Havsnivåhöjning
Havsnivåhöjning är en ökning av den globala havsnivån. Havsnivån kommer inte att stiga jämnt över hela jorden, och den kommer till och med att falla något på vissa platser, till exempel Arktis . [1] Lokala faktorer som påverkar nivåhöjningen är bland annat tektoniska effekter och sättningar i mark, tidvatten, strömmar och stormar. Havsnivåhöjningar kan påverka mänskliga populationer kraftigt i kust- och öregioner. Med flera uppvärmningsgrader kvar under årtusenden förväntas en utbredd kustöversvämning. [2] Andra effekter av nivåhöjningen är högre stormvågor, farligare tsunamier, befolkningsförflyttningar, förlust och nedbrytning av jordbruksmark och skador i städer. [3] [4] [5] Naturliga miljöer som marina ekosystem påverkas också, eftersom fisk, fåglar och växter förlorar delar av sin livsmiljö. [6]
Postglacial havsnivåhöjning
Havsnivån har stigit cirka 130 meter sedan den förra istidens höjdpunkt för cirka 18 000 år sedan. De största ökningarna skedde för mer än 6 000 år sedan, på grund av avsmältning av inlandsisen. Från 3 000 år sedan fram till 1900-talet var havsnivåhöjningen nästan konstant, med en stigning på 0,1 till 0,2 millimeter per år.[7] Den årliga höjningen har i genomsnitt varit 1 till 2 millimeter under perioden 1900 till 1993, då man började med satellitmätningar.
Enligt satellitmätningar har havsnivån genomsnittligen stigit med 3,1 ± 0,7 mm/år. Havsytan stiger för närvarande långsamt, och orsakerna till detta är flera och komplexa. Det kan vara en effekt av den globala uppvärmningen genom två processer: havsvattnets värmeutvidgning och utbredd nedsmältning av landisarna.[8] Mellan 1993 och 2018 bidrog den termiska expansionen av haven till 42% till havsnivåökningen, smältning av tempererade glaciärer till 21%; Grönland, 15%; och Antarktis, 8%. [9] :1576 Klimatforskare räknar med att hastigheten kommer att accelerera ytterligare under 2000-talet. [10] :62 Enligt Colorado Center for Astrodynamics Research vid University of Colorado är medelhöjningstakten 3,16 mm/år mellan 1993 och 2018.[11]
Nuvarande höjning
IPCC[12] skriver att havsnivåhöjningen under perioden 1901–1990 varit 1,4 mm/år men att höjningen ökat och under tiden 2006–2015 varit 3.6 mm/år. En ökning med en faktor 2,5. De senaste 15 åren har således havet stigit 33 mm mer än under 15-årsperioder före 1990. Ur data presenterade här [11] verkar slutsatserna från IPCC mindre sannolika - satellitdata är mycket osäkra. I en studie [13] rapporterar Albert Parker och Clifford Ollier, University of Western Australia att det inte syns ett spår av den accelererade havsnivåhöjning som förutsägs i klimatmodellerna och att detta redan rapporterats av många författare (cirka 40 referenser.) Studien baseras 29 LTT (long term trend) tidvattenmätare i Japan, Oceanien och på Nordamerikas västkust. Slutsatsen är att Stilla havet inte stiger alls utan att det sjunker med 0.02139 mm/år (de många decimalerna kan antyda att kvaliteten i denna studie har brister.)
På sealevel.info[14] kan man se grafer från 375 LTT tidvattenmätare över hela världen. Där kan man interaktivt anpassa räta linjer och andragradskurvor till mätdata. Med få undantag får man räta linjer utan krökning som t.ex. Ratan Sverige, Honolulu Hawaii, Galveston Texas, m.fl. Exempel där det finns långa mätserier. Några grafer visar accelererande havsnivåökning, t.ex. Brest Frankrike, andra visar avtagande som t.ex. Kushiro Japan. Några är fel som t.ex. Murmansk Ryssland. Där är nivåerna mellan 1989 och 2008 rätt uppenbart för höga med cirka 200 mm. De räta linjernas lutning spänner från -17,7 mm/år (Skagway Alaska) till +9,1 mm/år (Grand Isle Louisiana). Att på ett korrekt sätt vikta ihop data till en "havens medelnivå" är komplicerat - men oavsett hur man viktar ihop räta linjer blir slutresultatet en rät linje. Den förväntade accelerationen av havsnivåhöjningarna syns ännu inte i data från tidvattenmätarna.
