Constantin von Ettingshausen: Skillnad mellan sidversioner

Constantin von Ettingshausen
	Constantin von Ettingshausen
Född	16 juni 1826; Wien
Död	1 februari 1897 (70 år); Graz
Medborgare i	Kejsardömet Österrike och Cisleithanien
Utbildad vid	Wiens universitet
Sysselsättning	Entomolog, bryolog, universitetslärare, mykolog, pteridolog, botaniker, paleontolog, geolog
Arbetsgivare	Graz universitet
Barn	Albert von Ettingshausen (f. 1850); Johanna von Ettingshausen (f. 1854)
Föräldrar	Andreas von Ettingshausen
Utmärkelser
	Honorary Fellow of the Royal Society Te Apārangi
	Redigera Wikidata

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Nuvarande version från 28 november 2024 kl. 20.00

Constantin von Ettingshausen, född 16 juni 1826 i Wien, död 1 februari 1897 i Graz, var en österrikisk friherre, botaniker och paleontolog. Han var son till Andreas von Ettingshausen och far till Albert von Ettingshausen.

Ettingshausen anställdes 1850 såsom paleobotaniker vid Geologische Reichsanstalt i Wien. År 1854 blev han professor i botanik och medicinsk naturalhistoria vid Josephsakademien i Wien och utbytte sedermera denna plats mot en liknande befattning vid universitetet i Graz.

Han utgav en stor mängd arbeten över fossila växter från olika formationer – i synnerhet från den tertiära – samt behandlade därjämte i flera arbeten bladens nervatur hos ormbunkarna och flera av de högre växtfamiljerna. De senare arbetena är illustrerade med en stor mängd planscher och figurer, som är åstadkomna genom så kallat natursjälvtryck (fysiotypi) och vilka, till följd av att de fullkomligt naturtroget återger bladskelettets byggnad, är av stort värde vid bestämning av fossila växter.

Störst av dessa arbeten är det i förening med Alois Pokorny utgivna Physiotypia plantarum austriacarum (1856–1873; med 500 tavlor i stor folio, som innefattar nära 600 arter i natursjälvtryck). Viktigast torde emellertid vara Die Farnkräuter der Jetztwelt (1865; med 180 tavlor i natursjälvtryck). Arbeten av samma slag är vidare Die Blattskelette der Dikotyledonen (1861; med 95 tavlor och 276 fysiotypier i texten) och Beiträge zur Kenntniss der Flächenskelette der Farnkräuter (1864; med 52 tavlor). Flertalet av Ettingshausens paleobotaniska arbeten infördes i av "Akademie der Wissenschaften" och "Geologische Reichsanstalt" i Wien utgivna publikationer. Tillsammans med John Starkie Gardner beskrev han en del av Englands eocena flora (i "Memoirs of the Palaeontographical Society").

Auktorsnamnet Ettingsh. kan användas för Constantin von Ettingshausen i samband med ett vetenskapligt namn inom botaniken; se Wikipediaartiklar som länkar till auktorsnamnet.

Källor

Noter

^ [a b] Biographies of the Entomologists of the World, Senckenberg Deutsches Entomologisches Institut, ID-nummer i Entomologists of the Worlds databas: 21575, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6x94ghb, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Ettingshausen, Constantin Ritter von, vol. 4, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 111.^{[källa från Wikidata]}
^ Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.^{[källa från Wikidata]}
^ [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}
^ Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}
^ läs online, www.royalsociety.org.nz .^{[källa från Wikidata]}

Tryckta källor

Ettingshausen, 2. Konstantin von i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1907)

[9909bc665c7672c249d0dae30e0e2fd28be587b0-1] [a b] Biographies of the Entomologists of the World, Senckenberg Deutsches Entomologisches Institut, ID-nummer i Entomologists of the Worlds databas: 21575, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[4cce2bca5f9f22f99e7618debf902cd21f10d723-2] [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6x94ghb, läs online, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[b4484663f9e35847a3c0236e9d423f52eded3100-3] [a b] Ettingshausen, Constantin Ritter von, vol. 4, Biographisches Lexikon des Kaiserthums Oesterreich, s. 111.^{[källa från Wikidata]}

[503c8b8879ebe3e0e1614b921627708c0b8228ca-4] Gemeinsame Normdatei, läst: 30 december 2014.^{[källa från Wikidata]}

[7b286093b6ec03c57e39b254d18edad34fd5115e-5] [a b] Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015.^{[källa från Wikidata]}

[3913844e06e055e8cd81608f22bad0e604d89d2d-6] Darryl Roger Lundy, The Peerage.^{[källa från Wikidata]}

[ec29d66115ba98643202713d655fb3358cf5b9e8-7] äs online, www.royalsociety.org.nz .^{[källa från Wikidata]}

