Hoppa till innehållet

Viktigt meddelande till allmänheten (Sverige)

Från Wikipedia
Version från den 6 augusti 2017 kl. 13.57 av Riehantunut (Diskussion | Bidrag) (Källor, wikilänkar samt lite mer information om Krisinformation.se:s app.)
För varningssystem i andra länder än Sverige, se Viktigt meddelande till allmänheten.
Svensk tyfon för VMA
Svensk starktonssiren för VMA
Schema för beredskapslarm, flyglarm ur broschyren Om kriget kommer från 1961.

Viktigt meddelande till allmänheten, VMA, (populärt kallad Hesa Fredrik), är det varnings- och informationssystem, som dels utgörs av utomhuslarm, dels av meddelande i radio och TV. Signalen kan avgränsas geografiskt till just det område där faran finns. Signalen kan användas för att varna för akuta hotsituationer som krig, allvarliga bränder, gasutsläpp, akuta hot mot vattenförsörjning, med mera. Vanligen används larmanordningarna i både krig och fred. Förutom varningsmeddelandet kan det även gå ut ett informationsmeddelande i förebyggande syfte.[1]

När larmet går hänvisas allmänhet till Sveriges Radio P4, krisinformation.se och informationsnumret 113 13 för information.

Lagstiftning

Inom EU måste det finnas system för att varna allmänheten enligt EU-direktiv 82/501/EEG, som utfärdades efter Sevesokatastrofen.

"Hesa Fredrik"

Namnet Hesa Fredrik sägs ha myntats när larmet testades för första gången 1931 av Dagens Nyheters krönikör Oscar Fredrik Rydqvist. Bakgrunden sägs vara att han själv var lika hes som larmets ljud var vid testtillfället.[2]

Om VMA

Om man hör varningssignalen vid någon annan tidpunkt än de nedan angivna provtillfällena skall man bege sig inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation och lyssna på Sveriges Radio P4 för mer information. När faran upphört ska signalen faran över sändas, en 30 sekunder lång, sammanhängande signal.

De flesta larmanordningarna är tyfoner som drivs med tryckluft, till skillnad från de flesta andra länder som huvudsakligen har motorsirener. Man valde tyfoner för att de även skall fungera vid strömavbrott.[3]

Sedan 2002 ingår dessutom en stor del av de privata lokalradiofrekvenserna (allmänt kallat "reklamradion") i VMA-systemet. Sveriges Radio har fått mandat av Radioutgivareföreningen och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap att sköta systemet, vilket innebär att de privata frekvensernas program bryts automatiskt när Sveriges Radios nationella trafikredaktion går ut med ett VMA-meddelande. Systemet testades första gången den 2 december 2002, och är menat att testas en gång per kvartal.

Tekniskt sett fungerar systemet genom att en särskild utrustning står vid respektive privatsändare, med lokal frekvens för Sveriges Radios P4 inprogrammerat. När larmet går kopplas ordinarie program från och SR P4 går in. När varningsmeddelandet har sänts, kopplar systemet tillbaka till ordinarie program.

För information om aktuella meddelanden hänvisar MSB till http://www.krisinformation.se.[4] Krisinformation har även gjort en app där information från Krisinformation.se, SMHI och Trafikverket visas.[5]

Begäran om Viktigt Meddelande

Behöriga att begära att ett varningsmeddelande ska sändas är[6] :

  • Räddningsledare för kommunal räddningstjänst.
  • Räddningsledare för statlig räddningstjänst.
  • Polismyndighet.
  • Smittskyddsläkare.
  • SOS Alarm.
  • Anläggning med farlig verksamhet, enligt lagen om skydd mot olyckor.

Provning

"Viktigt meddelande till allmänheten", tyfon inspelat i Stockholm 2017-03-06.

Signalen Viktigt meddelande testas fyra gånger per år, (första helgfria måndagen i mars, juni, september och december), klockan 15.00. Information ges i Sveriges Radios samtliga radiokanaler strax före detta klockslag och när provet är avslutat.

En sju sekunder lång ton ljuder och följs av en 14 sekunders paus, sedan ny ton, ny paus och så vidare under två minuter. Efter en längre paus (cirka 90 sekunder) hörs sedan den 30 sekunder långa "faran över"-signalen. Provtillfällena initieras från den lokala räddningstjänsten som kan fjärrstyra utrustningen från brandstationen men även från skyddade beredskapsanläggningar.

Tysta test

Signalen testas även rutinmässigt veckovis av SOS Alarm med så kallade "tysta test" som inte är avsedda att uppfattas av allmänheten.[7]

Typer av signaler

Beredskapslarm

Beredskapslarm tillämpas när det är fara för krig och består av ljudsignaler i 30 sekunder med 15 sekunders uppehåll.

När man hör larmet skall man:

  • Lyssna på radio
  • Ordna så att man snabbt kan lämna bostaden
  • Undvika att ringa timmarna efter larmet
  • Ta reda på var det finns skyddsrum och hjälpa till att göra i ordning det.

TV, Text-TV och tidningar ger också information. Den som är krigsplacerad ska snabbt åka till den plats som står i krigsplaceringsordern.

Flyglarm

Flyglarm tillämpas när myndigheterna bedömer att landet kommer att attackeras från luften, till exempel av flygplan. Flyglarmet består av korta tonstötar under en minut. När man hör larmet skall man genast uppsöka skyddsrum.

Viktigt Meddelande till Allmänheten, VMA

VMA-signalen tillämpas vid faror som gasutsläpp, giftig brandrök et cetera. Den består av sju sekunder långa signaler med fjorton sekunders tystnad emellan. Det är också den signal som testas en gång i kvartalet, följd av "faran över". När man hör den någon annan gång än vid testtillfällena ska man gå inomhus, stänga dörrar, fönster och ventilation, och lyssna på SR P4 för information om vad som har inträffat.

Faran över

För alla signaler gäller att när faran upphört ska signalen faran över sändas, en 30 sekunder lång, sammanhängande signal.

Varningsmottagare

Inom en radie på 12–15 km runt kärnenergianläggningar, av Statens Strålskyddsinstitut hotklassat nivå I och II, distribueras av MSB-radioapparater med RDS-stöd för mottagande av VMA på Sveriges Radio P4 liknande tekniken ovan. Dessa mottagare ersatte den gamla telefonvarningen som gick ut inom kärnkraftsanläggningens närområde, eftersom Telia bytte ut sin teleinfrastruktur till AXE-växlar. Mottagarna tillverkas av det tyska företaget 2WCom.

Källor

Externa länkar