Hoppa till innehållet

Sverigedemokraterna

Från Wikipedia
Version från den 22 april 2012 kl. 23.26 av Albanau (Diskussion | Bidrag) (knappast en åsikt av en enda person utan allmänt vedertaget (en gängse uppfattning av en stor del av befolkningen i Sverige och vida omtalat i svensk media), försök inte minimera kritiken, källan och texten står fast)
Sverigedemokraterna
LandSverige Sverige
PartiordförandeJimmie Åkesson
PartisekreterareBjörn Söder
GruppledareBjörn Söder
Grundat6 februari 1988
Politisk ideologiSocialkonservatism[1]
Nationalism
Politisk positionSocioekonomisk: Center[2]
Sociokulturellt: Auktoritär höger[2]
Färg(er)Blå, gul
UngdomsförbundSverigedemokratisk Ungdom
Riksdagen[3]
Röstandel
5,70 procent
Mandat
20 / 349
Europaparlamentet[4]
Röstandel
3,27 procent
Mandat
0 / 18
Landstingsfullmäktige[5]
Röstandel
4,73 procent
Mandat
70 / 1 662
Kommunfullmäktige[6]
Röstandel
4,91 procent
Mandat
612 / 12 978
Webbplats
www.sverigedemokraterna.se
Svensk politik
Politiska partier
Val

Sverigedemokraterna (förkortas SD) är ett politiskt parti i Sverige grundat 1988, som betecknar sig som ett demokratiskt och socialkonservativt parti.[7] Framträdande profilfrågor är en restriktiv flykting- och invandringspolitik, bekämpning av brottslighet samt motstånd till överstatlighet i EU.[8] Partiet tar avstånd från, enligt sitt invandringspolitiska program, såväl mångkulturalism som rasism.[9] Dock har partiet framstått som främlingsfientligt med populistiska inslag.[8]

I riksdagsvalet 2010 kom Sverigedemokraterna för första gången in i riksdagen.[3]

Sverigedemokraternas partiledare sedan 2005 är Jimmie Åkesson.

Historia

Huvudartikel: Sverigedemokraternas historia

Sverigedemokraterna bildades 6 februari 1988. Partiets grundare och tidiga förgrundsgestalter utgjordes till viss del av personer tidigare verksamma i nationalistiska och rasistiska partier och organisationer som Framstegspartiet,[10] Sverigepartiet och Bevara Sverige Svenskt, däribland Leif Ericsson.[11][12][13][14] En av partiets tidiga ordförande, Anders Klarström, var tidigare aktiv i det nazistiska Nordiska Rikspartiet.[15] Partiet kännetecknades inledningsvis av högerextremism och aktivism.

Valåret 1994 fick partiet sammanlagt fem kommunfullmäktigemandat fördelade på två i Höör, två i Dals-Ed och ett i Ekerö kommun.[16] En av partiets grundare, Leif Ericsson, lämnade partiet 1994 för att senare bilda Hembygdspartiet.[17] Valet resulterade i stora skulder och många aktiva medlemmar lämnade politiken. Mikael Jansson från Örebro tog över partiledarskapet,[16] och började städa upp i partiet.[18] Sverigedemokraterna förbjöd 1996 bombarjackor och uniformsliknande klädsel vid sina möten.[18]

I Europaparlamentsvalet 1999 blev Sverigedemokraternaför första gången i ett val i Sverige det största av partierna utanför riksdagen med 0,33 procent av rösterna.[19] Sverigedemokraterna erhöll i kyrkovalet 2001 två mandat på riksnivå i kyrkomötet och ett mandat i vardera Lunds och Stockholms stiftsfullmäktige.[20] Med anledning av kyrkovalet startades också ett nytt förbund, Fädernas kyrka.[21] Samma år (2001) uteslöt partiledningen flera företrädare ur partiet, vilka då bildade Nationaldemokraterna.

