Hoppa till innehållet

David Stockman

Från Wikipedia
Version från den 14 april 2022 kl. 21.45 av RC-lok (Diskussion | Bidrag) (tog bort Kategori:Hovsångare; lade till Kategori:Svenska hovsångare med Hotcat)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
David Stockman i Leonora

David Georg Stockman, född 30 november 1879 i Göteborg, död 2 december 1951 i Sofia församling i Stockholm, var en svensk hovsångare (tenor), målare och skulptör.

Han var son till emigrationsombudsmannen Peter Herman Alfrid Stockman och Erika Christina Olsson och från 1922 gift med Helny Maria Vilhelmina Westerberg. Stockman utbildade sig först till möbelskulptör och tilldelades en silvermedalj för sitt konsthantverk vid Stockholmsutställningen 1897. Efter att han flyttat till Stockholm fick han anställning vid Emil Lindens operettsällskap och efter turnéer och sångstudier i in- och utlandet debuterade han vid Kungliga Teatern 1906 som Wilhelm Meister i Mignon. Bland roller märks titelrollerna i Gounods Faust, Romeo och Julia samt Offenbachs Hoffmanns äventyr. En annan roll var Don José i Bizets Carmen. Han tillförde repertoaren även tyngre partier som titelrollen i Wagners Lohengrin, Walther von Stoltzing i Mästersångarna i Nürnberg och titelrollen i Parsifal. Han var engagerad vid teatern fram till 1942 och därefter verksam som sångpedagog och konstnär.

Som konstnär medverkade han med bilkonst i bland annat Skådespelarnas egen utställning som visades på Fahlcrantz konstsalong i Stockholm 1937. Några andra som också medverkade vid utställningen på Fahlcrantz konstsalong i Stockholm 1937 var sångaren Arvid Petersén och operasångaren Gustaf Sjöberg.

David Stockman är begravd på Sandsborgskyrkogården i Stockholm.[1]

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Roller (ej komplett)

[redigera | redigera wikitext]
År Roll Produktion Regi Teater
1934 Niccolò Paganini Paganini
Paul Kneppler, Beda Jenbach och Franz Lehár
Harry Stangenberg Oscarsteatern[2]
  1. ^ SvenskaGravar
  2. ^ Rosengren, Margit (1948). Oförgätligt glada stunder...: Ett livs roman i få sekunder. Stockholm: C. E. Fritzes bokförlag AB. sid. 198. Libris 784760 


Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]