Hoppa till innehållet

Nils Hagnell

Från Wikipedia
Den utskrivbara versionen stöds inte längre och kanske innehåller renderingsfel. Uppdatera din webbläsares bokmärken och använd standardutskriftsfunktionen istället.
Nils Hagnell
Nils Hagnell i Hallandsposten 1951.
Född3 maj 1921
Göteborgs Oskar Fredriks församling
Död12 januari 2001 (79 år)
Hässelby församling, Stockholm
BegravdÖrgryte gamla kyrkogård[1]
NationalitetSvensk
Utbildad vidStockholms universitet
SysselsättningLäroboksförfattare, pedagog och skolman
MakaGunhild Brauns
FöräldrarAxel Hagnell
Maria Hagnell
SläktingarHans Hagnell (bror)
Olle Hagnell (kusin)
Birgitta Hagnell-Lindén (kusin)
Redigera Wikidata

Nils Adolf Hagnell, född 3 maj 1921 i Oscar Fredriks församling i Göteborg, död 12 januari 2001 i Hässelby församling i Stockholm[2] var en svensk skolman och läroboksförfattare.[3]

Nils Hagnell var son till folkskollärarna Axel Hagnell och Maria Hagnell (född Carlsson), bror till landshövding Hans Hagnell samt kusin till professor Olle Hagnell och konstnär Birgitta Hagnell-Lindén.

Han avlade folkskollärarexamen 1946 och blev filosofie magister vid Stockholms högskola 1950. Från 1958 fram till pensioneringen 1986 var Hagnell rektor i Alviksskolan i Stockholm. 1964 startade Hagnell Sveriges första gymnasieklasser för elever med hörselskador.[4] Hagnell var även ordförande i Sveriges folkskoleförbund och ledamot i Nordiska expertrådet för pedagogik, forskning och försöksverksamhet under 1950- och 1960-talet. Under Hagnells aktiva år skrev han även läroböcker i geografi och historia för grundskolan.

Nils Hagnell var från 1948 gift med Gunhild Brauns (1924–2011), dotter till direktör Gunnar Brauns på Scandinaviska Jutefabriken, kusin till direktör Gunnar O. Westerberg, sondotter till direktör Wilhelm Brauns och dotterdotter till professor Julius Brauns. Nils och Gunhild Hagnell fick barnen Bertil (född 1949), Kerstin (född 1952), Göran (född 1958) och Eva (1964–1965).[5] Nils Hagnell och hustru är begravda i familjegraven på Örgryte gamla kyrkogård i Göteborg.

Bibliografi (urval)

  • Kulturhistoriska längdsnitt genom Sveriges historia (1962)
  • Geografi för grundskolan (1963)
  • Näringsgeografi (1963)
  • Sverige och grannländerna (1964)
  • Läsning till vår historia (1966)
  • Geografi för mellanstadiet (1966)
  • Berättelser och bilder ur världshistorien (1981)

Källor

  1. ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 25 mars 2018.[källa från Wikidata]
  2. ^ Sveriges dödbok 1901–2013 Swedish death index 1901-2013 (Version 6.0). Solna: Sveriges släktforskarförbund. 2014. Libris 17007456. ISBN 9789187676642 
  3. ^ Svensk Tidskrift, namn att minnas
  4. ^ Ulla Strand (2001). ”Fatma kom hit när hon var åtta”. Distriktnytt - Hörselskadades distrikt i Stockholms län. 
  5. ^ HAGNELL, NILS A, rektor, Vällingby i Vem är Vem? / Norrland, supplement, register 1968 / s 672.