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
+{{faktamall biografi WD}}
-'''Constantin von Ettingshausen''', född [[16 juni]] [[1826]] i [[Wien]], död [[1 februari]] [[1897]] i [[Graz]], var en österrikisk friherre, [[botaniker]] och [[paleontolog]], professor.
+'''Constantin von Ettingshausen''', född [[16 juni]] [[1826]] i [[Wien]], död [[1 februari]] [[1897]] i [[Graz]], var en österrikisk [[friherre]], [[botaniker]] och [[paleontolog]]. Han var son till [[Andreas von Ettingshausen]] och far till [[Albert von Ettingshausen]].
-Ettingshausen anställdes 1850 såsom paleobotaniker vid Geologische Reichsanstalt i Wien. 1854 blev han professor i [[botanik]] och medicinsk [[naturalhistoria]] vid Josephsakademien i Wien och utbytte sedermera denna plats mot en liknande befattning vid universitetet i Graz.
+Ettingshausen anställdes 1850 såsom [[paleobotanik]]er vid [[Geologische Bundesanstalt|Geologische Reichsanstalt]] i Wien. År 1854 blev han [[professor]] i botanik och [[Medicinsk vetenskap|medicinsk]] [[naturalhistoria]] vid Josephsakademien i Wien och utbytte sedermera denna plats mot en liknande befattning vid [[universitetet i Graz]].
-Han utgav en stor mängd arbeten över [[fossil]]a växter från olika formationer - i synnerhet från den [[tertiär]]a - samt behandlade därjämte i flera arbeten bladens [[nervatur]] hos [[ormbunkar]]na och flera av de högre växtfamiljerna. De senare arbetena är illustrerade med en stor mängd planscher och figurer, som är åstadkomna medelst s.k. natursjälvtryck ''(fysiotypi)'' och vilka, till följd av att de fullkomligt naturtroget återger bladskelettets byggnad, är av stort värde vid bestämning av fossila växter.
+Han utgav en stor mängd arbeten över [[fossil]]a växter från olika formationer – i synnerhet från den [[tertiär]]a – samt behandlade därjämte i flera arbeten bladens [[nervatur]] hos [[ormbunkar]]na och flera av de högre växtfamiljerna. De senare arbetena är illustrerade med en stor mängd planscher och figurer, som är åstadkomna genom så kallat natursjälvtryck ''(fysiotypi)'' och vilka, till följd av att de fullkomligt naturtroget återger bladskelettets byggnad, är av stort värde vid bestämning av fossila växter.
-Störst av dessa arbeten är det i förening med A. Pokorny utgivna ''Physiotypia plantarum austriacarum'' (1856-73; med 500 tavlor i stor folio, som innefattar nära 600 arter i natursjälvtryck). Viktigast torde emellertid vara ''Die Farnkräuter der Jetztwelt'' (1865; med 180 tavlor i natursjälvtryck). Arbeten av samma slag är vidare ''Die Blattskelette der Dikotyledonen'' (1861; med 95 tavlor och 276 fysiotypier i texten) och ''Beiträge zur Kenntniss der Flächenskelette der Farnkräuter'' (1864; med 52 tavlor). Flertalet av Ettingshausens paleobotaniska arbeten infördes i av "Akademie der Wissenschaften" och "Geologische Reichsanstalt" i Wien utgivna publikationer. Tillsammans med J.S. Gardner beskrev han en del av Englands [[eocen]]a flora (i "Memoirs of the Palaeontographical Society").
+Störst av dessa arbeten är det i förening med [[Alois Pokorny]] utgivna ''Physiotypia plantarum austriacarum'' (1856–1873; med 500 tavlor i stor folio, som innefattar nära 600 arter i natursjälvtryck). Viktigast torde emellertid vara ''Die Farnkräuter der Jetztwelt'' (1865; med 180 tavlor i natursjälvtryck). Arbeten av samma slag är vidare ''Die Blattskelette der Dikotyledonen'' (1861; med 95 tavlor och 276 fysiotypier i texten) och ''Beiträge zur Kenntniss der Flächenskelette der Farnkräuter'' (1864; med 52 tavlor). Flertalet av Ettingshausens paleobotaniska arbeten infördes i av "Akademie der Wissenschaften" och "Geologische Reichsanstalt" i Wien utgivna publikationer. Tillsammans med [[John Starkie Gardner]] beskrev han en del av Englands [[eocen]]a flora (i "Memoirs of the Palaeontographical Society").
-{{botaniker|Ettingsh.}}
+{{botaniker|Ettingsh.}}
 ==Källor==
+=== Noter ===
-{{ugglan|artikel=Ettingshausen|url=http://runeberg.org/nfbg/0535.html}}
+<references />
+=== Tryckta källor ===
+*{{runeberg.org|nfbg|0535.html Ettingshausen, 2. Konstantin von}}
+{{auktoritetsdata}}
 {{STANDARDSORTERING:Ettingshausen, Constantin}}
-[[Kategori:Österrikiska botaniker]]
 [[Kategori:Österrikiska paleontologer]]
-[[Kategori:Österrikiska professorer]]
+[[Kategori:Alumner från Wiens universitet]]
+[[Kategori:Österrikiska professorer i botanik]]
+[[Kategori:Personer verksamma vid universitetet i Graz]]
+[[Kategori:Österrikiska friherrar]]
+[[Kategori:Botaniker under 1800-talet]]
+[[Kategori:Österrikiska forskare under 1800-talet]]
+[[Kategori:Personer från Wien]]
 [[Kategori:Födda 1826]]
 [[Kategori:Avlidna 1897]]
 [[Kategori:Män]]
+[[Kategori:Ugglan]]
-[[de:Constantin von Ettingshausen]]
-[[en:Constantin von Ettingshausen]]
-[[es:Constantin von Ettingshausen]]
-[[fr:Constantin von Ettingshausen]]
-[[pt:Constantin von Ettingshausen]]