A 32: Skillnad mellan sidversioner
Blockhaj (Diskussion | Bidrag) Renoverade introt i regi med J 32-artikeln. Se dess diskussion för borttagning av mall. |
Blockhaj (Diskussion | Bidrag) smårenovering med källhänvisningar |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Hänvisning|attackversionen av Flygplan 32|huvudkonstruktionen|Saab 32 Lansen}} |
{{Hänvisning|attackversionen av Flygplan 32|huvudkonstruktionen|Saab 32 Lansen}} |
||
{{källor|datum=2018-01}} |
|||
{{flyg |
{{flyg |
||
| namn = SAAB A 32A Lansen |
| namn = SAAB A 32A Lansen |
||
| Rad 49: | Rad 48: | ||
== Projektering == |
== Projektering == |
||
De första skisserna på Saab 32 ritades på [[Saab AB|Saab]] under 1948, under arbetsnamnet 1150. I december 1948 efter att flygvapnet utvärderat skisserna gav flygvapnet klarsignal till Saab att påbörja projekteringsarbetet. Flygvapnet ställde kravet att flygplanet skulle kunna bära sin beväpning från en centralt belägen bas till varje del av Sveriges 2 000 km långa kust på mindre än en timme i alla väder. |
De första skisserna på Saab 32 ritades på [[Saab AB|Saab]] under 1948, under arbetsnamnet 1150.<ref name=":0" /> I december 1948 efter att flygvapnet utvärderat skisserna gav flygvapnet klarsignal till Saab att påbörja projekteringsarbetet. Flygvapnet ställde kravet att flygplanet skulle kunna bära sin beväpning från en centralt belägen bas till varje del av Sveriges 2 000 km långa kust på mindre än en timme i alla väder.{{källa behövs}} |
||
== Versioner == |
== Versioner == |
||
| Rad 57: | Rad 56: | ||
== Egenskaper == |
== Egenskaper == |
||
Elektroniken i A 32A var för sin tid mycket omfattande och den gav besättningen möjlighet att flyga och navigera i alla vädersituationer. Flygplanet var utrustat med navigeringsradarn PN- |
Elektroniken i A 32A var för sin tid mycket omfattande och den gav besättningen möjlighet att flyga och navigera i alla vädersituationer. Flygplanet var utrustat med navigeringsradarn PN-505 som kunde känna av riktning och avstånd till markradarstationer, samt en radarhöjdmätare som kunde känna av den underliggande terrängens topografi.<ref name=":0" /> För att lokalisera mål till sjöss och på land användes spaningsradarn PS-431/A som på en indikator gav en kartliknande bild som visade fartyg, kustlinjer och öar.<ref name=":0" /> |
||
== Beväpning == |
== Beväpning == |
||
=== Fast beväpning === |
|||
| ⚫ | |||
Den fasta beväpningen bestod av fyra fasta [[Bofors 20 mm automatkanon m/49|20 mm automatkanon m/49]], tillverkade av [[Bofors]]. Dessa fanns belägna i underdelen av planets nos. Kanonmynningarna kunde stängas med hydrauliska luckor för att göra flygplanet mer strömlinjeformat.<ref>{{Webbref|url=http://www.f8kamratforening.nu/bredakrabladet%20nr%202%202018.pdf|titel=Bredåkrabladet, medlemsblad för F17 kamratförening, nummer 2, 2018.|hämtdatum=2020-10-06|datum=|utgivare=}}</ref> |
|||
