Kvintcirkeln: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 2 april 2013 kl. 18.01

Kvintcirkeln är ett schema som i en cirkelfigur visar relationen mellan de olika dur- och moll tonarterna. Figuren är ett pedagogiskt hjälpmedel inom musikteorin för att visa oktavens tolv toner som resultat av så kallad kvintstapling. Den slutna cirkeln förutsätter begreppet liksvävande temperatur. En sådan temperering av skalan blev historiskt möjlig först i början på 1700-talet.^[1]

I den vanligaste varianten av kvintcirkeln ligger respektive parallelltonarter mitt för varandra (till exempel ligger C-dur och a-moll i position "klockan 12", dock med C-dur i den yttre cirkeln, a-moll i den inre).

Med hjälp av kvintcirkeln kan man också se hur många korsförtecken respektive ♭-förtecken en diatonisk skala har. Till exempel har C^♯-dur sju ♯ och den likaklingande D^♭-dur fem ♭-förtecken.

I kvintcirkeln ligger de intilliggande tonarternas tonika alltid på en kvints avstånd från varandra. Ett steg medurs från tonikan hittar man dominanten och ett steg moturs subdominanten - ackord byggda på dessa toner är grunder för dur/moll-harmonierna. Till exempel för D-dur: de viktigaste ackorden är D (tonika), G (subdominant) och A (dominant).

Tillämpningar

Kvintcirkelns utformning gör den även till ett utmärkt hjälpmedel för att lära sig att modulera mellan olika tonarter.

Ramsor

För att minnas tonarternas ordning i kvintcirkeln finns ett stort antal minnesramsor, till exempel dessa:

Korstonarter (medurs)

Ge dem alla en hel fisk.
Gå du Axel efter Bertils/Håkans fiskar.

♭-tonarter

"Frosten bestal Esters aster dess gestalt. (för dem som säger b och bess)
"Frosten berövade Esters aster dess gestalt. (för dem som säger h och b)

(Och en liten anmärkning kring h, b, bess: säg h och hess, låt b stå enbart som förtecken: korsförtecken och b-förtecken. Entydigt!)

Noter och referenser

^ "Nationalencyklopedin” pappersversionen (1992)

Se även

Mall:Musikteoristub

[1] "Nationalencyklopedin” pappersversionen (1992)

[1]

@@ Rad 19: / Rad 19: @@
 ;♭-tonarter
-*"'''F'''rosten '''bes'''tal '''Es'''ters '''as'''trar '''dess''' '''ges'''talt. (för de som säger ''b'' och ''bess'')
+*"'''F'''rosten '''bes'''tal '''Es'''ters '''as'''ter '''dess''' '''ges'''talt. (för dem som säger ''b'' och ''bess'')
-*"'''F'''rosten '''be'''rövade '''Es'''ters '''as'''trar '''dess''' '''ges'''talt. (för de som säger ''h'' och ''b'')
+*"'''F'''rosten '''be'''rövade '''Es'''ters '''as'''ter '''dess''' '''ges'''talt. (för dem som säger ''h'' och ''b'')
+(Och en liten anmärkning kring h, b, bess: säg h och hess, låt b stå enbart som förtecken: korsförtecken och b-förtecken. Entydigt!)
 == Noter och referenser ==