Hoppa till innehållet

Bertel Gripenberg

Från Wikipedia
Version från den 3 augusti 2024 kl. 13.26 av Maundwiki (Diskussion | Bidrag) (→Bibliografi)
(skillnad) ← Äldre version | visa nuvarande version (skillnad) | Nyare version → (skillnad)
Ej att förväxla med Bertel Gripenberg (arkitekt).
Bertel Gripenberg
Bertel Gripenberg vid 1920-talet
Bertel Gripenberg vid 1920-talet
Född19 september 1878
Petersburg, Ryssland
Död6 maj 1947 (68 år)
Sävsjö, Sverige
Yrkediktare
Nationalitetfinlandssvensk
Språksvenska
Verksam1903–1947
SläktingarCatri Gripenberg (syster)
Sida på WikisourceFörfattare:Bertel Gripenberg

Bertel Johan Sebastian Gripenberg, född 19 september 1878 i Sankt Petersburg, död 6 maj 1947 i Sävsjö, var en finlandssvensk friherre och poet.

Liv och gärning

[redigera | redigera wikitext]

Gripenbergs första diktsamlingar griper in i en fin-de-siècle-tradition och omfattar bland annat diktsamlingarna Dikter (debut 1903) och Svarta sonetter (1908). Efter denna period influerades Gripenberg mer av en hembygdsromantisk diktning som sedermera övergick till en striktare nationalistisk poesi. Gripenberg är känd för sina dikter som prisar den vita sidan i Finlands inbördeskrig. Han deltog också i kriget som fältväbel i Nylands Dragonregemente. Efter kriget befordrades han till fänrik i reserven. Under 1920- och 1930-talen fungerade han som lokalchef i skyddskårsorganisationen på den tavastländska landsbygden, där han bosatte sig med sin familj på en liten lantgård som han hade köpt. Den isolerade finlandssvenskheten hade varit ett centralt tema i hans diktning ända fram till inbördeskriget, men hans upplevelser under kriget bidrog till att förstärka i honom både känslan av samhörighet med det finska Finland och den starka motviljan mot alla vänsterideologier. En utpräglad antikommunism och en glödande finländsk patriotism kom till att färga hans diktning mycket starkt under 1920-, 1930- och 1940-talen. I början av 1930-talet tog han offentligt ställning för Lapporörelsen och bidrog senare med både artiklar och dikter till den finlandssvenska högerradikala veckotidningen Svensk Botten som i det närmaste var en finländsk motsvarighet till den rikssvenska tidningen Dagsposten som utgavs av Sveriges Nationella Förbund. Gripenberg dolde på inget sätt att hans politiska hemvist fanns på den yttersta högerkanten och både under 1930-talet och under andra världskriget var han utpräglat tyskvänlig. År 1943 undertecknade han tillsammans med många andra kända finlandssvenska personligheter en adress som motsatte sig en eventuell separatfred med de allierade och krävde fortsättningen av kriget vid Tysklands sida ända fram till den slutgiltiga segern.

Gripenberg gav även ut en diktsamling under pseudonymen Åke Erikson, Den hemliga glöden (1925) som med fri vers var menad som en parodi på modernism. Han översatte flitigt finsk, bland annat Eino Leino och Olavi Paavolainen samt engelsk litteratur, däribland Oscar Wildes Balladen om fängelset i Reading. Gripenberg är berömd för sin översättning av Edgar Lee Masters' Spoon River Anthology.

Han avled av tuberkulos 6 maj 1947 på Sävsjö sanatorium i Småland.

