Hoppa till innehållet

Robertsfors kommun

Robertsfors kommun
Kommun
Robertsfors
Kommunens vapen.
Robertsfors kommunvapen
LandSverige
LandskapVästerbotten
LänVästerbottens län
CentralortRobertsfors
Inrättad1 januari 1974
Befolkning, areal
Folkmängd6 680 ()[1]
Areal2 371,02 kvadratkilometer ()[2]
- därav land1 292,32 kvadratkilometer[2]
- därav vatten1 078,7 kvadratkilometer[2]
Bef.täthet5,17 inv./km² (land)
Läge

Kommunen i länet.
Koordinater64°12′N 20°51′Ö / 64.2°N 20.85°Ö / 64.2; 20.85
UtsträckningSCB:s kartsök
Domkretstillhörighet
DomkretsUmeå domkrets (–)
Umebygdens domsaga (–)
Om förvaltningen
Org.nummer212000-2551[3]
Anställda875 ()[4]
WebbplatsOfficiell webbplats
Koder och länkar
Kommunkod2409
GeoNames603302
StatistikKommunen i siffror (SCB)
Redigera Wikidata

Robertsfors kommun är en kommun i Västerbottens län i landskapet Västerbotten i Sverige. Centralort är Robertsfors.

En ganska flack myr- och granskogsrik urbergsterräng dominerar kommunen som är belägen mot Bottenviken. Kommunen har en större del av sin arbetskår inom tillverkningsindustrin.

Fram till 1990 var folkmängden stabil, därefter har trenden varit negativ. Efter valen på 2010-talet har Socialdemokraterna styrt kommunen, mandatperioden 2018 – 2022 i koalition med Vänsterpartiet.

Administrativ historik

[redigera | redigera wikitext]

Kommunens område motsvarar socknarna: Bygdeå och Nysätra. I dessa socknar bildades vid kommunreformen 1862 landskommuner med motsvarande namn.

Robertsfors municipalsamhälle inrättades 28 oktober 1927 som upplöstes vid utgången av 1958. Ånäsets municipalsamhälle inrättades 14 november 1941 som upplöstes vid utgången av 1957.

Kommunreformen 1952 påverkade inte indelningarna i området, då varken Västerbottens eller Norrbottens län berördes av reformen.[5]

Bygdeå och Nysätra kommuner bildades vid kommunreformen 1971 genom ombildningar av motsvarande landskommuner. Robertsfors kommun bildades 1974 av Bygdeå och Nysätra kommuner.[6]

Kommunen ingick från bildandet till 1982 i Umebygdens domsaga och sedan 1982 i Umeå domkrets.[7]

Kommunen ligger i den östra delen av Västerbottens län och gränsar till Bottenviken i öst, Skellefteå kommun i norr och Umeå kommun i söder.

Topografi och hydrografi

[redigera | redigera wikitext]

En ganska flack myr- och granskogsrik urbergsterräng dominerar kommunen. I nordvästra delen av kommunen är området dock mer kuperat. Större delen av kommunen ligger under 250 meter över havet, och dessa områden svallats av vågorna i samband med landhöjningen, i synnerhet i de nordvästliga området finns kalspolade hällar och klapperstensfält. Från kusten mot nordväst in i landet finns uppodlade dalstråk med finkorniga sediment. Området längs kusten är starkt uppflikad genom drumliner.[8]

Kommunens kust är belägen mot Bottenviken. Från nord väst till sydväst rinner ett flertal åar, däribland Flarkån, Granån och Dalkarlsån. Rickleån har samma riktning[9] och är den enda norrlandsskogsälv som inte stenrensats för timmerflottning.[8] Det finns också många sjöar i kommunen.[10]

Nedan presenteras andelen av den totala ytan 2020 i kommunen jämfört med riket.[11]

Robertsfors kommun Hela riket






  Bebyggelse (2,3 %)
  Skog (80,2 %)
  Öppen myrmark (5,7 %)
  Jordbruksmark (7,2 %)
  Övrig mark (4,6 %)






