Polissyster: Skillnad mellan sidversioner
Aciram (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
Aciram (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
[[Svenska Kvinnors Nationalförbund]] väckte 1907 en motion till [[Stockholms Stadsfullmäktige]] om kvinnor inom poliskåren. Man hänvisade till ett experiment i Stuttgart, där sjuksöterskan Henriette Arendt år 1903 hade varit anställd som polisassistent och som sådan kan räknas som den första kvinnliga polisen i Europa. Överståthållarämbetet beslöt år 1908 att anställa "polissystrar" på prov, med utvärdering år 1909. De första som anställdes var Agda Hallin, Maria Andersson och Erica Ström. Försöket bedömdes som lyckat, och 1910 anställdes polissystrar även i andra städer, bland annat Göteborg. Polissystrarna var inte fullvärdiga poliser; de hade inte samma befogenheter som sina manliga kolleger. Deras uppgifter var att ta hand om kvinnor och barn som tagits till polisstationen och utföra uppgifter som till exempel visitering av kvinnor. Ett förslag om att polissystrarna skulle få samma befogenheter som de manliga poliserna och bli fullvärdiga poliser avslogs och förlöjligades i pressen. |
[[Svenska Kvinnors Nationalförbund]] väckte 1907 en motion till [[Stockholms Stadsfullmäktige]] om kvinnor inom poliskåren. Man hänvisade till ett experiment i Stuttgart, där sjuksöterskan Henriette Arendt år 1903 hade varit anställd som polisassistent och som sådan kan räknas som den första kvinnliga polisen i Europa. Överståthållarämbetet beslöt år 1908 att anställa "polissystrar" på prov, med utvärdering år 1909. De första som anställdes var Agda Hallin, Maria Andersson och Erica Ström. Försöket bedömdes som lyckat, och 1910 anställdes polissystrar även i andra städer, bland annat Göteborg. Polissystrarna var inte fullvärdiga poliser; de hade inte samma befogenheter som sina manliga kolleger. Deras uppgifter var att ta hand om kvinnor och barn som tagits till polisstationen och utföra uppgifter som till exempel visitering av kvinnor. Ett förslag om att polissystrarna skulle få samma befogenheter som de manliga poliserna och bli fullvärdiga poliser avslogs och förlöjligades i pressen. |
||
År 1930 utökades polissystrarnas befogenhet och de fick rättighet att närvara vid husransakan hos kvinnor, bedriva spaningsarbete och hålla förhör med kvinnor vid brott av sexuell art. Titeln polissyster avskaffades år 1954, och 1957 antogs de första kvinnorna till samma polisutbildning som män. |
År 1930 utökades polissystrarnas befogenhet och de fick rättighet att närvara vid husransakan hos kvinnor, bedriva spaningsarbete och hålla förhör med kvinnor vid brott av sexuell art. Från 1944 fick polissystrarna den första formella polisutbildningen genom en polisklass på polisstationen, och från 1949 öppnades konstapelskolan för kvinnor, vilket var en polis grundutbildning. Titeln polissyster avskaffades år 1954, och 1957 antogs de första kvinnorna till samma polisutbildning som män. |
||
== Källor == |
== Källor == |
||
* http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/10766/LKT0847s3465_3466.pdf |
* http://www.lakartidningen.se/store/articlepdf/1/10766/LKT0847s3465_3466.pdf |
||
* http://www.nordicacademicpress.com/o.o.i.s?id=52&vid=503 |
|||
[[Kategori:Kvinnohistoria]] |
[[Kategori:Kvinnohistoria]] |
Versionen från 20 april 2011 kl. 23.37
Polissyster var ett historiskt yrke i Sverige, som utövades mellan 1908 och 1954. Det var föregångaren till att öppna polisyrket för kvinnor. Yrket avskaffades då polisyrket öppnades för båda könen år 1954.
Svenska Kvinnors Nationalförbund väckte 1907 en motion till Stockholms Stadsfullmäktige om kvinnor inom poliskåren. Man hänvisade till ett experiment i Stuttgart, där sjuksöterskan Henriette Arendt år 1903 hade varit anställd som polisassistent och som sådan kan räknas som den första kvinnliga polisen i Europa. Överståthållarämbetet beslöt år 1908 att anställa "polissystrar" på prov, med utvärdering år 1909. De första som anställdes var Agda Hallin, Maria Andersson och Erica Ström. Försöket bedömdes som lyckat, och 1910 anställdes polissystrar även i andra städer, bland annat Göteborg. Polissystrarna var inte fullvärdiga poliser; de hade inte samma befogenheter som sina manliga kolleger. Deras uppgifter var att ta hand om kvinnor och barn som tagits till polisstationen och utföra uppgifter som till exempel visitering av kvinnor. Ett förslag om att polissystrarna skulle få samma befogenheter som de manliga poliserna och bli fullvärdiga poliser avslogs och förlöjligades i pressen.
År 1930 utökades polissystrarnas befogenhet och de fick rättighet att närvara vid husransakan hos kvinnor, bedriva spaningsarbete och hålla förhör med kvinnor vid brott av sexuell art. Från 1944 fick polissystrarna den första formella polisutbildningen genom en polisklass på polisstationen, och från 1949 öppnades konstapelskolan för kvinnor, vilket var en polis grundutbildning. Titeln polissyster avskaffades år 1954, och 1957 antogs de första kvinnorna till samma polisutbildning som män.