Sverigedemokraterna använder sig sedan 2006 av en blåsippa som partisymbol.

År 2005 valdes Jimmie Åkesson till partiledare för Sverigedemokraterna efter inre stridigheter. Ett år senare bytte Sverigedemokraterna partisymbol. Tidigare hade SD haft en hand hållande en fackla i svenska flaggans färger, en symbol lånad av brittiska National Front. Den ersattes med en blåsippa.[22] Jimmie Åkesson förklarade bytet av symbol med att partiet genomgått så djupgående förändringar att partiet inte var detsamma som för 10–15 år sedan och att detta måste visas i yttre symboler.[23]

I riksdagsvalet 2006 fick Sverigedemokraterna 2,93 procent av rösterna vilket var en ökning mot valet 2002 men under den gräns på 4 procent som krävs för att få mandat.[24]

I Europaparlamentsvalet 2009 fick Sverigedemokraterna 3,27 procent av rösterna vilket inte räckte till något mandat.[4] I kyrkovalet samma år utökade partiet sina mandat från fyra till sju.[25]

Partiet hade 31 december 2009 4 094 medlemmar.[26][27]

I riksdagsvalet 2010 fick Sverigedemokraterna, med 5,7 procent av rösterna, 20 av 349 mandat.[3] Samtliga övriga riksdagspartier hade då före valet avvisat alla former av samarbete med Sverigedemokraterna.

Ideologi

Sverigedemokraterna är ett nationalistiskt, socialkonservativt parti som sätter kulturella värden högt på den politiska dagordningen. Partiet vill värna om vad man definierar som svenskhet och de traditioner partiet ser som svenska; traditioner partiet menar håller på att gå förlorade. För Sverigedemokraterna är den sociokulturella dimensionen i politiken central. Värderingsmässigt har partiet inspirerats av nationalkonservatismens idéarv. I exempelvis familjepolitiska frågor har externt framlagts åsikten att partiet skulle se den samhällsliberala hållningen i bland annat dessa frågor som hot mot den svenska kulturen. På kriminalpolitikens område får kopplingen till nationalkonservatism effekten att partiet ser nödvändigheten i hårdare straff och en mer repressiv rättsstat för att skydda samhällets medborgare. På invandringspolitikens område, som är ett av Sverigedemokraternas politiska kärnområden, är partiet mycket kritisk mot det mångkulturella samhället som de menar hotar det nationella arvet och den unika svenska kulturen. Därför förespråkar partiet bland annat assimilering av de invandrare som finns i Sverige (istället för integration) samt en starkt begränsad invandring. Sammantaget kan Sverigedemokraterna i de kulturella, moraliska och värdefrågorna anses inta en auktoritär högerposition. Socioekonomiskt intar partiet en center, eller center-vänsterposition, genom att partiet hävdar statens (stora) ansvar för allt från försvarspolitik till sjukvård och skola. Partiet beskriver välfärdspolitiken för svenskarna som viktig, men att samhället har begränsade resurser varför man därför måste prioritera; det finns enligt partiet en motsättning mellan invandring och välfärd (se välfärdschauvinism). Samtidigt som partiet lyfter fram och ger staten en betydande roll i samhällsekonomin ges den ekonomiska politiken inte en framskjuten position.[28][29]

Sverigedemokraternas ideologiska dimension, genom att de kulturella värdefrågorna är överordnade de materiella i betydelse, gör att partiet betecknas som kulturalistiskt. Det är ett nytt inslag i den svenska politiska kontexten där konfliktdimensionen sedan demokratins införande legat i de socioekonomiska frågorna, det vill säga materialistiska frågor om ekonomisk tillväxt och fördelningspolitik.[30]

Politik, profilfrågor

Enligt Sverigedemokraterna själva fokuserar partiet på områdena invandrings- och integrationspolitik, kriminalpolitik och äldrepolitik.[31] Partiet har också en ekonomisk politik, som diskuterats och kritiserats i media,[32] och en familjepolitik som rönt kraftig kritik.[33]