Havsnivåförändringarna är dåligt förstådda. Jordskorpan är tunn och flyter på magma. Den stora massomfördelningen för bara cirka 6000 till 10000 år sedan när isarna smälte och haven steg med 130 meter ledde till rörelser i magman/jordskorpan som fortfarande pågår. Här i Sverige har vi landhöjning och på andra håll finns sänkning av jordskorpan. Mest under haven som ju fått tyngden av 130 meter mer vatten över sig.[15]
Det är rätt väl känt hur mycket vatten smältande landis tillför havet (1,8 mm/år [12]) 0ch hur mycket havsvattnet utvidgar sig på grund av uppvärmningen (1,4 mm/år [12]) men det är ännu mycket dåligt känt hur havets globala medelnivå förändrar sig med tiden. Summan av issmältning och termisk expansion ger 3,2 mm/år men sjunkande havsbottnar [15] gör att den teoretiska havsnivåhöjningen globalt kan förväntas vara ungefär hälften.Siffrorna gäller perioden 2005-2015.
Prognoser och konsekvensanalys
Den globala uppvärmningen förväntas att orsaka betydande havsnivåhöjningar under det närmaste århundradet. Det finns dock inga entydiga och säkra forskningsresultat om hur mycket det kommer att bli på 50 eller 100 års sikt. Därför är frågan om havsnivåhöjning mycket kontroversiell, inte minst för att den anses bero på koldioxidutsläpp, som är kopplade till stora ekonomiska och bekvämlighetsmässiga värden, exempelvis i samband med vägtrafik.
Det finns forskning gjord som beräknar havsnivåns höjning. Resultaten varierar mellan 0,2 och 8 meter till 2100, beroende på vilken modell som används. Baserat på historiska förändringar har några forskare gjort beräkningar som visar på en havsnivåhöjning med ca 1,3 m under 2000-talet.[16][17] Ett annat forskarteam som försökt modellera isarnas dynamiska smältning tror att ca 0,8 m havsnivåhöjning till år 2100 är troligast.[18]
Effekterna av en höjning av havsnivån är stora. Antal översvämningar kommer att öka. Redan orsakas många av de värsta naturkatastroferna av höga havsvågor och översvämningar. För att undvika det behöver riskområden vallas in eller utrymmas på bostäder och nya byggas, något som i båda fallen kostar mycket stora summor, eftersom det finns så mycket kust och kuststäder. Med flera uppvärmningsgrader kvar under årtusenden förväntas en utbredd kustöversvämning. Havsnivåhöjningar kan påverka mänskliga populationer kraftigt i kust- och öregioner. Andra effekter av nivåhöjningen är högre stormvågor, farligare tsunamier, befolkningsförflyttningar, förlust och nedbrytning av jordbruksmark och skador i städer.
Havsnivån kommer inte att stiga jämnt över hela jorden, och den kommer även falla något på vissa platser, till exempel Arktis. lokala faktorer som påverkar nivåhöjningen är bland annat tektoniska effekter och sättningar i landet, tidvatten, strömmar och stormar.
Naturliga miljöer som marina ekosystem påverkas också, eftersom fisk, fåglar och växter förlorar delar av sin livsmiljö
Effekt på landhöjning och landsänkning
Kombinerar man effekten av havsnivåhöjningen med den postglaciala landhöjningen erhåller man en skenbar landhöjning i bland annat Skandinavien och Kanada, och en skenbar landsänkning söder därom. Den pågående klimatförändringen kan resultera i att landhöjningen i Skandinavien minskar på grund av att medelhavsvattenytan höjs. I en prognos från ett FN-organ 2007 har prognosticerats en höjning av medelhavsvattenytan på 0,15–0,5 m under de närmaste 100 åren. För exempelvis Stockholms del som har en skenbar landhöjning på knappt 4 mm/år vid en höjning av medelhavsvattenytan på drygt 1 mm/år, skulle detta innebära att landhöjningen hamnar i intervallet 0–3,5 mm/år de närmaste 100 åren.