  Bebyggelse (3,1 %)
  Skog (68,0 %)
  Öppen myrmark (7,2 %)
  Jordbruksmark (7,4 %)
  Övrig mark (14,3 %)

I kommunen finns sex naturreservat som samtliga förvaltas av Länsstyrelsen. Det mest välbesökta naturreservat är Klubben[12] där bland annat Nettingforsen är belägen. Landhöjningen i området är nio mm per år och i reservatet kan man skönja hur nya skogsmark bildats ur den uppstigna havsbottnen.[13] Naturreservatet Sjulsmyran består av tre myrar, Sjulsmyran, Gårdmyran och Orrmyran. I området finns barrträd som är mellan 120 och 200 år gamla.[14]

Administrativ indelning

[redigera | redigera wikitext]

Fram till 2016 var kommunen för befolkningsrapportering indelad i en enda församling, Bygdeå församling

Distrikt inom Robertsfors kommun

Från 2016 indelas kommunen i stället i tre distrikt[15]Bygdeå, Nysätra och Robertsfors.

Vid tätortsavgränsningen av Statistiska centralbyrån den 31 december 2015 fanns det tre tätorter i Robertsfors kommun.

Nr Tätort Folkmängd
1 Robertsfors &&&&&&&&&&&02030.&&&&&02 030
2 Ånäset &&&&&&&&&&&&0603.&&&&&0603
3 Bygdeå &&&&&&&&&&&&0512.&&&&&0512

Centralorten är i fet stil.

År 2015 bodde samma 46,5 % av kommunens befolkning i de tre tätorterna Robertsfors, Ånäset och Bygdeå.

Styre och politik

[redigera | redigera wikitext]

Mandatperioden 2002 till 2006 styrdes kommunen av Socialdemokraterna genom ett samarbete med Liberalerna och Moderaterna. Mandatperioden därpå, 2006 till 2010, tog Alliansen över makten. Därefter tog Socialdemokraterna över makten och behöll den fram till valet 2018.[16] Valet ledde till att Socialdemokraterna tappade den egna majoriteten, men behöll makten genom en koalition med Vänsterpartiet.[17]

Kommunfullmäktige

[redigera | redigera wikitext]
Presidium 2018–2022[18]
Ordförande S Robert Lindgren
Förste vice ordförande C Ingrid Sundbom
Andre vice ordförande S Gun Ivesund

Mandatfördelning 1973–2022

[redigera | redigera wikitext]
ValårVSMPSLBSDCLKDMGrafisk presentation, mandat och valdeltagandeTOT%Könsfördelning (M/K)
197313315523
13315523
4192,5
356
197614116523
1416523
4192,0
329
1979114115523
1415523
4191,3
2714
198215116423
1516423
4191,1
2417
198515115523
1515523
4189,7
2516
198815116423
1516423
4186,8
2813
199111111332
1111332
3187,6
229
199413110322
1310322
3187,4
1615
1998211119232
2119232
3183,0
1714
200212112231
121223
3179,02
1912
2006111112222
1112222
3181,18
1912
201021419212
214922
3183,29
1714
20142178112
21782
3183,43
1813
201811521012
152102
3184,98
1714
20222133913
213393
3181,40
1912
Data hämtat från Statistiska centralbyrån och Valmyndigheten.

Kommunstyrelse

[redigera | redigera wikitext]

Totalt har kommunstyrelsen tretton ledamöter, varav sju tillhör socialdemokraterna, fem tillhör centerpartiet och en moderaterna [19]

Presidium 2018–2022[19]
Ordförande S Patrik Nilsson
Vice ordförande C Lars Tängdén

Övriga nämnder

[redigera | redigera wikitext]
Utskott/Nämnd[20] Ordförande Vice ordförande
Barn- och utbildningutskottet S Petra Andersin C Elisabeth Tängdén
Socialutskottet S Mona Andersson C Marie Viberg
Samhällsbyggnadsutskottet S Carl-Johan Pettersson C Erland Robertsson
Jävsnämnden S Åsa Andersson C Mikael Rahm

