Hoppa till innehållet

Skeppsbron 8: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ankara (Diskussion | Bidrag)
mIngen redigeringssammanfattning
Plumbot (Diskussion | Bidrag)
m Externa länkar: Lägger till * före mall-anrop
 
(22 mellanliggande sidversioner av 8 användare visas inte)
Rad 1: Rad 1:
{{coord|59|19|33.19|N|18|4|29.84|E|region:SE|display=title}}
[[Fil:Skeppsbron 8, 2009.jpg|thumb|upright|Skeppsbron 8]]
[[Fil:Skeppsbron 8 september 2011.jpg|miniatyr|200px|Skeppsbron 8]]
'''Skeppsbron 8''' är en en kulturhistoriskt värdefull före detta bankfastighet belägen [[Skeppsbron, Stockholm|Skeppsbron]] i [[Stockholm]], ritad av [[arkitekt]] [[Erik Josephson]] och uppförd 1901-1902 för [[Mälarprovinsens enskilda bank]]. Byggnaden inrymmer idag kontor samt [[Angolas ambassad i Stockholm]].
'''Skeppsbron 8''' är en kulturhistoriskt värdefull före detta bankfastighet belägen i ''[[Kvarteret Bootes]]'' vid [[Skeppsbron, Stockholm|Skeppsbron]] i [[Stockholm]]. Byggnaden är ritad av [[arkitekt]] [[Erik Josephson]] och uppförd 1901–1902 som huvudkontor för [[Mälareprovinsernas Enskilda Bank]]. Byggnaden inrymmer idag kontor samt [[Angolas ambassad i Stockholm]].


==Historik==
[[Fil:Skeppsbron 8.jpg|miniatyr|120px|left|Portalöverstycket]]
[[Fil:Skeppsbron 8, detalj.jpg|miniatyr|120px|left|Portalutsmyckning]]
Fasaden är utförd i röd Orsa-[[sandsten]] och gestaltad som ett nederländskt gavelhus i [[barock]] med en högt uppstickande gavelskiva. Huset är smalt och högt och reser sig över grannbyggnaderna. I portalöverstycket avbildas [[Jonas Alströmer]]s huvud i allvarlig min och med [[Mercurius]] bevingade hatt på huvudet. I huset finns gipsavgjutningar på de portaler som fanns här på tidigare byggnader. Huset har ombyggts 1928 och grundförstärkts 1973.
På denna plats fanns fram till 1901 ett lägre hus med samma utseende som den bevarade grannbyggnaden ([[Wittmarckska huset]]). Det var ett handelshus som ägdes på 1600-talets slut av köpmannen Erik Kadou och kallades ''[[Kadous hus]]''.<ref>Åke Ohlmarks, Boken om Gamla stan: en jubileumsskrift, sid. 523</ref>

Fasaden är utförd i röd Orsa-[[sandsten]] och gestaltad som ett nederländskt gavelhus i [[barock]] med en högt uppstickande [[volut]]gavel. Huset är smalt och högt och reser sig över grannbyggnaderna. I portalöverstycket avbildas [[Jonas Alströmer]]s huvud i allvarlig min och med [[Mercurius]] bevingade hatt på huvudet. I huset finns gipsavgjutningar på de portaler som fanns här på tidigare byggnader. Huset har ombyggts 1928 och grundförstärkts 1973.

==Referenser==
<references/>


==Källor==
==Källor==
* {{bokref/Åke Ohlmarks/1953|sid=523}}
*{{Bokref/Fredric Bedoire/1977}}
* {{Bokref/Fredric Bedoire/1977}}

==Externa länkar==
* {{commons|Category:Skeppsbron 8}}


{{skeppsbron}}
{{skeppsbron}}


[[Kategori:Byggnader i Gamla stan]]
[[Kategori:Byggnader och anläggningar i Gamla stan]]
[[Kategori:Skeppsbron]]
[[Kategori:Skeppsbron]]
[[Kategori:Byggnader ritade av Erik Josephson]]
[[Kategori:Tidigare bankbyggnader i Sverige]]

Nuvarande version från 26 juli 2024 kl. 12.04

Skeppsbron 8

Skeppsbron 8 är en kulturhistoriskt värdefull före detta bankfastighet belägen i Kvarteret Bootes vid Skeppsbron i Stockholm. Byggnaden är ritad av arkitekt Erik Josephson och uppförd 1901–1902 som huvudkontor för Mälareprovinsernas Enskilda Bank. Byggnaden inrymmer idag kontor samt Angolas ambassad i Stockholm.

Portalutsmyckning

På denna plats fanns fram till 1901 ett lägre hus med samma utseende som den bevarade grannbyggnaden (Wittmarckska huset). Det var ett handelshus som ägdes på 1600-talets slut av köpmannen Erik Kadou och kallades Kadous hus.[1]

Fasaden är utförd i röd Orsa-sandsten och gestaltad som ett nederländskt gavelhus i barock med en högt uppstickande volutgavel. Huset är smalt och högt och reser sig över grannbyggnaderna. I portalöverstycket avbildas Jonas Alströmers huvud i allvarlig min och med Mercurius bevingade hatt på huvudet. I huset finns gipsavgjutningar på de portaler som fanns här på tidigare byggnader. Huset har ombyggts 1928 och grundförstärkts 1973.

  1. ^ Åke Ohlmarks, Boken om Gamla stan: en jubileumsskrift, sid. 523

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]