Kanonernas magasin kunde vardera laddas med 180 patroner men normalt flög man med enbart 90 patroner (ursprungligen 80).<ref>{{Bokref|efternamn=Kungliga Flygförvaltningen|förnamn=|titel=TAA (Taktiska anvisningar för attackförband)|datum=|hämtdatum=2020-10-06|år=1961, ändringar 1967.|sid=2:6-7}}</ref> Projektiler bestod av bland annat [[mingranat]] och diverse pansarbrandprojektiler.<ref>{{Bokref|efternamn=Kungliga Flygförvaltningen|förnamn=|titel=Flygvapnets eldvapenammunition|datum=|hämtdatum=2020-10-06|år=1957|sid=}}</ref> |
|||
=== Vapenlaster === |
|||
| ⚫ | Planets vapenlaster bestod av attackraketer, [[flygbomb]]er eller [[sjömålsrobot]]ar som hängdes upp i [[vapenbalk]]ar under vingarna eller flygkroppen. Totalt kunde sex balkar fästas under varje vinge samt en balk i flygkroppen. Med full last och beväpning räckte kraften i motorn knappt till för att starta, därför och av säkerhetsskäl genomfördes normalt start med tänd [[efterbrännkammare]] (ebk) som stängdes av när hastigheten nått 400 km/h. A 32A kunde förses med olika typer av vapenbalkar, vilket gjorde beväpningen mycket mångsidig . |
||
*'''Balktyp A''' kunde bära lätta bomber på 15, 50, 80, eller 120 kg, eller olika attackraketer, som 6,3 cm övningsraket, 13,5 respektive 15 cm sprängraket eller 14,5 respektive 18 cm pansarsprängraketer. |
*'''Balktyp A''' kunde bära lätta bomber på 15, 50, 80, eller 120 kg, eller olika attackraketer, som 6,3 cm övningsraket, 13,5 respektive 15 cm sprängraket eller 14,5 respektive 18 cm pansarsprängraketer. |
||
*'''Balktyp B''' användes för tunga bomber på 250 respektive 500 kg eller en 600 kg minbomb. En modifierad B-balk användes även som bärare av en kapsel med motmedel i form av remsfällare. |
*'''Balktyp B''' användes för tunga bomber på 250 respektive 500 kg eller en 600 kg minbomb. En modifierad B-balk användes även som bärare av en kapsel med motmedel i form av remsfällare. |
||
Versionen från 6 oktober 2020 kl. 15.15
| SAAB A 32A Lansen | |
 A 32A Lansen med olika beväpningsalternativ. | |
| Beskrivning | |
|---|---|
| Typ | Attackflygplan |
| Besättning | 2 |
| Första flygning | 3 november 1952 |
| I aktiv tjänst | 1956 – 1978 |
| Ursprung |  Sverige |
| Tillverkare | Saab AB |
| Antal tillverkade | 287 |
| Data | |
| Längd | 14,94 meter |
| Spännvidd | 13,0 meter |
| Höjd | 4,65 meter |
| Vingyta | 37,4 m² |
| Tomvikt | 7 438 kg |
| Max. startvikt | 13 600 kg |
| Motor(er) | 1 × Svenska Flygmotor RM 5A (Rolls Royce Avon Mk.21) |
| Dragkraft | 46 kN |
| Prestanda | |
| Max. hastighet | 1 125 km/h (Mach 0,91) |
| Räckvidd med max. bränsle | 925 km |
| Transporträckvidd | 1 850 km |
| Max. flyghöjd | 15 000 meter |
| Stigförmåga | 60 m/s |
| Lastförmåga | |
| Lastförmåga | 3 000 kg |
| Beväpning & bestyckning | |
| Upphängnings- punkter | 13 |
| Fast beväpning | 4 × 20 mm automatkanon m/49 |
| Bomber | 15, 50, 80, 120, 250, 500 eller 600 kg bomber |
| Robotar | Robot 04 |
| Raketer | 135 eller 150 mm sprängraketer, 145 eller 180 mm pansarsprängraketer |
| Elektronik | |
| Radar | PS-431/A |
A 32 är en serie allvädersattackflygplan konstruerade av Svenska Aeroplan Aktiebolaget på beställning av Kungliga Flygförvaltningen.
Serien bygger på grundkonstruktionen Saab 32 Lansen vilken konstruerades för att kunna konfigureras till jakt-, attack- och spaningsplan i separata versioner. (Se J 32, S 32.)
