Hoppa till innehållet

Louis Baraguey d'Hilliers: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
+ 5 kategorier med Hotcat
Thoasp (Diskussion | Bidrag)
 
(6 mellanliggande sidversioner av 2 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{faktamall biografi WD}}
{{pågår|[[Användare:Tostarpadius|Tostarpadius]] ([[Användardiskussion:Tostarpadius|disk]])|11 februari 2014 kl. 17.28 (CET)}}
[[Fil:Général_Louis_Baraguey_d'Hilliers.jpg|miniatyr|Louis Baraguey d'Hilliers.]]
'''Louis Baraguey d'Hilliers''', född den [[13 augusti]] [[1764]] i [[Paris]], död den [[6 januari]] [[1813]] i [[Berlin]], var en [[Frankrike|fransk]] [[general]].


'''Louis Baraguey d'Hilliers''', född den [[13 augusti]] [[1764]] i [[Paris]], död den [[6 januari]] [[1813]] i [[Berlin]], var en [[Frankrike|fransk]] [[general]], far till [[Achille Baraguey d'Hilliers]].
Baraguey d'Hilliers gjorde sig först bemärkt 1793
i franska Rhenarmén, sedan i Italien och vidare
under expeditionen till Egypten, då han besatte
Malta. Vid återfärden därifrån tillfångatogs han
av engelsmännen, men frigafs och tjänade sedan åter
i Rhenarmén 1797, vilket år han utnämndes till
divisionsgeneral. Med utmärkelse deltog han såsom
kavalleribefälhavare under Napoleon I i fälttågen
1805, 1808, 1809 och 1812, då han från Spanien
förflyttades till "stora armén" mot Ryssland. Under
återtåget från Moskva avskars en av honom förd
truppavdelning från huvudarmén, vilket ådrog honom
kejsarens onåd och föranledde hans förflyttande till
Berlin såsom guvernör. Han dog där följande år,
såsom det uppgives, av sorg över sin onåd.


Baraguey d'Hilliers gjorde sig först bemärkt [[1793]] i franska [[Rhenarmén]], sedan i [[Italien]] och vidare under expeditionen till [[Egypten]], då han besatte [[Malta]]. Vid återfärden därifrån tillfångatogs han av [[Storbritannien|engelsmännen]], men frigavs och tjänade sedan åter i Rhenarmén [[1797]], vilket år han utnämndes till [[divisionsgeneral]]. Med utmärkelse deltog han som [[kavalleri]][[befälhavare]] under [[Napoleon I]] i [[Napoleonkrigen|fälttågen]] [[1805]], [[1808]], [[1809]] och [[1812]], då han från [[Spanien]] förflyttades till [[Napoleons ryska fälttåg|stora armén mot Ryssland]]. Under återtåget från [[Moskva]] avskars en av honom förd truppavdelning från huvudarmén, vilket ådrog honom kejsarens onåd och föranledde hans förflyttande till Berlin som [[guvernör]]. Han dog där följande år, enligt uppgift av sorg över sin onåd.
== Källor ==


==Referenser==

===Noter===
<references/>

===Källor===
* {{runeberg.org|nfbb|0480.html Baraguay d’Hilliers, 1. Louis}}
* {{runeberg.org|nfbb|0480.html Baraguay d’Hilliers, 1. Louis}}

{{auktoritetsdata}}


{{STANDARDSORTERING:Baraguey d'Hilliers, Louis}}
{{STANDARDSORTERING:Baraguey d'Hilliers, Louis}}
Rad 27: Rad 19:
[[Kategori:Franska generaler]]
[[Kategori:Franska generaler]]
[[Kategori:Personer i Napoleonkrigen]]
[[Kategori:Personer i Napoleonkrigen]]
[[Kategori:Personer i Frankrike under 1800-talet]]
[[Kategori:Franska militärer under 1800-talet]]
[[Kategori:Personer från Paris]]
[[Kategori:Militärer från Paris]]
[[Kategori:Födda 1764]]
[[Kategori:Födda 1764]]
[[Kategori:Avlidna 1813]]
[[Kategori:Avlidna 1813]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Män]]
[[Kategori:Ugglan]]
[[Kategori:Ugglan]]
[[Kategori:Namn ingraverat på Triumfbågen]]
[[Kategori:Storkorset av Hederslegionen]]

Nuvarande version från 12 december 2024 kl. 18.41

Louis Baraguey d'Hilliers
Född13 augusti 1764[1]
Paris
Död6 januari 1813[1] (48 år)
Berlin
BegravdBerlin
Medborgare iFrankrike
SysselsättningMilitär
BarnAchille Baraguey d’Hilliers (f. 1795)
Utmärkelser
Storkors av Hederslegionen
Namn ingraverat på Triumfbågen
Redigera Wikidata

Louis Baraguey d'Hilliers, född den 13 augusti 1764 i Paris, död den 6 januari 1813 i Berlin, var en fransk general, far till Achille Baraguey d'Hilliers.

Baraguey d'Hilliers gjorde sig först bemärkt 1793 i franska Rhenarmén, sedan i Italien och vidare under expeditionen till Egypten, då han besatte Malta. Vid återfärden därifrån tillfångatogs han av engelsmännen, men frigavs och tjänade sedan åter i Rhenarmén 1797, vilket år han utnämndes till divisionsgeneral. Med utmärkelse deltog han som kavalleribefälhavare under Napoleon I i fälttågen 1805, 1808, 1809 och 1812, då han från Spanien förflyttades till stora armén mot Ryssland. Under återtåget från Moskva avskars en av honom förd truppavdelning från huvudarmén, vilket ådrog honom kejsarens onåd och föranledde hans förflyttande till Berlin som guvernör. Han dog där följande år, enligt uppgift av sorg över sin onåd.

  1. ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6x35s7s, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]