Hoppa till innehållet

Diskussion:Rasism: Skillnad mellan sidversioner

Sidans innehåll stöds inte på andra språk.
Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Fem5 (Diskussion | Bidrag)
Fem5 (Diskussion | Bidrag)
Rad 183: Rad 183:
:::::Om definition inte ska tas bort så bör det åtminstone förtydligas att den avser just ordet ''rasdiskriminering''. Förslagsvis: "Rasism används idag ofta synonymt med rasdiskriminering, som avser diskriminering mellan människor baserad på ras, hudfärg eller etniskt ursprung.". Då är det i alla fall ingen uppenbar lögn. [[Användare:Fem5|Fem5]] ([[Användardiskussion:Fem5|diskussion]]) 16 juni 2018 kl. 20.49 (CEST)
:::::Om definition inte ska tas bort så bör det åtminstone förtydligas att den avser just ordet ''rasdiskriminering''. Förslagsvis: "Rasism används idag ofta synonymt med rasdiskriminering, som avser diskriminering mellan människor baserad på ras, hudfärg eller etniskt ursprung.". Då är det i alla fall ingen uppenbar lögn. [[Användare:Fem5|Fem5]] ([[Användardiskussion:Fem5|diskussion]]) 16 juni 2018 kl. 20.49 (CEST)
::::::Det låter väl ok. Det jag hoppas på är fler förtydligande källor. Rasdiskriminering är ju rasism... [[Användare:Adville|Adville]] ([[Användardiskussion:Adville|diskussion]]) 16 juni 2018 kl. 21.54 (CEST)
::::::Det låter väl ok. Det jag hoppas på är fler förtydligande källor. Rasdiskriminering är ju rasism... [[Användare:Adville|Adville]] ([[Användardiskussion:Adville|diskussion]]) 16 juni 2018 kl. 21.54 (CEST)
::::::Rasdiskriminering är rasism, rasism är inte alltid rasdiskriminering — men ofta. Det "lustiga" med FN-konventionen är att den utgår från att raser finns och stater ska verka för förståelse mellan alla dessa raser ("promoting understanding among all races") — till skillnad från vår artikel som säger att raser inte finns. [[Användare:Fem5|Fem5]] ([[Användardiskussion:Fem5|diskussion]]) 16 juni 2018 kl. 22.40 (CEST)
:::::::Rasdiskriminering är rasism, rasism är inte alltid rasdiskriminering — men ofta. Det "lustiga" med FN-konventionen är att den utgår från att raser finns och stater ska verka för förståelse mellan alla dessa raser ("promoting understanding among all races") — till skillnad från vår artikel som säger att raser inte finns. [[Användare:Fem5|Fem5]] ([[Användardiskussion:Fem5|diskussion]]) 16 juni 2018 kl. 22.40 (CEST)

Versionen från 16 juni 2018 kl. 21.40

Arkiv

Rasism från minoriteter mot majoriteten

Jag återställde en relativt stabil skrivning i inledningen om detta. Jag noterar dock, lite förvånat, att skrivningen inte har stöd i huvuddelen av texten. Det borde nämnas och också problematiseras. I korthet eftersom jag har lite tid och ganska lite ork: problemet är att det finns flera sorters rasism, eller flera definitioner om man så vill. Definieras rasism som att det handlar om de strukturer som håller minoriteten underordnad är det ganska uppenbart att det inte är möjligt med rasism från minoriteten mot majoriteten. Men denna artikel har inte valt den definitionen, utan från föreställningen om att det finns raser och de attityder som följer av det. Därför är det förenklat att klart säga att det finns eller inte finns rasism riktat mot majoriteten. Men det går att föra ett resonemang om det, kanske i ett avsnitt i texten som sedan speglas i inledningen. Sjö (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.03 (CET)[svara]

@Sjö: Det är riktigt som du säger att det inte har stöd i huvuddelen av texten. Vi för nedan ett resonemang om att ta bort hela den där meningen eller att förtydliga den genom att ta bort den extrema förenkling som idag står där. Förenklingen är OK att använda i ett klassrum i skolan på högstadiet och möjligtvis gymnasiet, men i ett uppslagsverk bör vi vara mer exakta. Jag avvisar inte det första alternativet (stryka) men förordar det senare (utveckla/förtydliga) dnm (d | b) 16 mars 2017 kl. 14.23 (CET)[svara]
I en redigeringskommentar nyligen anfördes Sydafrika under apartheid som ett exempel på detta. Där låg makten i minoritetens händer och denna kunde utöva förtryck mot majoritetsbefolkningen. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2017 kl. 07.27 (CET)[svara]

"Rasism mot vita finns ej" är rasism och trams.

