Oljesand: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Drusilla (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Esquilo (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
Oljesand, ibland även kallad tjärsand, är en naturlig [[bitumen|bitumenfyndighet]]. Sanden består egentligen av en blandning av [[sand]] eller [[lera]], [[vatten]] och petroleumprodukten [[bitumen]]. Oljesand finns i stora kvantiteter i flera länder i världen men de allra största fyndigheterna finns i [[Kanada]] och [[Venezuela]] |
Oljesand, ibland även kallad tjärsand, är en naturlig [[bitumen|bitumenfyndighet]]. Sanden består egentligen av en blandning av [[sand]] eller [[lera]], [[vatten]] och petroleumprodukten [[bitumen]]. Oljesand finns i stora kvantiteter i flera länder i världen men de allra största fyndigheterna finns i [[Kanada]] och [[Venezuela]]<ref>a b c (PDF) Alberta's Oil Sands: Opportunity, Balance, Government of Alberta, March 2008, ISBN 978-07785-7348-7, http://www.environment.alberta.ca/documents/Oil_Sands_Opportunity_Balance.pdf, retrieved 2008-05-13</ref>. Det är först på senare tid som man har börjat betrakta oljesand som en del av världens oljereserver eftersom man först nu har bra teknik för att utvinna användbara petroleumprodukter ur sanden, men även för att priset på råolja har stigit. |
||
För att kunna framställa flytande bränsle från oljesand krävs det stora mängde energi för ångning och raffinering. Denna process genererar i sig två till fyra gånger så mycket [[växthusgaser]] per fat färdig produkt som den konventionella framställningen från [[råolja]] |
För att kunna framställa flytande bränsle från oljesand krävs det stora mängde energi för ångning och raffinering. Denna process genererar i sig två till fyra gånger så mycket [[växthusgaser]] per fat färdig produkt som den konventionella framställningen från [[råolja]]<ref>Joseph J. Romm (2008), Hell and High Water: The Global Warming Solution, New York: Harper Perrenial, pp. 181–82, ISBN 9780061172137</ref>. Om man sedan räknar med förbränningen av den färdiga produkten så genererar framställningen och förbrukningen 10 till 45% mer [[växthusgaser]] än förbrukningen av motsvarande mängd konventionellt framställt bränsle hade gjort<ref>Bob Weber. "Alberta's oilsands: well-managed necessity or ecological disaster?". Moose Jaw Herald, The Canadian Press. http://www.mjtimes.sk.ca/Canada---World/Business/2009-12-10/article-243834/Albertas-oilsands:-well-managed-necessity-or-ecological-disaster%3F/1.</ref>. |
||
[[Athabasca Oil Sands]] i [[Alberta]], [[Canada]] är en av världens största fyndigheter av [[bitumen|bitumenmättad ]] sand. |
[[Athabasca Oil Sands]] i [[Alberta]], [[Canada]] är en av världens största fyndigheter av [[bitumen|bitumenmättad ]] sand. |
||
| Rad 7: | Rad 7: | ||
== Historia == |
== Historia == |
||
Exploateringen av oljesand sträcker sig ända till den [[Paleolitikum|paleolitiska]] perioden. Det tidigaste kända bruket av [[bitumen]] var ca |
Exploateringen av oljesand sträcker sig ända till den [[Paleolitikum|paleolitiska]] perioden. Det tidigaste kända bruket av [[bitumen]] var ca 400 000 år sedan. I [[Syrien]] har man hittat stenverktyg som har använts av [[neandertalare]] med rester av [[bitumen]] på. Senare har [[Homo Sapiens]] använt produkten bland annat för att konstruera byggnader och för att täta enkla båtar med. I det forntida [[Egypten]] användes [[bitumen]] för att balsamera mumier och ordet [[mumie]] kommer från det arabiska ordet mūmiyyah som betyder just [[bitumen]]<ref> Hirst, K. Kris (2009). "Bitumen - A Smelly but Useful Material of Interest". Archaeology. About.com</ref>. |
