Mem: Skillnad mellan sidversioner

Innehåll som raderades Innehåll som lades till

Inline

Versionen från 25 juli 2018 kl. 16.02

Introduktion till memetiken

Memetik, forskningen som baserar sig på begreppet mem, anses fortfarande kontroversiellt bland icke-biologiskt skolade forskare. Området (som beskrivs utförligare i den separata artikeln memetik) startade i och med att Richard Dawkins försökte hitta paralleller till den minsta genetiska enheten som replikerade sig (genen) inom andra områden och insåg att tankar och idéer också är en "replikator" (memet). Datorers mjukvara skulle kunna vara en form av replikator som evolution så småningom skulle kunna skapa fantastiska saker med, antingen socialt, med öppen källkod, eller genom algoritmer som utvecklar sig själva.

Memetiken tar koncept från evolutionsteorin och applicerar dem på mänsklig kultur. Dessutom används matematiska modeller för att försöka förklara många kontroversiella ämnen, såsom religion, politiska system, politiska och ekonomiska [institutioner]. Men kritiker menar^{[källa behövs]} att memetiken struntar i etablerade fakta i områden såsom sociologi, kognitiv psykologi, socialpsykologi, etc, som är högst relevanta för drag som memetiken påstår sig göra och de metoder som memetiken använder. Flera studier har dock framgångsrikt utnyttjat memetik för empiriska studier (på statsvetenskapens och innovationsforskningens område av framför allt Mikael Sandberg).

Begreppet memetisk association syftar på tanken att mem grupperar sig. Till exempel innehåller memet jeans mem för byxor, blixtlås, blå färg, bomullskläder, nitar, bälteshällor, och dubbla sömmar. På det sättet kan grupper av mem agera symbiotiskt (för att använda en annan biologisk metafor) på det sättet att de samarbetar för sitt gemensamma bästa.

Frasen memetisk förskjutning syftar på hur ett mem förändras medan det överförs från en människa till en annan. Den memetiska förskjutningen ökar när överföringen sker på ett obekvämt sätt. Väldigt få mem visar stor memetisk tröghet (när memet manifesterar sig på samma sätt och får samma effekt oavsett vem som skickar eller tar emot memet). Memetisk tröghet ökar när memet överförs tillsammans med någon minnesregel eller annat verktyg, såsom ett rim, för att bevara minnet av hur memet såg ut innan överföringen.

Memetiker använder ofta den existerande biologiska term-floran för att skapa nya memetik-termer, genom att sätta mem- istället för gen-, till exempel mempool och memtyp. Detta är förmodligen ett av de viktigaste skälen till att memetiken inte absorberas eller accepteras till fullo i den icke-biologiskt skolade social- och samhällsvetenskapen.

