal.
|}
|}


Rad 436: Rad 442:
* {{flaggbild2|Afghanistan}} 1973
* {{flaggbild2|Afghanistan}} 1973
* {{flaggbild2|Albanien}} 1944
* {{flaggbild2|Albanien}} 1944
⚫
* {{flaggbild2|Barbados}} 2021
* {{flaggbild2|Brasilien}} 1889
* {{flaggbild2|Brasilien}} 1889
* {{flaggbild2|Bulgarien}} 1946
* {{flaggbild2|Bulgarien}} 1946
Rad 481: Rad 488:
* {{flaggbild2|Sydafrika}} 1961
* {{flaggbild2|Sydafrika}} 1961
* {{flaggbild2|Trinidad och Tobago}} 1976
* {{flaggbild2|Trinidad och Tobago}} 1976
* {{flaggbild2|Tunisien}} 1959
* {{flaggbild2|Tunisien}} 1957
* {{flaggbild2|Turkiet}} 1921
* {{flaggbild2|Turkiet}} 1921
* {{flaggbild2|Tyskland}} 1918
* {{flaggbild2|Tyskland}} 1918
Rad 490: Rad 497:
{{col-end}}
{{col-end}}


== Före detta kungadömen som upphört att existera som självständiga stater ==
== Före detta konungadömen som upphört att existera som självständiga stater ==
{{col-begin}}
{{col-begin}}
{{col-break}}
{{col-break}}
Rad 507: Rad 514:
* [[Hawaii]]
* [[Hawaii]]
* [[kungariket Hijaz|Hijaz]]
* [[kungariket Hijaz|Hijaz]]
* [[kungariket Jerusalem]]
* [[Kungariket Jerusalem]]
* [[Jugoslavien]]
* [[Jugoslavien]]
* [[Kastilien]]
* [[Kastilien]]
Rad 555: Rad 562:
* [[Korea]]
* [[Korea]]
* [[Mexiko]] – på 1800-talet
* [[Mexiko]] – på 1800-talet
* [[Mexiko|Mexiko-Tenochtitlán]] - från och med tlatoani Itzcoatl 1428-40
* [[Mexiko|Mexiko-Tenochtitlán]] - från och med tlatoani Itzcoatl 1428–1440
* [[Mogulriket]]
* [[Mogulriket]]
* [[Iran|Persien]]
* [[Iran|Persien]]
Rad 567: Rad 574:


== Se även ==
== Se även ==
* [[Aristokrati]]
* [[Kungadömet av Guds nåde|Konungadömet av Guds nåde]]
* [[Monark]]
* [[Monark]]
* [[Republik]] och [[republikanism]]
* [[Republik]] och [[republikanism]]
* [[Riksregalier]]
* [[Riksregalier]]
* [[Rojalistiska föreningen]]
* [[Teokrati]]
* [[Teokrati]]
* [[Valmonarki]]
* [[Valmonarki]]
Rad 577: Rad 587:
<references />
<references />


== Externa Länkar ==
== Externa länkar ==
{{wikiquotebox}}
{{Commons|Monarchy}}
* {{Commons|Monarchy}}
{{wiktionary|Monarki}}
* {{wiktionary|Monarki}}


{{Politisk filosofi}}
{{auktoritetsdata}}
{{auktoritetsdata}}


[[Kategori:Monarki| ]]
[[Kategori:Monarki| ]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Wikipedia:Basartiklar]]
[[Kategori:Oligarki]]
[[Kategori:Statsskick]]
[[Kategori:Sociala institutioner]]
[[Kategori:Sociala institutioner]]

Nuvarande version från 9 september 2024 kl. 18.52

 Den här artikeln eller det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2021-07)
Motivering: Monarker föds och dör, inte alltid det uppdaterats.
Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.
  Länder som har monarki som statsskick

Monarki (från grekiska monos, 'en', och archein, 'att härska') är ett statsskick i vilket statschefen är en monark. Det har tidigare i historien ofta funnits valmonarkier, men i nutida monarkier går tronen nästan alltid i arv inom en och samma ätt. Något som skiljer en monarki från en republik är att i en monarki är monarken oftast statschef på livstid, medan statschefen i en republik normalt är vald för en viss ämbetsperiod. Det finns i dag 29 monarkier i världen.