Invandrings- och assimileringspolitik

Sverigedemokraterna kritiserar det mångkulturella samhället och betonar i stället värnande av det nationella arvet. Som exempel i detta fall kan nämnas uppslutningen kring vad man kallar fädernas kyrka. Partiet vill slå vakt om en kristen tradition och motverka sekularisering av den svenska kyrkan. Man vill också ytterligare stärka Svenska kyrkans ställning i samhället, och har som mål att svenska kyrkan återigen skall bli en statskyrka.[34][ej i angiven källa] Vidare vill man att kyrkans anställda inte ska arbeta för ett mångkulturellt samhälle och att kyrkan ska bli mer offensiv i sin inhemska mission och på intet sätt understödja utbredningen av främmande religioner som islam i Sverige.[35][ej i angiven källa]

Man vill se ett stärkande av den svenska kulturen och ställer krav på att invandrare assimileras i stället för att integreras. Man vill öka undervisningen om svensk historia i skolan, avskaffa modersmålsundervisningen och att det svenska kulturarvet ska synliggöras mer i det offentliga än idag. Partiet vill slopa allt stöd till invandrarföreningar och liknande verksamheter och vill inte att staten ska betala för de kvarvarande tolkbehov invandrare som genomgått SFI-undervisning kan ha.[källa behövs]

Sverigedemokraterna vill införa förbud för vissa religiösa huvudbonader i arbetslivet, religiösa byggnader, religiöst grundad omskärelse, heltäckande slöja (vad gäller omyndiga elever i skolan), halal- och koscherslakt samt import av halal- och koscherslaktat kött. De vill också att lovdagar i anslutning till religiösa högtider även framgent bara ska omfatta traditionellt svenska och kristna högtider.[36] Ledande partiföreträdare har också i olika sammanhang uttalat sig mot moskéer på svensk mark.[37][38][39]

Partiet vill ha minskad invandring, speciellt från vad man kallar "kulturellt avlägsna" länder. Tillfälliga arbetstillstånd för arbetskraftsinvandrare ska kunna tilldelas arbetstagare med kompetens som omöjligen går att finna i Sverige.[40][41]

Partiet vill även att antalet asylsökande som beviljas uppehållstillstånd ska sänkas till ett minimum. Genom en kombinerad återvandrings- och assimileringspolitik vill partiet motverka eventuella förändringar av den svenska ”befolkningssammansättningen”; medborgarskap ska också, enligt den så kallade nationalitetsprincipen, vara ett ”privilegium avsett för svenskar”.[källa behövs]

Partiet vill att kraven för medborgarskap ska höjas (att det ska krävas tio års boende i landet), dubbla medborgarskap ska vara omöjligt och medborgarskapsprov ska införas. Medborgare som fått medborgarskap på falska grunder ska kunna förlora detta och utvisas. Partiet var förut emot utomeuropeiska adoptioner, men bytte ståndpunkt i frågan år 2002.[42]

Partiet vill begränsa anhöriginvandring till att ge uppehållstillstånd endast för makar och barn. De vill införa en avgift på ett prisbasbelopp för äktenskap med icke-svenska medborgare.[43]

Kriminalpolitik

Sverigedemokraterna vill införa straffskärpningar för grova och upprepade brott. Preskriptionstiden för grov brottslighet mot liv och hälsa ska avskaffas. Partiet vill införa verkliga livstidsstraff. Skadeståndet till brottsoffer ska höjas och garanteras av staten. De vill även införa åtgärdsprogram mot våldtäkter och andra former av sexuellt våld och införa ett register över pedofiler och upprepat dömda sexualbrottslingar. Sverigedemokraterna vill också stärka gränsskyddet.[44]

Äldrepolitik

Partiet vill sänka skatten för pensionärer, öka antalet trygghetsboenden och anslå resurser till kommunerna för bättre mat inom äldreomsorgen.[45]

