Palazzo Farnese: Skillnad mellan sidversioner

	Palazzo Farnese
	Palats
	Palatsets fasad vid Piazza Farnese.
Land	Italien
Region	Lazio
Ort	Rom
Adress	Piazza Farnese
Koordinater	41°53′43.02″N 12°28′15.68″Ö / 41.8952833°N 12.4710222°Ö
Arkitekt	Antonio da Sangallo den yngre; Michelangelo; Giacomo Barozzi da Vignola; Giacomo della Porta
Byggherre	Alessandro Farnese; Ranuccio Farnese; Alessandro Farnese; Odoardo Farnese,
Färdigställande	1589
Arkitektonisk stil	Renässans
GeoNames	7535518
	Jupiter och Juno.; Fresk av Annibale Carracci i Galleria Farnese.

Bläddra interaktivt i historiken

← Äldre redigering Nyare redigering →

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

VisuellWikitext

Inline

Versionen från 17 maj 2017 kl. 08.07

Palazzo Farnese är ett palats i Rom, beläget på östra sidan av Tibern mellan Piazza Farnese och Via Giulia. När drottning Kristina kom till Rom 1655 bodde hon där fram till 1659.

Efter familjen Farneses utslocknande blev Neapels kungahus ägare till palatset, som från 1874 förhyrdes och slutligen 1908 inköptes av franska staten som Frankrikes ambassad i Rom. Tidigare hyste palatset även franska arkeologiska institutet.^[1]

Palatset är känt i Sverige såsom en förebild för den norra längan av Stockholms slott.

Byggnadshistoria

Palazzo Farnese är uppfört på platsen för ett äldre palats, förvärvat 1495 av kardinalen Alessandro Farnese, som senare blev påve under namnet Paulus III. Det nya palatset påbörjades 1514 av Antonio da Sangallo den yngre. Det var mycket stort redan från början och utvidgades ytterligare sedan Farnese valts till påve 1534. Gården utvidgades och fasaden flyttades fram några meter. Palatset består av fyra längor som är samlade kring en kvadratisk gård, med en välvd treskeppig entréportik och en öppen portik mot trädgården på baksidan.

Vid Sangallos död 1546 hade fasaden förts upp till tredje våningen. Michelangelo, som samtidigt arbetade med Paulus III:s andra stora projekt, Piazza del Campidoglio, fick ansvaret för byggnaden. Under hans ledning höjdes fasaden och fick sin kraftiga, krönande huvudgesims. Kort efter påvens död 1549 fick Giacomo Barozzi da Vignola ansvaret för arbetet. Han hade tidigare varit verksam vid andra av Farneses byggnadsprojekt. Under hans ledning fullbordades bland annat palatsets bakre fasad och loggiorna mot trädgården (1569–1573). Den översta loggian, som uppfördes 1589, gjordes dock av hans efterträdare, Giacomo della Porta.

Palatsets interiör hyser bland annat Galleria Farnese, som pryddes med klassicerande fresker av Annibale Carracci omkring från 1597 till 1604.

Referenser

Noter

^ Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.

Tryckta källor

Ausenda, Marco (2002) (på italienska). Roma (9). Milano: Touring Club Italiano. sid. 399–400. ISBN 88-365-2541-5

Se även

Birgittahuset

[1] Svensk uppslagsbok. Malmö 1932.

[1]