Monarkin har olika namn beroende på vilken titel statschefen har. Är det en konung eller drottning kallas den konungadöme. Är det en hertig eller hertiginna kallas den hertigdöme. Är det en furste eller furstinna kallas den furstendöme. Är det en kejsare eller kejsarinna kallas den kejsardöme. Är det en påve kallas den påvedöme. Är det en sultan kallas den sultanat. Är det en emir kallas den emirat.

Historik

[redigera | redigera wikitext]

Monarkin är en av de äldsta formerna av statsstyre och har sin grund i hur stammar styrdes. Många monarkier har sin grund i att monarken sågs som gudomens/gudarnas representant på jorden och sade sig ha korats direkt av dessa (”konung av Guds nåde”). Monarken tänktes styra på nåd av gudomligheten och blev störtad eller offrad till gudarna om det verkade uppenbart att deras inställning gentemot honom hade försämrats. I forntida riken var härskaren ofta samtidigt präst. Faraonerna var konung, präst och gud i en och samma person. Kejsar Hirohito av Japan avsade sig sin gudomliga status efter andra världskriget för att få behålla tronen. Dock anses han fortfarande vara ättling till solgudinnan Amaterasu. I Thailand liksom i Kambodja anses konungafamiljen ha i det närmaste gudomlig status. Så var även fallet i de för-columbianska rikena i Mellan- och Sydamerika. Andra monarker fick sin makt genom att vinna stöd hos vissa grupper eller kaster i samhället.

Sedan början av 1800-talet har många av världens monarkier upphört att existera eller övergått till att bli parlamentära demokratier. Demokratiska länder som bevarat monarken som statschef har oftast begränsat monarkens makt genom att bli konstitutionella monarkier. Ett fåtal länder i världen är fortfarande absoluta monarkier i vilka monarken är enväldig, exempelvis Brunei, Bhutan, Kuwait, Saudiarabien och Swaziland. I andra länder, som Jordanien och Marocko, har monarken ännu i våra dagar stora maktbefogenheter. På senare tid har i ett fåtal monarkier statschefen faktiskt kunnat flytta fram sin position; i Liechtenstein har monarken givits befogenhet att avskeda regeringen utan anledning.

Till monarkin har åtminstone i Europa hört vissa rättigheter för monarken – regale – som dock kunde överlåtas genom privilegier och privilegiebrev. Några sådana regale var myntregale, jaktregale, vattenregale, bergsregale, postregale och saltregale.

Olika former av monarki

[redigera | redigera wikitext]
Storbritanniens konung Charles III, Vatikanstatens påve Franciskus, Sveriges konung Carl XVI Gustaf och Japans kejsare Naruhito.

I flertalet monarkier fungerar monarken som en symbol för, i de flesta fall, uråldrig kontinuitet och för statsskicket i sig. Människor som förordar monarki framför republik anser så gott som alltid att en monark står ovanför sina undersåtar och att denne på ett mer eller mindre självklart sätt innehar en särställning. Han eller hon får gärna vara ”folklig”, men bör ändå upprätthålla en viss distans till gemene man. Den övervägande delen av alla monarkier är numera fullt fungerande rättsstater och monarken har begränsad eller – som i Sverige – ingen politisk makt. En suverän, även utan politisk makt, fungerar som en gemensam ”galjonsfigur” för landets invånare oavsett ursprung och politisk hemvist.

Monarkens maktställning

[redigera | redigera wikitext]

Det finns olika former av monarkier. En viktig distinktion är den makt monarken besitter:

Monarkens titel

[redigera | redigera wikitext]

Medan statschefen i en republik nästan undantagslöst kallas president, oavsett det språk som talas i landet, har monarker världen över mycket olika inhemska titlar. Detta inte enbart för att språken i världen är så många, utan kanske främst på att ordet för ’härskare’ nästan undantagslöst stammar ur något begrepp av särskilt stor vikt för den kultur i vilket det uppstått. Svenskans ord ’konung’ går tillbaka på ett ’konr’ som betyder ’förnäm man’ [1] och exempelvis den aztekiska härskartiteln tlatoani betyder ’den som talar (väl)’. Titeln för en kvinnlig härskare är oftast en feminin form av den manliga titeln, men det nordiska ’drottning’ och engelskans ’queen’ utgör ovanliga undantag. Det är inte fel att översätta utländska, furstliga titlar med furste, konung respektive kejsare. Ett par utländska titlar har emellertid letat sig in i svenskan och har kvar sin egen form av lång tids hävd.