Tycker det är jätte fel att man skriver att rasism mot vita ej skulle finnas, det är rasism i sig ju. 94.234.170.150 16 mars 2017 kl. 13.34 (CET) http://www.dn.se/ledare/signerat/erik-helmerson-visst-kan-vita-utsattas-for-rasism/[svara]

Min uppfattning är att "rasism" är idéen om att människor går att dela in i raser och oftast, men kanske inte nödvändigtvis, att det skulle finnas någon form av värdeskillnad mellan dessa uppfattade raser. Om min tolkning stämmer borde det rent tekniskt finnas "rasism mot vita", det vill säga personer med en uppfattning att det skulle finnas en "vit ras" och att den då skulle vara mindre värd en någon eller några andra raser. Mvh Luriflax (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.40 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt) Det står inte att rasism mot vita inte finns. Det står att "omvänd rasism" inte finns. Nä. Omvänd rasism finns inte. dnm (d | b) 16 mars 2017 kl. 13.42 (CET)[svara]
Omvänd rasism avser främst rasism mot vita, så samma sak. Jag kan tycka det är okej om det står en del människor anser att rasism mot vita (omvänd rasism) inte existerar. men så som det står nu är direkt rasistiskt och verkligen inte acceptabelt. Rasism mot vita heter också rasism och inte omvänd rasism. 94.234.170.150 16 mars 2017 kl. 13.43 (CET)[svara]
Måste det överhuvudtaget kallas "omvänd rasism"? Rasism borde väl vara rasism oavsett vilken grupp det drabbar? Mvh Luriflax (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.45 (CET)[svara]
Det var väll det jag skriv i sista meningen? :) Men det är rätt, rasism har inga begränsningar av vem som kan bli drabbad av det. 94.234.170.150 16 mars 2017 kl. 13.47 (CET)[svara]
@dnm: hur skulle du ställa dig till att helt stryka formuleringen " Rasism utövas av majoritetsbefolkningen mot minoriteter och mellan minoriteter. Omvänd rasism finns inte."? För mig skapar den mest förvirring. Mvh Luriflax (diskussion) 16 mars 2017 kl. 13.50 (CET)[svara]
Principiellt har jag inget emot att stryka meningen, men jag ser inte vad som förvirrar. Den är väldigt tydlig. Den visar vad rasism förutsätter: ojämlika maktförhållanden. Det är viktigt att vi på något sätt länkar från denna artikel till begreppet "omvänd rasism" då det är en relevant fråga att presentera. dnm (d | b) 16 mars 2017 kl. 13.54 (CET)[svara]
Min uppfattning utifrån denna diskussion är att det som av somliga benämns "omvänd rasism" är samma sak som rasism och att det därför är ett onödigt begrepp att ens nämna. Om diskriminering av "vita" förekommer i praktiken landar väl det under begreppet "rasism"? Formuleringen att det måste vara en majoritet som förtrycker en minoritet känns för mig helt felaktig med tanke på exempelvis apartheid-systemen. Mvh Luriflax (diskussion) 16 mars 2017 kl. 14.03 (CET)[svara]
@Luriflax: Om du läser artikeln Omvänd rasism så kommer du att se att fördomsfull eller diskriminerande inställning från exempelvis en svart mot en vit inte kan betraktas som rasism då den svarta i egenskap av sin position (i Sverige, USA, Sydafrika med flera länder) saknar makten som den vita har genom att denne just är vit och den vitas institutioner. Kort kan man säga att rasism förutsätter maktasymmetri och kan bara riktas från den som har makt mot den som är maktlös, så att säga. Sociologiskt betraktas "omvänd rasism" som icke-existerande. Det som är olyckligt i den nuvarande formuleringen är just det du pekar på "majoritet" och "minoritet". Den beskrivningen brukar användas som en extrem förenkling av rasismbegreppet (ofta på högstadier och gymnasier då det är under de förhållanden rasism primärt existerar) då det den mer korrekta beskrivningen kan betraktas komplex. Men vi kanske skulle titta på Omvänd rasism och titta om vi kan sammanfatta något därifrån för att beskriva detta med mer korrekta termer? dnm (d | b) 16 mars 2017 kl. 14.10 (CET)[svara]
dnm, Luriflax m fl. Jag tror att man måste se detta som en semantisk fråga. Ordet har ett helt naturligt spektrum av betydelser, beroende på vem som tolkar och uttalar det. Det är också en av orsakerna till att det är så laddat, eftersom det tolkas så olika. För mig är det dock uppenbart att det inte finns någon "omvänd rasism" - rasism är ett individuellt uttryck för både grundsyn och handling, "vi och dom" och intolkade skillnader mellan olika grupper, oavsett vem som är en formellt sett stakare eller svagare part. Det hela illustreras bra i de definitioner som kan läsas här. Lindansaren (diskussion) 16 mars 2017 kl. 14.33 (CET)[svara]
(Redigeringskonflikt)x2 Så länge de inte finns tunga vetenskapliga källor som säger att omvänd rasism existerar och är ett faktum så kommer det inte stå något sådant i artikeln. Det finns många vetenskapliga källor som säger att omvänd rasism inte finns. Titta på ordets ursprung och hur det används och man inser snabbt att ordet inget annat är än ett politiskt försvarsbegrepp när man vill undvika att analysera maktfrågor (och rasism är en maktfråga). Jag föreslår att denna diskussion inte tillåts utvecklas på samma skräckinjagande sätt som Nya tider och Nyheter idag, och för att undvika det behövs källor. dnm (d | b) 16 mars 2017 kl. 13.50 (CET)[svara]