Valresultat 2018

[redigera | redigera wikitext]
PartiValdistriktKommun
StarkasteAndelAndel
S Robertsfors 62,95  % 47,57  %
C Nysätra-Ånäset 48,30  % 30,55  %
M Bygdeå 7,95  % 4,91  %
SD Bygdeå 5,25  % 4,75  %
V Bygdeå 6,94  % 4,71  %
KD Robertsfors 3,87  % 4,18  %
L Robertsfors 1,84  % 1,51  %
KP Robertsfors 1,90  % 1,29  %
MP Bygdeå 1,39  % 0,87  %
FI Bygdeå 0,31  % 0,20  %
Data hämtat från Valmyndigheten.

Exklusive uppsamlingsdistrikt

Internationella relationer

[redigera | redigera wikitext]

Robertsfors kommun samarbetar idag med ett flertal olika kommuner. Samarbetena hanteras framförallt av representanter från kultur, ungdomar, skola och kommunens officiella organ. Vänorterna är:

Utöver vänorterna har kommunen också samarbete med Machakos i Kenya och Busia i Uganda. Samarbetena har drivits genom ett flertal projekt genom åren och har exempelvis haft fokus på ungdomar, hållbar utveckling och mänskliga rättigheter.[21]

Ekonomi och infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen har en större del av sin arbetskår inom tillverkningsindustrin, ungefär 20 %. Därefter jobbar ungefär 8 % med jordbruksnäring. Det för närvarande ungefär 900 olika företag i kommunen, en större del av dessa utgörs av småföretagare.

De vanligaste typerna av företag inom kommunen om inte jordbruksnäringen räknas med är gjuteri, elektronik och verktygstillverkning. Kommunen har även haft diamantproducenten Element Six som en av de större arbetsgivarna.[22]

Infrastruktur

[redigera | redigera wikitext]

Längs kusten genomkorsas kommunen av Europaväg 4.[9] En väg som på sträckan mellan Djäkneboda och Bygdeå började breddas till en så kallad 2+1-väg under 2020.[23]

År 1875 började en järnväg anläggas och stod klar 1899. Året därpå elektrifierades banan och blev då världens nordligaste smalspåriga elektrifierade järnväg. Den så kallade Bruksjärnvägen lades dock ner under 1960-talet.[24] I samband med att Norrbotniabanan anläggs mellan Umeå och Luleå planeras banans sträckning genom Robertsfors. Därtill planeras för att anlägga regionaltågstation i centrala Robertsfors.[25]

I kommunen fanns det fem stycken grundskolor år 2022, varav tre löpte från förskoleklass till årskurs tre. Tundalsskolan är den enda skolan i kommunen med högstadium, skolan har elever från årskurs fyra.[26] Gymnasieskola saknas och därför upphandlar kommunen platser på skolor i andra kommuner. De vanligaste skolvalen var fyra skolor i Umeå följt av två skolor i Skellefteå och en skola i Vännäs.[27]

År 2021 hade 20,5 procent av invånarna i åldersgruppen 25-64 år minst tre års eftergymnasial utbildning, vilket kan jämföras med genomsnittet för Sverige där motsvarande siffra var 29,6 procent.[28]

Demografi
Robertsfors kommun
Könsfördelning
Män51,5 % (2022)
Kvinnor48,5 % (2022)
Medelålder
Mänår (2022)
Kvinnorår (2022)
Hushåll
Ensamstående41,8 %
Sammanboende54,0 %
Övriga hushåll4,2 %
Födelseland
Sverige90,1 %
Utanför Sverige9,9 %
Källa:[1]

Befolkningsutveckling

[redigera | redigera wikitext]
Befolkningsutvecklingen i Robertsfors kommun 1970–2020[29]
ÅrFolkmängd
1970
  
7 551
1975
  
7 454
1980
  
7 737
1985
  
7 713
1990
  
7 871
1995
  
7 707
2000
  
7 307
2005
  
7 066
2010
  
6 831
2015
  
6 771
2020
  
6 748
Anm: Uppgifterna avser förhållandena den 31 december enligt den kommunala indelningen den 1 januari året efter.