Några av de titlar för en suverän som används eller har använts är följande:

Succession

[redigera | redigera wikitext]

Man skiljer på arvmonarki och valmonarki.

Reglerna för successionsordning varierar i olika monarkier, men generellt i en konstitutionell monarki regleras denna i lag som stiftas av en representativ församling, till exempel ett parlament. I en arvmonarki går statschefens position i arv mellan medlemmarna inom en enda familj eller ätt. I flertalet av de kvarvarande europeiska monarkierna innebär successionen att monarken skall efterträdas genom primogenitur, det vill säga att hans äldste son står först i tur, därefter hans yngre söner. Först i fallet då ingen manlig tronarvinge finns att tillgå kommer döttrarna i fråga. Om ingen lämplig tronarvinge står till buds kan en ny monark väljas, oftast då ur något annat lands konungahus. Månget krig har genom historiens gång startats på grund av att reglerna för successionen i ettdera av de krigförande länderna varit oklara.

En suverän är så gott som alltid landets högste beskyddare av dess förhärskande religion. I de monarkier som är medlemmar i europeiska rådet och som skrivit under europakonventionen om mänskliga rättigheter är det emellertid oklart om kravet på att tillhöra en viss religion är förenligt med religionsfriheten. I Storbritannien ställs religionstillhörighet som krav i Act of Settlement 1701 och i Sverige i successionsordningen. Sverige var först med att inrätta en jämlik arvsrätt 1980 men en förändring i successionsordningen, vilket ger den förstfödde oavsett kön arvsrätten. De övriga europeiska husen har följt denna förändring med Nederländerna (1983), Norge (1990), Belgien och Danmark (1991). Premiärministern från Storbritannien och de övriga 16 premiärministrarna i brittiska samväldet skrev under ett avtal 2013 i Perth.[2]

I en del autokratier, företrädesvis i kommunistiska och i militärdiktatoriska sådana, tycks det som om statschefsrollen går i arv, utan att dessa länder kallar sig för monarkier, exempelvis Nordkorea och Syrien. I sådana länder är det en omöjlighet att erhålla en maktposition av vad slag det vara månde utan att ha en mycket nära relation med det ledande skiktet. Även i länder som är demokratiska, exempelvis Sverige, sker tillsättningen av höga statsposter de facto av statsministern, av regeringen eller av det/de regerande partiet/-erna utan föregående val, men här grundar sig denna maktutövning ändå på demokratiska former genom ett ansvar inför den valda folkförsamlingen (parlamentarism).

Upplösning av en monarki

[redigera | redigera wikitext]

En monarki kan upphöra på flera sätt: genom en revolution (exempelvis i Frankrike och Ryssland), genom att monarken mer eller mindre självmant väljer att avgå (exempelvis i Tyskland) eller genom en folkomröstning där folket väljer att i stället bilda en republik (exempelvis i Italien).

I ett par länder har monarkin avskaffats men återuppstått (exempelvis England och Spanien). I några fall har monarken suspenderats under ett antal år, vilket skedde i Spanien mellan 1947 och 1975 och Ungern mellan 1920 och 1944.

En monark som allmänt hålles för att vara den legitima statschefen, eller som själv anser sig vara det och vars anhängare ser monarkin som orättmätigt avskaffad, kallas för tronpretendent.

Udda former

[redigera | redigera wikitext]

Andorra är världens enda samfurstendöme (franska co-principauté, katalanska co-principat) där Frankrikes president och biskopen i Urgel är statschefer. Ibland kan de delstater som bildar en federation vara monarkier, exempelvis Förenade arabemiraten där monarkerna tillsammans väljer en president. I Malaysia finns det en federal konung som kallas Yang di-Pertuan Agong (överväldig härskare). Denne väljs av och bland de nio sultanerna som är arvtagare till härskarna av de stater som bildar Malaysia. Samoa var fram till 2007 delvis en monarki med Malietoa Tanumafili II som furste/konung (hans titel var malietoa) på livstid men samregerande med en demokratiskt vald president.