Arbetsmarknadspolitik och ekonomisk politik

Partiet vill reformera LAS så fler personer kan undantas från turordningsreglerna. Man vill också riva upp nuvarande regler för arbetskraftsinvandring och verka för ett avskaffande av påverkan från EU över svensk arbetsmarknadspolitik. Vidare vill man att instegsjobb för invandrare skall avskaffas och asylsökande skall heller inte kunna arbeta från dag ett. Partiet vill också förbjuda alla former av positiv särbehandling samt etnisk kvotering på arbetsmarknaden.[46] När det gäller EU är man emot fri rörlighet för arbetskraft, men man är för när det gäller de nordiska länderna.[47]

Partiet vill ha lägre skatter på kapital, lägre inkomstskatter, slopad förmögenhetsskatt, sänkt fastighetsskatt och slopad reavinstskatt vid försäljning av aktier och egendom och högre arbetsgivaravgift generellt.[48] Man är emot EMU och på vissa villkor för frihandel.[49] Sverigedemokraterna vill att staten ska uppmuntra svenskt ägande och menar att staten bör äga företag viktiga för nationen, som företag som äger mycket svensk mark, gruvföretag och producenter av infrastruktur, energi och försvarsmateriel.[47]

Familjepolitik

Partiet har generellt sett en kritisk inställning till aborter och vill förbjuda aborter efter tolfte graviditetsveckan om inte särskilda skäl föreligger.[50] Man vill också förbjuda samkönade par att adoptera barn, slopa det ekonomiska stödet vid utlandsadoption, förbjuda insemination för lesbiska kvinnor och är emot samkönade äktenskap.[51]

Organisation och verksamhet

Sverigedemokraterna är uppbyggt av 16 distrikt. Varje distrikt består av ett antal kommunföreningar, som kan omfatta en eller flera kommuner. I kommuner som inte täcks av en kommunförening finns i stället arbetsgrupper.

Sidoorganisationer

Partistyrelse

Sverigedemokraternas partistyrelse väljs vartannat år vid partiets stämma, kallad landsdagarna, som hålls på udda år under perioden mellan den 1 september och den 30 november. Partistyrelsen, som för två år valdes i Ljungbyhed i Skåne på Sverigedemokraternas första landsdagar (tidigare användes en annan benämning) i oktober 2009, följer enligt nedan.[52][53]

Ledamöter

Suppleanter

Partiledare och talesmän

Period Namn
1988–1989 Leif Ericsson och Jonny Berg, talesmän
1989–1990 Anders Klarström och Ola Sundberg, talesmän
1990–1992 Anders Klarström och Madeleine Larsson, talesmän
1992–1995 Anders Klarström, partiledare
1995–2005 Mikael Jansson, partiledare
2005– Jimmie Åkesson, partiledare

Internationella förbindelser

Sverigedemokraterna framhåller idag det danska partiet Dansk folkeparti (DF) som sin främsta utländska förebild, och har länge sökt ökade kontakter med partiet.[54] Företrädare för Dansk folkeparti förhöll sig länge kallsinniga till ökade kontakter, men efter Sverigedemokraternas framgångar i samband med valet 2010 har ett allt tätare samarbete inletts.[54][55] DF:s partiledare Pia Kjærsgaard besökte under valrörelsen SD:s valmöte i Höganäs och partiets valvaka gästades av den framträdande DF-politikern Søren Espersen.[54][56] Efter valet inledde också partiernas ungdomsförbund ett officiellt samarbete.[54]

SD:s partisekreterare Björn Söder sade i en artikel publicerad i Svenska Dagbladet 13 november 2010 att Sverigedemokraterna i dagsläget enbart vill ha ett samarbete med Dansk folkeparti och inte vill ha något närmare samröre med andra utländska partier.[54] Söder beskrev i samband med detta bland annat det norska Fremskrittspartiet som ett "ultraliberalistiskt parti".[54]

Valresultat

Mandaten i denna statistik utgör valresultatet och kan ändra sig under mandatperioderna på grund av politiska vildar eller tomma stolar.