Befolkningstäthet

[redigera | redigera wikitext]

Kommunen hade den 31 december 2017 en befolkningstäthet på 5,2 invånare per km², medan den i riket var 24,8 inv/km².[30]

Utländsk bakgrund

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund (utrikes födda personer samt inrikes födda med två utrikes födda föräldrar) 677, eller 9,98 % av befolkningen (hela befolkningen: 6 784 den 31 december 2016). Den 31 december 2002 utgjorde antalet invånare med utländsk bakgrund enligt samma definition 337, eller 4,70 % av befolkningen (hela befolkningen: 7 168 den 31 december 2002).[31]

Bakgrund den 31 december 2016 Antal Andel Varav män Kvinnor
Utrikes födda 582 8,58 % 272 310
Inrikes födda med två utrikes födda föräldrar 95 1,40 % 45 50
Inrikes födda med en inrikes och en utrikes född förälder 371 5,47 % 201 170
Inrikes födda med två inrikes födda föräldrar 5 736 84,55 % 2 968 2 768

Invånare efter de vanligaste födelseländerna

[redigera | redigera wikitext]

Denna tabell redovisar födelseland för Robertsfors kommuns invånare enligt den statistik som finns tillgänglig från Statistiska centralbyrån (SCB). SCB redovisar endast födelseland för de fem nordiska länderna samt de 12 länder med flest antal utrikes födda i hela riket. En person som inte kommer från något av de här 17 länderna har istället av SCB förts till den världsdel som födelselandet tillhör. Personer födda i Sovjetunionen samt de personer med okänt födelseland är också medtagna i statistiken.[32]

Utländska medborgare

[redigera | redigera wikitext]

Den 31 december 2016 hade 341 invånare (5,03 %), varav 176 män och 165 kvinnor, ett utländskt medborgarskap och saknade samtidigt ett svenskt sådant. Personer som har både utländskt och svenskt medborgarskap räknas inte av Statistiska centralbyrån som utländska medborgare.[33]

I centrala Robertsfors så finns det även ett museum, kallat Bruksmuseet. Museet visar upp på hur industrialismen kom till Robertsfors och har förändrat kommunen. Det går även att se den gamla bruksjärnvägen och arbetarbostäderna som finns vid museet. Förutom Bruksmuseet finns även:[34]

  • Kulturum i Ratan
  • Lantbruksmuseet i Kålaboda
  • Bobacksgården i Bygdeå
  • Dalkarlså lanthandelsmuseum
  • Thurdinska gården, en bit utanför Bygdeå

I Robertsfors finns det ett antal olika "etablerade" kulturplatser och grupper. I anslutning till den lokala grundskolan Tundals finns det även ett bibliotek.

Musiksällskapet, vilka har levererat ett flertal musikaler inom kommunen och är även kända utanför kommunen. År 2014 har de varit aktiva i 45 år.[35]

Det finns ett konstgalleri i centrala Robertsfors som kallas för Galleri Blickpunkten där det görs olika typer av konstutställningar. Denna hyrs även av olika grupper och enskilda konstnärer som bedriver utställningsverksamhet.[36]

Robertsfors Teater & Musik, vilka framförallt uppträder i Centrumhuset i Robertsfors men ibland även ute i andra delar av kommunen. De hanterar olika typer av professionella teater, dans och musikföreställningar.[35]

Blasonering: I fält av guld en stående svart trast med näbb, tunga och öga i rött samt däröver en svart ginstam, belagd med två plogbillar av guld.[37]

Ett likartat vapen, med en orre i stället för en trast, hade fastställts 1945 för Bygdeå landskommun. Sedan Robertsfors kommun bildats föreslog Riksarkivet att en ändring skulle ske, då man funnit att det gamla sockensigill som legat till grund för vapnet snarare avbildat en trast. Efter en omfattande diskussion inom kommunen bestämde man sig för trasten, och det nya vapnet registrerades hos Patent- och registreringsverket 1980.