Projektering
De första skisserna på Saab 32 ritades på Saab under 1948, under arbetsnamnet 1150.[1] I december 1948 efter att flygvapnet utvärderat skisserna gav flygvapnet klarsignal till Saab att påbörja projekteringsarbetet. Flygvapnet ställde kravet att flygplanet skulle kunna bära sin beväpning från en centralt belägen bas till varje del av Sveriges 2 000 km långa kust på mindre än en timme i alla väder.[källa behövs]
Versioner
- A 32A: Ursprunglig version från 1956.[1]
- A 32B: Förslag till en A 32 med samma motor som J 32B. Först förslagen 1956 som alternativ till de då beställda J 32B. 1965 förslagen som konvertering av existerande J 32B. Ej byggd.[1]
- A 32D: Förslagen nödlösning till AJ 37 år 1965 ifall det projektet skulle stupa. Nytillverkade A 32 med starkare konstruktion och RM6C motor vilket skulle ge starkare prestanda (acceleration, stighastighet etc.) men ingen hastighetsökning. Samma beväpningsalternativ som AJ 37. Leveranser ansågs kunna starta 1972. Ej byggd.[1]
Egenskaper
Elektroniken i A 32A var för sin tid mycket omfattande och den gav besättningen möjlighet att flyga och navigera i alla vädersituationer. Flygplanet var utrustat med navigeringsradarn PN-505 som kunde känna av riktning och avstånd till markradarstationer, samt en radarhöjdmätare som kunde känna av den underliggande terrängens topografi.[1] För att lokalisera mål till sjöss och på land användes spaningsradarn PS-431/A som på en indikator gav en kartliknande bild som visade fartyg, kustlinjer och öar.[1]
Beväpning
Fast beväpning
Den fasta beväpningen bestod av fyra fasta 20 mm automatkanon m/49, tillverkade av Bofors. Dessa fanns belägna i underdelen av planets nos. Kanonmynningarna kunde stängas med hydrauliska luckor för att göra flygplanet mer strömlinjeformat.[2] Kanonernas magasin kunde vardera laddas med 180 patroner men normalt flög man med enbart 90 patroner (ursprungligen 80).[3] Projektiler bestod av bland annat mingranat och diverse pansarbrandprojektiler.[4]
Vapenlaster
Planets vapenlaster bestod av attackraketer, flygbomber eller sjömålsrobotar som hängdes upp i vapenbalkar under vingarna eller flygkroppen. Totalt kunde sex balkar fästas under varje vinge samt en balk i flygkroppen. Med full last och beväpning räckte kraften i motorn knappt till för att starta, därför och av säkerhetsskäl genomfördes normalt start med tänd efterbrännkammare (ebk) som stängdes av när hastigheten nått 400 km/h. A 32A kunde förses med olika typer av vapenbalkar, vilket gjorde beväpningen mycket mångsidig .
- Balktyp A kunde bära lätta bomber på 15, 50, 80, eller 120 kg, eller olika attackraketer, som 6,3 cm övningsraket, 13,5 respektive 15 cm sprängraket eller 14,5 respektive 18 cm pansarsprängraketer.
- Balktyp B användes för tunga bomber på 250 respektive 500 kg eller en 600 kg minbomb. En modifierad B-balk användes även som bärare av en kapsel med motmedel i form av remsfällare.
- Balktyp D placerades mitt under kroppen och kunde bära en tung bomb på 500 eller 600 kg.
- Balktyp G användes för sjömålsroboten Rb 04.
Normalt flög A 32A med en kombination av 8 stycken A-balkar och 4 stycken B-balkar.
A 32A på förband
Vid inflygning på Lansen använde man inte någon skolversion, utan utrustade några vanliga A 32A med dubbelkommando. För att utbilda navigatörpersonal utrustades några Tp 83 med samma spaningsradar och pejlutrustning som fanns i A 32A, i en specialbyggd noskon. Fördelen var att flera navigatörer kunde utbildas samtidigt i en flygande lektionssal.
Blekinge flygflottilj (F 17)
Första flottilj som ombeväpnade till A 32A blev Blekinge flygflottilj (F 17), som tillfördes sin första A 32A den 24 maj 1956. Hösten 1956 gjordes den sista flygningen med T 18B på F 17 och samtliga tre divisioner var därmed ombeväpnade till A 32A. Totalt 90 stycken A 32A kom att baseras på F 17 under de 19 år det var aktivt.
Skaraborgs flygflottilj (F 7)
Skaraborgs flygflottilj (F 7) kom att bli den andra flottiljen som ombeväpnade till A 32A. Övergången till A 32A kom att gå lite smidigare än vid F 17, eftersom F 7 tidigare använt A 29 och därmed hade "jetvana". Trots det ansågs steget mellan Tunnan och Lansen som större än mellan tidigare flygplanstyper. De första flygplanen levererades till F 7 under hösten 1956 och hela flottiljen var ombeväpnad våren 1957. F 7 kom att använda A 32A till 1974, då det ersattes av AJ 37 Viggen.