Se även

Källor och exempel på litteratur inom området memetik

Blackmore, S (1999) The Meme Machine, Oxford University Press, Oxford
Campbell, D T (1965) Variation and selective retention in socio-cultural evolution. I Barringer, H, Blanksten, G I and Mack, R W, Social Change in Developing Areas. A Reinterpretation of Evolutionary Theory, Schemkman, Cambridge
Brodie, R (1996), Virus of the Mind. The New Science of the Meme. Seattle, Integral Press
Cloak, F T (1973) Elementary self-replicating instruction and their works: Toward a radical reconstruction of general anthropology through a general theory of natural selection, uppstats presenterad vid Ninth International Congress of Anthropological and Ethnographical Sciences
Cloak, F T (1976) Is Cultural Ethology Possible. Human Ecology 3(3): 161-181
Dawkins, R (1976) The Selfish Gene. Oxford University Press, Oxford
Dawkins, R (1982) The Extended Phenotype. The Gene as the Unit of Selection. Freeman & Co, Oxford
Dennett, D C (1991) Darwin’s Dangerous Idea. Evolution and The Meanings of Life. Simon & Schuster, New York
Dennett, D C (1996) Kinds of Minds. Towards an Understanding of Consciousness. London, Weidenfeld & Nicolson
Distin, K. (2005), The Selfish Meme. A Critical Reassessment. Cambridge, Cambridge University Press
Hull, D L (1982) The Naked Meme. I: Plotkin, H C (ed.) Learning, Development, and Culture: Essays in Evolutionary Epistemology. John Wiley, New York
Hull, D L (2001) Science and Selection: Essays on Biological Evolution and the Philosophy of Science, Cambridge University Press, Cambridge
Langton, J (1979) Darwinism and the Behavioral Theory of Sociocultural Evolution: An Analysis, American Journal of Sociology. 85, 2: 288-309
Lynch, A (1996) Thought Contagion. How Belief Spreads Through Society. Basic Books, New York
Plotkin, H (1994) Darwin Machines and the Nature of Knowledge. Harvard University Press, Cambridge
Sandberg, M (2000) De politiska och ekonomiska uttrycksarternas uppkomst genom institutionell selektion: några steg mot en evolutionär politisk ekonomi. Statsvetenskaplig tidskrift, 103, 2: 115-148
Sandberg, M (2004) Hybridvetenskap och innovation: något för statsvetenskapen? Bokkapitel i Tvärvetenskap: Fält, perspektiv, metod, Fredrik Sunnemark och Martin Åberg (red.), Studentlitteratur (2004), ss. 59-84
Sandberg, M (2006, 2007) The Evolution of IT Innovations in Swedish Organizations: A Darwinian Critique of ‘Lamarckian’ Institutional Economics, Journal of Evolutionary Economics (on-line 2006, i tryck 2007)
Sandberg, M (2017) Samhällets rörelselag. Marx, Darwin och statsvetenskapens politisering (Universus)

Noter

Externa länkar

@@ Rad 1: / Rad 1: @@
-== Memens historia ==
-Konceptet med idéer som sprider sig enligt genetiska regler förekommer innan Richard Dawkins bok ''Den själviska genen''. Redan [[Charles Darwin|Darwin]] var medveten om analogin när han antog begreppet "survival of the fittest" från [[Herbert Spencer]].
-I tidskriften ''Journal of Memetics'' (numera inaktiv) har [[John Laurent]] föreslagit att termen mem är taget från verk av den relativt okände tyske biologen [[Richard Semon]] som [[1904]] publicerade boken ''Die Mneme'' som handlar om erfarenheter som liknar Dawkins tankar. Laurent har även föreslagit att roten till ordet 'mem' snarare kommer från ''μιμνήσκεσθαι'', det grekiska ordet för ''att minnas,'' snarare än, som Dawkins påstår, från roten ''μιμεισθαι'', gr. ''att imitera''.
-[[Everett Rogers]] som startade idéspridningsforskningen 1962 menar att [[Gabriel Tarde]] redan 1890 satte upp "lagar för imitation" som förklarade hur människor bestämde sig för att imitera andras beteende.
-Efter Dawkins har till exempel [[Francis Heylighen]] utvecklat kriterier för hur det naturliga urvalet påverkar mem, som möjligen kan testas i [[kvantitativ studie|kvantitativa studier]], och 2003 testade Klaas Chielens den teorin. Fler forskare anges i artikeln om [[memetik]].
 == Introduktion till memetiken ==
 [[Memetik]], forskningen som baserar sig på begreppet mem, anses fortfarande kontroversiellt bland icke-biologiskt skolade forskare. Området (som beskrivs utförligare i den separata artikeln [[memetik]]) startade i och med att Richard Dawkins försökte hitta paralleller till den minsta genetiska enheten som replikerade sig (genen) inom andra områden och insåg att tankar och idéer också är en "replikator" (memet). Datorers [[mjukvara]] skulle kunna vara en form av replikator som evolution så småningom skulle kunna skapa fantastiska saker med, antingen socialt, med [[öppen källkod]], eller genom [[algoritm]]er som utvecklar sig själva.