Kan ta ett till exempel på där rasism mot vita (omvänd rasism enligt en del dvs) existerat (vilket finns ju fortfarande), tänk på Sydafrika när dom hade sin "anti-svarta"-tid (kan inte stava till vad det hette, ber om ursäkt om det) då bojkottade ju de andra afrikanska länderna Sydafrika på grund av rasism (vilket dom gjorde helt rätt i) men deras handlingar i sig är ju faktiskt rasistiska, ungefär "anti-vita". 94.234.170.150 16 mars 2017 kl. 13.53 (CET)[svara]

Du får ursäkta, men Nej. Det var inte rasism. Vidare (då vi kanske halkar dit av allt att döma): Antirasism är inte rasism, och antirasism är inte heller att vara anti-vit. dnm (d | b) 16 mars 2017 kl. 13.55 (CET)[svara]
Jodå, dessutom var det ingen fråga. Men var det visst rasism mot vita, handlingen i sig var fortfarande rasistisk oavsett vad du säger. Men det var ändå på samma gång rätt av dom. 94.234.170.150 16 mars 2017 kl. 13.59 (CET)[svara]
Jag anser inte att handlandet går att försvara, mer än möjligen psykologiskt. Inte heller Mugabes agerande i Zimbabwe är acceptabelt ur folkrättslig synpunkt. Om man sedan vill kalla det "rasism" eller ej är i viss mån en smaksak. Det beror helt, som Lindansaren påpekar ovan, på vilken definition man väljer. dnm har dock rätt i att den som är lättast att källbelägga är den som handlar om förtryck (uppenbart eller fördolt) utifrån en maktposition av något slag. Tostarpadius (diskussion) 16 mars 2017 kl. 15.32 (CET)[svara]
Jag försvarar givetvis inte apartheid, men jag tolkade det tidigare inlägget fel. Jag tänkte på de anti-vita inslag i politiken som funnits på senare tid och som strider mot den ursprungliga försoningspolitiken. Tostarpadius (diskussion) 17 mars 2017 kl. 07.31 (CET)[svara]

Dnm skriver att rasism "bara [kan] riktas från den som har makt mot den som är maktlös". Men det förekommer ju att maktförhållanden ändras, t.o.m. på kort tid. Blir den som var maktlös och får makt rasist i det ögonblick hon har makt? Och hur är det när någon har makt tillfälligt (som då en av dem som har makt förirrar sig in i slummen, eller då en revolution nästan lyckas)? Jag uppfattar att rasism är en ideologi eller ett sätt att se på världen, och synsättet förutsätter inte makt, också om de med makt tenderar att utveckla rasism på annat sätt än de som inte har det.

Hade nazisterna inte varit rasister om den tänkta judiska konspirationen varit verklig och kunnat stoppa dem? Jag tycker ett en definition av rasism som förutsätter vissa maktförhållanden är väldigt snäv. Begreppet kan då vara användbart för viss samhällsanalys, men det är knappast den definitionen vi skall redogöra för annat än i kontext av just den samhällsanalysen.

Jag tror säkert att rasism (som sätt att se på världen) förekommer också bland de förtryckta, riktad både mot andra svaga och mot de starka grupperna. Sedan är det en annan sak att denna rasism kan vara irrelevant i de flesta sammanhang, och i synnerhet ifråga om positiv diskriminering.

