Arthur Penrhyn Stanley: Skillnad mellan sidversioner
Zorrobot (Diskussion | Bidrag) m robot Lägger till: de:Arthur Penrhyn Stanley |
Ingen redigeringssammanfattning |
||
| Rad 1: | Rad 1: | ||
'''Arthur Penrhyn Stanley''', [[teolog]], föddes den [[13 december]] [[1815]] i [[Alderley]], [[Cheshire]] och dog den [[18 juli]] [[1881]] i [[London]]. Han var son till [[Edward Stanley]], [[biskop]] av [[Norwich]] (född [[1779]], död [[1849]]), en frisinnad och för skolreformer ivrigt verksam [[präst]]man. Han kom, efter att några år ha varit lärjunge till den bekante d:r [[Thomas Arnold|Arnold]] i [[Rugby]], till [[Oxford]] [[1833]], där han [[prästvigning|prästvigdes]] [[1839]] samt valdes till [[fellow]] och [[tutor]]. [[1845]] utnämndes han till [[universitetspredikant]] och [[1850]] till [[sekreterare]] i den för [[universitet]]ets reformerande tillsatta kommittén. |
'''Arthur Penrhyn Stanley''', [[teolog]], föddes den [[13 december]] [[1815]] i [[Alderley]], [[Cheshire]] och dog den [[18 juli]] [[1881]] i [[London]]. Han var son till [[Edward Stanley]], [[biskop]] av [[Norwich]] (född [[1779]], död [[1849]]), en frisinnad och för skolreformer ivrigt verksam [[präst]]man. Han kom, efter att några år ha varit lärjunge till den bekante d:r [[Thomas Arnold (f.1795)|Arnold]] i [[Rugby School|Rugby]], till [[Oxford]] [[1833]], där han [[prästvigning|prästvigdes]] [[1839]] samt valdes till [[fellow]] och [[tutor]]. [[1845]] utnämndes han till [[universitetspredikant]] och [[1850]] till [[sekreterare]] i den för [[universitet]]ets reformerande tillsatta kommittén. |
||
Såväl genom sin, som det säges, sällsynt älskvärda personlighet som genom en betydelsefull prästerlig verksamhet vann han tidigt stort inflytande. Sitt [[litterär]]a rykte grundlade han |
Såväl genom sin, som det säges, sällsynt älskvärda personlighet som genom en betydelsefull prästerlig verksamhet vann han tidigt stort inflytande. Sitt [[litterär]]a rykte grundlade han |
||
Versionen från 15 maj 2009 kl. 12.19
Arthur Penrhyn Stanley, teolog, föddes den 13 december 1815 i Alderley, Cheshire och dog den 18 juli 1881 i London. Han var son till Edward Stanley, biskop av Norwich (född 1779, död 1849), en frisinnad och för skolreformer ivrigt verksam prästman. Han kom, efter att några år ha varit lärjunge till den bekante d:r Arnold i Rugby, till Oxford 1833, där han prästvigdes 1839 samt valdes till fellow och tutor. 1845 utnämndes han till universitetspredikant och 1850 till sekreterare i den för universitetets reformerande tillsatta kommittén.
Såväl genom sin, som det säges, sällsynt älskvärda personlighet som genom en betydelsefull prästerlig verksamhet vann han tidigt stort inflytande. Sitt litterära rykte grundlade han med den förträffliga biografien ""Life of Arnold" (1844) och "Sermons and essays on the apostolic age" (1847). 1851 flyttades Stanley som domherre till Canterbury. 1852-53 gjorde han en resa i Egypten och Palestina, som han levande skildrat i "Sinai and Palestine" (1855), samt utnämndes 1858 till professor i kyrkohistoria i Oxford och domherre vid Christ Church.
1863 följde han prinsen av Wales till Orienten och blev 1864 domprost i Westminster Abbey. Redan förut hade han av de högkyrkliga betraktats med missnöje, emedan han öppet uppträdde som en av broad-churchpartiets ledare, och då han jämte andra yrkanden framställde det, att athanasianska symbolum inte skulle vara ovillkorligt inom engelska kyrkan, invecklades han i en mängd teologiska tvister. Oförskräckt kämpande för tolerans och en friare uppfattning av kristendomen, arbetade han även kraftigt på att höja den fattiga befolkningens levnadsvillkor.
Bibliografi (urval)
- Commentary on the epistles to the corinthians (1855)
- Historical memorials of Canterbury (samma år; senare utgåva 1906)
- History of the jewish church (1863-65, tredje delen 1875; senare uppl. 1906)
- Historical memorials of Westminster abbey (1867; 5:e uppl. 1882)
- Essays ön questions in church and state from 1850 to 1870 (1870)
- Christian institutions (1881)
Källor
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, 1904–1926.