||
I forna tider var [[bitumen]] framför allt en [[Mesopotamien|mesopotamisk]] handelsvara som användes av [[sumerer]] och [[babylonier]], men man har även funnit bruk av det i östra medelhavsområdet och [[Persien]]. Längsmed floderna [[Tigris]] och [[Eufrat]] fanns naturliga bitumenkällor där substansen sipprade upp direkt ur marken. Pälsjägare i [[Nordamerika]] brukade täta sina kanoter av björknäver med [[bitumen]] |
I forna tider var [[bitumen]] framför allt en [[Mesopotamien|mesopotamisk]] handelsvara som användes av [[sumerer]] och [[babylonier]], men man har även funnit bruk av det i östra medelhavsområdet och [[Persien]]. Längsmed floderna [[Tigris]] och [[Eufrat]] fanns naturliga bitumenkällor där substansen sipprade upp direkt ur marken. Pälsjägare i [[Nordamerika]] brukade täta sina kanoter av björknäver med [[bitumen]]<ref>Mackenzie, Sir Alexander (1970), Lamb, W. Kaye, ed., The Journals and Letters of Alexander Mackenzie, Cambridge: Hakluyt Society, p. 129, ISBN 0521010349</ref>. I [[Europa]] utvann man stora mängder i [[Pechelbronn]] och här gjorde man redan 1742 bruk av förångningsmetoden<ref>"Pechelbronn petroleum museum" (på franska) http://www.musee-du-petrole.com/page14.htm.</ref>. |
||
Namnet tjärsand kom i bruk under sent 1800- och tidigt 1900-tal och uppkom genom att folk jämförde bitumen med de restprodukter av tjära som var vanliga i storstäderna vid den här tiden. <ref> |
Namnet tjärsand kom i bruk under sent 1800- och tidigt 1900-tal och uppkom genom att folk jämförde bitumen med de restprodukter av tjära som var vanliga i storstäderna vid den här tiden. <ref>Coal Tar, City of Kingston, Ontario, 2007, http://www.cityofkingston.ca/residents/environment/coaltar/index.asp, retrieved 2008-05-13</ref> Namnet är missvisande eftersom [[tjära]] till skillnad från bitumen inte är en naturligt förekommande substans utan tillverkas genom att [[Pyrolys|pyrolysera]] organiskt material, vanligen [[kol]]. Naturligt förekommande bitumen är mer besläktat med [[asfalt]] än med [[tjära]]<ref>Pelley, J (Jul 2007), "Alberta's Oil Sands", Environmental science & technology (Government of Alberta) 41 (14): 4838–9, ISSN 0013-936X, PMID 17711190, http://oilsands.alberta.ca/</ref>. |
||
Oljesand ses av många som ett allt viktigare alternativ till konventionell utvinning av [[råolja]] då dessa oljereserver minskar. Oljesand och [[oljeskiffer]] har potential att generera olja i flera hundra år |
Oljesand ses av många som ett allt viktigare alternativ till konventionell utvinning av [[råolja]] då dessa oljereserver minskar. Oljesand och [[oljeskiffer]] har potential att generera olja i flera hundra år<ref>Evans, John (Nov. 2006). "Sand banks: If unconventional sources of oil, such as oil sands, could be transformed into crude we could still have a 300-year supply left. The problem is extracting it.". Chemistry and Industry: pp. 18–36</ref>. |
||
== Förekomst == |
== Förekomst == |
||
Ett flertal länder i världen har stora fyndigheter av oljesand men de ojämförligt största fyndigheterna finns i [[Kanada]] och [[Venezuela]] som tillsammans har en tämligen outnyttjad oljereserv motsvarande dubbelt så mycket som världens kvarvarande totala oljereserver från [[råolja]]. Man räknar med att enbart [[Athabasca Oil Sands]] innehåller närmare 1 |
