Amelie Posse
| Amelie Posse | |
 Porträttfoto av Amelie Posse-Brazdova med signatur 1948. Foto från Nasjonalbiblioteket s samlingar. | |
| Född | 11 februari 1884[1][2][3] Jakob och Johannes församling[1][2] |
|---|---|
| Död | 3 mars 1957[1][2] (73 år) Oscars församling[1][2] |
| Begravd | Odensvi kyrka[4] |
| Medborgare i | Sverige[5] |
| Sysselsättning | Författare[1][5] |
| Make | Andreas Bjerre (g. 1904–1912)[1][6] Oskar Brázda (g. 1915–1939)[1] |
| Barn | Jan Brazda (f. 1917)[7] |
| Föräldrar | Fredrik Arvidsson Posse[1][8] |
| Redigera Wikidata | |
Amelie Posse, född 11 februari 1884 i Stockholm, död 3 mars 1957, var en svensk författare och konstnär.
Biografi
Posse var dotter till greve Fredrik Arvidsson Posse och Auda Gunhild Wennerberg, som skulle bli dotterns svägerska 1905 i sitt andra gifte med Poul Bjerre. Hon var sondotter till statsminister Arvid Posse samt dotterdotter till skalden och politikern Gunnar Wennerberg. Hon växte upp på Maryhill ovanför Ålabodarna, där hon gjorde ett stort intryck på Gabriel Jönsson, men 1897 flyttade familjen till Lund. Posse studerade konst vid Haslunds målarskola i Köpenhamn[9]
Hon gifte sig 1904 i Lunds domkyrka med Andreas Bjerre med vilken hon fick sonen Sören. Äktenskapet var över 1912 och Amelie Posse gifte sig 1915 med den tjeckiske konstnären Oki Brázda (1887–1977) och var bosatt med honom och sönerna Slavo och Jan på godset Líčkov i Tjeckoslovakien, tills Gestapo efterlyste henne.[10] Under sitt liv i Tjeckoslovakien blev hon nära vän med den första presidenten Tomáš Garrigue Masaryk. Hon återvände till Sverige med sönerna – maken skilde hon sig från 1939 – och fortsatte i Stockholm att bistå flyktingar från Europa. Under åren i Tjeckoslovakien (1925–1938) "etablerade hon sig som publicist i demokratisk och pacifistisk anda".[11]
Hon var en av initiativtagarna till och aktiv i motståndsorganisationen Tisdagsklubben i Stockholm, med syfte att i Sverige motverka den nationalsocialistiska expansionen i Europa och Sverige under andra världskriget. Den skulle också utgöra grunden för en svensk motståndsrörelse i det fall Sverige ockuperades av Tyskland[12]. Klubbens första möte hölls, av en tillfällighet, den 9 april 1940, det vill säga samma dag som Norge invaderades och ockuperades av Tyskland. Posse likaväl som övriga medlemmar av klubben fanns upptagen på tyska listor över "opålitliga svenskar".[12]
Hon har skrivit självbiografiska böcker om ett internationellt och växlingsrikt liv.[13]
Amelie Posse och Gunnar Wennerberg vilar vid Odensvi kyrka, Linköpings stift.
I det gamla pumphuset vid Örenäs slott, nära det rivna Maryhill, Posses barndomshem, finns ett litet museum om Amelie Posse.[14]
Bibliografi
- Den oförlikneliga fångenskapen, 1931
- Den brokiga friheten, 1932
- Sardinian Sideshow, 1933
- Ned med vapnen! En kampsignal mot kriget, 1935
- Vidare, 1936
- I begynnelsen var ljuset, 1940
- Bygga upp, ej riva neder, 1942
- Mellan slagen, 1946
- Kring kunskapens träd, 1946
- Kunskapens träd i blom, 1946
- Åtskilligt kan nu sägas, 1949
- Minnenas park, 1954
- När järnridån föll över Prag, postumt utgiven 1968 under redigering av Barbro Alving.
Ett flertal av verken är utgivna i flera utgåvor samt översatta till bland annat engelska, danska och tjeckiska.
Referenser
Noter
- ^ [a b c d e f g h] Amelie Posse, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 7356, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d] Sveriges dödbok, läst: 12 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World Online konstnärs-ID: 00308731.[källa från Wikidata]
- ^ Amelie Posse 1884-02-11 — 1957-03-03, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon-id: AmeliePosse, läst: 3 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Libris, 18 maj 2018, läs online, läst: 24 augusti 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1910, Riksarkivet, läs online, läst: 2 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskt kvinnobiografiskt lexikon, Göteborgs universitet, ISBN 978-91-639-7594-3, läs onlineläs online.[källa från Wikidata]
- ^ Folkräkningar (Sveriges befolkning) 1890, Riksarkivet, läs onlineläs online, läst: 2 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ *Svenskt konstnärslexikon del IV sid 436–437, Allhems Förlag, Malmö.
- ^ ”Oskar Brázda” (på engelska). Wikipedia, the free encyclopedia. https://en.wikipedia.org/w/index.php?title=Oskar_Br%C3%A1zda&oldid=701407805. Läst 24 januari 2016.
- ^ Nationalencyklopedin, bd 15 s. 237, 1994
- ^ [a b] Boëthius, Maria-Pia: Heder och samvete (1999)
- ^ Litteraturhandboken, s. 583 (Forum NärVarHur-serien, 1971)
- ^ ”Amelie Posse-museet”. boka.landskrona.se. Arkiverad från originalet den 24 januari 2016. https://archive.is/20160124172921/http://boka.landskrona.se/sv/mobile/aktivitet/a380724/amelie_posse_museum_380724/detaljer. Läst 24 januari 2016.
Vidare läsning
- Bokholm, Rune, Tisdagsklubben. Om glömda antinazistiska sanningssägare i svenskt 30-40-tal, Atlantis förlag, Stockholm, 2001.
- Strömberg Krantz, Eva: Amelie Posse i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon
- Levander, Hans, "Posse-Brázdová, Amelie", Svenska män och kvinnor 6, Albert Bonniers Förlag, Stockholm, 1949.
- Lövgren, Britta: Amelie Posse i Svenskt biografiskt lexikon
- Nevéus, Torgny (2008). ”Adelsfröken Amelie Posse”. Vi alla byggde landet : svenska kvinnor och män 1890-1910. Uppsala: Uppsala Publishing House. sid. 27–47. Libris 10795536. ISBN 9789170053740
- Strömberg Krantz, Eva, En ande som hör jorden till: en bok om Amelie Posse, Carlsson, Stockholm, 2010.
- Strömberg Krantz, Eva (1992). ”Tjeckoslovakien var hennes öde”. Populär historia 2(1992):2,: sid. 14–19. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/tjeckoslovakien-var-hennes-ode/. Libris 9263588
Externa länkar
- Britta Lövgren: Amelie Posse i Svenskt biografiskt lexikon (1995–1997)
- Posse, Amelie i Libris