Hoppa till innehållet

Helgolandsfälla: Skillnad mellan sidversioner

Från Wikipedia
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Tog bort döda länkar.
Gräsgård (Diskussion | Bidrag)
Smärre redigeringar, samt utvecklade av Helgolandsfällorna vid Ottenby fågelstation
Rad 1: Rad 1:
'''Helgolandsfälla''' är en större stationär fångstryssja för infångade av [[fåglar]] för [[ringmärkning]] eller andra studier av [[ornitologi|ornitologisk]] karaktär. En del helgolandsfällor kan vara mycket stora, till exempel är en sådan fälla på [[Stora Fjäderäggs fågelstation]] 10 meter hög, 30 meter bred och 38,4 meter lång. Det finns många fördelar med denna fångstmetod, bland annat anses den vara skonsammare mot fåglarna och insamlingen kan bli mer effektiv. Ottenby fågelstation grundades 1946 och var först i landet med en fälla av sådan typ.
'''Helgolandsfälla''' är en fångstanordning som används för infångade av [[fåglar]] för [[ringmärkning]] eller andra studier av [[ornitologi|ornitologisk]] karaktär. Fällan består av en stor nätstrut som fungerar som en [[ryssja]] i vilken fåglarna drivs in. Namnet härstammar från den [[Tyskland|tyska]] ön [[Helgoland]] där fälltypen först utvecklades. Helgolandsfällor varierar i storlek från små till mycket stora, till exempel är en sådan fälla på [[Stora Fjäderäggs fågelstation]] 10 meter hög, 30 meter bred och 38,4 meter lång. Det finns många fördelar med denna fångstmetod, bland annat anses den vara skonsammare mot fåglarna och insamlingen kan bli mer effektiv än vid fångst i [[slöjnät]]. Vid [[Ottenby fågelstation]] finns två Helgolandsfällor, benämnda A-fällan och Krattet, varav den senare anlades redan 1949<ref name=":0">{{Bokref|titel=Ölands södra udde : klassisk fågelmark|url=http://worldcat.org/oclc/473771777|utgivare=Ottenby Fågelstation|datum=1988|hämtdatum=2020-05-08|isbn=91-7970-256-2|oclc=473771777|efternamn=Edberg, Ragnar|förnamn=|år=|sid=109-122|redaktör=Engström, Boris|kapitel=Fåglar för forskning och förnöjelse}}</ref> och vilka båda används i fågelstationens standardiserade ringmärkning sedan 1972<ref>{{Bokref|titel=Ölands södra udde : klassisk fågelmark|url=http://worldcat.org/oclc/473771777|utgivare=Ottenby Fågelstation|datum=1988|hämtdatum=2020-05-08|isbn=91-7970-256-2|oclc=473771777|efternamn=Petterson, Jan|förnamn=|år=|sid=181-195|redaktör=Engström, Boris|kapitel=Flyttfågelforskning vid Ottenby idag}}</ref>; liknande fällor i mindre format har använts sedan Ottenby fågelstationens grundande 1946<ref name=":0" />


==Källor==
Namnet kommer av att den första fällan av liknande karaktär byggdes på den [[Tyskland|tyska]] ön [[Helgoland]].
<references />

==Externa länkar==
[[Kategori:Ornitologi]]
[[Kategori:Ornitologi]]

Versionen från 8 maj 2020 kl. 20.29

Helgolandsfälla är en fångstanordning som används för infångade av fåglar för ringmärkning eller andra studier av ornitologisk karaktär. Fällan består av en stor nätstrut som fungerar som en ryssja i vilken fåglarna drivs in. Namnet härstammar från den tyska ön Helgoland där fälltypen först utvecklades. Helgolandsfällor varierar i storlek från små till mycket stora, till exempel är en sådan fälla på Stora Fjäderäggs fågelstation 10 meter hög, 30 meter bred och 38,4 meter lång. Det finns många fördelar med denna fångstmetod, bland annat anses den vara skonsammare mot fåglarna och insamlingen kan bli mer effektiv än vid fångst i slöjnät. Vid Ottenby fågelstation finns två Helgolandsfällor, benämnda A-fällan och Krattet, varav den senare anlades redan 1949[1] och vilka båda används i fågelstationens standardiserade ringmärkning sedan 1972[2]; liknande fällor i mindre format har använts sedan Ottenby fågelstationens grundande 1946[1]

Källor

  1. ^ [a b] Edberg, Ragnar (1988). ”Fåglar för forskning och förnöjelse”. i Engström, Boris. Ölands södra udde : klassisk fågelmark. Ottenby Fågelstation. sid. 109-122. ISBN 91-7970-256-2. OCLC 473771777. http://worldcat.org/oclc/473771777. Läst 8 maj 2020 
  2. ^ Petterson, Jan (1988). ”Flyttfågelforskning vid Ottenby idag”. i Engström, Boris. Ölands södra udde : klassisk fågelmark. Ottenby Fågelstation. sid. 181-195. ISBN 91-7970-256-2. OCLC 473771777. http://worldcat.org/oclc/473771777. Läst 8 maj 2020