Bibliografi

[redigera | redigera wikitext]
Originaltitlar[1]
  • Dikter. Hagelstam, Helsingfors 1903
  • Vida vägar: Dikter. Helios, Helsingfors 1904
  • Gallergrinden: Dikter. Helios, Helsingfors 1905
  • Rosenstaden. Helios, Helsingfors 1907
  • Svarta sonetter. Helios, Helsingfors 1908
  • Drifsnö. Lilius & Hertzberg, Helsingfors 1909
  • Vid mörkrets portar: Novell. Alex. Lundström, Helsingfors 1909
  • Det brinnande landet. Äfventyr i fyra tablåer. Lilius & Hertzberg, Helsingfors 1910
  • Aftnar i Tavastland. Lilius & Hertzberg, Helsingfors 1911
  • Sol. Teckningar av Verner Thomé. Lilius & Hertzberg, Helsingfors 1911
  • Skuggspel. Lilius & Hertzberg, Helsingfors 1912
  • Krig och fred. En polemik emellan Frih. Bertel Gripenberg och Georg Fraser. Georg Fraser, Helsingfors 1913
  • Spillror. Schildt, Helsingfors 1917
  • En dröm om folkviljan. Fantasinovell. Schildt, Helsingfors 1918
  • Samlade dikter 1–10. 1918–1925
  • Under fanan. Schildt, Helsingfors 1918
  • Dikter i urval. Schildt, Helsingfors 1919
  • Kärleksdikter. Schildt, Helsingfors 1921
  • Kanonernas röst: Skådespel i en akt. Svenska teaterföreningens i Finland teaterbibliotek 13. Helsingfors 1922
  • Sigrid Maria Gripenberg f. Aminoff, född 20. 9. 1853, död 21. 11. 1922: In memoriam. Helsingfors 1922
  • Efter striden. Schildt, Helsingfors 1923
  • Den hemliga glöden. Schildt, Helsingfors 1925 (under pseudonymen Åke Erikson)
  • Prolog vid Svenska litteratursällskapets årshögtid den 5 februari 1925. Svenska litteratursällskapet, Helsingfors 1925
  • På Dianas vägar. Holger Schildt, Helsingfors 1925
  • Skymmande land. Schildt, Helsingfors 1925
  • Sånger till Salome. Vignetter efter teckningar av Olle Hjotzberg. Björck & Börjeson, Stockholm 1926
  • 16 maj 1928. Helsingfors 1928
  • Den stora tiden. Schildt, Helsingfors 1928
  • Tjogofem år 1903–1928. Dikturval. Schildt, Helsingfors 1928
  • Vid gränsen. Schildt, Helsingfors 1930
  • Det fattiga landet: Uppläst vid Lottadagarnas i Helsingfors avslutningsfest 13. VI. 1931. Helsingfors 1931
  • Festdikt vid Finlands åttonde svenska sång- och musikfest i Helsingfors den 17–19 juni 1932. Helsingfors 1932
  • Livets eko. Schildt, Helsingfors 1932
  • Svenska brigaden. Utgiven av Föreningen Finlandskrigare 1918 till förmån för den svenska insatsen i Finlands frihetskrig 1918. Huvudredaktör Gustav Unonius. Redaktionskommitté i Sverige: Axel Boëthius et al., i Finland: Bertel Gripenberg et al. Föreningen Finlandskrigare 1918, Helsingfors 1932
  • Spökjägaren och andra äventyr; illustratör Alf Danning. Schildt, Helsingfors 1933
  • Samlade dikter 1–14. Björck & Börjesson, Stockholm 1934
  • Till Jean Sibelius på 70-årsdagen. Helsingfors 1935
  • Tankar om status quo. Helsingfors 1939
  • Gränsvakt. Ett urval dikter 1903–1939. Björck & Börjesson, Stockholm 1940
  • Sista ronden. Schildt, Helsingfors 1941
  • Det var de tiderna. (självbiografi.) Schildt, Helsingfors 1943
  • Genom gallergrinden: Lyrisk efterskörd. Schildt, Helsingfors 1947
  • Dikter 1903–1944: I urval och med inledning av John Landquist. Schildt, Helsingfors 1948.
Översättningar (urval)

Priser och utmärkelser

[redigera | redigera wikitext]

Litteratur

[redigera | redigera wikitext]
  • Möller-Sibelius, Anna: Roll, retorik och modernitet i Bertel Gripenbergs lyrik. Skrifter utgivna av Svenska litteratursällskapet i Finland, 791. Helsingfors: Svenska litteratursällskapet i Finland, 2015. ISSN 0039-6842. ISBN 978-951-583-283-2.

Källor

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ ”Gripenberg, Bertel, 1878-1947”. Libris. Kungliga biblioteket. http://libris.kb.se/hitlist.jsp?q=f%C3%B6rf%3A%28Gripenberg%2C+Bertel%2C+1878-1947%29. Läst 28 september 2016. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
Auktoritetsdata
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Bertel_Gripenberg&oldid=55521906”