--LPfi (diskussion) 16 mars 2017 kl. 16.44 (CET)[svara]

Dnm finns det en källa på att rasism alltid förutsätter maktasymmetri till vitas fördel så kan vi såklart lägga till det i artikeln. Och skulle diskriminering av ryssar i Baltikum inte vara rasism eftersom minoriteten såväl som majoritetsbefolkning är vit? Hursomhelst borde artikeln beskriva vilka sorters diskrimineringfärgkombinationer som täcks av begreppet "rasism" och vilka som inte gör det. Så att säga, var börjar och var slutar begreppet? AadaamS (diskussion) 16 mars 2017 kl. 22.36 (CET)[svara]
Jag föreslår denna text: "Institionell omvänd rasism existerar inte i Sverige, däremot kan personer från minoritetsgrupper ha rasistiska åsikter om majoritetsbefolkningen." Källa: Statens offentliga utredningar SOU 2004:48 Se källans text nedan Fem5 (diskussion) 16 mars 2017 kl. 22.46 (CET)[svara]
Utökat innehåll

I Sverige (liksom i andra länder) talas ibland om att ”invandrarna” är lika mycket ”rasister” som ”svenskarna”. Termen ”omvänd rasism” används ofta i USA men ibland också i Sverige. Säkert är det så att det finns mycket fördomar och stereotyper, i vissa fall också i form av doktriner/ideologier, även från ”invandrades/minoriteters” sida mot ”svenskar/majoritetsbefolkningen” eller mot andra etniska grupper. Om man vill ställa frågan om ”invandrare” är rasister eller ej måste vi emellertid först definiera vad vi menar med rasism. Om man endast ser rasism som en ideologi och praktik som enskilda individer omfattar, exempelvis i form av nazism, kan dessa individer oavsett etnicitets- eller rasmarkörer och makt i så fall definieras som rasister. Om man däremot, som ska behandlas nedan, talar i termer av ”institutionell” rasism är det tveksamt om man på en global eller nationell arena kan tala i termer av rasism. De flesta som kategoriseras som invandrare eller ”svartskallar” saknar normalt tillgång till den makt och de nätverk som gör att ”institutionell rasism” kan utövas. Däremot kan man tänka sig att en grupp ”invandrare” på ett lokalt plan kan ha en sådan makt att gruppen blir den som bestämmer normerna och att handlandet sker på denna grupps villkor. Motmakten har här blivit en form av majoritetsmakt, men inom vissa ramar. Makten bestämmer den möjliga motmakten. En viktig faktor i detta sammanhang är statens roll. Hegemonin i samhället är inte utan motsättningar och staten ”förhandlar” med olika grupper/individer om bl.a. inflytande och resursfördelning. Statliga institutioner är dock en del av nationalstatens organisation och därmed inte etniskt ”neutrala”.

Jag stödjer formuleringen som Fem5 föreslår. Det är fö sid 29 i SOU som citatet ovanför kommer ifrån. Utöver det skulle jag föreslå att vi lägger till info i artikeln om vad institutionell rasism innebär till gagn för lekmannaläsaren. Kontrastera mot strukturell rasism? Eller är de samma sak? AadaamS (diskussion) 17 mars 2017 kl. 08.02 (CET)[svara]
Jag förstår inte vad satsen "Institutionell omvänd rasism existerar inte i Sverige" skulle ha i inledningen av denna artikel att göra. Dels antyder det att Sverige skulle vara i speciellt i detta avseende, dels har situationen i Sverige inte så stor betydelse att den behöver nämnas där.
Institutionell/strukturell rasism borde utan vidare nämnas i inledningen om det är meningen att vi skall beskriva den i artikeln (annars kan en länk till annan artikel i lämpligt sammanhang räcka). Och att diskutera omvänd rasism utan att diskutera institutionell rasism går väl inte. Och om vi talar om utövande av rasism kommer vi väl nära den strukturella rasismen och är tvungna att förklara den. Det stycket är hur som helst förvirrande då det använder en annan definition av termen än den som förklaras i inledningen. --LPfi (diskussion) 17 mars 2017 kl. 08.59 (CET)[svara]
Vad är andra sorters rasism än strukturell/institutionell rasism, är det invididuell? Det vill säga är strukturell rasism en klassificering enligt utövandets former? AadaamS (diskussion) 18 mars 2017 kl. 07.58 (CET)[svara]

FN:s definition

Jag ser att Hannibal haft den goda ambitionen att lägga in en FN-definition, som förklaring till vad det hela handlar om. Men, jag undrar om det verkligen blir rätt: FN-texten handlar väl om rasdiskriminering, medan de här artikeln handlar om det näraliggande men ej synonyma begreppet rasism? Jag tror att det är viktigt att hålla isär dessa begrepp om inte annat eftersom det så ofta uppstår definitionstvister när något av dessa r-ord förs in i debatten. Lindansaren (diskussion) 17 mars 2017 kl. 09.24 (CET)[svara]

