Hoppa till innehållet

Thage G. Peterson: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Bläddra interaktivt i historiken
← Äldre redigering
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
VisuellWikitext
Ingen redigeringssammanfattning
 
(10 mellanliggande sidversioner av 8 användare visas inte)
Rad 51: Rad 51:
| födelsenamn = Thage Edvin Gerhard Peterson
| födelsenamn = Thage Edvin Gerhard Peterson
| födelsedatum = {{Ålder|1933|9|24}}
| födelsedatum = {{Ålder|1933|9|24}}
| födelseplats = [[Bergs socken, Småland|Berg]], [[Kronobergs län]]
| födelseplats = [[Bergs församling, Växjö stift|Bergs församling]], [[Kronobergs län]]
| dödsdatum =
| dödsdatum =
| dödsplats =
| dödsplats =
Rad 65: Rad 65:
}}
}}


'''Thage Edvin Gerhard Peterson''', folkbokförd '''Tage Petersson''', född [[24 september]] [[1933]] i [[Bergs socken, Småland|Berg]] i [[Kronobergs län]], är en [[svenskar|svensk]] [[politiker]] ([[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokrat]]). Han tillhörde sin tids tunga socialdemokratiska namn och har bland annat varit [[Sveriges industriminister|industriminister]], [[Sveriges försvarsminister|försvarsminister]] och [[Sveriges riksdags talman|riksdagens talman]].
'''Thage Edvin Gerhard Peterson''', född [[24 september]] [[1933]] i [[Bergs församling, Växjö stift|Bergs församling]] i [[Kronobergs län]],<ref>[[Sveriges befolkning (databaser)|Sveriges befolkning]] 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: ''Petersson, Tage Edvin Gerhard''</ref> är en [[svenskar|svensk]] [[politiker]] ([[Socialdemokraterna (Sverige)|socialdemokrat]]). Under flera decennier hörde Peterson till de tunga namnen inom [[Socialdemokraterna (Sverige)|Socialdemokraterna]] och innehade bland annat poster som [[Sveriges industriminister|industriminister]], [[Sveriges försvarsminister|försvarsminister]] och [[Sveriges riksdags talman|riksdagens talman]].


==Biografi==
==Biografi==
Rad 71: Rad 71:


Thage G. Peterson var ledamot av [[radionämnden]] 1964–1971, styrelseledamot av [[Svenska Filminstitutet]] 1967–1971, vice ordförande i [[Riksteatern]] 1967–1974, ordförande i företagsdemokratirådet 1982–1983, regionalpolitiska rådet från 1982, industriella och tekniska rådet från 1982, näringspolitiska rådet från 1982, läkemedelsindustrirådet från 1984 och småföretagaredelegationen från 1982 samt ledamot av forskningsberedningens arbetsutskott från 1983. Han var ledamot av filmcensurutredningen 1965–1969 och 1968 års filmutredning 1968–1972, ordförande i ungdomsbostadsutredningen 1969–1971 och delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor 1973–1974, expert i 1962 års polisutbildningskommitté 1962–1966, expert och sedermera ordförande i [[Samlingslokalutredningen]] 1968–1972 och expert i energirådet 1974–1976. Peterson var vice ordförande i [[Nacka]] [[arbetarekommun]] 1959–1964 och dess ordförande 1967–1974, ledamot av verkställande utskottet i [[SSU]] 1961–1967, 2:e [[förbundsordförande]] och förbundssekreterare 1964–1967, ordförande i [[Sveriges socialdemokratiska arbetareparti|Socialdemokraternas]] Nackakrets 1967–1970 och i Socialdemokraternas distrikt för [[Stockholms län]] från 1974, ledamot av partistyrelsen och dess [[verkställande utskott]] från 1975.{{förtydliga|Slutår?|datum=2018-03}} Han var [[stadsfullmäktige|stads-]] och [[kommunfullmäktig]] i Nacka 1967–1974 samt ledamot av skolstyrelsen 1959–1968.
Thage G. Peterson var ledamot av [[radionämnden]] 1964–1971, styrelseledamot av [[Svenska Filminstitutet]] 1967–1971, vice ordförande i [[Riksteatern]] 1967–1974, ordförande i företagsdemokratirådet 1982–1983, regionalpolitiska rådet från 1982, industriella och tekniska rådet från 1982, näringspolitiska rådet från 1982, läkemedelsindustrirådet från 1984 och småföretagaredelegationen från 1982 samt ledamot av forskningsberedningens arbetsutskott från 1983. Han var ledamot av filmcensurutredningen 1965–1969 och 1968 års filmutredning 1968–1972, ordförande i ungdomsbostadsutredningen 1969–1971 och delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor 1973–1974, expert i 1962 års polisutbildningskommitté 1962–1966, expert och sedermera ordförande i [[Samlingslokalutredningen]] 1968–1972 och expert i energirådet 1974–1976. Peterson var vice ordförande i [[Nacka]] [[arbetarekommun]] 1959–1964 och dess ordförande 1967–1974, ledamot av verkställande utskottet i [[SSU]] 1961–1967, 2:e [[förbundsordförande]] och förbundssekreterare 1964–1967, ordförande i [[Sveriges socialdemokratiska arbetareparti|Socialdemokraternas]] Nackakrets 1967–1970 och i Socialdemokraternas distrikt för [[Stockholms län]] från 1974, ledamot av partistyrelsen och dess [[verkställande utskott]] från 1975.{{förtydliga|Slutår?|datum=2018-03}} Han var [[stadsfullmäktige|stads-]] och [[kommunfullmäktig]] i Nacka 1967–1974 samt ledamot av skolstyrelsen 1959–1968.

