Hoppa till innehållet

Diväteoxidbluffen

Från Wikipedia
Föremålet för bluffen, vatten, har en molekyl bestående av två väteatomer och en syreatom – därav det alternativa namnet diväteoxid.

Diväteoxidbluffen syftar på spridning av varningar om det kemiska ämnet diväteoxid (DHMO, efter engelskans dihydrogen monoxide), ett alternativt namn för vatten. Man listar då några av vattnets effekter på ett oroväckande sätt, till exempel det faktum att det påskyndar korrosion och kan orsaka kvävning. Bluffmakarna kräver ofta att diväteoxid ska förbjudas, regleras eller märkas som farligt.

DHMO-bluffen har bland annat ett antal gånger använts som ett ofta effektivt aprilskämt. Det relativt stora gensvaret på dylika bluffkampanjer visar hur avsaknaden av vetenskaplig kunskap och en överdriven analys kan leda till obefogad rädsla.[1]

Fenomenet fick förnyad popularitet i slutet av 1990-talet när en 14-årig student, Nathan Zohner,[2] gjorde en anti-DHMO-namninsamling för ett forskningsprojekt om naivitet. Historien har sedan dess använts i undervisningen i naturvetenskap för att uppmuntra till kritiskt tänkande och diskussion av den vetenskapliga metoden.[3][4]

Historia

[redigera | redigera wikitext]

I aprilskämtsupplagan av Durand Express 1983, en veckotidning i Durand, Michigan, rapporterades det att "diväteoxid" hade hittats i stadens vattenledningar, och varnade för att det var dödligt vid inandning, och kan producera blåsbildning som ånga.[5] Den första uppkomsten av skämtet på internet tillskrevs av Pittsburgh Post-Gazette den så kallade "Koalitionen för ett Förbud mot diväteoxid",[6] en parodiorganisation vid UC Santa Cruz som 1990 följde upp med att sätta upp flygblad på campus och nyhetsgruppsdiskussioner.

Denna nya version skapades av Eric Lechner, Lars Norpchen, och Matthew Kaufman – huskamrater när de studerade på University of California, Santa Cruz åren 1989–1990[7][8] – och uppdaterades av Craig Jackson 1994. Den fick stor uppmärksamhet 1997 när Nathan Zohner, en 14-årig student, samlade framställningar om att förbjuda "DHMO" som grund för sitt projekt med titeln "Hur lättlurade är vi?"[9]

Jacksons originalsajt inkluderade följande varning:[10][11]

Divätemonoxid

  • är också känd som hydroxylsyra och utgör den större delen av surt regn.
  • bidrar till "växthuseffekten"
  • kan orsaka svåra brännskador.
  • bidrar till erosionen av vårt naturlandskap
  • accelererar korrosion och rostning av många metaller.
  • kan orsaka elektriska fel och minskad effektivitet av bilbromsar.
  • har hittats i utskurna tumörer hos terminala cancerpatienter.

Trots faran används dihydrogenmonoxid ofta

  • som ett industriellt lösningsmedel och kylmedel.
  • i kärnkraftverk.
  • vid produktion av frigolit.
  • som brandskyddsmedel
  • i många former av grym djurforskning.
  • i fördelningen av bekämpningsmedel. Även efter tvättning fortsätter produktionen att förorenas av denna kemikalie.
  • Som tillsats i vissa typer av "skräpmat" och andra livsmedelsprodukter.

Ett fejkat säkerhetsdatablad – en lista med information om potentiellt farliga material som används i forskning och industrin – har också skapats för H2O.[12][13]

Referenser

[redigera | redigera wikitext]
  1. ^ Carder, L; Willingham, P.; Bibb, D. (2001). ”Case-based, problem-based learning: Information literacy for the real world”. Research Strategies 18 (3): sid. 181–190. doi:10.1016/S0734-3310(02)00087-3. http://linkinghub.elsevier.com/retrieve/pii/S0734331002000873. 
  2. ^ ”Dihydrogen Monoxide: Unrecognized Killer”. Orlando Sentinel. Arkiverad från originalet den 10 september 2017. https://web.archive.org/web/20170910103329/http://articles.orlandosentinel.com/1997-10-28/news/9710280246_1_dihydrogen-monoxide-ban-dihydrogen-dhmo. Läst 12 september 2017. 
  3. ^ Joel J. Mintzes, William H. Leonard, eds.; Handbook of College Science Teaching; National Science Teachers Association; 2006; p. 264; ISBN 0873552601.
  4. ^ Donald M. Simanek, John C. Holden; Science Askew: A Light-hearted Look at the Scientific World; CRC Press; 2001; p. 71; ISBN 0750307145.
  5. ^ ”April Fool's Day, 1983”. Museum of Hoaxes. Arkiverad från originalet den 18 april 2001. https://web.archive.org/web/20010418103649/http://www.museumofhoaxes.com/af_1983.html. Läst 3 september 2014. 
  6. ^ . https://news.google.com/newspapers?id=-uZRAAAAIBAJ&sjid=0G8DAAAAIBAJ&pg=5974%2C1742699. 
  7. ^ . http://www.abc.net.au/science/articles/2006/05/17/1631494.htm?site=science/greatmomentsinscience. 
  8. ^ Erich Lechner (23 februari 1990). ”Warning! Dangerous Contamination! (original usenet posting)”. Usenet rec.humor.funny archive. https://groups.google.com/group/rec.humor.funny/browse_thread/thread/3f985a069a2a19d8/. 
  9. ^ Dihydrogen Monoxide from Urban Legends Reference Pages, retrieved September 25, 2006.
  10. ^ Craig Jackson (1994). ”Ban Dihydrogen Monoxide!”. Coalition to ban DHMO. Arkiverad från originalet den 31 oktober 1996. https://web.archive.org/web/19961031232918/http://media.circus.com/~no_dhmo/. 
  11. ^ ”Ban Di-hydrogen Monoxide!”. Arkiverad från originalet den 31 oktober 1996. https://web.archive.org/web/19961031232918/http://media.circus.com/~no_dhmo/. 
  12. ^ ”DHMO Material Safety Data Sheet”. Improbable Research. http://improbable.com/2010/03/24/dhmo-material-safety-data-sheet/. Läst 4 april 2016. 
  13. ^ ”Material Safety Sheet – DiHydrogen Monoxide”. DHMO.org. http://www.dhmo.org/msds/MSDS-DHMO-Kemp.pdf. Läst 4 april 2016. 
Hämtad från ”https://sv.wikipedia.org/w/index.php?title=Diväteoxidbluffen&oldid=56005879”