Tack. Om du kikar på hela den texten som används i källan ser du att de tydligt skriver att rasism definieras som... I definitionen nämns också flera grunder för diskriminering, särskiljning, etc, inte bara ras.//Hannibal (diskussion) 17 mars 2017 kl. 09.28 (CET)[svara]
OK, tack. Lindansaren (diskussion) 17 mars 2017 kl. 10.28 (CET)[svara]

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 3 externa länkar på Rasism. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 25 maj 2017 kl. 20.42 (CEST)[svara]

Lögner och personliga åsikter bör tas bort

Bland annat står det att "rasism utövas av majoritetsbefolkningen mot minoriteter och mellan minoriteter" och att "omvänd rasism [inte finns]".

Detta bör tas bort då det är en helt personlig åsikt. Rasism definieras generellt sett ungefär som att dela upp folk i raser och att bland annat diskriminera mot folk man anser tillhöra en annan ras. Det här med att rasism alltid skulle vara mot en person tillhörande en minoritetsgrupp av en person tillhörande majoritetsgruppen är en helt personlig åsikt och har inget med den generellt sett accepterade definitionen av rasism att göra.

185.90.60.76 27 maj 2017 kl. 01.47 (CEST)[svara]

Omvänd rasism igen

@Andejons: @Dnm: @Adville: Jag håller med om att minoritetsregimerna i apartheid-Sydafrika och dåvarande Rhodesia är exempel på hur minoriteter utövat rasism mot majoriteter. Det antika Sparta är ett annat exempel. Men att omvänd rasism är en retorisk konstruktion som saknar grund framgår av den artikeln, där detta är väl källbelagt. Det är inte heller vilken SR-artikel som helst som anges som källa till att omvänd rasism inte finns. Det är ett uttalande av docent Anders Hellström som forskat om rasism, det väger tungt. Det vore iofs bättre att använda hans rapport som källa, men man kan inte bara avfärda hans uttalande i en handvändning. /Ascilto (diskussion) 27 maj 2017 kl. 12.17 (CEST)[svara]

Jag är nog lite seg nu, men menar du att man skall nämna i denna artikel att omvänd rasism är en konstruktion bland vissa vita, och hänvisa till den artikeln? Om så så håller kag med dig. Många söker nog denna artikel och bör då kunna koma vidare till omvönd rasism. Adville (diskussion) 27 maj 2017 kl. 13.11 (CEST)[svara]
Det som nu står i artikeln är lite förenklat. Det handlar inte nödvändigtvis om majoritetsbefolkning mot minoritetsbefolkning. Beskrivningen är ur västerländska förhållanden då begreppet om omvänd rasism uppstod här som ett retoriskt grepp från extremhögern för att urskulda sig själva och göra sig själva till offren. Beskrivningen handlar om makten att förtrycka och den makten kan en minoritet ha om den äger de etablerade/erkända institutionerna, kulturen, med mera. Undantagen som tas upp är därför inte skäl nog att radera texten, däremot behöver texten förtydligas. dnm (d | b) 27 maj 2017 kl. 14.24 (CEST)[svara]
Om vill avfärda något med att det "inte finns", så får man presentera ordentligt med källor. En kort intervju så SR:s hemsida räcker knappast. Nu stryker jag meningen om att det handlar om majoritetsbefolkningar igen, eftersom det inte verkar vara någon som vill försvara det.
andejons (diskussion) 28 maj 2017 kl. 13.15 (CEST)[svara]
Även om det inte stämmer till 100 % att rasism utövas av en majoritet gentemot en minoritet så utövas den alltid av en socialt överordnad grupp gentemot en underordnad, den tidigare texten skulle kunna formuleras om, jag har dock ingen inblick i lämpliga källor.
Andra exempel på hur minoriteter utövat rasism mot majoriteter är hur de europeiska kolonialväldena gjort etniska minoriteter till härskarklasser, det mest kända exemplet är väl det belgiska väldet över Rwanda och gynnandet av tutsierna. Conquistadorväldena i Sydamerika kan också nämnas, med Bolivia som färskast exempel där majoritetsbefolkningen av ursprungsfolk tryckts ner av en minoritet av europeiska ättlingar. Det japanska styret över Korea och Manchuriet är också exempel. /Ascilto (diskussion) 28 maj 2017 kl. 14.09 (CEST)[svara]
Rasism är inte bara ett utövande utan även en uppsättning föreställningar. Dessa kan användas för att befästa och motivera en grupps överordning en annan liksom för att mana till kamp mot en grupp som ses som i alla fall i vissa avseenden överordnad. Det senare präglar t.ex. vissa typer av antisemitism, där propagandan utgår från att de skall utöva ekonomisk och politisk makt på bekostnad av majoriteten.
andejons (diskussion) 28 maj 2017 kl. 17.50 (CEST)[svara]
Att den antisemitiska propagandan menar att judarna ägnar sig åt en världsvid konspiration utifrån en påstådd maktställning vederlägger inte att judarna är en socialt underordnad grupp och att det är som sådan som de blivit och blir utsatta för rasism. /Ascilto (diskussion) 28 maj 2017 kl. 18.03 (CEST)[svara]
Nynazister kan knappast sägas vara överordnade judar i dagens Sverige annat än i sin egen förvrängda världsbild.
andejons (diskussion) 28 maj 2017 kl. 21.29 (CEST)[svara]
Även om nynazismen är en allmänt avskydd ideologi så utgår nynazisterna i sin antisemitism ifrån att de ingår i en överordnad majoritet, vilket de som personer också gör även om deras ideologi är marginaliserad. /Ascilto (diskussion) 29 maj 2017 kl. 18.36 (CEST)[svara]