  1. ^ [a b] Folkmängd och befolkningsförändringar - Kvartal 3, 2024, SCB, 12 november 2024, läs online.[källa från Wikidata]
  2. ^ [a b c d] Land- och vattenareal per den 1 januari efter region och arealtyp. År 2012–2019, SCB, 21 februari 2019, läs online.[källa från Wikidata]
  3. ^ [a b] Kommuner, lista, Sveriges Kommuner och Regioner, läs online, läst: 19 februari 2019.[källa från Wikidata]
  4. ^ [a b] Största offentliga arbetsgivare, Näringslivets ekonomifakta, läs online, läst: 30 oktober 2020.[källa från Wikidata]
  5. ^ SCB Folkräkningen 1950 del 1 Arkiverad 29 oktober 2013 hämtat från the Wayback Machine. sida 18 i pdf:en
  6. ^ Andersson, Per (1993). Sveriges kommunindelning 1863–1993. Mjölby: Draking. Libris 7766806. ISBN 91-87784-05-X 
  7. ^ Elsa Trolle Önnerfors: Domsagohistorik - Umeå tingsrätt (del av Riksantikvarieämbetets Tings- och rådhusinventeringen 1996-2007)
  8. ^ [a b] ”Robertsfors - Uppslagsverk - NE.se”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/robertsfors. Läst 16 maj 2022. 
  9. ^ [a b] ”Robertsfors Kommunkarta”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/karta/kommun/robertsfors. Läst 16 maj 2022. 
  10. ^ ”Sjöar och vattendrag – Robertsfors kommun”. www.robertsfors.se. https://www.robertsfors.se/bo-bygga-miljo/parker-och-natur/sjoar-och-vattendrag/. Läst 16 maj 2022. [död länk]
  11. ^ ”Markanvändningen i Sverige efter region och markanvändningsklass. Vart 5:e år 2010 - 2020”. Statistikdatabasen. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__MI__MI0803__MI0803A/MarkanvN/. Läst 12 oktober 2022. 
  12. ^ ”Naturreservat – Robertsfors kommun”. www.robertsfors.se. Arkiverad från originalet den 17 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220517070024/https://www.robertsfors.se/kultur-fritid/friluftsliv/naturreservat/. Läst 17 maj 2022. 
  13. ^ ”Klubben”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/klubben.html. Läst 17 maj 2022. 
  14. ^ ”Sjulsmyran”. www.lansstyrelsen.se. https://www.lansstyrelsen.se/vasterbotten/besoksmal/naturreservat/sjulsmyran.html. Läst 17 maj 2022. 
  15. ^
  16. ^ Sundelius, Martin (13 juni 2018). ”David Feltenius om Robertsfors: C har en chans att ta tillbaka väljare”. Sveriges Radio. https://sverigesradio.se/artikel/6975118. Läst 10 augusti 2022. 
  17. ^ Wiechel, Karin (11 oktober 2018). ”S fortsätter styra Robertsfors med hjälp av V”. SVT Nyheter. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vasterbotten/s-fortsatter-styra-robertsfors-med-hjalp-av-v. Läst 10 augusti 2022. 
  18. ^ Robertsfors.se: Kommunfullmäktige Arkiverad 23 oktober 2021 hämtat från the Wayback Machine. Läst 23 oktober 2021.
  19. ^ [a b] Robertsfors.se: Kommunstyrelsen[död länk] Läst 23 oktober 2021
  20. ^ Robertsfors.se: Politisk organisation[död länk] Läst 23 oktober 2021.
  21. ^ ”Vänorter och Samarbeten i kommunen”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2019. https://web.archive.org/web/20191021103431/http://www.robertsfors.se/kommun-politik/natverk-och-vanorter/. Läst 21 oktober 2014. 
  22. ^ ”Robertsfors Näringsliv”. Arkiverad från originalet den 6 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141006131407/http://www.robertsfors.se/naringsliv/. Läst 1 oktober 2014. 
  23. ^ ”Nu startar E4-bygget av 2+1-väg”. Robertsfors kommun. 9 september 2020. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220810172410/https://www.robertsfors.se/2020/09/09/nu-startar-e4-bygget-av-21-vag/. Läst 10 augusti 2022. 