Hallands flygflottilj (F 14)
Hallands flygflottilj (F 14) ombeväpnade från J 28 till A 32A under 1957. På grund av minskade anslag till flygvapnet bestämdes 1958 att två flottiljer skulle läggas ner. Valet kom att falla på Svea och Hallands flygflottiljer där flottiljen var placerad nära Länssjukhuset i Halmstad, vilket skapade buller och vibrationsproblem som störde verksamheten. Redan hösten 1959 överfördes de första flygplanen till Hälsinge flygflottilj och 26 april 1961 lämnade det sista A 32A Halmstad.
Västgöta flygflottilj (F 6)
Västgöta flygflottilj (F 6) tillfördes sina första A 32A som ersättning för A 29 år 1957. Omskolningen av hela flottiljen var klar 1958, men på grund av platsbrist förrådsplacerades några flygplan på F 9 Säve. Sista flygningen med A 32A vid F 6 genomfördes den 15 februari 1978 då den ersattes med AJ 37. Totalt kom F 6 att disponera 116 flygplansindivider under de 21 år som A 32A var aktivt vid flottiljen.
Hälsinge flygflottilj (F 15)
Sedan Hälsinge flygflottilj (F 15) bildades 1945 har den varit en jaktflottilj med flygplan som J 21, J 28 och J 29. I och med att de första A 32A överfördes från F 14 år 1959, blev F 15 ett attackförband. Eftersom A 32A var det flygplan inom flygvapnet som krävde de längsta flygfälten, tvingades man att förlänga banorna vid Söderhamn för att få tillfredsställande marginaler vid start av fullastade A 32:or. Man inledde flygning med A 32A vid flottiljen våren 1960 och samtliga tre divisioner var klara med omskolningen 1961. Eftersom flygvapnet tvingades att minska ner antalet divisioner på grund av minskade anslag 1967 drogs den tredje divisionen vid F 15 in. De två återstående divisionerna flög med A 32A fram till 1974, då första divisionen ombeväpnade till AJ 37 och 1975 då andra divisionen ombeväpnade till AJ 37 och Sk 37.
A 32 på museum
Av alla 287 tillverkade flygplanindivider av A 32 Lansen finns idag sex individer sparade i Sverige.
- 32070: utanför Skaraborgs flygflottilj (F 7) i Såtenäs
- 32085: inne på före detta Hälsinge flygflottilj (F 15) i Söderhamn, på F 15 flottiljmuseum
- 32094/32127: Tidigare inne på före detta Hallands flygflottilj (F 14), numera Försvarsmaktens tekniska skola (FMTS) i Halmstad, från och med 7 december 2019 vid rondell vid infarten till civila flygstationen Halmstad City Airport.
- 32151: Innanför flottiljvakten vid Blekinge flygflottilj (F 17), på F 17 Museum.
- 32197: Flygvapenmuseum i Linköping.
- 32259: utanför flottiljvakten vid före detta Västgöta flygflottilj (F 6) i Karlsborg
Vidare läsning
- Hansson Karl-Axel, red (1989). Flyget på Karlsborg: Västgöta flygflottilj : 1939-1989. Stockholm: Prisma. sid. 80-107, 133. Libris 7407646. ISBN 9151823136
- Thorsson, Nils (1975). Historik och kartläggning av vapenmateriel för flygplan. Arboga. Libris 11480890
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör A 32.
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
- ^ [a b c d e f] Stridsberg, Sven (2016). Flyghistorisk revy, 32 Lansen.. Läst 6 oktober 2020
- ^ ”Bredåkrabladet, medlemsblad för F17 kamratförening, nummer 2, 2018.”. http://www.f8kamratforening.nu/bredakrabladet%20nr%202%202018.pdf. Läst 6 oktober 2020.
- ^ Kungliga Flygförvaltningen (1961, ändringar 1967.). TAA (Taktiska anvisningar för attackförband). sid. 2:6-7. Läst 6 oktober 2020
- ^ Kungliga Flygförvaltningen (1957). Flygvapnets eldvapenammunition. Läst 6 oktober 2020