Problemet med den här artikeln är att den egentligen handlar om ett mångtydigt begrepp, med flera olika perspektiv som inte har definierats och klargjorts. Dels är rasism, med sin syn på medmänniskorna och hur man kan agera mot dem som man ogillar, ett begrepp som kan betraktas ur ett strukturellt, akademiskt och vetenskapligt perspektiv. Då handlar det t ex om rasismen som en ideologisk grund för en maktanspråk i ett samhällssystem, politisk praktik samt det pseudovetenskapliga stödet för rasindelning. Dels är det ett begrepp som kan betraktas ur ett mer enskilt, personligt moralist/etiskt och socialt beteenderelaterat perspektiv. Då handlar det om relationer, respekt, retorik och handlingar som påverkar och berör enskilda.
Bägge perspektiven är lika relevanta. Diskriminering, främlingsfientlighet och rasism är upplevelser som påverkar den som drabbas, oavsett om den bristande respekten, handlingen eller beteendet är riktat mot individen som just individ, eller mot henne som representant för en grupp. Det möjligt att man har forsknings- och akademiskt stöd för att det hävda att det inte finns (eller finns) någon omvänd rasism. Men det beror i så fall på vilka definitioner av begreppet som man vill luta sig mot. Betraktar man t ex begreppet enbart som något som kan relateras till övergripande maktrelationer? Eller väger man in den enskilda rasistens agerande och det utsatta offrets upplevelse? För allt är inte forskning och akademi. Det handlar även om praktik. För begreppet rasism har även ett liv i vardagsspråk, individuella upplevelser, känslor och relationer.
Min egen utgångspunkt är den mer individ- och upplevelserelaterade och att det avgörande är individens "rasistiska agerande" i uttalanden, aktiviteter och beteende som är avgörande (oavsett om det är individbaserat eller strukturellt), tillsammans med "offrets upplevelse" av diskriminering, övergrepp o s v. Och då är rasism just rasism, oavsett om den har sin grund i ett samhällsystem eller en rasists individuella övertygelse. Lindansaren (diskussion) 28 maj 2017 kl. 20.02 (CEST)[svara]