  24. ^ ”Bruksjärnvägen”. Robertsfors kommun. Arkiverad från originalet den 10 augusti 2022. https://web.archive.org/web/20220810172410/https://robertsfors.se/kultur-fritid/kultur/museer/robertsfors-bruksmuseum/. Läst 10 augusti 2022. 
  25. ^ Trafikverket. ”Norrbotniabanan i Robertsfors”. Trafikverket. https://www.trafikverket.se/vara-projekt/projekt-som-stracker-sig-over-flera-lan/norrbotniabanan/norrbotniabanan-robertsfors/. Läst 10 augusti 2022. 
  26. ^ ”Grundskolor – Robertsfors kommun”. www.robertsfors.se. Arkiverad från originalet den 16 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220516201303/https://www.robertsfors.se/barn-utbildning/grundskolor/. Läst 16 maj 2022. 
  27. ^ ”Gymnasieelev – Robertsfors kommun”. www.robertsfors.se. Arkiverad från originalet den 16 maj 2022. https://web.archive.org/web/20220516201305/https://www.robertsfors.se/barn-utbildning/gymnasieskola/. Läst 16 maj 2022. 
  28. ^ ”Din kommun i siffror”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/Regional-statistik/Din-kommun-i-siffror/. Läst 16 maj 2022. 
  29. ^ ”Folkmängden efter region, civilstånd, ålder och kön. År 1968 - 2017”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101A/BefolkningNy/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 13 mars 2018. 
  30. ^ ”Kommuner i siffror - Robertsfors kommun / Sverige”. Kommuner i siffror. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/sverige-i-siffror/kommuner-i-siffror/#?region1=2409&region2=00. Läst 13 mars 2018. 
  31. ^ ”Antal personer med utländsk eller svensk bakgrund (fin indelning) efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 2002 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101Q/UtlSvBakgFin/?rxid=c0ca3bb8-255c-43ba-85f1-ee5289d082c4. Läst 13 mars 2018. 
  32. ^ [a b] [https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/ ”Utrikes födda efter län, kommun och födelseland 31 december 2017”] (XLS). Befolkningsstatistik. Statistiska centralbyrån. 21 februari 2018. https://www.scb.se/hitta-statistik/statistik-efter-amne/befolkning/befolkningens-sammansattning/befolkningsstatistik/pong/tabell-och-diagram/helarsstatistik--kommun-lan-och-riket/utrikes-fodda-efter-lan-kommun-och-fodelseland-31-december/. Läst 12 mars 2018. 
  33. ^ ”Utländska medborgare efter region, ålder i tioårsklasser och kön. År 1973 - 2016”. Statistikdatabasen. Statistiska centralbyrån. http://www.statistikdatabasen.scb.se/pxweb/sv/ssd/START__BE__BE0101__BE0101F/UtlmedbTotNK/?rxid=f7123122-a545-4e42-922d-ffb043413f6d. Läst 13 mars 2018. 
  34. ^ ”Museum Robertsfors kommun”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924091632/http://www.robertsfors.se/kultur-fritid/kultur/museer/. Läst 21 oktober 2014. 
  35. ^ [a b] ”Robertsfors kommun teater”. Arkiverad från originalet den 21 oktober 2014. https://web.archive.org/web/20141021182548/http://www.robertsfors.se/kultur-fritid/kultur/teater/. Läst 21 oktober 2014. 
  36. ^ ”Robertsfors kommuns konst”. Arkiverad från originalet den 24 september 2015. https://web.archive.org/web/20150924091630/http://www.robertsfors.se/kultur-fritid/kultur/konst/. Läst 21 oktober 2014. 
  37. ^ ”Svenska Heraldiska Föreningens vapendatabas”. Arkiverad från originalet den 18 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121018011750/http://databas.heraldik.se/index.php. Läst 5 april 2009. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]