Riksdagsval

Se även: Resultat i val till Sveriges riksdag
År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
19881 1180,02 %0 av 349[57]
19914 8870,09 %0,070 av 3490[57]
199413 9540,25 %0,160 av 3490[57]
199819 6240,37 %0,120 av 3490[58]
200276 3001,44 %1,070 av 3490[59]
2006162 4632,93 %1,490 av 3490[24]
2010339 6105,70 %2,7720 av 34920[3]

Landstingsval

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
19880
199100
199400
199800
200229 5110 av 1 6560[60]
2006149 8912,77 %1616[57][61]
2010266 3074,58 %1,8168 av 1 66252[5]

Kommunalval

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
19880
199122[57]
199453[57]
199883[57]
200247 70449 av 13 27441[57][62]
2006159 1052,88 %281232[57][63]
2010290 7824,91 %2,03612 av 12 978331[6]

Europaparlamentsval

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
19998 5680,33 %0 av 22[19]
200428 3031,13 %0,80 av 190[64]
2009103 5843,27 %2,140 av 180[4]

Kyrkoval

År Röster Röstandel Förändring
röstandel
(procentenh.) 		Mandat Förändring
mandat 		Ref
20016 9220,83 %2 av 251[20]
200511 8771,74 %0,914 av 2512[65]
200918 8152,86 %1,127 av 2513[25]

