Hoppa till innehållet

Havsnivåhöjning

Från Wikipedia

Havsnivåhöjning är en ökning av den globala havsnivån.

Postglacial havsnivåhöjning

Förändringar i havsnivå sedan den senaste istiden.
Se även: Transgression

Havsnivån har stigit cirka 130 meter sedan den förra istidens höjdpunkt för cirka 18 000 år sedan. De största ökningarna skedde för mer än 6 000 år sedan, på grund av avsmältning av inlandsisen. Från 3 000 år sedan fram till 1900-talet var havsnivåhöjningen nästan konstant, med en stigning på 0,1 till 0,2 millimeter per år.[1] Den årliga höjningen har i genomsnitt varit 1 till 2 millimeter under perioden 1900 till 1993, då man började med satellitmätningar.

Enligt satellitmätningar har havsnivån genomsnittligen stigit med 3,1 ± 0,7 mm/år mellan 1993 och 2006.[2]. Enligt Colorado Center for Astrodynamics Research vid University of Colorado är medelhöjningstakten 2,6 mm/år mellan 1993 och 2011.[3]

Nuvarande höjning

23 långa mareograf-mätningar i geologiskt stabila områden visar en havsnivåökning på ca 20 centimeter per sekel, eller ca 2 mm/år.

Havytan stiger för närvarande långsamt, och orsakerna till detta är flera och komplexa. Det kan vara en effekt av den globala uppvärmningen genom två processer: havsvattnets värmeutvidgning och utbredd nedsmältning av landisarna.[4]

Prognoser och konsekvensanalys

Den globala uppvärmningen förväntas att orsaka betydande havsnivåhöjningar under det närmaste århundradet. Det finns dock inga entydiga och säkra forskningsresultat om hur mycket det kommer att bli på 50 eller 100 års sikt. Därför är frågan om havsnivåhöjning mycket kontroversiell, inte minst för att den anses bero på koldioxidutsläpp, som är kopplade till stora ekonomiska och bekvämlighetsmässiga värden, exempelvis i samband med vägtrafik.

Det finns forskning gjord som beräknar havsnivåns höjning. Resultaten varierar mellan 0,2 och 8 meter till 2100, beroende på vilken modell som används. Baserat på historiska förändringar har några forskare gjort beräkningar som visar på en havsnivåhöjning med ca 1,3 m under 2000-talet.[5][6] Ett annat forskarteam som försökt modellera isarnas dynamiska smältning tror att ca 0,8 m havsnivåhöjning till år 2100 är troligast.[7]

Effekterna av en höjning av havsnivån är stora. Antal översvämningar kommer att öka. Redan orsakas många av de värsta naturkatastroferna av höga havsvågor och översvämningar. För att undvika det behöver riskområden vallas in eller utrymmas på bostäder och nya byggas, något som i båda fallen kostar mycket stora summor, eftersom det finns så mycket kust och kuststäder.

Effekt på skenbar landhöjning

I röda områden sker en landhöjning som är större än havsnivåhöjningen, och i blå områden sker en skenbar landsäkning till följd av smältande polarisar. Figurernas färgskalor har olika upplösning, och anger landförändring i mm/år (vatten-densitets-ekvivalenter). [8][förtydliga]

I bland annat Skandinavien och Kanada dominerar den postglacial landhöjningen över den prognostiserade havsnivåhöjningen. Den pågående klimatförändringen kan dock resultera i att landhöjningen minskar pga att medelhavsvattenytan höjs. I en prognos från ett FN-organ 2007 har prognosticerats en höjning av medelhavsvattenytan på 0,15–0,5 m under de närmaste 100 åren. För exempelvis Stockholms del som har en skenbar landhöjning på knappt 4 mm/år vid en höjning av medelhavsvattenytan på drygt 1 mm/år, skulle detta innebära att landhöjningen hamnar i intervallet 0–3,5 mm/år de närmaste 100 åren.

Källor

Se även