Förutom att vara den romersk-katolska kyrkans ledare är påven även härskare över Vatikanstaten. Eftersom katolska präster måste leva i celibat kan han således inte ge upphov till någon biologisk arvtagare. Hans efterträdare väljs därför av kardinalerna vid en så kallad konklav. Trots detta styrdes den katolska kyrkans ledning under medeltiden nästan enväldigt av ett fåtal starka italienska furstefamiljer. Åtskilliga påvar utnämndes bland släktingarna i dessa familjer. (Se vidare nepotism.)

Nutida monarkier i världen

[redigera | redigera wikitext]

Det finns 43 självständiga monarkier i världen, varav 15 är samväldesriken som erkänner konung Charles III som sitt statsöverhuvud.

  Semi-konstitutionell monarki
  republiker med officiellt erkända submonarkier
Stat Titel Styrelseform Nuvarande regent Noterbart
Andorra Andorra furste (två samregerande furstar) konstitutionell monarki Emmanuel Macron och Joan Enric Vives Sicília Statschefer är biskopen av Urgell och Frankrikes president, såsom arvtagare till den franska kronans rätt till grevskapet Foix. Den enda monarkin med två statschefer i världen
Antigua och Barbuda Antigua och Barbuda Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Louise Lake-Tack
Australien Australien Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av Australiens generalguvernör
Bahamas Bahamas Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Arthur Foulkes
Bahrain Bahrain Konung (Malik) Absolut monarki med inslag av konstitutionell monarki Hamad ibn Isa al-Khalifah Betitlad emir fram till 2002.
Belgien Belgien Konung eller drottning konstitutionell monarki Philippe
Belize Belize Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir Colville Young
Bhutan Bhutan Konung (Druk Gyalpo, "Drakkonung") Konstitutionell monarki Jigme Khesar Namgyal Wangchuck
Brunei Brunei Sultan Absolut monarki, sultanat Hassanal Bolkiah
Danmark Danmark Konung eller drottning konstitutionell monarki Frederik X Successionsordningen ändrad år 1953 för att tillåta kvinnliga statschefer. I riket ingår även Grönland och Färöarna.
Förenade arabemiraten Förenade arabemiraten President konstitutionell monarki, federation Khalifa bin Zayed Al Nahyan Regenterna i de sju monarkier (emirat) som bildar Förenade arabemiraten väljer en av dem själva till president. Historiskt sett har oftast emiren av Abu Dhabi valts.
Grenada Grenada Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Carlyle Glean
Jamaica Jamaica Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Patrick Allen
Japan Japan Kejsare (Tenno) konstitutionell monarki Naruhito Världens för närvarande enda kejsardöme; efter Japans nederlag i andra världskriget har monarken inte längre någon makt.
Jordanien Jordanien Konung (Malik) Absolut monarki med inslag av konstitutionell monarki Abdullah II Monarkin etablerades med stöd av Storbritannien år 1921. Konungaätten är en gren av den hashimitiska ätten, som härstammar från profeten Muhammed.
Kambodja Kambodja Konung av Kambodja, variationer som förekommer är: Brhat Pada, Samdach Brhat, Varman, Rajadhiraja, Parama, och Adipati konstitutionell monarki Norodom Sihamoni Monarkin återinförd år 1993.
Kanada Kanada Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av Kanadas generalguvernör.
Kuwait Kuwait Emir, Amir ad-Dawlat al-Kuwayt ("Emir över staten Kuwait") Absolut monarki med inslag av konstitutionell monarki Sabah al-Ahmad al-Jabir as-Sabah Var känd som Hakim al-Kuwayt "Härskare över Kuwait" (felaktigt känd som "sheikh" liksom många andra arabiska regenter fram till 1961).
Lesotho Lesotho Konung Absolut monarki med inslag av semi-konstitutionell monarki Letsie III
Liechtenstein Liechtenstein Furste Konstitutionell monarki, furstendöme Hans-Adam II Vissa makter delegerade till arvprins Alois.
Luxemburg Luxemburg Storhertig eller storhertiginna konstitutionell monarki, storhertigdöme Henri Världens enda kvarvarande storhertigdöme. Luxemburg var i personalunion med Nederländerna fram till år 1890.
Malaysia Malaysia Konung (Yang di-Pertuan Agong, "överväldig härskare") konstitutionell monarki, federation Mizan Zainal Abidin Formellt ett valkonungadöme, i praktiken roterar statschefsrollen mellan halvöns nio arvtagare i perioder om fem år vardera.
Monaco Monaco Furste Absolut monarki med inslag av konstitutionell monarki, furstendöme Albert II av Monaco Sista suveräna monarkin som står under Frankrikes beskydd.
Marocko Marocko Konung (Malik) Absolut monarki med inslag av konstitutionell monarki Mohammed VI Tidigare ett sultanat. Västsahara står under marockansk militärockupation
Nederländerna Nederländerna Konung eller drottning konstitutionell monarki Willem-Alexander I konungariket Nederländerna ingår Nederländerna Nederländerna, Aruba Aruba, Curaçao Curaçao och Sint Maarten Sint Maarten.
Norge Norge Konung eller drottning konstitutionell monarki Harald V Till Norge hör även Bouvetön, Jan Mayen och Svalbard.
Nya Zeeland Nya Zeeland Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av Nya Zeelands generalguvernör. I riket ingår Cooköarna Cooköarna,

