Hoppa till innehållet

Nämnden för lagstiftningskontroll

Från Wikipedia
Version från den 20 februari 2024 kl. 16.11 av 31.193.254.176 (Diskussion)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)

Nämnden för lagstiftningskontroll (även känd som RSB efter dess engelska namn Regulatory Scrutiny Board) är ett oberoende rådgivande organ vid Europeiska kommissionen.[1] Dess funktion är att granska och stödja kommissionens konsekvensbedömningar och utvärderingar av lagförslag innan de går vidare till lagstiftningsprocessen.[2] Nämnden inrättades av EU-kommissionen 2015.

Nämnden utför olika uppgifter för att säkerställa kvaliteten på kommissionens lagstiftningsarbete. Huvudmålet är att säkerställa att den tillgängliga informationen är korrekt och att synpunkter från berörda parter beaktas. Uppgifterna inkluderar att granska alla utkast till konsekvensbedömningar, bedöma att de är ändamålsenliga och genomföra större utvärderingar av befintlig lagstiftning. Dessutom ger nämnden råd till kommissionens generalsekretariat om politik för förbättrad lagstiftning.[3]

Organisation

[redigera | redigera wikitext]

Nämnden består av nio medlemmar:

  • En generaldirektör som är ordförande
  • Fyra högt uppsatta kommissionsanställda
  • Fyra experter som rekryterats externt

Samtliga ledamöter utför sina uppgifter på heltid för nämnden och har inga ytterligare ansvarsområden. Mandatperioden är normalt tre år, men i vissa fall kan den förlängas med ett år. Nämnden agerar oberoende av politiska ansvarsområden och andra EU-institutioner.

Nämnden har kritiserats för att ha en vetoposition som ger den för mycket inflytande över EU:s lagstiftningsprocess, särskilt med tanke på att dess medlemmar inte är folkvalda och att den är relativt okänd och inte är tillräckligt transparent. Enligt forskning av Brigitte Pircher vid Linnéuniversitetet har nämndens arbete utsatts för påverkan av näringslivet, varpå nämnden har tagit ställning för deras perspektiv, vilket har resulterat i kraftigt urvattnade lagförslag.[4][5][6][7]

  1. ^ ”Nämnden för lagstiftningskontroll”. commission.europa.eu. https://commission.europa.eu/law/law-making-process/regulatory-scrutiny-board_sv. Läst 23 maj 2023. 
  2. ^ ”Kommissionens nämnd för lagstiftningskontroll, Regulatory Scrutiny Board, arbete”. Näringslivets Regelnämnd NNR. 28 juni 2018. https://nnr.se/rsb/. Läst 23 maj 2023. 
  3. ^ ”Fler uppgifter för Regelrådet. Bör rådet arbeta mer med EU-lagstiftning och digitalisering?”. Statskontoret. https://www.statskontoret.se/publicerat/publikationer/publikationer-2018/fler-uppgifter-for-regelradet.-bor-radet-arbeta-mer-med-eu-lagstiftning-och-digitalisering/. Läst 23 maj 2023. 
  4. ^ ”Projekt: EU-kommissionens nämnd för lagstiftningskontroll”. Lnu.se. 7 april 2017. https://lnu.se/forskning/forskningsprojekt/projekt-eu-kommissionens-namnd-for-lagstiftningskontroll/. Läst 23 maj 2023. 
  5. ^ ”Okänt EU-organ sågas: För stor makt – ingen insyn”. www.europaportalen.se. https://www.europaportalen.se/2023/05/okant-eu-organ-sagas-stor-makt-ingen-insyn. Läst 23 maj 2023. 
  6. ^ ”Avslöjande forskning om EU-organet som har stor makt över lagstiftningen – men som få känner till”. Lnu.se. 3 maj 2023. https://lnu.se/mot-linneuniversitetet/aktuellt/nyheter/2023/avslojande-forskning-om-eu-organet-som-har-stor-makt-over-lagstiftningen--men-som-fa-kanner-till/. Läst 8 juni 2023. 
  7. ^ Pircher, Brigitte (2023). The EU’s Commission Regulatory Scrutiny Board : better regulation or biased influence on legislation?. AK Wien, Abteilung Europa und Internationales und Lobby Control. https://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:lnu:diva-120484. Läst 8 juni 2023