Under 2000-talet har Peterson varit engagerad i att skapa opinion för tillbakadragandet av svensk trupp från [[Afghanistan]], bland annat genom arbete i föreningen [[Afghanistansolidaritet]]. Som talare på demonstrationer och författare av debattinlägg har han skarpt kritiserat det svenska deltagandet i USA:s krig mot landet och menar att det svenska försvaret istället ska ägna sig åt att försvara sitt eget land snarare än att vaggas in i ett Natosamarbete som riskerar solka ned den tradition av alliansfrihet svensk utrikespolitik tidigare burit prägel av.<ref>{{tidningsref |url=https://arbetet.se/2009/02/12/frsvaret-ska-frsvara-sverige/ |rubrik=Försvaret ska försvara Sverige |tidning=[[Arbetet]] |datum=12 februari 2009}}</ref>

{{citat|Sveriges möjligheter och förtroende att mäkla fred i konflikter på olika håll i världen håller på att fördärvas till följd av deltagandet i kriget i Afghanistan. Vår tvåhundraåriga fredsperiod med många aktiva mäklarinsatser har naggats i kanten. Respekten för Sveriges alliansfrihet och neutralitet har försvagats genom att Sverige blivit en part i kriget med NATO-emblemet på de svenska soldaternas uniformer.}}

⚫
Thage G. Peterson var en av initiativtagarna till det upprop, "Ta hem de svenska trupperna från Afghanistan", mot kriget som publicerades i [[Aftonbladet]] februari 2007.<ref>{{tidningsref |url=http://www.aftonbladet.se/kultur/article10888218.ab |rubrik=Ta hem de svenska trupperna från Afghanistan |tidning=[[Aftonbladet]] |datum=26 februari 2007}}</ref>

⚫
Peterson är sedan 1962 gift med Marion, född Karlsson 1935.<ref>''[[Vem är det]]'', svensk biografisk handbok 1993</ref>

Peterson har som pensionär läst in en [[magisterexamen]] i [[teologi]]. (Källa: Världen idag 2017-03-17).


==Befattningar från 1971==
==Befattningar från 1971==
Rad 90: Rad 80:
* Riksdagens [[talman]] 1988–1991
* Riksdagens [[talman]] 1988–1991
* [[Försvarsminister]] 1994–1997
* [[Försvarsminister]] 1994–1997

== 2000-talet ==
⚫
Under 2000-talet var Peterson engagerad i att skapa opinion för tillbakadragandet av svensk trupp från [[Afghanistan]], bland annat genom arbete i föreningen [[Afghanistansolidaritet]]. Peterson var en av initiativtagarna till ett upprop, "Ta hem de svenska trupperna från Afghanistan", som publicerades i [[Aftonbladet]] februari 2007.<ref>{{tidningsref|url=http://www.aftonbladet.se/kultur/article10888218.ab|rubrik=Ta hem de svenska trupperna från Afghanistan|tidning=[[Aftonbladet]]|datum=26 februari 2007}}</ref>