Den forskning jag tillgodogjort mig anger att rasism något som kan utövas genom strukturer medan mellan individer från underordnad mot överordnad är det frågan om diskriminerande och fördomsfulla inställningar/attityder eftersom dessa uttryck inte kan få några reella materiella, sociala eller kulturella konsekvenser även om det kan vara väldigt otrevligt för den enskilda. All forskning jag tillgodogjort mig direkt eller indirekt uttrycker att något som begreppet omvänd rasism innefattar inte existerar men erkänner begreppet som ett ursäktande av rasistisk inställning från den som använder det begreppet, ofta som ett försvar. dnm (d | b) 28 maj 2017 kl. 20.24 (CEST)[svara]
Om man utgår från att med rasism menas "strukturell/institutionell rasism" (dvs rasism från den styrande eliten) så känns påståendet att omvänd rasism inte existerar logiskt. Om staten exempelvis skulle prioritera invandrare till utbildningar så är det inte rasism mot svenskar, utan positiv särbehandling av invandrare. Om staten däremot skulle prioritera infödda svenskar gentemot invandrare, så kan det förstås klassificeras som rasism. Ett problem med artikeln är att den inte definerar rasism som alltid kommande från den styrande eliten. Istället defineras rasism mer allmänt som "en världsbild eller ideologi där människan anses kunna delas upp i raser" och "diskriminering eller antagonism riktad mot någon av en annan ras baserat på tron att en egen ras är överlägsen". Rasism i denna betydelse förekommer självklart även från minioritetsgrupper. Artikeln behöver därför förtydligas vad som menas med rasism och omvänd rasism. Jag skulle vilja att både rasism i den allmänna betydelse, samt "strukturell/institutionell rasism" (källa [1]) förklaras. Samt att påståendet "Omvänd rasism finns inte" ersätts med "Institutionell omvänd rasism finns inte". På så sätt hålls begreppen isär och resonemangen blir lättare att följa.Fem5 (diskussion) 28 maj 2017 kl. 20.54 (CEST)[svara]
Den formuleringen kan vi inte använda. dnm (d | b) 28 maj 2017 kl. 21.00 (CEST)[svara]
@dnm: Varför? Är det för att omvänd rasism per definiton har betydelsen omvänd institutionell rasism? Eller för att omvänd rasism alltid är detsamma som rasism oberoende av vem som har dessa åsikter? Eller för att minioriteter inte tror på rasteorier? Fem5 (diskussion) 29 maj 2017 kl. 07.50 (CEST)[svara]
Fem5, svaret på din fråga kan du läsa i artikeln om [[omvänd rasism], med källor. Vi vill inte ha en evighetsdiskussion på denna artikel om något som behandlas i en annan artikel. Du kan även passa på att läsa diskussionssidan där så blir det nog klarare. Adville (diskussion) 29 maj 2017 kl. 09.08 (CEST)[svara]
@dnm: Det kan mycket vara så att du beskriver forskningen korrekt. Men innebär det också att det med nödvändighet är den definition som ska användas just här och i alla sammanhang? För mig - med mediebakgrund och vana att tolka vad som egentligen menas i ett språkbruk - är inte det helt självklart. Forskningen behöver sina goda definitioner. Annars är det omöjligt att bygga en tillräckligt stabil vetenskaplig grund. Men forskningens definition är (vilket jag försökt påpeka i mitt inlägg) inte med säkerhet densamma som används i det språkbruk som ligger till grund för det bredare samhälleliga samtalet. Det är därför man hamnar i diskussioner - man diskuterar samma ord, men värderar dess betydelse på olika sätt. Vad gäller diskussionen om "omvänd rasism" håller jag helt med dig - det begreppet är bara propagandistiskt - men med grundinställningen att rasistiskt agerande är just rasistiskt (inte omvänt rasistiskt) oavsett om forskningen i sin definition har krav på vissa strukturella samband. Lindansaren (diskussion) 28 maj 2017 kl. 21.10 (CEST)[svara]

Islamofobi och kristofobi

Varför står det om islamofobi och kristofobi här? Vare sig islam och kristendom är några etniciteter. Även om islamofobi och kristofobi kanske ofta kombineras med rasism så är inte de inställningarna i sig ett uttryck för föreställningen om att människor kan delas in i olika raser där vissa raser är överlägsna andra (definitionen på rasism i introt). Passar de inte islamofobi och kristofobi bättre som egna artiklar? 84.55.118.131 21 september 2017 kl. 16.32‎ 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]

Krigargenen

Nyss lades ett stycke till om den s.k. krigargenen av användare:KyrkbynGBG. Stycket har tidigare lagts till i en lite annan version, fast då med tillägget att personer med mörkare hud är mer aggressiva. Jag antar att det ska bevisa någonting, men jag kan inte se att det har med ämnet rasism att göra. Någon emot att jag återställer?//Hannibal (diskussion) 10 november 2017 kl. 08.52 (CET)[svara]

Har inget med artikelns ämne att göra. --AHA (diskussion) 10 november 2017 kl. 09.26 (CET)[svara]
Okej, då återställer jag.//Hannibal (diskussion) 10 november 2017 kl. 09.32 (CET)[svara]
Det förstår jag inte, i artikeln bestrids ju att några skillnader finns med referens till bl.a. DN.se [4][5][6] Då min länk talar emot det bedöms den irrelevant. Varför?
Frågan har varit uppe förr och det är sannolikt samma användare med nytt användarnamn. Det är lugnt för mig om tillägget tas bort. dnm (d | b) 10 november 2017 kl. 10.46 (CET)[svara]
Ja det är samma användare. Frågan togs upp förr och då var länken till engelskspråkiga wikipedia. Det är åtgärdat, nu är länken till källan. Det är inte lugnt för mig om tillägget tas bort. Förklara varför ni anser att tillägget ska tas bort.
Förresten har jag aldrig skrivit att att mörka är mer aggressiva. Varför säger du så?KyrkbynGBG (diskussion) 1 januari 2001 kl. 00.00 (CET)(Signatur tillagd i efterhand.)[svara]
Det är ingen som bestrider att det finns skillnader mellan grupper. Däremot är de skillnaderna inte så systematiska, avgränsade och betydelsefulla att de kan ligga till grund för en indelning av människor i olika raser. Ännu mindre kan de ligga till grund för att ge någon person fördelar eller nackdelar beroende på den personens uppfattade ras. Det finns till exempel val dokumenterade genetiska sjukdomar som drabbar människor med visst ursprung, den mest kända är förmodligen sicklecellanemi. Vi tar inte upp dem här för det är inte sådana enskilda skillnader som ligger till grund för rasismen. Att ta upp ett enda exempel är att ge det otillbörlig vikt, och det har egentligen inget att göra med det tankesystem som rasismen är. Sjö (diskussion) 12 november 2017 kl. 10.21 (CET)[svara]

