Gerda Höjers pris: Skillnad mellan sidversioner
Innehåll som raderades Innehåll som lades till
Ingen redigeringssammanfattning |
Motala (Diskussion | Bidrag) 2023 års pris |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
{{Relevanskontroll|Ett pris, instiftat 2017 och utdelat fem gånger. Vari består relevansen?|datum=2024-02}} |
{{Relevanskontroll|Ett pris, instiftat 2017 och utdelat fem gånger. Vari består relevansen?|datum=2024-02}} |
||
'''Gerda Höjers pris''' instiftades [[2017]] av [[TAM-Arkiv]] för att belöna forskning om tjänstemän, akademiker och deras sammanslutningar. Priset har fått namnet från [[Gerda Höjer]], en svensk sjuksköterska och politiker ([[folkpartist]]). |
'''Gerda Höjers pris''' instiftades [[2017]] av [[TAM-Arkiv]] för att belöna forskning om [[tjänstemän]], [[akademiker]] och deras sammanslutningar. Priset har fått namnet från [[Gerda Höjer]], en svensk [[sjuksköterska]] och politiker ([[folkpartist]]). Gerda Höjers pris är tjänstemannarörelsens och tjänstemannaforskningens motsvarighet till [[Rudolf Meidner-priset]] som utdelas av [[Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek]]. |
||
== Pristagare (med motivering) == |
== Pristagare (med motivering) == |
||
| Rad 8: | Rad 8: | ||
* 2020 – Inget pris delades ut p.g.a. Corona-pandemin. |
* 2020 – Inget pris delades ut p.g.a. Corona-pandemin. |
||
* 2021 – Professor i pedagogik Joakim Landahl, för sin utbildningshistoriska forskning, där han från olika synvinklar belyst hur lärarprofessionen i samverkan med politiska aktörer under 1900-talet successivt skapat senmodernitetens svenska enhetsskola. |
* 2021 – Professor i pedagogik Joakim Landahl, för sin utbildningshistoriska forskning, där han från olika synvinklar belyst hur lärarprofessionen i samverkan med politiska aktörer under 1900-talet successivt skapat senmodernitetens svenska enhetsskola. |
||
* 2022 – Historiker Lisa Öberg för sin forskning om kvinnohistoria, speciellt kvinnosjukvårdens historia i Sverige. I hennes avhandling |
* 2022 – Historiker Lisa Öberg för sin forskning om kvinnohistoria, speciellt kvinnosjukvårdens historia i Sverige. I hennes avhandling ''Barnmorskan och läkaren: kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870-1920'' analyseras på ett intressant sätt barnmorskeprofessionens tidiga historia. |
||
* 2023 - Ekonom–historiker [[Lovisa Broström]] för sin studie ''Medelklassen. 200 år i samhällets mitt'' som diskuterar olika teorier om vad [[medelklassen]] var och är.<ref>[https://niotillfem.se/2023-ars-gerda-hojer-pris-tilldelades-ekonom-historikern-lovisa-brostrom/ NIO-FEM 6/2 2024: "2023 års Gerda Höjer-pris tilldelades ekonom-historikern Lovisa Broström"]</ref> Begreppet har skiftat under årens lopp. |
|||
== Noter == |
|||
<references/> |
|||
== Källa == |
== Källa == |
||
Versionen från 17 februari 2024 kl. 14.59
 |
Den här artikelns encyklopediska relevans för Wikipedia framgår inte. (2024-02) Motivering: Ett pris, instiftat 2017 och utdelat fem gånger. Vari består relevansen? Lägg gärna till fakta och källhänvisningar som visar att artikelns ämne har uppmärksammats i oberoende källor och passar i ett upplagsverk, varefter mallen kan tas bort. Om det inte går att påvisa relevans kan du föreslå att artikeln raderas eller infogas i en annan artikel. Om du tar bort mallen eller föreslår radering, motivera gärna på diskussionssidan. |
Gerda Höjers pris instiftades 2017 av TAM-Arkiv för att belöna forskning om tjänstemän, akademiker och deras sammanslutningar. Priset har fått namnet från Gerda Höjer, en svensk sjuksköterska och politiker (folkpartist). Gerda Höjers pris är tjänstemannarörelsens och tjänstemannaforskningens motsvarighet till Rudolf Meidner-priset som utdelas av Arbetarrörelsens arkiv och bibliotek.
Pristagare (med motivering)
- 2017 – Professor Anna Götlind, för att hon i Svensk sjuksköterskeförening 100 år. Bilder av sjuksköterskan, på ett akademiskt stringent och likväl lättillgängligt sätt lyft fram en i huvudsak kvinnlig yrkesgrupps strävan efter erkännande som professionella och dess kamp för rättvisa arbetsförhållanden.
- 2018 – Publicisten Anders Björnsson, för två viktiga verk om akademikerorganisationers historia. I kunskapens intresse. SACO:s första sex decennier är ett standardverk om Sacos historia. I Organisationen som skapade en profession beskriver han på ett mycket intressant sätt hur arbetsterapeuterna utvecklat sin profession genom målmedvetet organisations- och utbildningsarbete.
- 2019 – Professor emeritus Lennart G. Svensson, för att han i sin forskning på ett insiktsfullt sätt behandlat yrken och professioner, särskilt analyser av Saco-medlemmars syn på olika aspekter av professionalism och relationer till arbets- och yrkesorganisationer. Vidare har han belyst professionernas utveckling i det svenska samhället, särskilt på den psykosociala integrationens fält vilket rymmer yrken som psykiatrer, psykologer och socionomer.
- 2020 – Inget pris delades ut p.g.a. Corona-pandemin.
- 2021 – Professor i pedagogik Joakim Landahl, för sin utbildningshistoriska forskning, där han från olika synvinklar belyst hur lärarprofessionen i samverkan med politiska aktörer under 1900-talet successivt skapat senmodernitetens svenska enhetsskola.
- 2022 – Historiker Lisa Öberg för sin forskning om kvinnohistoria, speciellt kvinnosjukvårdens historia i Sverige. I hennes avhandling Barnmorskan och läkaren: kompetens och konflikt i svensk förlossningsvård 1870-1920 analyseras på ett intressant sätt barnmorskeprofessionens tidiga historia.
- 2023 - Ekonom–historiker Lovisa Broström för sin studie Medelklassen. 200 år i samhällets mitt som diskuterar olika teorier om vad medelklassen var och är.[1] Begreppet har skiftat under årens lopp.
Noter
Källa
- Gerda Höjers pris. Läst 11 oktober 2023.