Protonpumpshämmare: Skillnad mellan sidversioner
LA2-bot (Diskussion | Bidrag) m Ersätter olika synonyma mallar med "källa behövs" |
ändring av kat |
||
Rad 3: | Rad 3: | ||
Vid regelbunden användning av protonpumpshämmare under flera år finns risk för brist på vissa näringsämnen som beroende av magsyran för att kunna tas upp i kroppen, så som järn, kalcium och vitamin B12. |
Vid regelbunden användning av protonpumpshämmare under flera år finns risk för brist på vissa näringsämnen som beroende av magsyran för att kunna tas upp i kroppen, så som järn, kalcium och vitamin B12. |
||
*[[Omeprazol]] (Losec) |
|||
==Se även== |
|||
[[ |
*[[Lanzoprazol]] (Lanso) |
||
*[[Esomeprazol]] (Nexium) |
|||
*[[Pantoprazol]] (Pantoloc) |
|||
*[[Rabeprazol]] (Pariet) |
|||
[[Kategori:Farmakologi]] |
[[Kategori:Farmakologi]] |
||
[[Kategori: |
[[Kategori:Medel vid syrarelaterade symtom]] |
||
[[ar:مثبطات مضخة البروتون]] |
[[ar:مثبطات مضخة البروتون]] |
Versionen från 12 juni 2008 kl. 20.28
Protonpumpshämmare (eller "PPI") är en läkemedelsgrupp vars huvudsakliga verkan är en tydlig och långvarig minskning av produktionen av magsyra. De är de mest potenta hämmarna av syrasekretion som finns idag. Gruppen kom efter och har huvudsakligen överträffat en annan grupp läkemedel med liknande effekt, men med en annan verkningsmekanism, nämligen H2-receptorblockerare. Dessa läkemedel är bland de mest sålda läkemedlen i världen på grund av deras enastående effektivitet.[källa behövs] Strukturellt är den övervägande majoriteten av dessa läkemedel benzimidazolderivat; lovande ny forskning indikerar att imidazopyridinderivat kan vara en mer effektiv behandling.
Vid regelbunden användning av protonpumpshämmare under flera år finns risk för brist på vissa näringsämnen som beroende av magsyran för att kunna tas upp i kroppen, så som järn, kalcium och vitamin B12.
- Omeprazol (Losec)
- Lanzoprazol (Lanso)
- Esomeprazol (Nexium)
- Pantoprazol (Pantoloc)
- Rabeprazol (Pariet)