Tum

Omvandlingstabell från inch till cm för skärmstorlekar på telefoner, datorer, tv-apparater, m m

inch	cm
2,6	6,6
2,7	6,9
3	7,6
3,5	8,9
4	10,2
10,1	25,6
13,3	33,8
14	35,6
15,6	39,6
17,3	43,9
21	53,3
32	81,3
40	101,6
42	106,9
46	116,8
50	127,0
55	139,7
65	165,1
75	190,5

Olika slags tum

Tum är en äldre längdenhet, vars namn syftar på bredden av en manstumme, mätt över första leden.

Eftersom inga tummar är varandra helt lika, blir en sådan mätning endast ungefärlig, men det var ofta tillräckligt noggrant för forna tiders bysnickare.

Tidigt fanns ett mått finger-bredd, vilket tros ekvivalent med tum.

Längdenheter av liknande storlek har använts i många länder med varierande definitioner, vanligtvis — precis som i Sverige — avståndet från tumspetsen till den närmaste leden.

I samväldesländer och USA används fortfarande i varierande omfattning måttet inch, som är av samma storleksordning som svensk tum, men inte exakt detsamma. När längdenheten tum oriktigt anges idag, exempelvis om mobiltelefoners, datorers och tv-apparaters skärmar, menar man inch. (Måttet avser alltid skärmens diagonal.)

Det numera övergivna brädgårdsmåttet tum avsåg alltid inch. Tumstockar för brädgårdsbruk var därför märkta London, för att undvika misstag med de traditionella tumstockar, märkta verktum, som bysnickarna använde.

Även om ordet tum finns använt i Sverige redan i medeltidshandlingar, kallades det vanligen fram till den kungliga förordningen av 1737 för toll (efter tyskans zoll). På några andra språk är namnet enligt följande:

• fornsvenska þumi
• danska tomme
• franska pouce
• latin digitus (= finger)
• grekiska δακτυλος, daktylos (= finger)

Svensk tum

• Enligt duodecimalsystemet (verktum, se verkmått) var 1 verktum = 12 linjer = 1/12 svensk fot = 24,742 0 mm
• 1 fingerbredd = 1/16 fot = 18,556 5 mm^{[källa behövs]}
• Enligt decimalsystemet (decimaltum, även kallad nytum) var 1 decimaltum = 1/10 fot = 10 decimallinjer = 29,690 4 mm. Detta system användes bara en kort tid, innan Sverige 1879—1889 successivt övergick till metersystemet.

Bägge dessa beteckningar är historiska, och när man ibland alltjämt använder så kallade tum inom vissa fackområden, som förr på brädgårdar eller inom rörmokeri, syftar man normalt även i Sverige på "engelska tum" d.v.s. inch. Nytillverkning av rör med tillbehör sker numera efter mm-mått, vilket kan ställa till problem vid reparation av gamla anläggningar utförda med tum-standard. Övergångsvis finns en stor mängd anpassningsdelar med mm-standard i ena änden och tum-standard i andra änden. Troligen blir denna övergångstid långdragen, vilket ställer stora krav på kostnadskrävande lagerhållning under lång tid, samt efter hand förluster på grund av inkurans av tillverkade men efter hand obehövliga komponenter.

I Sverige sågas numera allt trävirke efter mm-mått. Om man för något pietetsfullt renoveringsarbete i K-märkta byggnader önskar tum-dimensioner, kan detta ibland fås på beställning, men då med förlängd leveranstid och till förhöjt pris.

Under en övergångstid i slutet på 1800-talet, när man på brädgårdar fortfarande mätte längden på virke i fot ("engelska fot," d.v.s. feet) gällde priset per meter!

Också för spik och skruv har tumdimensioner utfasats ur sortimentet och ersatts med närliggande mm-dimensioner.

Engelsk tum

Stålmåttband med inch som längdenhet och delar av inch i allmänt bråk. Minsta intervall på övre skalan ¹/₁₆″ (1,6 mm); på undre skalan ¹/₃₂″ (0,8 mm).