Niue Niue och Tokelau Tokelau

Oman Oman Sultan Absolut monarki, sultanat Qabus ibn Said Tidigare Sultanatet Muscat och Oman, från 1970 Sultanatet Oman
Papua Nya Guinea Papua Nya Guinea Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir Paulias Matane
Qatar Qatar Emir Absolut monarki, emirat Tamim bin Hamad al-Thani tidigare Hakim Qatar "Härskare över Qatar", från 3 september 1971: Amir Dawlat Qatar "staten Qatars emir"
Saint Kitts och Nevis Saint Kitts och Nevis Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir Cuthbert Sebastian
Saint Lucia Saint Lucia Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Dame Pearlette Louisy
Saint Vincent och Grenadinerna Saint Vincent och Grenadinerna Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Frederick Ballantyne
Saudiarabien Saudiarabien Konung (malik) Absolut monarki Salman bin Abdul Aziz Saudiarabien förenades år 1932. Konungen är även beskyddare av de heliga städerna (det vill säga Mekka och Medina).
Salomonöarna Salomonöarna Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Sir Frank Kabui
Spanien Spanien Konung eller drottning konstitutionell monarki Felipe VI I riket ingår Kanarieöarna, Ceuta och Melilla. Konungen bär av historiska skäl även titeln konung av Jerusalem. Monarkin återställdes år 1975.
Storbritannien Storbritannien Konung eller drottning konstitutionell monarki Charles III Också Kung över Guernsey, Jersey, Isle of Man, och de icke-suveräna staterna Anguilla, Bermuda, Brittiska Jungfruöarna, Brittiska territoriet i Indiska oceanen, Caymanöarna, Falklandsöarna, Gibraltar, Montserrat (ö), Pitcairnöarna, Sankt Helena, Ascension, Tristan da Cunha, Sydgeorgien och Sydsandwichöarna och Turks- och Caicosöarna.
Sverige Sverige Konung eller drottning konstitutionell monarki Carl XVI Gustaf Successionsordningen ändrades 1979 för att tillåta kvinnliga arvtagare.
Swaziland Swaziland Konung (också Indovuzaki) Absolut monarki Mswati III tillsammans med Ntombi) För närvarande pågår en demokratiseringsprocess
Thailand Thailand Konung konstitutionell monarki Maha Vajiralongkorn
Tonga Tonga Konung eller drottning Konstitutionell monarki Tupou VI
Tuvalu Tuvalu Konung eller drottning Konstitutionell monarki Charles III Samväldesrike. Monarken representeras av en generalguvernör, för närvarande Filoimea Telito
Vatikanstaten Vatikanstaten Påve Absolut monarki, teokrati Franciskus Suverän furste av den Heliga Stolen, vald av kardinaler i konklav

