Offentligt ämbete: Skillnad mellan sidversioner
Bensin (Diskussion | Bidrag) →Tjänstemannaansvar: Statsvetare Marja Lemne och Britta Lejons kommentarer |
Bredman (Diskussion | Bidrag) |
||
| Rad 27: | Rad 27: | ||
Brottsbalkens 20 kapitel om tjänstefel reglerar ansvaret.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700|titel=Dokument|hämtdatum=2017-03-14|efternamn=Riksdagsförvaltningen|verk=www.riksdagen.se|språk=sv}}</ref> |
Brottsbalkens 20 kapitel om tjänstefel reglerar ansvaret.<ref>{{Webbref|url=https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700|titel=Dokument|hämtdatum=2017-03-14|efternamn=Riksdagsförvaltningen|verk=www.riksdagen.se|språk=sv}}</ref> |
||
I samband med [[Transportstyrelsens IT-upphandling]] efterlyste [[Inga-Britt Ahlenius]] ett utökat tjänstemannaansvar.<ref name="sr-20170818"/> Statsvetare Marja Lemne var positiv men [[Britta Lejon]], ordförande för [[Fackförbundet ST]], menade att det var ett större problem att staten hade fokuserat för ensidigt på effektivitet på bekostnad av |
I samband med [[Transportstyrelsens IT-upphandling]] efterlyste [[Inga-Britt Ahlenius]] ett utökat tjänstemannaansvar.<ref name="sr-20170818"/> Statsvetare Marja Lemne var positiv men [[Britta Lejon]], ordförande för [[Fackförbundet ST]], menade att det var ett större problem att staten hade fokuserat för ensidigt på effektivitet på bekostnad av rättssäkerhet, demokrati, öppenhet och säkerhet.<ref name="sr-20170818"/> |
||
==Referenser== |
==Referenser== |
||
Versionen från 27 september 2017 kl. 07.22
 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2014-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Ett offentligt ämbete är en befattning i staten, eller i en kommun eller annan administrativ enhet under staten. Den som har ett ämbete kallas ämbetsman. En ämbetsman är en högre tjänsteman inom statlig verksamhet, till exempel en myndighet.
Bland offentliga ämbeten skiljer man mellan förtroendevalda, som tillsätts genom val, och tjänstemän, som tillsätts genom förordnande.
Ämbetsmannaansvar
Ämbetsmannaansvar var det straffrättsliga ansvaret för offentligt anställda som gällde i Sverige före ämbetsansvarsreformen och fram till 1 januari 1976.
Fel eller försummelser i tjänsten kunde leda till ansvar för tjänstefel. För tjänstefel dömdes en offentligt anställd som av försummelse, oförstånd eller oskicklighet åsidosatte vad som ålåg honom enligt lag, instruktion, annan författning, särskild föreskrift eller tjänstens beskaffenhet. Möjliga påföljder var böter och fängelse, men även de särskilda ämbetsstraffen suspension och avsättning kunde tillgripas.
Ämbetsansvarsreformen
Ämbetsansvarsreformen utgick från att man skulle inskränka det straffrättsliga ansvaret och därigenom närma sig den privata arbetsmarknadens sanktionssystem. Reformen byggde alltså på en privaträttslig grundsyn på den offentliga anställningen.
Straffansvaret för tjänstefel och de särskilda ämbetsstraffen avsättning och suspension avskaffades och ersattes av tre nya ansvarsregler:
Det allmänna straffrättsliga ansvaret för tjänstefel upphörde och begränsades till den del av den offentliga verksamheten som innefattade myndighetsutövning. Reglerna om detta nya ansvar kom att regleras i 20 kapitlet Brottsbalken. Staffansvar enligt detta kapitel kunde endast utdömas om gärningen inneburit någon form av myndighetsutövning som orsakat något förfång eller en otillbörlig förmån och som inte varit ringa.
År 2017 var det ytterst ovanligt, och det hände allt mindre ofta, att någon dömdes till ansvar trots att allt fler anställda inom offentlig förvaltning anmäldes för tjänstefel.[1]
Tjänstemannaansvar
Tjänstemannaansvar innebär att en tjänsteman i offentlig förvaltning har ansvar för beslut i samband med myndighetsutövning, och därmed kan bli föremål för disciplinåtgärder, avsked eller rättsliga påföljder vid förseelser.
Brottsbalkens 20 kapitel om tjänstefel reglerar ansvaret.[2]
I samband med Transportstyrelsens IT-upphandling efterlyste Inga-Britt Ahlenius ett utökat tjänstemannaansvar.[3] Statsvetare Marja Lemne var positiv men Britta Lejon, ordförande för Fackförbundet ST, menade att det var ett större problem att staten hade fokuserat för ensidigt på effektivitet på bekostnad av rättssäkerhet, demokrati, öppenhet och säkerhet.[3]
Referenser
- ^ Alice Teodorescu. "Teodorescu: Dags att återinföra ämbetsmannaansvaret", Göteborgs-Posten, 22 juli 2017. Åtkomst den 23 juli 2017.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Dokument”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/brottsbalk-1962700_sfs-1962-700. Läst 14 mars 2017.
- ^ [a b] "Behövs en etisk kod för tjänstemän?", P1-morgon, 18 augusti 2017. Åtkomst den 11 september 2017.