Alpheratz
| Alpheratz Alfa Andromdae | |
.png) Stjärnbilden Andromeda med α Andromedae, här kallad Sirrah, är det övre vänstra hörnet av Kvadraten i Pegasus. | |
| Observationsdata Epok: J2000.0 | |
|---|---|
| Stjärnbild | Andromeda |
| Rektascension | 00t 08m 23,26s[1] |
| Deklination | +29° 05′ 25,55″[1] |
| Skenbar magnitud () | 2,06 (varierar med amplituden 0,04 och perioden 0,966222 dygn)[2] |
| Stjärntyp | |
| Spektraltyp | B8IVpHgMn |
| U–B | -0,45 |
| B–V | -0,038 ±0,005[3] |
| R–I | -0,10 |
| Variabeltyp | Roterande variabel av typen Alfa-2 Canes Venaticorum-variabel (ACV)[2] |
| Astrometri | |
| Radialhastighet () | -10,10±0,2[1] km/s |
| Egenrörelse (µ) | RA: 137,46±0,38[3] mas/år Dek.: -163,44±0,21[3] mas/år |
| Parallax () | 33,62±0,35 mas |
| Avstånd | 97±2 lå (29,8±0,6 pc) |
| Absolut magnitud () | -0,19±0,30/2,00±0,30 |
| Detaljer | |
| Massa | 3,60±0,20/1,78±0,08 M☉ |
| Radie | 2,7±0,4/1,65±0,3 R☉ |
| Luminositet | 240±90/13±1 L☉ |
| Metallicitet | 0,2 (M/H) /0,2 (M/H) |
| Andra beteckningar | |
| 21 Andromedae, Delta Pegasi, Sirrah, EUVE J0008+29.0, LSPM J0008+2905, SKY# 244, FK5 1, LTT 10039, SRS 30001, GC 127, 2MASS J00082326+2905253, TD1 31, GCRV 62, N30 16, TYC 1735-3180-1, MKT 11, GEN# +1.00000358, UBV M 7157, H 532A, GSC 01735-03180, UBV 52, JNN 1A, HD 358, NLTT 346, UCAC3 239-808, ADS 94 A, HGAM 2, PLX 12, USNO-B1.0 1190-00002295, AG+28 11, HIC 677, PMC 90-93 1, uvby98 100000358 V, AKARI-IRC-V1 J0008233+290524, HIP 677, PPM 89441, WDS J00084+2905Aa,Ab, ALS 16723, HR 15, Renson 50, WDS J00084+2905A, ASCC 647497, IDS 00032+2832 A, ROT 58 YPAC 1, BD+28 4, IRAS 00057+2848, SAO 73765, HFE83 4, CCDM J00083+2905A, IRC +30004, SBC7 4, CSI+28 4 1, JP11 345, SBC9 4[1] | |
Alpheratz (Alfa Andromedae) eller Sirrah är den ljusaste stjärnan i stjärnbilden Andromeda. Den har en magnitud på +2,06 och ligger på ungefär 97 ljusårs avstånd. Alpheratz är dubbelstjärna[4] och som sådan en roterande variabel av typen Alfa2 Canum Venaticorum-variabel med amplituden 0,04 och perioden 0,966222 dygn.[2]
Stjärnan är belägen omedelbart nordost om stjärnbilden Pegasus och bildar det nordöstra hörnet i Kvadraten i Pegasus.[5][6] Fastän den för ett naket öga ter sig som en enstaka stjärna, är den i själva verket ett binärt system som består av två stjärnor i tätt omlopp. Den ljusaste stjärnans kemiska sammansättning är ovanlig. Dess atmosfär innehåller abnormt höga nivåer av kvicksilver, mangan och andra grundämnen som gallium och xenon.[7] Den är den ljusaste kända kvicksilver-mangan-stjärnan.[4]
Observationsobjekt
α Andromedae behandlades under lång tid som belägen i Pegasus men samtidigt även i Andromeda och Johann Bayer katalogiserade den som såväl α Andromedae som δ Pegasi. Stjärnans läge i skyn visas på kartbilden. Den kan ses med obeväpnat öga och är teoretiskt synlig på alla latituder norr om 60° S.[8] Designationen som Delta Pegasi ströks 1930.
Referenser
- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia, 29 april 2015.
Noter
- ^ [a b c d] ”Basic data: * alf And -- Variable Star of alpha2 CVn type” (på engelska). Centre de Données astronomiques de Strasbourg. http://simbad.u-strasbg.fr/simbad/sim-basic?Ident=Alpha+Andromedae&submit=SIMBAD+search. Läst 24 juli 2015.
- ^ [a b c] ”alf And” (på engelska). The International Variable Star Index. AAVSO – American Association of Variable Star Observers. http://www.aavso.org/vsx/index.php?view=detail.top&oid=439. Läst 24 juli 2015.
- ^ [a b c] van Leeuwen (2007). ”Hipparcos, the New Reduction” (på engelska). http://vizier.u-strasbg.fr/viz-bin/VizieR-5?-out.add=.&-source=I/311/hip2&HIP=677. Läst 24 juli 2015.
- ^ [a b] James B. Kaler. ”Alpheratz (Alpha Andromedae)” (på engelska). Stars. University of Illinois. http://stars.astro.illinois.edu/sow/alpheratz.html. Läst 24 juli 2015.
- ^ David Darling; Alpheratz (Alpha Andromedae), The Internet Encyclopedia of Science.
- ^ D. Hoffleit and W. H. Warren, Jr.; HR 15, database entry, The Bright Star Catalogue, 5th Revised Ed. (preliminär version), Centre de Données astronomiques de Strasbourg, ID V/50.
- ^ T. A. Ryabchikova, V. P. Malanushenko, and S. J. Adelman; Orbital elements and abundance analyses of the double-lined spectroscopic binary alpha Andromedae, Astronomy and Astrophysics 351 (November 1999), pp. 963–972, (bibcode: 1999A&A...351..963R). Se §4 för komponentparametrar och Table 3, §5 för elementförekomster.
- ^ Ian Ridpath. ”Bayer’s Uranometria and Bayer letters” (på engelska). http://www.ianridpath.com/startales/bayer.htm. Läst 24 juli 2015.