@@ Rad 13: / Rad 13: @@
 | lat_g  =41  |lat_m  =53  |lat_s  =43.02  |lat_NS  = N
 | long_g =12 |long_m =28  |long_s =15.68 |long_EW = E
+| arkitekt     = [[Antonio da Sangallo den yngre]]<br>[[Michelangelo]]<br>[[Giacomo Barozzi da Vignola]]<br>[[Giacomo della Porta]]
-| arkitekt     =
 | konstruktör  =
+| byggherre    = [[Paulus III|Alessandro Farnese]]<br>[[Ranuccio Farnese]]<br>[[Alessandro Farnese (kardinal)|Alessandro Farnese]]<br>[[Odoardo Farnese]],
-| byggherre    =
 | ägare        =
-| färdig       =
+| färdig       = 1589
-| stil         =
+| stil         = [[Renässans]]
 | konstruktion =
 | material     =
 | fotnoter     =
 }}
-'''Palazzo Farnese''' är ett [[palats]] i [[Rom]], beläget på östra sidan av [[Tibern]] mellan Piazza Farnese och [[Via Giulia]]. När [[drottning Kristina]] kom till Rom [[1655]] bodde hon fram till [[1659]] i det.
+'''Palazzo Farnese''' är ett [[palats]] i [[Rom]], beläget på östra sidan av [[Tibern]] mellan [[Piazza Farnese]] och [[Via Giulia]]. När [[drottning Kristina]] kom till Rom 1655 bodde hon där fram till 1659.
-Efter familjen [[Farnese]]s utslocknande blev Neapels kungahus ägare till palatset, som från 1874 förhyrdes och slutligen 1908 inköptes av franska staten som [[Frankrikes ambassad i Rom]]. Tidigare hyste palatset även franska arkeologiska institutet.<ref>''Svensk uppslagsbok'', Malmö 1932</ref>
+Efter familjen [[Farnese]]s utslocknande blev Neapels kungahus ägare till palatset, som från 1874 förhyrdes och slutligen 1908 inköptes av franska staten som [[Frankrikes ambassad i Rom]]. Tidigare hyste palatset även franska arkeologiska institutet.<ref>''[[Svensk uppslagsbok]]''. Malmö 1932.</ref>
 Palatset är känt i [[Sverige]] såsom en förebild för den [[Stockholms_slott#Norra_l.C3.A4ngan_1692-1696|norra längan]] av [[Stockholms slott]].
 ==Byggnadshistoria==
-Palazzo Farnese är uppfört på platsen för ett äldre palats, förvärvat [[1495]] av [[kardinal]]en [[Alessandro Farnese]], som senare blev [[påve]] under namnet [[Paulus III]]. Det nya palatset påbörjades [[1514]] av [[Antonio da Sangallo d.y.]] Det var mycket stort redan från början och utvidgades ytterligare sedan Farnese valts till påve [[1534]]. Gården gjordes större, och [[fasad]]en flyttades fram några meter. Palatset består av fyra längor som är samlade kring en kvadratisk gård, med en [[valv|välvd]] treskeppig entréportik och en öppen [[portik]] mot trädgården på baksidan.
+Palazzo Farnese är uppfört på platsen för ett äldre palats, förvärvat 1495 av [[kardinal]]en [[Alessandro Farnese]], som senare blev [[påve]] under namnet [[Paulus III]]. Det nya palatset påbörjades 1514 av [[Antonio da Sangallo den yngre]]. Det var mycket stort redan från början och utvidgades ytterligare sedan Farnese valts till påve 1534. Gården utvidgades och [[fasad]]en flyttades fram några meter. Palatset består av fyra längor som är samlade kring en kvadratisk gård, med en [[valv|välvd]] treskeppig entréportik och en öppen [[portik]] mot trädgården på baksidan.
-Vid Sangallos död [[1546]] hade fasaden förts upp till tredje våningen. [[Michelangelo]], som samtidigt arbetade med Paulus III:s andra stora projekt, [[Piazza del Campidoglio]], fick ansvaret för byggnaden. Under hans ledning höjdes fasaden och fick sin kraftiga, krönande
+Vid Sangallos död 1546 hade fasaden förts upp till tredje våningen. [[Michelangelo]], som samtidigt arbetade med Paulus III:s andra stora projekt, [[Piazza del Campidoglio]], fick ansvaret för byggnaden. Under hans ledning höjdes fasaden och fick sin kraftiga, krönande
-[[gesims|huvudgesims]]. Kort efter påvens död [[1549]] fick [[Giacomo Barozzi da Vignola]] ansvaret för arbetet. Han hade tidigare varit verksam vid andra av Farneses byggnadsprojekt. Under hans ledning fullbordades bland annat palatsets bakre fasad och [[loggia|loggiorna]] mot trädgården (1569–1573). Den översta loggian, som utfördes [[1589]], gjordes dock av hans efterträdare, [[Giacomo della Porta]].
+[[gesims|huvudgesims]]. Kort efter påvens död 1549 fick [[Giacomo Barozzi da Vignola]] ansvaret för arbetet. Han hade tidigare varit verksam vid andra av Farneses byggnadsprojekt. Under hans ledning fullbordades bland annat palatsets bakre fasad och [[loggia|loggiorna]] mot trädgården (1569–1573). Den översta loggian, som uppfördes 1589, gjordes dock av hans efterträdare, [[Giacomo della Porta]].
-Palatsets interiör hyser bland annat det berömda Galleria Farnese, som pryddes med klassicerande [[fresk]]er av [[Annibale Carracci]] omkring år 1600.
+Palatsets interiör hyser bland annat [[Galleria Farnese]], som pryddes med klassicerande [[fresk]]er av [[Annibale Carracci]] omkring från 1597 till 1604.
-== Noter ==
+==Referenser==
+===Noter===
 <references/>
+===Tryckta källor===
+*{{bokref
+|efternamn=Ausenda
+|förnamn=Marco
+|titel=Roma
+|år=2002
+|upplaga=9
+|utgivare=Touring Club Italiano
+|utgivningsort=Milano
+|språk=italienska
+|isbn=88-365-2541-5
+|sid=399–400
+}}
 ==Se även==