Referenser

  1. ^ ”Partiledningen vann strid om principprogrammet” (på svenska). svd.se. 2011-11-26 klockan 11.45. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/partiledningen-vann-strid-om-principprogrammet_6665934.svd. Läst 26 november 2011. 
  2. ^ [a b] Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. sid. 124. ISBN 91-44-04307-4 
  3. ^ [a b c d] ”Val till riksdagen - Röster”. Valmyndigheten. 23 september 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/R/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  4. ^ [a b c] ”Val till Europaparlamentet - Röster”. Valmyndigheten. 11 juni 2009. http://www.val.se/val/ep2009/slutresultat/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  5. ^ [a b] ”Val till landstingsfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 1 oktober 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/L/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  6. ^ [a b] ”Val till kommunfullmäktige - Röster”. Valmyndigheten. 5 oktober 2010. http://www.val.se/val/val2010/slutresultat/K/rike/index.html. Läst 14 november 2010. 
  7. ^ ”Partiledningen vann strid om principprogrammet” (på svenska). svd.se. 2011-11-26 klockan 11.45. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/partiledningen-vann-strid-om-principprogrammet_6665934.svd. Läst 26 november 2011. 
  8. ^ [a b] Nationalencyklopedin: Sverigedemokraterna (Hämtat 2009-10-27)
  9. ^ ”Sverigedemokraterna, invandringspolitiska program”. http://sverigedemokraterna.se/files/2011/06/Sverigedemokraterna-Invandringspolitiskt-program-2007.pdf. Läst 28 november 2011. 
  10. ^ Jens Rydgren, Från Le Pen till Pim Fortuyn. Sidnummer 215. Liber, 2004. ISBN 91-47-07376-4
  11. ^ Forum för levande historia: En antidemokratisk rörelses framväxt ”1988 bildades istället Sverigedemokraterna av dem som hade sin bakgrund i Bevara Sverige Svenskt.”
  12. ^ Expo: Researchpaket Sverigedemokraterna
  13. ^ Andersson, Hans (2007). Från Bevara Sverige svenskt BSS 1979 till Sverigedemokraterna 2006. Malmö: Skrivareförlaget. ISBN 91-86794-69-8. http://www.svard.biz/ekat2/prodpres.cfm?produktid=1069&butik=2&kundid=25108 
  14. ^ Bergling, Mikael & Nejman, Fredrik (2002). ”Extremhögerns nya ansikte i politiken”. Dagens Arbete (10). http://www.da.se/home/da/home.nsf/unid//078BBE05C16425BA41256C6F003D7DCA?OpenDocument. 
  15. ^ Kaliber (2009). ”Det dubbla ansiktet – Sverigedemokraterna granskas”. Sveriges Radio. http://www.sr.se/sida/artikel.aspx?programid=1316&artikel=2728776. 
  16. ^ [a b] Sverigedemokraterna 10 år!!! : 1988–1998. Stockholm: Sverigedemokraterna. 1998. Libris 2434119 
  17. ^ Falköpings Tidning, 21 oktober 1995, sidan 9.
  18. ^ [a b] Mattsson, Pontus (2009). Sverigedemokraterna in på bara skinnet. Stockholm: Natur & Kultur. ISBN 978-91-27-11768-6 
  19. ^ [a b] ”Övriga partier EU-val 99”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/val_99/ovriga_partier_resultat.htm. Läst 14 november 2010. 
  20. ^ [a b] ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2001”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2001/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  21. ^ ”Kort presentation av förbundet Fädernas kyrka”. Fädernas Kyrka. 13 november 2005. http://www.fadernaskyrka.se/forbund.php?action=fullnews&id=2. Läst 17 februari 2010. 
  22. ^ ”Sd anklagas för blåsippestöld”. DN. 23 december 2006. http://www.dn.se/nyheter/politik/sd-anklagas-for-blasippestold-1.433983. 
  23. ^ Sverigedemokraterna byter partisymbol Pressmeddelande från Sverigedemokraterna, 26 maj 2006, MyNewsdesk
  24. ^ [a b] ”Val till riksdagen”. Valmyndigheten. 21 september 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/R/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  25. ^ [a b] ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2009”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultatslutgiltigt2009/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 
  26. ^ sdkuriren.se: Sverigedemokraterna växer rekordartat (2010-01-08, 17:31)
  27. ^ http://www.sverigedemokraterna.net/index.php?action=fullnews&id=1211
  28. ^ Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. sid. 118ff. ISBN 91-44-04307-4 
  29. ^ ”Sverigedemokraternas Principprogram” (PDF). Principprogram. Sverigedemokraterna. 08. http://sverigedemokraterna.se/files/2010/07/Sverigedemokraternas-principprogram-2005.pdf. Läst 25 november 2010. 
  30. ^ Rydgren, Jens (2005). Från skattemissnöje till etnisk nationalism: Högerpopulism och parlamentarisk högerextremism i Sverige. Studentlitteratur. sid. 119. ISBN 91-44-04307-4 
  31. ^ ”Sverigedemokraterna: Våra Åsikter – Sammanfattning”. sverigedemokraterna.net. 27 mars 2010. http://sverigedemokraterna.se/valet-2010. Läst 25 juni 2010. 
  32. ^ ”Allt till alla – med hjälp av stängda gränser”. Aftonbladet. 31 mars 2010. http://www.aftonbladet.se/nyheter/article7218760.ab. Läst 25 juni 2010. 
  33. ^ ”SD:s familjepolitik extremast i Sverige”. Aftonbladet. 17 mars 2010. http://www.aftonbladet.se/debatt/debattamnen/jamstalldhet/article6791957.ab. Läst 25 juni 2010. 
  34. ^ ”Kort presentation av förbundet Fädernas kyrka”. Fädernas Kyrka. http://www.fadernaskyrka.se/forbund.php?action=fullnews&id=2. Läst 9 mars 2010. 