Peterson har som pensionär läst in en kandidatexamen i kyrkovetenskap vid Ersta Sköndal högskola där han skrev en kandidatuppsats som behandlar relationen mellan Gud, människa och djur i Bibeln och hur den kan förstås.[https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:esh:diva-3940] Samt en [[magisterexamen]] i kyrko- och missionsstudier vid Uppsala universitet med en magisteruppsats om kyrkan som subjekt i KG Hammars syn på arbetet för fred.[https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:uu:diva-315793]

⚫
Peterson är sedan 1962 gift med Marion, född Karlsson 1935.<ref>''[[Vem är det]]'', svensk biografisk handbok 1993</ref>


==Ordnar och utmärkelser==
==Ordnar och utmärkelser==
Rad 95: Rad 92:


==Bibliografi==
==Bibliografi==
⚫
* {{bokref |titel=Resan mot Mars - anteckningar och minnen |år=1999 |utgivare=Albert Bonniers Förlag |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-0-057020-6 (inb.) |libris=8345216}}
⚫
* {{bokref |titel=Resan till Berg : ska hela Sverige leva? : en tidsresa |år=2000 |utgivare=Albert Bonniers Förlag |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-0-057410-4 (inb.) |libris=7150494}}
⚫
* {{bokref |titel=Olof Palme som jag minns honom |år=2002 |utgivare=Albert Bonniers Förlag |utgivningsort=Stockholm |isbn= 91-0-058042-2 (inb.) |libris=8560550}}
⚫
* {{bokref |titel=En bok om Rönneberga |år=2006 |utgivare=Rönneberga kursgård |utgivningsort=Lidingö |isbn=9163169029 |libris=10374228}}
* {{bokref |titel=Elin i mitt liv: om Elin Wägner och mitt unga jag : ett axplock ur våra möten |år=2021 |utgivare=Carlssons |utgivningsort=Stockholm
* {{bokref |titel=Elin i mitt liv: om Elin Wägner och mitt unga jag : ett axplock ur våra möten |år=2021 |utgivare=Carlssons |utgivningsort=Stockholm
|isbn=9789189063761 |libris=m0jzsmsjkvkchsbb}}
|isbn=9789189063761 |libris=m0jzsmsjkvkchsbb}}
⚫
* {{bokref |titel=En bok om Rönneberga |år=2006 |utgivare=Rönneberga kursgård |utgivningsort=Lidingö |isbn=9163169029 |libris=10374228}}
⚫
* {{bokref |titel=Olof Palme som jag minns honom |år=2002 |utgivare=Albert Bonniers Förlag |utgivningsort=Stockholm |isbn= 91-0-058042-2 (inb.) |libris=8560550}}
⚫
* {{bokref |titel=Resan till Berg : ska hela Sverige leva? : en tidsresa |år=2000 |utgivare=Albert Bonniers Förlag |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-0-057410-4 (inb.) |libris=7150494}}
⚫
* {{bokref |titel=Resan mot Mars - anteckningar och minnen |år=1999 |utgivare=Albert Bonniers Förlag |utgivningsort=Stockholm |isbn=91-0-057020-6 (inb.) |libris=8345216}}


==Referenser==
==Referenser==
Rad 110: Rad 107:


== Externa länkar ==
== Externa länkar ==
{{commonscat}}
* {{commonscat}}
{{Riksdagswebb |efternamn=Peterson |förnamn=Thage-G |id=8f2e7e89-a463-4a8d-9c3f-92a5fee81de1}}
* {{Riksdagswebb |efternamn=Peterson |förnamn=Thage-G |id=8f2e7e89-a463-4a8d-9c3f-92a5fee81de1}}
* [http://www.youtube.com/watch?v=e2aMl4eQXUM&list=UUR7eSFIBh_K27zi3Kk5uioQ&index=1&feature=plcp Varför talar vi så lite om freden? Om Sveriges krig i Afghanistan - Tal vid fredskonferens i Degerfors 2012]
* [http://www.youtube.com/watch?v=e2aMl4eQXUM&list=UUR7eSFIBh_K27zi3Kk5uioQ&index=1&feature=plcp Varför talar vi så lite om freden? Om Sveriges krig i Afghanistan - Tal vid fredskonferens i Degerfors 2012]