Ett flertal länder i världen har stora fyndigheter av oljesand men de ojämförligt största fyndigheterna finns i [[Kanada]] och [[Venezuela]] som tillsammans har en tämligen outnyttjad oljereserv motsvarande dubbelt så mycket som världens kvarvarande totala oljereserver från [[råolja]]. Man räknar med att enbart [[Athabasca Oil Sands]] innehåller närmare 1,7 x 10<sup>12</sup> fat olja. [[Kanada]] har på senare år börjat utveckla utvinningen ur oljesanden och 2007 kom 44% av oljeförbrukningen från oljesand, 18% från tung råolja och resterande 38% från andra källor<ref>"Canadian Energy Overview 2007". National Energy Board of Canada. May 2007. http://www.neb.gc.ca/clf-nsi/rnrgynfmtn/nrgyrprt/nrgyvrvw/cndnnrgyvrvw2007/cndnnrgyvrvw2007-eng.html#s4_2</ref>. |
||
== Källor == |
== Källor == |
||
<references/> |
|||
<references/> |
|||
<references/> |
|||
<references/> |
|||
<references/> |
|||
<references/> |
|||
<references/> |
|||
<references/> |
<references/> |
||
== |
== Företag == |
||
| ⚫ | |||
Engelskspråkiga Wikipedias sida: http://en.wikipedia.org/wiki/Oil_sands |
|||
| ⚫ | |||
[[Kategori:Petroleum]] |
|||
== Företag == |
|||
[[Kategori:Fossila bränslen]] |
|||
[[Kategori:Geologi]] |
|||
[[ar:نفط رملي]] |
|||
| ⚫ | |||
[[cs:Dehtové písky]] |
|||
| ⚫ | |||
[[da:Tjæresand]] |
|||
[[de:Ölsand]] |
|||
[[en:Oil sands]] |
|||
[[es:Arenas de alquitrán]] |
|||
[[fr:Sable bitumineux]] |
|||
[[it:Sabbie bituminose]] |
|||
[[he:חולות זפת]] |
|||
[[nl:Teerzand]] |
|||
[[ja:オイルサンド]] |
|||
[[no:Oljesand]] |
|||
[[ru:Битуминозные пески]] |
|||
[[fi:Öljyhiekka]] |
|||
[[zh:焦油砂]] |
|||
Versionen från 24 maj 2010 kl. 14.30
Oljesand, ibland även kallad tjärsand, är en naturlig bitumenfyndighet. Sanden består egentligen av en blandning av sand eller lera, vatten och petroleumprodukten bitumen. Oljesand finns i stora kvantiteter i flera länder i världen men de allra största fyndigheterna finns i Kanada och Venezuela[1]. Det är först på senare tid som man har börjat betrakta oljesand som en del av världens oljereserver eftersom man först nu har bra teknik för att utvinna användbara petroleumprodukter ur sanden, men även för att priset på råolja har stigit.
För att kunna framställa flytande bränsle från oljesand krävs det stora mängde energi för ångning och raffinering. Denna process genererar i sig två till fyra gånger så mycket växthusgaser per fat färdig produkt som den konventionella framställningen från råolja[2]. Om man sedan räknar med förbränningen av den färdiga produkten så genererar framställningen och förbrukningen 10 till 45% mer växthusgaser än förbrukningen av motsvarande mängd konventionellt framställt bränsle hade gjort[3].
Athabasca Oil Sands i Alberta, Canada är en av världens största fyndigheter av bitumenmättad sand.
Historia
Exploateringen av oljesand sträcker sig ända till den paleolitiska perioden. Det tidigaste kända bruket av bitumen var ca 400 000 år sedan. I Syrien har man hittat stenverktyg som har använts av neandertalare med rester av bitumen på. Senare har Homo Sapiens använt produkten bland annat för att konstruera byggnader och för att täta enkla båtar med. I det forntida Egypten användes bitumen för att balsamera mumier och ordet mumie kommer från det arabiska ordet mūmiyyah som betyder just bitumen[4].