Nutida submonarkier i världen

[redigera | redigera wikitext]

Det förekommer att vissa monarker går ihop och bildar en federal regering; exempelvis består Förenade arabemiraten av flera emirat och Malaysia består av flera sultanat. I vissa länder kan monarker eller stamhövdingar fortsätta att existera som härskare av en provins eller ett territorium som ingår i en republik. Det är inte ovanligt att dessa styrelseformer liknar en traditionell monarki; monarken har ett hov, prestige och inflytande samt ibland även centralmaktens välsignelse för sin verksamhet. Andra submonarker verkar i det fördolda eller till och med i exil.

Submonarkier: monarkier som ingår i andra stater (exkl. Förenade arabemiraten och Malaysia).
Territorium Titel Nuvarande regent Noterbart
Alo (Wallis- och Futunaöarna) Konung av Tu'a Soane Patita Maituku Rådet för territoriet Wallis- och Futunaöarna består av tre konungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis och Futuna efter konsultation med Assemblée territoriale.
Ankole (Uganda) Omugabe av Ankole Ntare VI Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regering flera traditionella monarkier.
Ashanti (Ghana) Asantehene Otumfuo Nana Osei Tutu II Traditionell monarki i Ghana.
Buganda (Uganda) Kabaka av Buganda och Nnabagereka av Buganda Muwenda Mutebi II och Drottning Sylvia av Buganda Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regering flera traditionella monarkier.
Bunyoro (Uganda) Omukama av Bunyoro Iguru Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regering flera traditionella monarkier.
Busago (Uganda) Kyabazinga av Busoga Henry Wako Muloki Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regering flera traditionella monarkier.
Sigave (Wallis- och Futunaöarna) Konung av Sigave Visesio Moeliku Rådet för territoriet Wallis- och Futunaöarna består av tre konungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis och Futuna efter konsultation med Assemblée territoriale.
Surakarta (Indonesien) Sunan av Surakarta Paku Buwono XIII Traditionell monarki i Java.
Tibet (Landet är under militär ockupation av Folkrepubliken Kina) Dalai lama Tenzin Gyatso Den nuvarande Dalai laman leder en teokratisk exilregering, i Dharamsala som ligger i norra Indien. Dalai laman försöker att genomdriva en demokratiseringsprocess.
Toro (Uganda) Omukama av Toro Rukidi IV av Toro Efter konstitutionella reformer år 1993 återställde Ugandas regering flera traditionella monarkier.
Uvea (Wallis- och Futunaöarna) Tui 'Uvea (Konung, också kallad Hau och Lavelua) Tomasi Kulimoetoke II Rådet för territoriet Wallis- och Futunaöarna består av tre konungar och tre medlemmar som blivit tillsatta av administratören för Wallis och Futuna efter konsultation med Assemblée territoriale.
Yogyakarta (Indonesien) Sultan av Yogyakarta Hamengku Buwono X Sultanen är guvernör av regionen, den enda monark i Indonesien med politisk makt.
Zululand (Sydafrika) Konung av Zulufolket Goodwill Zwelethini kaBhekuzulu Även om konungen inte har någon politisk makt erhåller han ett stipendium från Sydafrikas regering och har fortfarande betydligt stöd bland zulufolket i KwaZulu-Natal.

Självständiga monarkier som tidigare har varit republiker

[redigera | redigera wikitext]

Självständiga stater som upphört att vara monarkier

[redigera | redigera wikitext]

Före detta konungadömen som upphört att existera som självständiga stater

[redigera | redigera wikitext]

Ett urval historiska kejsardömen

[redigera | redigera wikitext]

Se även

[redigera | redigera wikitext]

Källor

[redigera | redigera wikitext]
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, tidigare version.
  1. ^ Svenska Akademien. SAOB spalt: K2290; tryckår: 1937
  2. ^ "Royal succession changes reach final hurdle" at Royal Central, 6 July 2014. (Retrieved 16 October 2014.)

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
 Wikiquote har citat av eller om Monarki.
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Monarki&oldid=55901239”