Hovås: Skillnad mellan sidversioner
Gotogot (Diskussion | Bidrag) Ingen redigeringssammanfattning |
+zoombar karta som visar primärområdets utsträckning |
||
Rad 16: | Rad 16: | ||
==Nyckeltal== |
==Nyckeltal== |
||
{{Maplink|ram=ja|rambredd=250|ramhöjd=250|typ=form|linjetjocklek=2|text=Primärområdets utsträckning.}} |
|||
[[File:PRIMOMR 524 Hovås.png|miniatyr|Hovås]] |
[[File:PRIMOMR 524 Hovås.png|miniatyr|Hovås]] |
||
{{Primärområde |
{{Primärområde |
Versionen från 5 december 2022 kl. 20.28
Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2009-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Hovås är ett primärområde i stadsområde Sydväst i Göteborgs kommun. Hovås består i sin tur av områden som Hovås, Ryet, Brottkärr, Skalldalen, Nya Hovås och Lyckhem.
Ortnamnet
Namnet Hovås, byn kallades även Klåvan vid Hovåsen, förekommer redan 1550 i formen Hoffuås, Hofåås 1603, Högåhs 1771 och Hogås 1816. Klåva anses betyda klyfta vilket skulle syfta på en dalgång. Förleden Hov- anses komma av höv (av hævia) med innebörden lyfta, och skulle då betyda åsen som höjer sig (i sin helhet eller på vissa ställen), åsen med kullarna på.[1]
Historik
Hovås var länge en lantligt trakt. Först med een moderna tidens kommunikationer kunde det utvecklas till ett förortsområde till Göteborg.
Villastad
AB Hofås Villastad grundades 1906 av grosshandlaren August Mattsson. Mattson var far till arkitekten Arvid Bjerke (1880-1950), som har ritat några villor i området. Säröbanans dragning gjorde området lämpligt för bildandet av en villastad.
Kommunal tillhörighet
Hovås var aldrig en egen kommun. Orten låg i Askims landskommun tills den införlivades med Göteborgs stad den 1 januari 1974.
Belägenhet
Hovås ligger nära havet och området genomkorsas av länsväg 158. I Hovås båthamn finns en sjöräddningsstation tillhörande Sjöräddningssällskapet samt Hovås Hamnförening. I Hovås finns även Sveriges äldsta fortfarande verksamma golfklubb: Göteborgs GK, grundad 1902.
Nyckeltal
Nyckeltalen redovisar statistik som beskriver Göteborg och dess 96 delområden, primärområden, per den 31 december och kan användas för att jämföra de olika områdena. Nedan redovisas uppgifter för primärområdet och jämförelse görs mot uppgifterna för hela kommunen.
Hovås | Hela Göteborg | |
---|---|---|
Folkmängd | 3 436 | 587 549 |
Befolkningsförändring 2020–2021 | +27 | +4 493 |
Andel födda i utlandet | 13,7 % | 28,3 % |
Andel utrikes födda eller med två utrikes födda föräldrar | 17,5 % | 38,1 % |
Medelinkomst | 626 100 kr | 332 400 kr |
Arbetslöshet | 2,2 % | 6,6 % |
Antal ersatta dagar från F-kassan per person (16-64 år) | 7,8 | 19,5 |
Andel med eftergymnasial utbildning (minst 3 år) | 56,1 % | 37,9 % |
Andel bostäder byggda 2001–2010 | 17,1 % | |
Andel bostäder i allmännyttan | 0,0 % | 25,9 % |
Antal färdigställda bostäder 2021 | 7 | |
Andel bostäder i småhus | 91,0 % | 18,3 % |
Stadsområdes- och stadsdelsnämndstillhörighet
Primärområdet tillhörde fram till årsskiftet 2020/2021 stadsdelsnämndsområdet Askim-Frölunda-Högsbo och ingår sedan den 1 januari 2021 i stadsområde Sydväst.[3]
Referenser
- ^ Ortnamnen i Göteborgs och Bohus län III: Ortnamnen i Askims härad och Mölndals stad, jämte gårds- och kulturhistoriska anteckningar, red. Hjalmar Lindroth, Institutet för ortnamns- och dialektforskning vid Göteborgs Högskola, Elanders Boktryckeri 1932 s.9 >
- ^ Göteborgsbladet 2022: SO3 Sydväst. Statistik och Analys, Göteborgs stadsledningskontor.
- ^ ”Områdesindelningar”. Statistik och analys. Göteborgs stad. https://goteborg.se/wps/portal/enhetssida/statistik-och-analys/geografi/omradesindelningar. Läst 1 januari 2021.
Se kartdata överlagrat på OSM (Kartdata)
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Hovås.