  35. ^ ”Sverigedemokraternas Kyrkopolitiska manifest 2005”. sverigedemokraterna.net. 17 juni 2005. http://www.sverigedemokraterna.net/nyhet.php?action=fullnews&id=340. Läst 23 mars 2008. 
  36. ^ ”Invandrarpolitiskt program”. 19 maj 2007. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 3 januari 2010. 
  37. ^ ”Riskerar uteslutning från Sverigedemokraterna”. 31 juli 2009. http://hd.se/landskrona/2009/07/31/riskerar-uteslutning-fraan/. Läst 3 januari 2010. 
  38. ^ ”Vem äger flaggan?”. 10 mars 2009. http://www.dn.se/kultur-noje/debatt-essa/vem-ager-flaggan-1.816901. Läst 3 januari 2010. 
  39. ^ ”Skrivelse från Sverigedemokraterna Stockholms Stad till Skärholmens stadsdelsnämnd: Angående Skärholmens Islamiska kulturförenings ansökan om plats för moskébyggnad i Skärholmen”. 22 augusti 2009. http://stockholmsstad.sverigedemokraterna.se/page/2/. Läst 3 januari 2010. 
  40. ^ ”Invandrarpolitiskt program antaget 2007-05-19”. sverigedemokraterna.net. 19 maj 2007. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 6 januari 2010. 
  41. ^ ”Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik”. http://www.sverigedemokraterna.net/asikt_id.php?action=fullnews&id=1193. 
  42. ^ ”Sverigedemokraterna rensar ut medlemmar”. 26 oktober 2005. http://www.sydsvenskan.se/sverige/article124597/Sverigedemokraterna-rensar-ut-medlemmar.html. Läst 25 juni 2010. 
  43. ^ ”Sverigedemokraterna försvarar inte de mänskliga rättigheterna”. 18 oktober 2009. http://www.newsmill.se/artikel/2009/10/18/sverigedemokraterna-forsvarar-inte-de-manskliga-rattigheterna. Läst 13 september 2010. 
  44. ^ ”Krafttag mot brottsligheten”. sverigedemokraterna.se. http://sverigedemokraterna.se/vara-asikter/vara-viktigaste-fragor/krafttag-mot-brottsligheten/. Läst 5 januari 2012. 
  45. ^ ”En trygg och värdig ålderdom - antaget 2010-03-27”. sverigedemokraterna.net. 27 mars 2010. http://sverigedemokraterna.se/valet-2010/en-trygg-och-vardig-alderdom/. Läst 25 juni 2010. 
  46. ^ ”Sverigedemokraternas Riktlinjer för en sverigedemokratisk arbetsmarknadspolitik”. sverigedemokraterna.net. 17 oktober 2009. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 3 januari 2010. 
  47. ^ [a b] ”Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09”. sverigedemokraterna.net. 1 maj 2005. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 4 januari 2010. 
  48. ^ Sverigedemokraterna svarar på Alliansens 100 frågor Sverigedemokraterna.se, 23 juni 2010
  49. ^ ”Idédokument – Ekonomisk politik antaget 2004-05-09”. sverigedemokraterna.net. 1 maj 2005. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 4 januari 2010. 
  50. ^ "Hållningen i abortfrågan påverkar vilket block Sd kan tänkas stödja i riksdagen" Pressmeddelande från Sverigedemokraterna, 27 februari 2007, MyNewsdesk
  51. ^ ”Idédokument Familjepolitik antaget 2004-11-27”. 1 maj 2005. http://sverigedemokraterna.se/. Läst 4 januari 2010. 
  52. ^ Presentation av Sverigedemokraternas partistyrelse på www.sverigedemokraterna.se
  53. ^ http://www.sverigedemokraterna.net/LD2009PRESS/vb.pdf
  54. ^ [a b c d e f] Olsson, Lova (13 november 2010). ”Nu får SD mer danskt stöd”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/nu-far-sd-mer-danskt-stod_5664151.svd. Läst =14 november 2010. 
  55. ^ Olsson, Kristina (20 oktober 2009). ”Dansk Folkeparti ger Sverigedemokraterna kalla handen”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/dansk-folkeparti-ger-sverigedemokraterna-kalla-handen_3681621.svd. Läst =14 november 2010. 
  56. ^ Brandel, Tobias (11 september 2010). ”Kjærsgaard kritiserade Sahlin och Reinfeldt”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/nyheter/inrikes/kjaersgaard-kritiserade-sahlin-och-reinfeldt_5304553.svd. Läst =14 november 2010. 
  57. ^ [a b c d e f g h i] ”Sverigedemokraternas valresultat 1988-2010”. Expo. 20 juli 2010. http://www.expo.se/2010/sverigedemokraternas-valresultat-1988-2010_3174.html. Läst 23 december 2010. 
  58. ^ ”Övriga partier riksdagsvalet 1998”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/val_98/slutres/riksdag/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  59. ^ ”Sverige - Valområde - 2002-09-27 09:16:45”. Valmyndigheten. 27 september 2002. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00R/00.html. Läst 14 november 2010. 
  60. ^ ”Sverige - Summering - 2002-09-26 15:37:38”. Valmyndigheten. 26 september 2002. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00L/00.html. Läst 14 november 2010. 
  61. ^ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 28 september 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/L/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  62. ^ ”Sverige - Summering - 2003-03-20 10:49:22”. Valmyndigheten. 20 mars 2003. http://www.val.se/val/val_02/slutresultat/00K/00.html. Läst 14 november 2010. 
  63. ^ ”Allmänna val 17 september 2006”. Valmyndigheten. 4 december 2006. http://www.val.se/val/val2006/slutlig/K/rike/ovriga.html. Läst 14 november 2010. 
  64. ^ ”Europaparlamentsval 13 juni 2004”. Valmyndigheten. http://www.val.se/val/ep2004/resultat/slutresultat/index.html. Läst 14 november 2010. 
  65. ^ ”Slutgiltigt resultat för val till kyrkomöte 2005”. Svenska kyrkan. http://kyrkoval.svenskakyrkan.se/valresultat2005/Resultat/Kyrkomote.aspx. Läst 14 november 2010. 