Se även
Källor
- ^ ”The strange science of melting ice sheets: three things you didn't know”. The Guardian. 12 September 2018. https://www.theguardian.com/environment/ng-interactive/2018/sep/12/greenland-antarctic-ice-sheet-sea-level-rise-science-climate.
- ^ Box SYN-1: Sustained warming could lead to severe impacts, p. 5, in: Synopsis, in National Research Council 2011.
- ^ IPCC TAR WG1 2001..
- ^ ”Sea level to increase risk of deadly tsunamis”. UPI. https://www.upi.com/Science_News/2018/08/15/Sea-level-to-increase-risk-of-deadly-tsunamis/2361534362716/.
- ^ . ISSN 0261-3077. https://www.theguardian.com/cities/ng-interactive/2017/nov/03/three-degree-world-cities-drowned-global-warming.
- ^ ”Sea Level Rise”. National Geographic. January 13, 2017. https://www.nationalgeographic.com/environment/global-warming/sea-level-rise/.
- ^ Houghton, J.T. (ed.). ”Climate Change 2001: The Scientific Basis”. Arkiverad från originalet den 20 juni 2008. https://web.archive.org/web/20080620232520/http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/425.htm.
- ^ Houghton, J.T. (ed.). ”Climate Change 2001: The Scientific Basis”. Arkiverad från originalet den 25 september 2008. https://web.archive.org/web/20080925211610/http://www.grida.no/climate/ipcc_tar/wg1/409.htm..
- ^ Bindoff, NL et al.. ”Climate Change 2007: The Physical Science Basis. Contribution of Working Group I to the Fourth Assessment Report of the Intergovernmental Panel on Climate Change”. Cambridge University Press. Arkiverad från originalet den 13 maj 2017. https://web.archive.org/web/20170513164252/http://www.ipcc.ch/pdf/assessment-report/ar4/wg1/ar4-wg1-chapter5.pdf. Läst 26 juni 2010.
- ^ Climate Change 2014 Synthesis Report Fifth Assessment Report, AR5. http://ar5-syr.ipcc.ch/topic_summary.php. Under all RCP scenarios, the rate of sea level rise will very likely exceed the rate of 2.0 [1.7–2.3] mm/yr observed during 1971–2010
- ^ [a b] Ole Humlum (15 augusti 2018). ”Sea-level from satellite altimetry”. Climate4you.com. http://www.climate4you.com/SeaTemperatures.htm#Sea-level%20from%20satellite%20altimetry. Läst 2 januari 2020.
- ^ [a b c] ”IPCC Special Report on the Ocean and Cryosphere in a Changing Climate”. The Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC). https://www.ipcc.ch/site/assets/uploads/sites/3/2019/11/03_SROCC_SPM_FINAL.pdf. Läst 1 januari 2020.
- ^ ”Pacific sea levels rising very slowly and not accelerating”. Albert Parker et al. University of Western Australia. https://www.researchgate.net/publication/332135921_Pacific_sea_levels_rising_very_slowly_and_not_accelerating. Läst 1 januari 2020.
- ^ ”NOAA's 2016 list of 375 long term trend tide stations”. Dave Burton. http://sealevel.info/MSL_global_thumbnails5.html. Läst 1 januari 2020.
- ^ [a b c] ”WHAT IS POST GLACIAL REBOUND”. Arkiverad från originalet den 20 mars 2009. https://web.archive.org/web/20090320213535/http://grace.jpl.nasa.gov/data/pgr/. Läst 5 december 2015. Landhöjningsberäkning utifrån NASA GRACE-satellitdata
- ^ Carlson et al.. ”Rapid early Holocene deglaciation of the Laurentide ice sheet”. http://www.nature.com/ngeo/journal/v1/n9/abs/ngeo285.html.
- ^ NewScientist. ”Sea level rises could far exceed IPCC estimates”. http://www.newscientist.com/article/dn14634-sea-level-rises-could-far-exceed-ipcc-estimates.html.
- ^ Pfeffer et al.. ”Kinematic Constraints on Glacier Contributions to 21 st-Century Sea Level Rise”. http://www.sciencemag.org/cgi/content/abstract/321/5894/1340.