Rad 133: Rad 130:
[[Kategori:Sveriges industriministrar]]
[[Kategori:Sveriges industriministrar]]
[[Kategori:Sveriges justitieministrar]]
[[Kategori:Sveriges justitieministrar]]
[[Kategori:Regeringen Palme I]]
[[Kategori:Regeringen Palme II]]
[[Kategori:Regeringen Persson]]
[[Kategori:Mottagare av Illis Quorum]]
[[Kategori:Mottagare av Illis Quorum]]
[[Kategori:Socionomer]]
[[Kategori:Socionomer]]
[[Kategori:Personer från Bergs socken, Småland]]
[[Kategori:Personer från Bergs socken, Småland]]
[[Kategori:Personer från Växjö kommun]]
[[Kategori:Födda 1933]]
[[Kategori:Födda 1933]]
[[Kategori:Levande personer]]
[[Kategori:Levande personer]]

Nuvarande version från 10 september 2024 kl. 21.16

Thage G. Peterson

Thage G. Peterson talar på Sergels torg i Stockholm den 9 oktober 2010, mot Sveriges deltagande i Afghanistankriget.
Tid i befattningen
1 november 1975–8 oktober 1976
Statsminister Olof Palme
Företrädare Carl Lidbom (statsråd i statsrådsberedningen)
Efterträdare Carl Tham (samordnings- och energiminister)
Tid i befattningen
1 februari 1997–7 oktober 1998
Statsminister Göran Persson
Företrädare Leif Pagrotsky (vapenexportminister)
Efterträdare Lena Hjelm Wallén (vice statsminister)
Tid i befattningen
8 oktober 1982–30 september 1988
Statsminister Olof Palme
Ingvar Carlsson
Företrädare Nils G. Åsling
Efterträdare Ivar Nordberg
Tid i befattningen
7 juni–30 september 1988
Statsminister Ingvar Carlsson
Företrädare Anna-Greta Leijon
Efterträdare Laila Freivalds
Tid i befattningen
3 oktober 1988–30 september 1991
Statsminister Ingvar Carlsson
Företrädare Ingemund Bengtsson
Efterträdare Ingegerd Troedsson
Tid i befattningen
7 oktober 1994–1 februari 1997
Statsminister Ingvar Carlsson
Göran Persson
Företrädare Anders Björck
Efterträdare Björn von Sydow
Mandatperiod
1971–1998
Valkrets Stockholms län
Född Thage Edvin Gerhard Peterson
24 september 1933 (91 år)
Bergs församling, Kronobergs län
Politiskt parti Socialdemokratiska arbetarepartiet
Maka Marion Karlsson (g. 1962–)

Thage Edvin Gerhard Peterson, född 24 september 1933 i Bergs församling i Kronobergs län,[1] är en svensk politiker (socialdemokrat). Under flera decennier hörde Peterson till de tunga namnen inom Socialdemokraterna och innehade bland annat poster som industriminister, försvarsminister och riksdagens talman.

Biografi

[redigera | redigera wikitext]

Peterson är son till kyrkovaktmästaren Edvin Peterson och Martina, född Jonasson. Peterson var jordbruksarbetare 1947–1951, gick i folkhögskola 1951–1953, blev socionom i Lund (Sydsvenska socialinstitutet) 1957, var kommunalkamrer i Ärla 1958–1959, var anställd vid Folkets husföreningarnas riksorganisation 1959 och dess verkställande direktör 1967–1971. Han var statssekreterare i statsrådsberedningen 1971–1975, styrelseledamot i RESO:s förvaltningsråd 1965–1971, ARE-bolagen 1967–1971, Sveriges Biografägarförbund 1967–1971, styrelseleordförande Folkets husrörelsens affärsbolag 1968–1971 och styrelseledamot i Apoteksbolaget 1970–1972.