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 2 externa länkar på Rasism. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 16 mars 2018 kl. 01.51 (CET)[svara]

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Rasism. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 12 april 2018 kl. 17.36 (CEST)[svara]

Externa länkar ändrade

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Rasism. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

  • Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
  • Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
  • Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 11 juni 2018 kl. 21.51 (CEST)[svara]

Definitionen från FN

Angående orddefinition topp höger i artikeln ("Betydelse – diskriminering mellan människor baserad på ras, hudfärg eller etniskt ursprung"). Den definition kommer från FN men verkar egentligen avse termerna diskriminering och rasdiskriminering — inte ordet rasism som denna artikel handlar om. Eller läser jag fel? Ping till Hannibal som lade in det förra året ([2]). Fem5 (diskussion) 16 juni 2018 kl. 10.02 (CEST)[svara]

Rasdiskriminering länkar hit, till artikeln Rasism. De båda termerna är svårt sammanlänkade. Fast jag tycker att vi ska skriva inledningen där istället:
"Uppfattningen att människan är uppdelad i raser och att den egna rasen är överlägsen andra."
Det är i och för sig med en engelsk ordbok som källa, men i det här fallet finns inga skillnader mellan språken på en så övergripande nivå.----LittleGun (diskussion) 16 juni 2018 kl. 11.22 (CEST)[svara]
FN-stadgan påstår sig inte ens att vara en allmän definition av rasdiskriminering, utan endast en definition för den specifika stadgan. ("In this Convention, the term 'racial discrimination' shall mean any..."). Jag plockar bort hela stycket, ordets betydelse ska ju i alla fall stå i ingressen enlig vår wiki-standard — inte i en separat ruta.. Om nån har annan åsikt så får ni rulla tillbaka och kommentera här. Fem5 (diskussion) 16 juni 2018 kl. 15.29 (CEST)[svara]
Lugn i stormen. Stressa inte. Andas djupt. Låt diskussionen ha sin gång först. Texten, vad rasism är, är inte felaktig. Källan mpste analyseras först och kanske fler källor kan läggas till som visar det stämmer. Adville (diskussion) 16 juni 2018 kl. 15.48 (CEST)[svara]
Som LittleGun skrev. Jag la in den definitionen för att ge en längre definition än den som är möjlig att ge i det inledande stycket. Det finns många som är intresserade av just sådana definitioner. FN:s konventioner är ett starkt exempel på hur ordet används och tenderar att vara mycket lite omstridda, jämfört med exempelvis vad forskare använder för definitioner. Därav detta val. Om definitionen tas bort må det väl vara hänt, men jag tycker att det är lite synd.//Hannibal (diskussion) 16 juni 2018 kl. 15.52 (CEST)[svara]
Om definition inte ska tas bort så bör det åtminstone förtydligas att den avser just ordet rasdiskriminering. Förslagsvis: "Rasism används idag ofta synonymt med rasdiskriminering, som avser diskriminering mellan människor baserad på ras, hudfärg eller etniskt ursprung.". Då är det i alla fall ingen uppenbar lögn. Fem5 (diskussion) 16 juni 2018 kl. 20.49 (CEST)[svara]
Det låter väl ok. Det jag hoppas på är fler förtydligande källor. Rasdiskriminering är ju rasism... Adville (diskussion) 16 juni 2018 kl. 21.54 (CEST)[svara]
Rasdiskriminering är rasism, rasism är inte alltid rasdiskriminering — men ofta. Det "lustiga" med FN-konventionen är att den utgår från att raser finns och stater ska verka för förståelse mellan alla dessa raser ("promoting understanding among all races") — till skillnad från vår artikel som säger att raser inte finns. Fem5 (diskussion) 16 juni 2018 kl. 22.40 (CEST)[svara]