En inch, kan betecknas in eller med dubbelprim (bis; exempelvis 30″ = 30 in = 30 inch).

• 1 inch = 25,4 mm.

Ursprungligen fanns det en liten skillnad mellan brittisk tum (imperial inch) och amerikansk tum (US inch) beroende på olika definitioner. Imperial inch relaterades till arkivyarden, som förvaras i Towern i London, medan US yard relaterades till metersystemet genom den exakta kvoten ^3 600/_3 937. Det innebär att dessa två inch är lika intill 5 siffror (25,400 mm), vilket är tillräcklig precision i normala tekniska sammanhang, inklusive toleranser och passningar. Men för vetenskapliga ändamål, där man eftersträvar högsta möjliga noggrannhet, måste man ta hänsyn även till ytterligare decimaler, och då blir det skillnad mellan engelska och amerikanska inch.

Sedan man konstaterat att arkivyardens längd inte var konstant, utan ändrades något med tiden, och dessutom den ursprungliga arkivyarden skadats så svårt vid en brand, att den inte längre dög som referens, och det ifrågasatts att den nytillverkade arkivyarden verkligen var exakt lika lång som den ursprungliga, har arkivyarden förlorat sin betydelse, och är nu bara av antikvitetsintresse (liksom den gamla arkivmetern i Paris).

När tumsystemet var som mest i ropet angavs delar av tum med allmänt bråk, till exempel ³/₈″, ⁵/₁₆″, men i slutet av 1900-talet övergick man inom verkstadsindustrin till decimalbråk för delar av tum. Detta gällde på såväl ritningar som vid angivande av dimensioner på verktyg av diverse slag. Även inom anglosfären har man efter hand övergått till att på ritningar m m ange delar av inch med decimalbråk.

Sedan 1958 finns en standardiserad international inch som är exakt 25,4 mm i alla länder som använder måttet, inklusive USA och Storbritannien. I USA fanns tiden 1893—1958 dessutom den alternativa US survey inch, även kallad Mendenhall inch, som dock endast används inom lantmäteri; den utgår från att 1 meter är 39,37 in, vilket innebär att en 1 in blir 25,40005… mm.

Benämningen Mendenhall inch kommer av att Thomas Corwin Mendenhall var Superintendent of Weights and Measures i USA, och det var under hans tid som USA-yardens relation till metersystemet fastställdes som ^3 600/_3 937 (The Mendenhall Order 1893—04—05.) Det amerikanska lantmäteriet (US Geographical Survey) övergav bruket av den speciella Mendenhall-inchen 1959 till förmån för den international inch som definierades 1958.

Måttet mil (underförstått tusendels inch) i engelska måttsystemet förekommer som

• längdmått: 1 linear mil (en tusendels inch) = 0,0254 mm
• areamått: 1 square mil (ytan av en kvadrat med sidan 1 linear mil) = 0,00064516 mm²
• areamått: 1 circular mil (ytan av en cirkel med diametern 1 linear mil) = π/4 square mil = 0,0005067… mm²

dessutom

• vinkelmått 1 angular mil ≈ 1 milliradian = 0,057 29… grader

Tummått i andra länder

• I Danmark användes fram till 1902 ett tummått som motsvarade 26,2 mm. Detta har även använts i Norge (som dock under en period använde en tum på 31,4 mm).
• Polsk cal = 24,8 mm.
• Tyskland har använt en tum som motsvarade 26,1 mm ("deutscher Zoll"),. Flera tyska delstater har också haft egna definitioner som varierat mellan åtminstone 23,6 mm (Sachsen) och 37,662 5 mm (Preussisk decimaltum).

Se även

• Aln
• Digitus (romersk tum)
• Fot
• mil
• Système International
• Tumstock
• Verkmåttsystemet

Källor

Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926. (Delvis)