I forna tider var bitumen framför allt en mesopotamisk handelsvara som användes av sumerer och babylonier, men man har även funnit bruk av det i östra medelhavsområdet och Persien. Längsmed floderna Tigris och Eufrat fanns naturliga bitumenkällor där substansen sipprade upp direkt ur marken. Pälsjägare i Nordamerika brukade täta sina kanoter av björknäver med bitumen[5]. I Europa utvann man stora mängder i Pechelbronn och här gjorde man redan 1742 bruk av förångningsmetoden[6].
Namnet tjärsand kom i bruk under sent 1800- och tidigt 1900-tal och uppkom genom att folk jämförde bitumen med de restprodukter av tjära som var vanliga i storstäderna vid den här tiden. [7] Namnet är missvisande eftersom tjära till skillnad från bitumen inte är en naturligt förekommande substans utan tillverkas genom att pyrolysera organiskt material, vanligen kol. Naturligt förekommande bitumen är mer besläktat med asfalt än med tjära[8].
Oljesand ses av många som ett allt viktigare alternativ till konventionell utvinning av råolja då dessa oljereserver minskar. Oljesand och oljeskiffer har potential att generera olja i flera hundra år[9].
Förekomst
Ett flertal länder i världen har stora fyndigheter av oljesand men de ojämförligt största fyndigheterna finns i Kanada och Venezuela som tillsammans har en tämligen outnyttjad oljereserv motsvarande dubbelt så mycket som världens kvarvarande totala oljereserver från råolja. Man räknar med att enbart Athabasca Oil Sands innehåller närmare 1,7 x 1012 fat olja. Kanada har på senare år börjat utveckla utvinningen ur oljesanden och 2007 kom 44% av oljeförbrukningen från oljesand, 18% från tung råolja och resterande 38% från andra källor[10].
Källor
- ^ a b c (PDF) Alberta's Oil Sands: Opportunity, Balance, Government of Alberta, March 2008, ISBN 978-07785-7348-7, http://www.environment.alberta.ca/documents/Oil_Sands_Opportunity_Balance.pdf, retrieved 2008-05-13
- ^ Joseph J. Romm (2008), Hell and High Water: The Global Warming Solution, New York: Harper Perrenial, pp. 181–82, ISBN 9780061172137
- ^ Bob Weber. "Alberta's oilsands: well-managed necessity or ecological disaster?". Moose Jaw Herald, The Canadian Press. http://www.mjtimes.sk.ca/Canada---World/Business/2009-12-10/article-243834/Albertas-oilsands:-well-managed-necessity-or-ecological-disaster%3F/1.
- ^ Hirst, K. Kris (2009). "Bitumen - A Smelly but Useful Material of Interest". Archaeology. About.com
- ^ Mackenzie, Sir Alexander (1970), Lamb, W. Kaye, ed., The Journals and Letters of Alexander Mackenzie, Cambridge: Hakluyt Society, p. 129, ISBN 0521010349
- ^ "Pechelbronn petroleum museum" (på franska) http://www.musee-du-petrole.com/page14.htm.
- ^ Coal Tar, City of Kingston, Ontario, 2007, http://www.cityofkingston.ca/residents/environment/coaltar/index.asp, retrieved 2008-05-13
- ^ Pelley, J (Jul 2007), "Alberta's Oil Sands", Environmental science & technology (Government of Alberta) 41 (14): 4838–9, ISSN 0013-936X, PMID 17711190, http://oilsands.alberta.ca/
- ^ Evans, John (Nov. 2006). "Sand banks: If unconventional sources of oil, such as oil sands, could be transformed into crude we could still have a 300-year supply left. The problem is extracting it.". Chemistry and Industry: pp. 18–36
- ^ "Canadian Energy Overview 2007". National Energy Board of Canada. May 2007. http://www.neb.gc.ca/clf-nsi/rnrgynfmtn/nrgyrprt/nrgyvrvw/cndnnrgyvrvw2007/cndnnrgyvrvw2007-eng.html#s4_2