Vidare läsning

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Sverigedemokraterna.

v • r
Sverigedemokraterna
Ledarskap
Partiledare
Partisekreterare
Gruppledare i riksdagen
I regeringsställning
Ej befunnit sig i regeringsställning1
Associerade organisationer
Media
Historia och relaterade ämnen
1Samarbetar med Regeringen Kristersson genom Tidöavtalet 2022–.
v • r
Politiska partier i Sverige
Partier med bäst resultat i senaste val
Sveriges riksdag
(349 platser)
Sveriges lilla riksvapen
Sveriges lilla riksvapen
Mindre partier i riksdagsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2022)
Partiet Nyans (0,44 %) · Alternativ för Sverige (0,26 %) · Medborgerlig samling · (0,20 %) Piratpartiet (0,14 %) · MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati (0,09 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Knapptryckarna (0,08 %) · Feministiskt initiativ (0,05 %) · Landsbygdspartiet oberoende (0,03 %) · Direktdemokraterna (0,03 %) · Klimatalliansen (0,03 %) · Enhet (0,02 %) · SKP (0,02 %)
Europaparlamentet
(21 av 705 platser)
EPP (5)
S&D (5)
ECR (3)
Renew (3)
G/EFA (3)
Vänstern (2)
Mindre partier i Europaparlamentsvalet
(med minst 1 000 röster vid valet 2024)
Folklistan (0,62 %) · Alternativ för Sverige (0,41 %) · Piratpartiet (0,37 %) · Medborgerlig Samling (0,30 %) · MoD - Mänskliga rättigheter och Demokrati (0,19 %) · Kristna Värdepartiet (0,09 %) · Värdigt liv (0,06 %) · Swexit (0,05 %) · Partiet Nyans (0,04 %) · SKP (0,04 %) · Klimatalliansen (0,03 %)
Politik i Sverige · Resultat i val till Sveriges riksdag · Svenska småpartier · Riksdagspartiernas medlemsutveckling
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Sverigedemokraterna&oldid=16391956”