Thage G. Peterson var ledamot av radionämnden 1964–1971, styrelseledamot av Svenska Filminstitutet 1967–1971, vice ordförande i Riksteatern 1967–1974, ordförande i företagsdemokratirådet 1982–1983, regionalpolitiska rådet från 1982, industriella och tekniska rådet från 1982, näringspolitiska rådet från 1982, läkemedelsindustrirådet från 1984 och småföretagaredelegationen från 1982 samt ledamot av forskningsberedningens arbetsutskott från 1983. Han var ledamot av filmcensurutredningen 1965–1969 och 1968 års filmutredning 1968–1972, ordförande i ungdomsbostadsutredningen 1969–1971 och delegationen för jämställdhet mellan män och kvinnor 1973–1974, expert i 1962 års polisutbildningskommitté 1962–1966, expert och sedermera ordförande i Samlingslokalutredningen 1968–1972 och expert i energirådet 1974–1976. Peterson var vice ordförande i Nacka arbetarekommun 1959–1964 och dess ordförande 1967–1974, ledamot av verkställande utskottet i SSU 1961–1967, 2:e förbundsordförande och förbundssekreterare 1964–1967, ordförande i Socialdemokraternas Nackakrets 1967–1970 och i Socialdemokraternas distrikt för Stockholms län från 1974, ledamot av partistyrelsen och dess verkställande utskott från 1975.[förtydliga] Han var stads- och kommunfullmäktig i Nacka 1967–1974 samt ledamot av skolstyrelsen 1959–1968.

Befattningar från 1971

[redigera | redigera wikitext]

2000-talet

[redigera | redigera wikitext]

Under 2000-talet var Peterson engagerad i att skapa opinion för tillbakadragandet av svensk trupp från Afghanistan, bland annat genom arbete i föreningen Afghanistansolidaritet. Peterson var en av initiativtagarna till ett upprop, "Ta hem de svenska trupperna från Afghanistan", som publicerades i Aftonbladet februari 2007.[2]

Peterson har som pensionär läst in en kandidatexamen i kyrkovetenskap vid Ersta Sköndal högskola där han skrev en kandidatuppsats som behandlar relationen mellan Gud, människa och djur i Bibeln och hur den kan förstås.[1] Samt en magisterexamen i kyrko- och missionsstudier vid Uppsala universitet med en magisteruppsats om kyrkan som subjekt i KG Hammars syn på arbetet för fred.[2]

Peterson är sedan 1962 gift med Marion, född Karlsson 1935.[3]

Ordnar och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]

Noter

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Sveriges befolkning 2000, Version 1.03, Sveriges Släktforskarförbund: Petersson, Tage Edvin Gerhard
  2. ^ ”Ta hem de svenska trupperna från Afghanistan”. Aftonbladet. 26 februari 2007. http://www.aftonbladet.se/kultur/article10888218.ab. 
  3. ^ Vem är det, svensk biografisk handbok 1993

Tryckta källor

[redigera | redigera wikitext]
  • Fakta om folkvalda: Riksdagen 1985-1988. Stockholm: Riksdagens förvaltningskontor. 1986. sid. 226-227 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Företrädare:
Carl Lidbom
statsråd i statsrådsberedningen 		Sveriges samordningsminister
1975–1976 		Efterträdare:
–
Företrädare:
Nils G. Åsling 		Sveriges industriminister
1982–1988 		Efterträdare:
Ivar Nordberg
Företrädare:
Anna-Greta Leijon 		Sveriges justitieminister
1988 		Efterträdare:
Laila Freivalds
Företrädare:
Ingemund Bengtsson 		Talman i Sveriges riksdag
1988–1991 		Efterträdare:
Ingegerd Troedsson
Företrädare:
Olle Svensson 		Konstitutionsutskottets ordförande
1991–1994 		Efterträdare:
Birgit Friggebo
Företrädare:
Anders Björck 		Sveriges försvarsminister
1994–1997 		Efterträdare:
Björn von Sydow
Företrädare:
Leif Pagrotsky 		Statsråd i statsrådsberedningen
1997–1998 		Efterträdare:
Lena Hjelm-Wallén


Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Thage_G._Peterson&oldid=55907304”